Årsredovisning Karlstadsregionens räddningstjänstförbund

Transkript

1 Årsredovisning 2013 Karlstadsregionens räddningstjänstförbund

2 Ordföranden har ordet När jag nu försöker summera året 2013 slår det mig att det varit ett väldigt händelserikt och positivt år. Detta trots att vi lever i en värld som snarare skulle beskriva 2013 som oroligt och instabilt. Men ibland är det skönt att kunna stänga ute den otryggheten och istället fokusera på vår värld vårt kommunalförbund. I slutet av 2012 fick förbundsledningen i uppdrag att göra en översyn kring verksamheterna i vårt förbund. Det arbete som genomfördes i organisationen var brett. Ledningsgruppen lyckades mycket bra med att involvera många i detta arbete med att på ett tydligt sätt genomlysa hela verksamheten. När rapporten Utredning av verksamhet och organisation med sikte på god ekonomisk hushållning fr.o.m. 2015, kom till direktionen för beslut fanns det flera olika förbättringsförslag framtagna. En del är redan genomförda, andra kommer att bli det under kommande år och andra på betydligt längre sikt. Förbättringsarbetet har sedan fortsatt inom organisationen. I juni stod stationen i Grums klar för invigning efter omfattande renovering. Det är otroligt positivt att vi sakta men säkert betar av lokal efter lokal för att få till omklädningsrum för både kvinnor och män. Efter sommaren var det dags för ytterligare ett historiskt spadtag, eller släckningsarbete, Väse nya brandstation är äntligen på gång och den kommer att stå färdig under första halvåret Under hösten hade vi äran att vara värdar för två stora nationella konferenser. I slutet av september var det dags för Karlstad att stå värd för över 500 personer med Skadeplats Denna konferens riktar sig främst till de operativa inom räddningstjänsten och utformas och genomförs av Svenska brandskyddsföreningen. Även nästa år, 2014, har vi äran att få stå som värd för denna konferens. I oktober fortsatte vårt lyckosamma värdskap med POSOM-konferensen som lockade 1300 deltagare från hela landet. Denna heldagskonferens riktar sig till alla som på något sätt arbetar med eller har intresse för människor som drabbats av svåra livssituationer. En viktig dag som både ger kunskapspåfyllning och en möjlighet för de verksamma att mötas. Så i december, då kom den. Vår första FIP-bil, en donation till Kils kommun, som vi får förvalta. Denna Första-Insats-Person bil ger oss en otrolig möjlighet att få prova en ny teknik, ett nytt angreppssätt, i praktiken. För den som drabbas av en brand/olycka innebär det att vi kommer fram fortare. Jag personligen tror och hoppas mycket på detta så det ska bli spännande att följa utvecklingen. Så efter den här titten i backspegeln kan jag bara konstatera att 2013 har varit ett positivt år med fokus på ständiga förbättringar. Vad framtiden och 2014 kommer att resultera i vet vi inte ännu, men en sak vet jag vi fortsätter vårt arbete mot ett tryggt och säkert samhälle! Malin Hedberg (FP) Ordförande i direktionen 2

3 Förbundsdirektörens tankar det breda uppdraget i en föränderlig tid Det gångna året har i stor utsträckning präglats av samhällelig oro i spåren av den ekonomiska krisen. Flera av länderna i Europa har drabbats hårt av arbetslöshet och sociala svårigheter. Inte heller Sverige har gått oberört. Oron för arbetslöshet påverkar både ungdomar och andra grupper i samhället och bidrar till känslor av marginalisering och utanförskap. I detta läge har vi genom vårt samhällsuppdrag ett särskilt ansvar att ingjuta framtidstro. Räddningstjänsten har en möjlighet att spela en aktiv roll som trygghetsskapare i människors vardag. I vårt förbund har våra förtroendevalda varit tydliga med den inriktningen. Det är inte bara människors faktiska säkerhet vi bryr oss om. Vi vill stärka upplevelsen av trygghet bland dem som bor och vistas i Karlstadsregionen och på så sätt bidra till att vardagens utmaningar blir mer hanterbara för var och en. Under 2013 har det breda uppdraget och trygghetsfrågorna varit i fortsatt fokus i vår verksamhet. Trygghetscenter i Karlstad har fortsatt att utveckla sin verksamhet i samverkan med kommunen, polisen och olika organisationer. Ungdomar för trygghet gör en konkret insats i vardagen när de finns tillgängliga i skolan, på fritidsgården, i bostadsområdet och i gatumiljön. Verksamheten har utvärderats ur ett genusperspektiv för att kvalitetssäkra och utveckla den ytterligare. Grunden har också lagts till ett bredare trygghetsarbete i övriga medlemskommuner. Genom behovsinventeringar och prioriteringar finns nu ett underlag för att påbörja ett brett trygghetsarbete i hela förbundet. Vi är särskilt glada över polisens ökade engagemang i denna samverkan. Vår strävan att förebygga och minska antalet olyckor och samhällsstörningar fortsätter med full kraft. När olyckan trots allt är framme, när strömmen går eller dricksvattnet är borta, ska vi bistå med snabb, uthållig och rätt hjälp. Handlingsplaner ska finnas och dessa ska vara övade och kända för berörda aktörer. Det är min bestämda uppfattning att Räddningstjänsten Karlstadsregionen har en stabil och professionell verksamhet i dessa avseenden. Förbundet har också en ordnad ekonomi sedan ett flertal år tillbaka. Direktionen har i god tid vidtagit åtgärder för att behålla en ekonomi i balans långsiktigt. Redan under 2012 gjordes en översyn av riskbilden inom förbundet. En förändrad riskbild konstaterades på Hammarö genom Akzo Nobels nedläggning, varvid direktionen beslutade om en minskning av räddningsstyrkan som nu är genomförd. Under 2013 har utredningen God ekonomisk hushållning renderat i ytterligare åtgärder. Besparingar har beslutats, framförallt inom administrationen. Kvalitetssäkring av rutiner ska också säkerställa rätt intäkter för våra tjänster. Fordonsparken ses över på nytt. Vi ska också vara öppna för ny teknik, nya metoder och moderna arbetssätt. Ett fortsatt aktivt arbete med jämställdhet och mångfald är absolut nödvändigt för att vi ska klara samhällets förväntningar på en modern räddningstjänst. Arbetet har två perspektiv. Alla människor som möter räddningstjänsten ska få ett professionellt och likvärdigt bemötande. Det är en central demokratisk fråga som ytterst handlar om mänskliga rättigheter. Vi behöver också tillföra ny kompetens och skilda perspektiv till organisationen för att lösa framtidens arbetsuppgifter. Under 2014 fortsätter vi arbetet med trygghetsutveckling i samtliga medlemskommuner. Exempelvis kommer utryckningsstyrkan i Karlstad att mer strukturerat samverka med Trygghetscenter för trygghetsskapande aktiviteter ute i samhället. Räddningstjänsten kan också spela en betydelsefull roll i arbetet med suicidprevention. Ett nytt arbetssätt ska införas under året. Målet är att med befintliga resurser rädda fler liv. Slutligen ett stort tack till alla medarbetare, förtroendevalda och samverkanspartners. Tillsammans och oförtröttligt bygger vi Ett tryggt och säkert samhälle i Karlstadsregionen. Åsa Bergsten förbundsdirektör 3

4 Vårt uppdrag Räddningstjänsten ska aktivt stödja och utveckla arbetet för ett tryggt och säkert Forshaga, Grums, Hammarö, Karlstad, Kil och Munkfors. Räddningstjänsten Karlstadsregionen är ett kommunalförbund som på bred front arbetar med trygghets- och säkerhetsrelaterade frågor i sex medlemskommuner. Arbetet bedrivs förebyggande och operativt på hela riskskalan från oönskade vardagshändelser och olyckor till större samhällsstörningar. Styrande lagstiftningar är bl a arbetsmiljölagen (AML), lagen om skydd mot olyckor (LSO), lagen om brandfarliga och explosiva varor (LBE) samt lagen om kommuners och landstings ansvar inför och vid extraordinära händelser (LEH). Förbundets huvudstation finns på Räddningscenter Sandbäcken i Karlstad. Här finns förbundsledning, förebyggande- och säkerhetsavdelning, utbildningsenhet samt gemensamma stödfunktioner såsom administration, information och verkstad. I Karlstad finns också en operativ räddningsstyrka i tjänst på heltid, dvs 24 timmar om dygnet alla årets dagar, samt en flexstyrka som arbetar såväl förebyggande som operativt. Utryckningsstyrkor med räddningstjänstpersonal i beredskap finns i Forshaga, Deje, Grums, Hammarö, Molkom, Väse, Vålberg, Kil, Högboda och Munkfors. I Värmskog finns ett Räddningsvärn. Förbundet ansvarar också för Trygghetscenter i Karlstad som arbetar med brottsförebyggande och trygghetsfrågor. Förbundets vision är: Ett tryggt och säkert samhälle Viktigare händelser Invigning av nyrenoverade lokaler på stationen i Grums. Konferensen Skadeplats har genomförts i samverkan med Svenska Brandskyddsföreningen och Föreningen Sveriges Brandbefäl. POSOM- kris- och beredskapskonferens har genomförts i samverkan med flera lokala och regionala aktörer. Ett länsgemensamt nätverk för arbete med eldstadsrelaterade bränder är bildat. Satsning på medieutbildning för chefer och nyckelpersoner i förbundet. Premiär för erfarenhetsseminarium från inträffade samhällsstörningar i förbundet. Sveriges nya informationsnummer startade den 11 mars Utvärdering av Ungdomar för trygghets (UFT) arbete ur jämställdhetsperspektiv. Utredningen God ekonomisk hushållning 2015 har genomförts. Byggstart för ny brandstation i Väse. Behovsinventering av trygghetsarbete i fem kommuner. Uppmärksammad brand i cellplast i samband med nybyggnation vid Centralsjukhuset. Fip bil (Första insatsperson) skänktes av privatperson till stationen i Kil. Temadag om medarbetarskap har genomförts för all heltidspersonal. Räddningstjänsten Karlstadsregionen har som första räddningstjänst i länet infört e-tjänster. 4

5 Uppföljning av verksamhetens aktivitetsmål Övergripande mål 1 Vi ska vara en drivande kraft i regionens gemensamma trygghets- och säkerhetsarbete. Effektmål Andelen kvinnor och män som känner oro för att drabbas av olycka ska vara lägre än 25 % i Karlstadsregionen. Andelen kvinnor och män som känner oro för att drabbas av allvarlig samhällsstörning ska vara lägre än 10 % i Karlstadsregionen. Antalet bostadsbränder i Karlstadsregionen ska minska i förhållande till 2010 års nivå. Antalet brand- och säkerhetsutbildade hos räddningstjänsten ska öka årligen under mandatperioden. Redovisning av aktivitetsmål Direktionen har antagit ny förbundsordning och nytt reglemente. De nya dokumenten speglar förbundets breda uppdrag på ett bättre sätt och stödjer fortsatt utveckling. Direktionen har under året också tagit initiativ till att intensifiera det förebyggande arbetet mot social oro. En plan redovisades under hösten där förtroendeskapande aktiviteter i samhället står i fokus. Ett konkret exempel är en utbildning i kulturkunskap och mångfald för personalen inom räddningstjänsten som planeras under Förbundet har prioriterat eldstadsrelaterade bränder och har genomfört en rad aktiviteter i det förebyggande arbetet. En av aktiviteterna var förbundets öppet hus, på Räddningscenter Sandbäcken i Karlstad, där det informerades om eldstäder och eldning. För att utveckla arbetet ytterligare så har ett länsgemensamt nätverk för arbete med eldstadsrelaterade bränder bildats. Förbundet medverkade i MSB:s förebyggandekonferens som handlade om integrering av nationell strategi för brandskydd i handlingsprogrammet och uppföljning av eldstadsrelaterade bränder. Förbundet har inlett en samverkan med medlemskommunerna för en identifiering av särskilt riskutsatta när det gäller bostadsbränder. Detta för att kommunerna ska kunna skapa en säkrare miljö kring dessa individer. Tillsynsplanen är beslutad och själva tillsynsarbetet följer planen. Skallkrav vid tillsyn förtydligas numera i förelägganden, helt i enlighet med MSB:s rekommendationer. Räddningstjänsten har genomfört brandskyddsutbildning i skolor. Det systematiska brandskyddsarbetet på medlemskommunernas arbetsplatser utvecklas genom möten med arbetsgrupper. Det är främst vård- och omsorgsverksamheterna som prioriterats. Samverkan mellan polisen och Karlstads kommun utvecklas i enlighet med det samverkansavtal som tecknades under Räddningstjänsten samordnar det operativa arbetet. 5

6 Larmpatrullerna inom hemtjänsten och skolvaktmästare i Karlstads kommun har genomgått säkerhetsoch HLR-utbildning och utrustats med bl a defibrillatorer. Erfarenhetsseminarium från inträffade händelser har genomförts. På seminariet summerades erfarenheter från större händelser i Forshaga (vattenläcka), Hammarö (elavbrott) och Karlstad (vattenläcka på Kronoparken). Med utgångspunkt i erfarenheterna diskuterades hur förmågan att hantera liknande händelser skulle kunna stärkas och utvecklas. Riskanalyser på förvaltningsnivå har genomförts i flera av våra kranskommuner för att identifiera risker för verksamheten och ta fram handlingsplaner med konkreta åtgärder. Ny egendoms-, ansvars- och olycksfallsförsäkring har tecknats för Karlstads kommun och som en följd av det har nya rutiner utvecklats för skadeanmälningar m m. Rekrytering av stödpersoner har genomförts i Munkfors som numera ingår i den gemensamma POSOM-gruppen för Grums, Forshaga och Karlstad. Räddningstjänsten har för första gången fört tillsynsärenden till Förvaltningsrätten och ett vidare till Kammarrätten för avgörande. Kommunens plan för räddningsinsatser på Gruvön reviderad enligt Sevesolagstiftningen. Verksamheten Ungdomar för trygghet har utvärderats genom att en enkät har skickats ut till både elever och personal på fyra av de sju skolor där UFT bedriver verksamhet. Överlag ges verksamheten ett mycket gott betyg. Reflektion kring måluppfyllelse Det finns inga nya mätningar att tillgå när det gäller oron för olyckor eller samhällsstörningar (nästa genomförs vintern/våren 2014). Det förebyggande arbetet med förtroendeskapande aktiviteter och informationsinsatser ska bidra till en bättre kunskap hos medborgarna som i sin tur leder till en minskad oro för att drabbas av olyckor och samhällsstörningar. Erfarenhetsspridning från inträffade händelser och riskanalyser som mynnar ut i beredskaps- och handlingsplaner ger våra medlemskommuner en bättre förmåga att hantera krissituationer och att informera om vilken beredskap som finns. Det ger sannolikt en större upplevd trygghet och minskad oro hos kvinnor och män. Ingen dödsbrand inträffade i förbundet under Antalet bränder i bostäder minskade något jämfört med referensåret Minskningen skedde i villor medan antalet i flerbostadshus var lika. För att mäta måluppfyllelsen måste jämförelser ske över en längre tidsperiod. Det är dock inte bara antalet som är intressant. Brandorsaker och skadornas omfattning är i hög grad viktiga faktorer. Dessa kommer också att kunna följas upp på ett bättre sätt genom ökad kvalitet på insatsrapporterna, medverkan i Brandforskningsprojektet om bränder i bostäder samt den utökade uppföljningen av eldstadsrelaterade bränder. Under 2013 har andelen eldstads- och spisrelaterade bränder ökat varför detta kommer att bli ett prioriterat område Antalet brand- och säkerhetsutbildade hos räddningstjänsten ligger fortfarande på en mycket hög nivå. Antalet är lägre för 2013 än 2012, dock var 2012 ett extremt bra år för utbildningsverksamheten. För att öka kunskapen i samhället kommer utbildningsverksamheten att bredda och utveckla kursutbudet i samarbete med Brandskyddsföreningen Värmland. Trygghets- och säkerhetsverksamheten har genomförts med god måluppfyllelse. Arbetet i medlemskommunerna bidrar till att säkerheten i verksamheten har stärkts både när det gäller hantering av hän- 6

7 delser (klotter, larm, bevakning m m) samt planering för att förebygga och förbereda för att händelser, olyckor och kriser inte ska inträffa. Övergripande mål 2 Vi ska vara en modern räddningstjänst som tar tillvara samhällets kompetens och mångfald Effektmål Andelen kvinnor i räddningstjänsten ska vara minst 15 % av de anställda år Antalet män och kvinnor från Karlstadsregionen som söker utbildningen skydd mot olyckor skall årligen öka under mandatperioden. Redovisning av aktivitetsmål Ytterligare en kvinna har fått fast tjänst som brandman på heltid. En kvinna har anställts på stationen i Molkom vilket är den första där. Ytterligare en kvinna har anställts på stationen på Hammarö. Stationen i Grums har renoverats under året och nu finns omklädningsutrymmen för både kvinnor och män. Räddningstjänsten deltog i Grums kommuns mångfaldsvecka med öppet hus på brandstationen. Vi medverkade också tillsammans med MSB och andra räddningstjänster i Pride-festivalen i Stockholm. Räddningstjänsten Karlstadsregionen och Trygghetscenter var också representerade vid Värmland Pride. Framförallt deltog ett stort antal av våra ungdomar för trygghet. Verksamheten Ungdomar för trygghet (UFT) har utvärderats genom att en enkät har skickats ut till både elever och personal på fyra av de sju skolor där UFT bedriver verksamhet. Överlag ges verksamheten ett mycket gott betyg, men undersökningen har även gett underlag för verksamhetsutveckling. Utvärderingen ingår i SKL:s projekt Jämställdhet i Räddningstjänsten JiR i samverkan med fem andra räddningstjänster. En av förbundets medarbetare har genomgått en processtödjarutbildning i jämställdhet och mångfald samt Karlstads kommuns utbildning i Verktyg för jämställdhetsarbete. Vi har mött arbetssökande ungdomar på Arbetsförmedlingen under en rekryterings- och informationsdag. Möjligheterna att HBTQ-certifiera verksamheterna vid Trygghetscenter har undersökts och utbildning kommer att genomföras under Reflektion kring måluppfyllelse Antalet kvinnor i förbundet är 12 % vilket är detsamma som föregående år. Totalt finns det nu två kvinnliga brandmän anställda på heltid. På våra RiB-stationer finns det en högre andel kvinnor, och fler har rekryterats under perioden. Arbetet går vidare med att informera om yrket för att få en bra rekryteringsgrund av både kvinnor och män. Antalet sökande från förbundet till SMO utbildningen hade under året ökat marginellt från 45 till 46 personer däremot har antalet kvinnor ökat från 14 till 16 under året vilket motsvarar nästan 35 % av det totala antalet sökande. 7

8 Övergripande mål 3 Vi ska vara tillgängliga och möta kvinnor och män med förståelse och öppenhet samt underlätta för den enskilde att kunna ta sitt ansvar Effektmål Minst 90 % av de kvinnor, män, flickor och pojkar som deltar i räddningstjänstens utbildning ska uppleva att de har ökat sina kunskaper. Minst 90 % av de kvinnor och män som har kontakt med räddningstjänsten i myndighetsärenden ska uppleva ett professionellt bemötande. Andelen besvarade telefonsamtal skall vara minst 95 %. (Teknisk lösning för att ta fram uppgifterna saknas för tillfället). Redovisning av aktivitetsmål Information är en viktig del i att skapa säkerhet och trygghet för medborgaren. Utveckling av informationskanaler och hur informationen presenteras är en förmodad framgångsfaktor för att den enskilde ska kunna ta sitt ansvar. Arbete pågår med att ta fram förbundets nya webbsida som beräknas lanseras i början av Förbättringar på den befintliga webbsidan har gjorts och pågår vad det gäller information om förbundets utbildningar. Under hösten infördes e-tjänster. Det innebär att medborgare, företagare eller föreningar kan utföra flera ärenden genom vår webbsida, utan att kontakta räddningstjänsten personligen. Det är tjänster inom olika områden som handlar om att meddela något eller ansöka om tillstånd. Hantering av remisser och rådgivning samt information i brandskyddsfrågor sker löpande vilket ska ge den enskilde kunskap och förmåga att ta sitt ansvar. Som tidigare har räddningstjänsten deltagit på barnmässan i Karlstad. Att ge barnen kunskap bidrar till arbetet med ett tryggt och säkert samhälle, då de är goda ambassadörer för brandskydd och säkerhet. Ur rekryteringssynpunkt är mässan också ett viktigt forum för att skapa intresse hos våra unga invånare för ett framtida yrke inom räddningstjänsten. En dialog har förts med medlemskommunernas informationsavdelningar vad gäller samsynen på trygg- och säkerhetsinformation på respektive hemsida. Det för att ge en enhetlig information om förbundets verksamhet oberoende på vilken kommuns hemsida som informationen ges. Kontinuerlig utveckling av kvalitetssäkring av våra kurser och anpassning av kursinnehåll efter kundernas behov och önskemål. Ett led i att tillgodose kundernas önskemål är att ytterligare en utbildningscontainer är anskaffad. Reflektion kring måluppfyllelse Under 2013 har utvärdering skett av kurserna Grundläggande brand och HLR, vilka är två av kurserna med flest antal deltagare. Utvärderingen visar att 100 % är nöjda eller mycket nöjda med den utbildning de fått. Målet är alltså väl uppfyllt. Vi saknar för närvarande verktyg för att mäta hur de som har kontakt med räddningstjänsten i myndighetsärenden upplever bemötandet. En undersökning av detta, med jämställdhetsperspektiv, planeras för

9 Vi arbetar med en ny modern hemsida som ska öka vår tillgänglighet och bidra till den enskildes kunskaper och möjligheter att ta sitt ansvar. Hemsidan lanseras under första halvåret Övergripande mål 4 Vi ska ge snabb, uthållig och rätt hjälp med hög kompetens och modern teknik Effektmål Samtliga räddningsstyrkor ska erhålla förlarm inom en minut. Kommunerna i Karlstadsregionen ska ha god förmåga att upprätthålla samhällsviktiga verksamheter i kris. Redovisning av aktivitetsmål Investeringar i ny modern teknik görs löpande. Införandet av ny teknik medför att kompetensen hos personalen ständigt måste ökas vilket sker med hjälp av utbildning och övning. Underhåll av lokaler och utrustning sker också kontinuerligt för att upprätthålla den tekniska standarden. Under perioden har ett större underhållsarbete genomförts på reservkraftanläggningen på Sandbäcken. En ny digital karttjänst har under perioden installerats i vårt verksamhetssystem. På förbundets digitala kartmaterial har vi bytt till nytt koordinatsystem (SWEREF 99 TM), som är det officiella referenssystemet i Sverige. Insatskortet för vattenverket på Sörmon är färdigställt och det är genomgånget med all berörd personal. Insatskortet ska ge en effektivare insats vid driftstörningen eller sabotage. Gemensamma befälsövningar är genomförda för att öka kompetensen för insatsledning. Ett informations- och erfarenhetsutbyte med installatörer av gasolutrustningar har genomförts. Det för att uppnå en ökad säkerhet både vid installation och vid räddningsinsats i samband med gasololyckor. Förbundet har börjat revideringen av kommunernas planer för räddningsinsatser enligt Sevesolagstiftningen. Sevesolagstiftningen reglerar kommunernas ansvar för förebyggande och begränsning av allvarliga kemikalieolyckor. Oljeskyddsplan för berörda kommuner har tagits fram. Arbetet med beredskapsplaner för dammbrott i Klarälven pågår. Arbetet samordnas av länsstyrelsen. Karlstadsbuss övergång till att köra sina bussar på gas har medfört att utbildningsinsatser och genomgång av den nya gasbussdepån, med all utryckningspersonal, har genomförts. Anskaffning och införande av mobilt datastöd i räddningsfordonen är genomfört. Revidering av räddningsinstruktion för Karlstad Airport påbörjad liksom planläggning av övningar i anslutning till detta. Rekrytering och utbildning av sex stabschefer till den gemensamma krisledningsorganisationen har genomförts. 9

10 Beredskapsplan för översvämning i Karlstads kommun har färdigställts och beslutats av berörd nämnd. Nödvattenplanering för Karlstads kransorter pågår och kommer att slutföras under 2014 för Kil, Forshaga, Grums och Munkfors kommuner. Krisledningsnämnden och beredningsgruppen har haft ett möte och en övning under temat social oro. Reflektion kring måluppfyllelse Under året har SOS skickat ut förlarm till förbundet styrkor inom 54 sekunder varför målet uppfylls. Informations- och erfarenhetsspridning samt framtagande av olika handlingsplaner för våra medlemskommuner ger dem förutsättningar till att ha en bra förmåga att upprätthålla viktiga samhällsfunktioner i kris. I 2013 års "Öppna jämförelser" anges förmågan att upprätthålla viktiga verksamheter i kris som helt uppnådd för alla sex medlemskommuner. Övergripande mål 5 Vi ska genom ökad samverkan, kreativitet och förnyelse säkerställa god ekonomisk hushållning i all verksamhet Effektmål Antalet samverkansprojekt och lösningar ska öka årligen under mandatperioden. Med hjälp av modern teknik ska fortsatt effektivisering av rutiner genomföras. Redovisning av aktivitetsmål Vi har under året arbetat med utredningen God ekonomisk hushållning 2015 i syfte att behålla god ekonomi och effektiv verksamhet med knappare resurser. Bland annat har två dialogdagar genomförts tillsammans med alla chefer och fackliga företrädare inom såväl heltidskåren som RiB-kårerna. Direktionen har arbetat med utredningen under två dagar och den lades fram för beslut i samband med budget i oktober. I samarbete med Brandskyddsföreningen och Föreningen Sveriges Brandbefäl genomfördes konferensen Skadeplats 2013 den september. I samverkan med Karlstads kommun, länsstyrelsen, landstinget, Karlstads Universitet m fl genomfördes POSOM-konferensen den 7 oktober med över deltagare. Nytt för i år var att bonusseminarier på olika teman erbjöds kvällen före konferensen. Elektronisk ärendehantering har införts, vilket ska underlätta för ledamöterna i direktionen samt effektivisera administrationen kring sammanträdena. En förstudie om införande av ett rationellare bokningssystem för våra kurser är påbörjat. Syftet är att bättre informera om våra utbildningar och att förenkla anmälan till kurserna. Nytt personaladministrativt system, Heroma, har införts. 10

11 Ett nytt webbaserat avtalshanteringssystem har införts. Det skall underlätta att uppsägningar och förlängningar av avtal kan hanteras effektivt och i tid. Informationsavdelningen har under året tagit fram ett antal foldrar själva. Det innebär ett snabbare arbetsflöde och kompetensutveckling av den egna personalen. I samarbetet med Brandskyddsföreningen Värmland har förbundet fokuserat på att ta fram och utveckla nya informationskoncept. Två utbildningsomgångar för ny räddningstjänstpersonal i beredskap (RiB) har genomförts med deltagare från hela Mellansverige. Representanter från förbundet har i samverkan med Brandskyddsföreningen besökt räddningstjänsten i Girona-regionen i Spanien. Representanter från Girona-regionens räddningstjänst har också besökt Karlstad och diskuterat ett eventuellt framtida samarbete. UBC (Union of the Baltic Cities) har genomfört sitt möte i Karlstad under året. UBC är ett nätverk med fokus på hållbar utveckling som bl a arbetar med trygghets- och säkerhetsfrågor. Samverkan med Polisen har under året utvecklats på alla nivåer inte minst med koppling till kommunernas trygghetsarbete. Reflektion kring måluppfyllelse Utredningen god ekonomisk hushållning 2015 har givit en genomlysning av ekonomin och verksamheten som kommer att bli värdefull för alla i organisationen. Utredningen ska ge en ökad kunskap och förståelse för hur varje medarbetare kan påverka vår ekonomi i positiv riktning. Som ovan nämnts har flera samverkansformer utvecklats under året, liksom nya rutiner med stöd av ny teknik. Införandet av e-tjänster effektiviserar administrationen och höjer servicenivån för medborgarna. Övergripande mål 6 Vi ska aktivt bidra till ett hållbart samhälle genom att i det vardagliga arbetet agera miljö- och klimatmedvetet Effektmål Andelen bränsleförbrukning med fossila bränslen skall minska. Energiförbrukningen ska minska under mandatperioden. Mängden osorterat avfall ska minska under mandatperioden. Redovisning av aktivitetsmål Arbetet med energieffektivisering är prioriterat. Nytt är att vi vid möten med kommunernas fastighetsförvaltare alltid ska lyfta frågor om el, värme och belysning på våra brandstationer. En checklista har tagits fram. 11

12 Våra tjänstebilar drivs med biogas. Tjänstecykling uppmuntras. Möten och konferenser via telefon eller Internet har blivit vanligare. Längre tjänsteresor sker mestadels med tåg och flygresor är mycket ovanliga. Källsortering och mätning av osorterat avfall fortsätter. Vi serverar rättvisemärkt kaffe och kakao i våra dryckesautomater. All utbildning som bedrivs på övningsfältet och i mobila utbildningscontainern ska vara miljösäkrad. Reflektion kring måluppfyllelse Måluppfyllelsen för miljömålen kan påverkas av särskilda händelser eller insatser enskilda år. Därför måste miljömålen mätas över en längre tid för att kunna utvärdera måluppfyllnaden. Räddningstjänsten har under året kört mil med våra tjänstefordon. Vi har under året kört på miljövänliga bränslen (gas, etanol) till 89,7 % vilket är en marginell ökning mot tidigare år. En bidragande orsak till att vi inte ökar mer är att vi haft 5 deltagare på befälsutbildningar i Sandö. Avståndet samt avsaknad av tankställen för gas gör att detta påverkar vår procentsats. Energiförbrukningen minskade totalt under El samt vatten och avlopp minskade men fjärrvärmen ökade något. Man skall då komma ihåg att vi hade en kall vår. Totalt minskade kostnaden mot budget med kr. Mängden osorterat avfall var under året liter vilket är en marginell ökning från fjolåret. Orsaken till ökningen är att konferensen Skadeplats genomfördes dag 2 på vårt övningsfält med 600 deltagare samt utställare som genererade mer avfall än normalt. Övergripande mål 7 Vi ska tillsammans skapa en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö, utföra våra arbetsuppgifter på ett säkert sätt och stimulera individuell utveckling för kvinnor och män Effektmål Andelen kvinnor och män som är upplever sitt utvecklingssamtal som meningsfullt ska vara minst 90 %. Ingen anställd inom räddningstjänsten ska uppleva att de utsätts för mobbning eller trakasserier. Räddningstjänsten ska vara fri från allvarliga arbetsskador och allvarliga tillbud. Redovisning av aktivitetsmål För att uppnå en god psykosocial arbetsmiljö är det viktigt att kontinuerligt föra samtal kring förbundets värdegrunder. Det har gjorts under våren på morgonmötena med personalen, vid arbetsplatsträffar på avdelningarna samt kårchefsmöten. Temadag i medarbetarskap med professor Gerry Larsson från Försvarshögskolan har genomförts för heltidspersonalen. Arbetsolyckor och tillbud följs systematiskt upp i samverkansgrupperna. Förslag på åtgärder för att förhindra arbetsskador och allvarliga tillbud görs därigenom kontinuerligt. 12

13 En arbetsmiljökonsekvensutredning har genomförts avseende eventuell etablering av helikopterbas på Sandbäcken. En lönepolicy för räddningstjänsten har tagits fram under året. Till policyn hör riktlinjer och ett nytt material för resultat- och utvecklingssamtal. Utbildning för samtlig heltidspersonal har genomförts. Ett nytt introduktionsprogram för nyanställda har tagits fram. Rutiner för uppföljning när personer slutar inom förbundet ska också tas fram. Utvecklingssamtal är genomfört med samtliga medarbetare. Utifrån dessa planeras kompetensutveckling individuellt för den enskilde medarbetaren. En utbildningsdag har genomförts med säkerhets- och förebyggandeavdelningen för att utveckla samarbete, tydliggöra roller inom och mellan avdelningarna samt stärka rollen som internkonsulter. Arbetsmiljöinvesteringarna har fortsatt med torkskåp för larmkläder och diskmaskin för rökskydd. Rutiner har tagits fram för hantering av nedsmutsad utrustning i syfte att förebygga cancer hos brandmän. Under våren 2014 kommer förbundet att ansluta sig till ett webbaserat informationssystem som AFA försäkring har tagit fram. Det skall fungera som en kunskapsbas i det systematiska arbetsmiljö- och förbättringsarbetet när det gäller att förebygga arbetsolyckor och tillbud. Reflektion kring måluppfyllelse I nästa LMU (Ledar- och medarbetarundersökning) som genomförs i februari 2014 kommer vi att mäta den andel som upplever utvecklingssamtalet som meningsfullt. Ambitionen är att vårt nya material för resultat- och utvecklingssamtal ska öka måluppfyllelsen. För mobbning och sexuella trakasserier är det nolltolerans. Effektmålet mäts i 2014 års LMUundersökning. Under 2013 har inga allvarliga tillbud eller arbetsolyckor inträffat som föranlett anmälan till Arbetsmiljöverket. 13

14 Verksamhetsstatistik i urval januari t o m augusti 2013 Operativ räddningstjänst Larm, totalt antal Forshaga Grums Hammarö Karlstad Kil Munkfors Fördelning på objekt - brand i byggnad brand ej i byggnad trafikolycka automatlarm, ej brand utsläpp farligt ämne drunkningstillbud I väntan på ambulans övrigt Kommentar: Det är en marginell ökning av antalet larm. Det som kan noteras är att det är första året där alla stationer åker på IVPA larm. Antalet spisrelaterade bränder har ökat från 13 till 25. Detta är också ett prioriterat område i våra aktivitetsplaner 2014 Dimensionering, räddningsstyrkan 2013 Karlstad Heltidsstyrka Vålberg 1+4 Räddningspersonal i beredskap Molkom 1+4 Räddningspersonal i beredskap Väse 1+4 Räddningspersonal i beredskap Hammarö 1+5 Räddningspersonal i beredskap Kil 1+4 Räddningspersonal i beredskap Grums 1+5 Räddningspersonal i beredskap Forshaga 1+4 Räddningspersonal i beredskap Deje 1+4 Räddningspersonal i beredskap Munkfors 1+4 Räddningspersonal i beredskap Högboda 1+2 Räddningspersonal i beredskap Värmskog 15 man Räddningsvärn Kommentarer: Dessutom tjänstgör Räddningschef i beredskap (C10), Brandmästare (BM) och Brandman i beredskap (Karlstad). 14

15 Förebyggande Tillsyner*, totalt enligt LSO samplanerad LSO/LBE - enligt LBE bostadstillsyn kvällstillsyn jultillsyn tillsyn hamnar, camping- och badplatser 85 - tillsyn fyrverkeriförsäljning Tillstånd LBE, totalt brandfarlig vara explosiv vara anmälan tillf. innehav brandfarlig vara anmälan föreståndare brandfarlig vara Godkännande föreståndare explosiv vara 3 1 Ansökningar, egen sotning Remisser/yttranden, totalt - brandfarlig vara polistillstånd serveringstillstånd alkohol planärenden byggärenden övriga remisser Remisser brandfarlig vara är inte längre aktuellt eftersom räddningstjänsten numera svarar för all tillståndsgivning. Kommentar: * är tillsyner med formell dokumentation i form av föreläggande eller tjänsteanteckning. Bostadstillsyner har liksom tidigare genomförts genom dörrknackning i bostadsområden. Kvällstillsyner genomförs i första hand på restauranger och hotell. Jultillsyn genomförs i detaljhandeln under december månad. Tillsyn av fyrverkeriförsäljning sker främst mellan jul och nyår. Tillsynen av hamnar, camping- och badplatser avser främst utrustning för livräddning. Förkortningar: LSO= Lagen om skydd mot olyckor LBE= Lagen om brandfarliga och explosiva varor 15

16 Statistik från verksamheten - utbildningsenheten Externutbildning Antal utbildade personer * Antal utbildningstillfällen * Kommentar: * Avser utbildningar genomförda av utbildningsenheten. Till detta ska läggas säkerhetsavdelningens och flexstyrkans utbildningar som omfattat följande antal utbildade: Personsäkerhetsutbildning 166 personer, Upp i rök 168 personer (riktad utbildning till högstadiet med huvudsakligt syfte att förebygga anlagda bränder i skolor), förskolor/lågstadiet 190 personer, Skogens dagar 500 personer, Barnmässan 300 personer, Flammys brandskola Bergvik 200 personer samt utbildning i samband med insats- och utrymningsövningar. 60 personer. Totalt antal utbildade blir därmed st. Statistik från verksamheten extern utbildning Antal utbildade personer totalt Brand och livräddning Förebyggande brand Personsäkerhet Krisledning Antal utbildningstillfällen* Kommentar: Avser utbildningar genomförda av utbildningsenheten Utbildningstillfällen fördelade på kurstyp Grundläggande brand + HOF/Brandsäkert hem Heta arbeten LABC-HLR Brandskyddsansvarig/SBA Brandskyddsombud/Brandskyddskontrollant Anläggningsskötare automatlarm Hjälp på väg Brandfarlig vara Praktik Arbetsplatsbesök/rådgivning Övriga Kommentar: I ovanstående ingår inte personsäkerhetsutbildningar, Barnmässan, Skogens dagar, Flammys brandskola Bergvik, Upp i rök, förskolor/lågstadiet samt utbildning i samband med insatsoch utrymningsövningar. Förklaring: HOF = Hem och fritid. LABC-HLR = Utbildning i första hjälpen och hjärt-/lungräddning 16

17 SBA = Systematiskt brandskyddsarbete Praktik=Enbart praktisk utbildning, främst handbrandsläckare och brand i kläder. Personal Personalen utgör den enskilt största och viktigaste resursen i verksamheten. Närmare tre fjärdedelar av förbundets budget används till personal, det vill säga löner och omkostnader. Personalredovisningen är ett viktigt instrument för uppföljning och utveckling av det systematiska arbetsmiljöarbetet och verksamheten i stort. Policydokument Inom det arbetsrättsliga området åligger det en arbetsgivare att arbeta fram policydokument inom en rad områden, t.ex. arbetsmiljö och jämställdhet. Det finns också i de centrala kollektivavtalen rekommendationer om ytterligare arbetsgivarfrågor som ska lösas av varje arbetsgivare. Genom avtal använder sig förbundet av Karlstads kommuns policydokument, om inte det finns särskilda skäl att arbeta fram egna dokument för vår specifika verksamhet. Under 2013 har en egen lönepolicy tagits fram och gäller från år Antal anställda Personalstruktur Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Antal anställda - dagtid timavlönade heltid, utryckning RiB, utryckning Summa TOTALT, kv. o män varav kvinnor, % 10,4 12,0 11,8 - varav män, % 89,6 88,0 88,2 Vid mättillfället den 1 november hade förbundet 315 anställda. Det är en minskning med nio mot föregående år. Andelen kvinnor är 12 % vilket är detsamma som föregående år. Personalomsättning Personalomsättningen har under året har varit 10,1 % för heltidspersonalen. Fyra personer har avgått med pension och en har gått till nytt arbete inom koncernen. Den relativt höga personalomsättningen beror på att tjänster tillsatts internt vilket slår igenom i statistiken. Inom RiB-kåren slutade 14 personer vilket motsvarar en personalomsättning på 6,2 procent. Åldersstruktur Åldersstrukturen i förbundet redovisas i nedanstående diagram. Åldersfördelningen är jämn mellan åldersgrupperna upp till 60 år för heltidsanställda. För RiB är den största delen mellan RiB har en större andel över 60 år än heltidsanställda. För räddningstjänstpersonal är flest anställda i åldersgruppen samt Genomsnittsåldern 2013 är för den heltidsanställda (semestertjänst heltid) personalen 44,2 år. Medelåldern för kvinnor är 40,8 år och 44,7 år för män. Medelåldern för heltidsbrandmän är 43,6 år och för räddningstjänstpersonal i beredskap är genomsnittsåldern 41,3 år. 17

18 antal personer Åldersfördelning Heltid RiB år Sjukfrånvaro, arbetsskador och tillbud Sjukfrånvaro, arbetsskador och tillbud Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Sjukfrånvaro - antal dagar, totalt dagar/heltidsanställd och år 1,5 3,6 17,6 5,0 2,3 3,5 8,2 5,7 TOTALT antal dagar, kvinnor och män Arbetsskador, tillbud - antal rapporterade Sjukfrånvaron har under 2013 varit högre än föregående år. Största orsaken är tre långtidssjukskrivningar. Snittet per heltidsanställd ökade från 3,3 till 6,5 dagar har det rapporterats 16 arbetsskador/tillbud. Efter en insats under året skadades en brandman vilket ledde till en längre sjukskrivning. I övrigt är det halk- och klämskador samt skador vid fysisk träning som är vanligast. Skadorna följs upp systematiskt i samverkansgruppen så att förebyggande åtgärder diskuteras och beslutas för att minska skaderisken framöver. Säkerhetsföreskrifter finns genom arbetsmiljöverkets föreskrifter om rök- och kemdykning samt i interna reglementen. Fördelningen mellan de olika sjukperioderna framgår närmare av diagrammet nedan. 18

19 Antal sjukdagar fördelade efter sjukperiod Totalt Kvinnor Män Kvinnor Män Tre långtidssjukskrivningar under året har gjort att antalet dagar är högt både totalt och för frånvaro mer än 15 dagar. Antal sjukdagar dagar dagar/anställd Antal sjukdagar Antal sjukdagar per anställd Att erbjuda goda möjligheter till fysisk träning är en viktig del i arbetet med att förebygga såväl sjukdom som arbetsskador. För utryckningspersonalen (heltid) ingår fysisk träning i den schemalagda arbetstiden. Övrig heltidspersonal har möjlighet att träna en timme i veckan på arbetstid. Träningslokaler med utrustning finns på huvudstationen i Karlstad och på deltidsstationerna. Fri träning erbjuds också på förbundets företagshälsovård. 19

20 Enligt kommunal redovisningslag ska räkenskapsårets sjukfrånvaro också redovisas i procent av ordinarie arbetstid, totalt samt uppdelat på kön och olika ålderskategorier. Dessutom ska andelen sjukfrånvaro som överstiger 60 dagar särskilt anges. Månadsavlönade Helår 2013, % Andel sjukfrånvaro av ordinarie arbetstid 1,82 Andel > 60 dagar 35,66 Andel sjukfrånvaro, kvinnor 2,83 Andel sjukfrånvaro, män 1,64 Andel sjukfrånvaro, -29 år 0,35 Andel sjukfrånvaro, år 2,91 Andel sjukfrånvaro, 50- år 1,8 20