VA-utbyggnadsplan för Eslövs kommun VA-UTBYGGNADSPLAN FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antagen av Kommunfullmäktige

Transkript

1 VA-UTBYGGNADSPLAN FÖR ESLÖVS KOMMUN Antagen av Kommunfullmäktige

2 Innehåll 1 Inledning Bedömningsgrunder för VA-utbyggnad inom Eslövs kommun VA-översikt i samband med VA-utbyggnadsplan VA-utbyggnadsområden Konsekvensbeskrivning Miljökonsekvenser Ekonomiska konsekvenser Sociala konsekvenser Konsekvenser för kommunorganisationen Områden för VA-utbyggnad Utredningsområden Områden som inte bedöms omfattas av utbyggnad eller utredning Kommunikation Uppföljning och revidering av VA-utbyggnadsplanen Behov av samlad VA-planering Förutsättningar för VA-utbyggnadsplanen Förutsättningar inom kommunen Kommunal vatten- och avloppshantering Enskild vatten- och avloppshantering Myndighetskrav och gällande lagstiftning Om Projekt VA-utbyggnadsplan Bilaga: VA-översikt, med redovisning av granskade områden 2

3 1 Inledning Eslövs kommun och VA SYD har sedan augusti 2013 gemensamt arbetat med att ta fram en VAutbyggnadsplan för kommunen. VA-utbyggnadsplanen är framtagen för att tydliggöra kommunens ansvar att ordna VA-försörjning enligt 6 i Lagen om allmänna vattentjänster: Kommunens skyldighet att ordna vattentjänster 6 Om det med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver ordnas vattenförsörjning eller avlopp i ett större sammanhang för en viss befintlig eller blivande bebyggelse, skall kommunen 1. bestämma det verksamhetsområde inom vilket vattentjänsten eller vattentjänsterna behöver ordnas, och 2. se till att behovet snarast, och så länge behovet finns kvar, tillgodoses i verksamhetsområdet genom en allmän va- anläggning. VA-utbyggnadsplanen innehåller bedömningsgrunder som ska tillämpas för att avgöra om kommunalt VA-ansvar enligt 6 i Lagen om allmänna vattentjänster föreligger för en viss bebyggelse (nuvarande eller tillkommande). VA-utbyggnadsplanen pekar ut ett antal områden där det bedöms föreligga kommunalt ansvar enligt 6 LAV. Några områden behöver utredas vidare innan en bedömning kan göras, och för andra områden behöver områdets framtida utveckling bevakas. Det finns alltså ett fortsatt behov av att arbeta med VA-utbyggnadsfrågor och VA-utbyggnadsplanen behöver revideras med jämna mellanrum. VA-utbyggnadsplanen har också en viktig funktion i att tydliggöra för kommuninvånarna (nuvarande och tillkommande) hur vatten och avlopp ska hanteras i olika delar av kommunen. Kommunikationsfrågorna är en viktig del av det fortsatta arbetet med genomförande och uppföljning av VA-utbyggnadsplanen. VA-utbyggnadsplanen omfattar: Bedömningsgrunder för VA-utbyggnadsområden. VA-utbyggnadsområden med tidplan för utbyggnad under perioden Konsekvensbeskrivning. Behov av fortsatt arbete och uppföljning. En VA-översikt som beskriver förutsättningarna för VA-försörjningen för glesare bebyggelse utanför tätorterna i Eslövs kommun. Förutsättningarna inom kommunen avseende vatten- och avloppsfrågor i allmänhet. 3

4 2 Bedömningsgrunder för VA-utbyggnad inom Eslövs kommun Följande bedömningsgrunder ska tillämpas för att avgöra om kommunalt VA-ansvar enligt 6 i Lagen om allmänna vattentjänster föreligger för en viss bebyggelse (nuvarande eller tillkommande). Tre kriterier (rekvisit) ska vara uppfyllda för att LAV6 ska vara tillämplig: 1. Det ska vara en större bebyggelsekoncentration (befintlig bostadsbebyggelse och eventuella framtida tillkommande bostäder) 2. Det ska finnas behov ur hälsoskyddssynpunkt eller ur miljösynpunkt 3. Det ska finnas behov av att vattenförsörjning och/eller avlopp ordnas i ett större sammanhang. Om samtliga tre kriterier uppfylls så gäller kommunal skyldighet att ordna någon/några eller samtliga av vattentjänsterna; dricksvatten, spillvatten eller dagvatten. Bedömning av om kriterierna uppfylls ska ske sammanvägt utifrån följande: Antalet nuvarande bostadsfastigheter, och eventuellt planerade bostadsfastigheter, bör vara fler än 20 st. Bostadsfastigheterna ska ligga samlat, vara angränsande till varandra, och avståndet mellan dem bör inte överstiga 100 m. Tät bebyggelse och små fastigheter försvårar att anordna enskilda avloppslösningar, och ökar risken för påverkan på enskilda dricksvattenbrunnar. Hänsyn ska tas till om det föreligger efterfrågan på fler bostäder inom området och/eller om området är planlagt för ytterligare bostadsbebyggelse. Behov ur hälsoskyddssynpunkt anses föreligga om enskilda dricksvattenbrunnar har eller misstänks ha problem med kvalitet eller kvantitet. Riskerna för föroreningsspridning från enskilda avloppsanläggningar är högst i områden med genomsläppliga jordarter. Behov ur miljösynpunkt bedöms utifrån hur avloppsutsläppen belastar recipienten; ett större antal boende inom ett visst område medför större påverkan, särskilt om befintliga enskilda avloppsanläggningar har bristfällig rening. Vid bedömning beaktas recipientens känslighet, samt dess kemiska och ekologiska status, särskilt avseende övergödning och/eller bakterieutsläpp. Hänsyn tas även till avståndet till recipienten. Ett längre avstånd kan medföra mindre risk för påverkan genom utspädning, utläckage, upptag, fastläggning eller fördröjning. Bostadsfastigheter som ligger i direkt anslutning till befintliga verksamhetsområden ska införlivas i dessa. 4

5 Bedömningen resulterar i att ett område placeras i någon av nedanstående kategorier: VA-utbyggnadsområde Om ett område bedöms uppfylla de tre kriterierna så att LAV6 gäller så föreligger kommunal skyldighet att ordna en eller flera vattentjänster. Områden som bedöms vara LAV6 -områden föreslås som kommande utbyggnadsområden. Utredningsområde Om underlag saknas eller är bristfälligt behöver området utredas vidare för att kunna göra en tillräckligt bra bedömning. Uppföljningsområde Områden som idag inte bedöms som aktuella för VA-utbyggnad men som ändå innehåller ett antal bostadsfastigheter behöver följas upp. Vid återkommande revidering av VAutbyggnadsplanen ska bebyggelseutvecklingen följas upp, samt eventuell ny kunskap om miljöoch hälsoskyddssituationen i området värderas enligt bedömningsgrunderna för VAutbyggnadsområden. Övriga områden För de områden inom kommunen som inte omfattas av verksamhetsområde eller utbyggnad enligt VA-utbyggnadsplanen gäller även fortsättningsvis att vattenförsörjning och avloppsvattenrening måste lösas i av fastighetsägarna själva. 5

6 3 VA-översikt i samband med VA-utbyggnadsplan Avsnitt 3 och 4 är en sammanfattning av den VA-översikt som ligger till grund för bedömning av de olika områdena. VA-översikten redovisas som bilaga till VA-utbyggnadsplanen. Kommunöversikt Arbetet med VA-översikten inleddes med en överblick över hela kommunen för att identifiera områden utanför tätorterna med samlingar av bostadshus. Även de områden som Länsstyrelsen pekat ut och prioriterat inkluderades. Översiktskarta, inventerade områden 6

7 Inventerade områden Från ett första urval på ca 50 identifierade områden valdes ca 30 inventeringsområden ut som kartlades i detalj avseende: Nuvarande bebyggelse- och befolkningssituation. Nuvarande VA-förhållanden: o Dricksvattenförsörjning (typ av brunnar, eventuella kvalitets- eller kvantitetsproblem). o Avloppsförsörjning (typer av avloppsanläggningar, vilken ålder och standard, om utsläppskrav uppfylls, vilken recipient tar emot avloppsvattnet). o Avstånd till anslutningspunkt till kommunalt dricksvattennät och/eller avloppsnät. Naturgivna förutsättningar såsom topografi, geologi, grundvattenförekomster och ytvattenrecipienter och dessas status/miljökvalitet, samt förekomst av skyddsvärda/hotade arter. Framtid: Hur många bostadsfastigheter det kan komma att finnas i området. Om det är, eller förväntas det bli, efterfrågan på bostäder. Vilka planförutsättningar som gäller. Granskade områden Av dessa ca 30 områden valdes ett antal områden ut för mer detaljerad granskning. Som avgränsning valdes inledningsvis områden från inventeringen med fler än 20 bostadsfastigheter (nuvarande och inplanerade). Motivet till gränsen 20 bostadsfastigheter är förarbetena till LAV, där det talas om fastigheter som vägledning till när det kan vara aktuellt att lösa vattentjänster i ett större sammanhang. De granskade områdena omfattar även områden som Länsstyrelsen pekat ut och/eller prioriterat. Under arbetets gång tillkom ytterligare områden, med färre bostadsfastigheter, men där behov av vattentjänster behövde utredas. 7

8 4 VA-utbyggnadsområden Åtta områden bedöms för närvarande omfattas av kommunalt ansvar enligt LAV 6. Detaljerad beskrivning av respektive område med motivering till bedömning av områdena finns i bilagan VA-översikt. Översiktskarta, VA-utbyggnadsområden Kort beskrivning av de åtta VA-utbyggnadsområdena: Billinge Norra norra delen av Billinge är verksamhetsområde för spillvatten, men kommer anslutas även till dricksvatten. Aspakull område i västra delen av Billinge i direkt anslutning till befintligt verksamhetsområde. Ansluts för spill- och dricksvatten. 8

9 Hasslebro bebyggelse i både Eslövs och Höörs kommun, ca 45 boende. Området ligger i direkt anslutning till Rönne å och flertalet av avloppsanläggningarna har bristfällig rening. Bosarps Jär bebyggelse längs grusåsen Bosarps Jär, med ca 50 boende. Jordartsförhållandena och avloppsanläggningarnas status medför risk för förorening av dricksvattnet inom området. Berga/Kastberga område öster om Eslöv, längs väg 17, med ett 50-tal boende, antalet förväntas öka. Ligger nära befintligt verksamhetsområde. Berga/nr3-vägen område öster om Eslöv med ett 100-tal boende, antalet förväntas öka. Ligger nära befintligt verksamhetsområde. Arup/Kungabacken område öster om Löberöd, med ett 100-tal boende. Merparten av fastigheterna har inte fullgod rening av avloppsvatten. Högseröd område kring Högseröds kyrka med ett 40-tal boende. Genomkorsas av Bråån, som tar emot bristfälligt renat avloppsvatten från fastigheterna. 9

10 5 Konsekvensbeskrivning 5.1 Miljökonsekvenser Utbyggnad av kommunalt VA innebär att små, enskilda avloppsanläggningar, med dålig reningskapacitet tas ur bruk. Istället renas avloppsvatten i större kommunala avloppsreningsverk med högre reningseffekt och med kontinuerlig tillsyn och kontroll. Detta medför minskade utsläpp av näringsämnen vilket bidrar till att recipienterna ges bättre förutsättningar att uppnå god ekologisk status, framför allt avseende övergödning. Risken för lokal förorening av grundvatten minskar också. Anslutna hushåll kommer att få en säkrare dricksvattenförsörjning med kommunalt vatten. Kvalitetskraven på kommunalt vatten är högre än för enskilda dricksvattentäkter, och omfattar också regelbunden kontroll av dricksvattenkvaliteten. 5.2 Ekonomiska konsekvenser För närvarande kan de framtida anläggningsavgifterna för föreslagna VA-utbyggnadsområden inte anges. En översyn av VA-taxan för Eslövs kommun pågår och inom ramen för det arbetet kommer kostnader för föreslagna VA- utbyggnadsområden att vägas in. När en kommun erbjuder tjänster inom den kommunala verksamheten ska självkostnadsprincipen råda. Detta innebär att brukarna inte ska betala mer än vad som krävs för att täcka kostnaderna för verksamheten. En kommuns VA-taxa bygger på samma principer. Att betala avgifter enligt en VA-taxa är tvingande om man har sin fastighet inom ett verksamhetsområde, eftersom bedömningen har gjorts att behov finns. Av detta skäl får endast kostnader som är nödvändiga läggas till beräkningsunderlaget för VA-taxan. När det ska byggas ut ledningar till ett nytt verksamhetsområde så täcks kostnaderna för det lokala nätet i det nya området normalt av taxans anläggningsavgifter, dvs engångsavgifter som betalas när förbindelsepunkt har upprättats för fastigheten. Vilken täckningsgrad (relationen mellan kostnader och intäkter för ett område) som normalt ska gälla för en genomsnittlig VAutbyggnad i kommunen beslutas av kommunfullmäktige. Det är tillåtet att ha anläggningsavgifter satta med målet att ge upp till 100 % kostnadstäckning för nya lokala ledningsnät, samt dessutom ett visst överskott för att till exempel ge ett visst bidrag till överföringsledningar mellan områden. Nivån (2014) på anläggningsavgifter i Eslövs kommun har bra kostnadstäckning för nuvarande typ av exploateringsområden (huvudsakligen tätortsnära och i jungfrulig mark). När hänsyn tas till de utbyggnader av VA på landsbygden som denna plan kommer att generera (i redan bebyggd miljö och huvudsakligen ej tätortsnära) försämras täckningsgraden. Detta betyder att utbyggnaden ger upphov till underfinansiering, vilket i sin tur då belastar brukningsavgiften för VA-kollektivet. Nivån på anläggningsavgiften kommer därför föreslås höjas till januari Om kostnaden för att förse ett område med en eller flera vattentjänster avviker beaktansvärt från kostnaden att förse andra fastigheter i verksamhetsområdet med dessa vattentjänster ska kommunen utreda varför området skiljer sig från övrig utbyggnad. Visar det sig att nedanstående två kriterier är uppfyllda så ska kommunen ta ut särtaxa för de fastigheter som berörs. 1. Kostnaderna ska avvika beaktansvärt i jämförelse med andra områden. 2. Avvikelsen ska bero på särförhållanden kopplat till området. 10

11 Det räcker alltså inte att enbart kostnaderna avviker för att krav på särtaxa ska finnas, utan avvikelsen måste bero på unika fysiska, topografiska eller andra speciella omständigheter kopplade till området som ska anläggas. Vad som anses som särskilda omständigheter eller särförhållanden skiljer sig från kommun till kommun. I en kommun med största delen åkermark kan berg vara ett särförhållande och i en kommun med största delen berg, kan åkermark vara ett särförhållande. Därför måste de fysiska förutsättningarna och omständigheterna utredas i varje specifikt fall. För att veta om en kostnad avviker beaktansvärt ska en jämförelse göras med vad som kan anses vara den normala kostnadsnivån i kommunen. Dessutom kan en eventuell särtaxa endast ha den kostnadstäckning som normaltaxan har. Det innebär att om kommunens normaltaxa genererar 80 % kostnadstäckning vid normal utbyggnad, så kan särtaxan endast täcka 80 % av kostnaderna i särtaxeområdet. I nuläget är det är svårt att se några unika fysiska, topografiska eller andra speciella omständigheter i de föreslagna utbyggnadsområdena i Eslövs kommun, vilket innebär att någon särtaxa inte kommer att föreslås i detta skede. VA-utbyggnaden kommer att innebära kostnader för den enskilda fastighetsägaren. Att uppgradera eller anlägga en enskild avloppsanläggning så att den uppfyller gällande krav medför också kostnader. Enskilda avloppsanläggningar har begränsad livslängd och återkommande driftkostnader för att säkerställa anläggningens reningsfunktion. 5.3 Sociala konsekvenser VA-utbyggnadsplanen gör det tydligt för kommuninvånarna vad som gäller för vatten och avlopp i olika delar av kommunen; om ett område är planerat för att få kommunalt VA eller området även framledes bedöms kunna försörjas med enskilda vatten- och avloppsanläggningar. I de områden där kommunalt VA byggs ut kommer fastighetsägarna inte behöva ha egen vattenbrunn och enskild avloppsreningsanläggning. Den enskilde behöver då inte längre ta egna vattenprover för att vara säker på att ha ett dricksvatten av god kvalitet och behöver inte heller ansvara för att ha tillräcklig rening av sitt avloppsvatten. För ett område kan VA-utbyggnaden medföra att områdets attraktionskraft ökar och gör det mer attraktivt att bo i området, vilket i förlängningen också kan bidra till utveckling av området ur andra aspekter. 5.4 Konsekvenser för kommunorganisationen VA-utbyggnadsplanen medför en rad konsekvenser för kommunorganisationen. VA SYD ansvarar för genomförande av den faktiska utbyggnaden och nya verksamhetsområden behöver fastställas av kommunfullmäktige. Miljö och Samhällsbyggnadsförvaltningen behöver väga in planerad utbyggnad vid handläggning av ärenden om ny- och ombyggnad, och vid tillsyn på, och tillstånd för, enskilda avloppsanläggningar. VA-utbyggnadsplanen hänger även i hög grad samman med kommunens översiktliga planering. En fortlöpande dialog mellan olika funktioner 11

12 är en förutsättning för en effektiv handläggning för alla berörda inte minst för de kommunmedborgare som berörs Områden för VA-utbyggnad De föreslagna VA-utbyggnadsområdena innebär ett omfattande arbete med projektering och utbyggnad av ledningsnätet. I de områden där det finns en kommunal skyldighet att inrätta verksamhetsområde för spillvatten men inte för dricksvatten, kommer ett ledningsnät för dricksvatten ändå att byggas ut. Även om det konstaterats att det inte finns något behov av allmänt vatten idag, kan behovet komma att uppstå i framtiden. Det skulle vara betydligt dyrare att gräva upp gatan en gång till för att lägga ner dricksvattenledningar i efterhand. Vid samförläggning består kostnaden för dricksvattennätet i princip uteslutande av materialkostnader Tidplan Den översiktliga tidplanen för utbyggnad av föreslagna områden är att det kan genomföras under en 10-årsperid; Område Prio Åtgärd Tidplan Arup/Kungabacken 1 Verksamhetsområde för vatten och spillvatten Aspakull - Verksamhetsområde för vatten och spillvatten Berga/Kastberga 1 Verksamhetsområde för vatten och spillvatten Berga/nr3-vägen 1 Verksamhetsområde för vatten och spillvatten Billinge Norra - Verksamhetsområde för vatten Bosarps Jär 2 Verksamhetsområde för vatten och spillvatten Hasslebro 1 Verksamhetsområde för vatten och spillvatten Högseröd 1 Verksamhetsområde för vatten och spillvatten * 2022 *Inom VA SYD pågår just nu ett större projekt där spillvattnet från Billinge och Stockamöllan ska överföras till avloppsreningsverket i Stehag. Stockamöllan, Billinge och eventuellt Röstånga ska förses med dricksvatten från Stehag. För närvarande (okt 2014) planeras dessa överföringsledningar inte passera Hasslebro, men om detta skulle ändras kan Hasslebro eventuellt anslutas tidigare än ovan angivet. Kommentarer till tidplanen Aspakull och Billinge Norra anses tillhöra samma större sammanhang som Billinge och ska därför införlivas i samma verksamhetsområde. Någon separat prioritetsbedömning har inte gjorts för områdena. Detta är mindre omfattande utbyggnadsprojekt, förhållandevis enkla att genomföra. 12

13 För områdena Berga/nr3-vägen och Berga/Kastberga kommer utredning och projektering att kräva längre tid. Beroende på vilken teknisk lösning som blir aktuell så kan områdena komma att slås samman till ett gemensamt större projekt. Arup/Kungabacken och Högseröd kommer troligtvis att anslutas till Löberöds avloppsreningsverk. Reningsverket har idag inte kapacitet att ta emot detta spillvatten. En plan håller på att tas fram inom VA SYD, både för hur reningsverket ska hantera tillkommande belastning inom befintligt verksamhetsområde och från utbyggnadsområdena. Genomförandet av planen beräknas ta tid I väntan på utbyggnad Det behövs tydliga riktlinjer vad som gäller enskilda avloppsanläggningar i de områden som ligger sent i tidplanen. Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden har tillsynsansvar för enskilda avloppsanläggningar vilket innebär att ställa krav på tillräckligt bra rening av avloppsvatten. I och med att ett område är ett föreslaget VA-utbyggnadsområde så innebär det dock att enskilda avloppslösningar är mindre lämpliga, vilket kan försvåra för fastighetsägare att uppfylla krav på rening. Kommande tillsynsplan för miljöbalkstillsynen föreslås innehålla följande riktlinjer: I ett föreslaget VA-utbyggnadsområde, där utbyggnad beräknas ske inom en femårsperiod, ställs inga åtgärdskrav på befintliga avloppsanläggningar, om det inte finns särskilda omständigheter som motiverar krav i det enskilda fallet. Vid behov av nyanläggning av enskild avloppsanläggning i ett föreslaget VAutbyggnadsområde, där utbyggnad beräknas ske inom en femårsperiod, är utgångspunkten att i första hand rekommendera sökanden att avvakta tills den kommunala lösningen finns på plats. Om ny anläggning ändå ska tillåtas är en förutsättning att det inte ska medföra ytterligare risk för olägenheter i området eller belastning på recipienten, och tillstånd ska tidsbegränsas. I föreslaget VA-utbyggnadsområde, där utbyggnad beräknas ske inom 5-10 år, är det motiverat att ställa krav på tillräcklig rening i väntan på kommunal lösning. Bedömning ska dock ske i varje enskilt fall baserat på belastning och eventuell befintlig anläggnings reningseffekt och förutsättningarna på platsen. Vid nyanläggning ska tillstånd tidsbegränsas, och valet av avloppslösning får inte medföra oacceptabel risk för olägenheter i området eller belastning på recipienten. Det är viktigt att informera fastighetsägare/sökande om kommande VA-utbyggnad. När verksamhetsområde inrättas så följer en skyldighet att betala anslutningsavgift. Krav kan komma att ställas på anslutning till den allmänna spillvattenanläggningen. Ofta initieras frågan om vatten och avlopp i samband med förfrågningar om förhandsbesked, anmälan eller bygglov. Miljö- och samhällsbyggnadsnämndens riktlinjer för tillsyn och tillstånd i väntan på kommunalt vatten och avlopp bör då ligga till grund för bedömning av ärenden enligt Plan- och bygglagen. 13

14 5.4.2 Utredningsområden För de områden där underlaget för bedömning är otillräckligt behövs ytterligare utredning, inför kommande revidering av VA-utbyggnadsplanen. Kort beskrivning av de fem utredningsområdena: Kungshult närliggande ett antal bostadsfastigheter som ligger i anslutning till befintligt verksamhetsområde. Utredning om behov av eventuell utökning av verksamhetsområdet. Stehags Kyrkby ett 30-tal personer bor i området kring Stehags kyrka. Uppgifter indikerar problem med dricksvattenföroreningar inom området. Eventuellt behov av kommunal dricksvattenförsörjning behöver utredas. Öslöv befintligt verksamhetsområde för spillvatten. Behov av även kommunalt dricksvatten behöver utredas. Östra Strö - befintligt verksamhetsområde för spillvatten. Behov av även kommunalt dricksvatten behöver utredas. Västra Strö tre fastigheter i anslutning till verksamhetsområde, avgränsade av Saxån, kostnad-/nyttoanalys för anslutning respektive enskilda anläggningar behöver göras. Detaljerad beskrivning av respektive område med motivering till bedömning av områdena finns i bilagan VA-översikt Områden som inte bedöms omfattas av utbyggnad eller utredning Uppföljningsområdena ska kontinuerligt följas upp för att kunna bedöma behov av att styra områdenas utveckling. Ökar bostadsbebyggelsen kan behov av allmänt VA uppstå, och med utbyggnad av allmänt VA kan även intresset av bosätta sig i området öka, vilket kan få betydelse för kommunens övergripande planering. Detaljerad beskrivning av granskade områden med motivering till bedömning finns i bilagan VA-översikt. Fastighetsägare inom områden som inte bedöms komma att omfattas av utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp har även fortsättningsvis ansvar att ordna en tillfredställande rening av sitt avloppsvatten och tillsynsmyndigheten ska säkerställa att detta sker. Inom kommunen finns ett stort antal enskilda avloppsanläggningar och tillsynsresurserna behöver riktas in där de ger störst miljönytta. Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden, som har tillsynsansvar för enskilda avloppsanläggningar, behöver precisera i sin tillsynsplan hur tillsynen på enskilda avloppsanläggningar ska genomföras Kommunikation En kommunikationsplan ska tas fram inför VA-utbyggnad i de utpekade områdena. Det är viktigt att berörda fastighetsägare tidigt får inblick i planerna för området. Frågan om kommande kostnader vid inrättande av verksamhetsområde måste också lyftas upp. 14

15 Det ska även vara tydligt för enskilda fastighetsägare vad som gäller i väntan på kommunalt VA och vad som gäller för fastigheter som inte kommer anslutas Uppföljning och revidering av VA-utbyggnadsplanen När VA-utbyggnadsplanen är fastställd så ska den implementeras och för att säkerställa genomförandet så är uppföljning av planen en viktig del. Eftersom förutsättningarna för VAutbyggnadsplanen sannolikt förändras över tid så finns det även ett tydligt behov av återkommande översyn och revidering av planen. För att säkerställa planens genomförande behöver kommunorganisationen avsätta resurser för uppföljning och revidering. Ett av syftena med projektet att ta fram VA-utbyggnadsplanen var att stärka samverkan mellan olika funktioner inom kommunen, såsom fysisk planering, bygglov, miljö och VA SYD. För en fortsatt god samverkan föreslås att en permanent VAplaneringsgrupp skapas. Denna grupp kommer då vara insatt i frågeställningarna kring allmänt och enskilt VA, kan svara för uppföljning av planen och genomförande av utredningar. Gruppen kan även ges ansvar att se till att en kommunikationsplan tas fram och att informationsinsatser genomförs. Ansvar och roller i samband med VA-planering Fastställa VA-utbyggnadsplan Kommunfullmäktige Besluta om verksamhetsområden för vattentjänster enligt LAV Anordna och driva allmän VA-anläggning enligt LAV Beslut om VA-taxans konstruktion Beslut om avgiftsnivåer i VA-taxan Översiktlig planering och detaljplanering enligt PBL Tillsyn och prövning enligt PBL Tillsyn och prövning enligt Miljöbalken Kommunfullmäktige med underlag från VA SYD VA SYD Kommunfullmäktige med underlag från VA SYD VA SYD Kommunfullmäktige via Tillväxtavdelningen Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden via Stadsbyggnadsavdelningen Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden via Miljöavdelningen Tillväxtavdelningen ansvarar för framtagandet av planer. VA SYD medverkar ofta i detta arbete och ges även möjlighet att lämna synpunkter genom samråd och granskning. VA SYD får även kontinuerligt information om inkomna bygglov från Stadsbyggnadsavdelningen. På detta sätt ges VA SYD möjlighet att under bygglovsprocessen granska fastigheternas VA-installationer och säkerställa att dessa uppfyller de krav som ställs i gällande ABVA. För att vattenförsörjning och avloppshantering ska kunna säkerställas är det viktigt att VA SYD ges en tydlig roll i översiktsplanarbetet. Arbete med VA-planering bör ske parallellt med framtagandet av kommunens översiktsplan och i den kontinuerliga översiktsplaneprocessen, då 15

16 dessa processer kan utgöra underlag för varandra. I samband med att översiktsplanen revideras bör även VA-utbyggnadsplanen ses över. Detta bör ske varje mandatperiod Behov av samlad VA-planering Arbetet med att ta fram en VA-utbyggnadsplan har varit avgränsat till endast frågan om VAutbyggnad utanför befintliga verksamhetsområden. Det finns behov av en mer heltäckande och samlad bild över frågor som rör kommunens nuvarande och framtida VA-försörjning, inom och utanför verksamhetsområden, i form av en VA-plan. Framtagande av VA-plan bör också i ske samverkan mellan olika funktioner. Ska ett VA-planeringsarbete genomföras är det viktigt att tillräckliga resurser kan avsättas för att uppnå ett bra resultat. En VA-plan kan omfatta: VA-utbyggnadsplanen. Förnyelseplan/åtgärdsplan för befintligt ledningsnät. Tillsynsplan för enskilt avlopp. Dagvatten och frågor om markvatten. Arbete med att ta fram en dagvattensstrategi för Eslövs kommun är påbörjat. Beredskap för klimatförändringar och översvämningar. Lokal dricksvattenförsörjningsplan. 16

17 6 Förutsättningar för VA-utbyggnadsplanen 6.1 Förutsättningar inom kommunen Eslövs kommun ligger i centrala Skåne, och har en yta på 422 kvadratkilometer, ytan utgörs till största delen av åkermark. I de norra delarna av kommunen finns dock en hel del skogsmark. Trakten kring Billinge karaktäriseras av kuperade, skogsbevuxna högplatåer på ömse sidor om Rönneås bitvis djupt nedskurna dalgång. Från trakten av Stehag och söderut mot Eslöv och österut mot Löberöd utbreder sig ett höglänt och tämligen småbrutet slättlandskap. Söder om Eslöv vidtar successivt allt öppnare och bördigare marker ner mot Kävlingeåns dalgång. Längst västerut vid Marieholm är det ett mjukt böljande slättlandskap. Berggrunden i sydvästra delarna av kommunen utgörs av sedimentära bergarter, vilka överlagrats av ler- och kalkrika moräner. Berggrunden i nordost består huvudsakligen av urberg med inslag av diabasgångar och kring Ringsjön med inslag av basalt. Urbergsmoränen i kommunens norra del är ofta sten- och blockrik. Den morän som dominerar kommunens östra del är en blandning av den lerhaltiga skifferberggrunden och urbergsmaterial med hög halt av sten och grus. Urbergsmorän och skiffer-urbergsmorän brukar samlas under namnet nordostmorän. Sydvästmoränen återfinns i kommunens sydvästra del och är snarare ett issjösediment bildad vid inlandsisens avsmältning. Eslövs kommun har en befolkning på ca människor. I Eslövs tätort bor ca personer, och i de övriga större orterna (Billinge, Flyinge, Harlösa, Hurva, Kungshult, Löberöd, Marieholm, Stehag, Stockamöllan och Örtofta/Väggarp) bor ca personer. Utanför de större orterna bor ca 6200 personer. Fyra större åar är de huvudsakliga recipienterna för utsläpp av avloppsvatten, åar som också har stor betydelse för naturmiljön: Rönneå, Saxån och Kävlingeån med dess biflöde Bråån. Inom kommunen finns även mindre delar av Västra Ringsjön och Vombsjön. Det europeiska ramdirektivet för vatten (Vattendirektivet) omfattar alla typer av ytvatten (utom öppet hav) och grundvatten. Målet med Vattendirektivet är att alla ytvatten i EU-länderna skall ha god ekologisk status och god kemisk status och att alla grundvatten skall ha god kemisk status och god kvantitativ status. Samtliga ytvattenförekomster inom Eslövs kommun lider av övergödningsproblematik. Utsläpp från enskilda avloppsanläggningar är en bidragande orsak. Ingen av ytvattenförekomsterna har idag God ekologisk status, och om åtgärder inte genomförs så riskerar samtliga att inte kunna nå God ekologisk status till de mål-år som är uppsatta (2021 respektive 2027) inom ramen med arbetet med vattendirektivet. Inom kommunen finns ett antal definierade grundvattenförekomster, samtliga är klassade med god kvantitativ och kvalitativ status. 17

18 6.2 Kommunal vatten- och avloppshantering VA SYD har ca 6300 kommunala anläggningar i form av anslutna företag, verksamheter och bostäder. Befintliga verksamhetsområden för kommunalt vatten och avlopp Tabell över verksamhetsområden inom Eslövs kommun, samt uppgift om vilka vattentjänster som tillhandahålls; S spillvatten, V dricksvatten, D dagvatten Billinge Centrala delen S, V, D Harlösa Centrala delen S, V, D Område i sydvästra delen S, V Område i västra delen S, V Område i södra delen V Område i södra delen S Norra delen S Område i östra delen V Område i norra delen S, V Stockamöllan Centrala delen S, V, D Område i nordvästra delen S Norra delen S, V Hurva Centrala delen S, V, D Eslövs tätort S, V, D Område i sydvästra delen S, V Västra Sallerup S, V Kungshult Centrala delen S, V, D Östra Asmundtorp S, V Områden i norra delen S, V Gullarp S, V Löberöd Centrala delen S, V, D Stabbarp Centrala & västra delen S, V Område i södra delen S, V Område norr, väster & söder V Marieholm S, V, D Västra Strö S, V Reslöv S, V Öslöv S Stehag S, V, D Sjöholmen S, V Flyinge Centrala delen S, V, D Östra delen S, V Väggarp Centrala delen S, V, D Områden väster, norr & öster V Gårdstånga & Getinge S, V, D Örtofta utom sockerbruksområdet S, V, D Hammarlunda S, V sockerbruksområdet S, V Holmby S, V Östra Strö S Kartor över verksamhetsområdena finns under Kartor på 18

19 Kommunal avloppsvattenrening I Eslövs kommun finns för närvarande nio avloppsreningsverk som VA SYD driver. Flera av de mindre verken är i behov av renovering. Kommunens största avloppsreningsverk är Ellinge reningsverk strax söder om Eslövs tätort. Verket renar hushållsspillvatten från Eslövs tätort, Marieholm, Kungshult samt de mindre orterna Gullarp, Östra Asmundtorp, Stabbarp och Västra Strö. Ellingeverket är stort i förhållande till antalet anslutna personer. Verket är dimensionerat för pe (personekvivalenter) främst för att verket tar emot avloppsvatten från Orcla Foods livsmedelsindustri. Översikt över kommunala avloppsreningsanläggningar inom Eslövs kommun Anläggning Anslutna orter Rening Kapacitet Belastning (2013) Billinge Billinge avloppsrenings verk Stockamöllan avloppsrenings verk Stehag avloppsrenings verk Löberöd avloppsrenings verk Hurva avloppsrenings verk Flyinge avloppsrenings verk Örtofta avloppsrenings verk Stockamöllan Stehag Sjöholmen Löberöd Hurva Flyinge, Getinge, Gårdstånga, Holmby, Hammarlunda Örtofta Väggarp mekanisk och biologisk rening (markbädd med efterbehandlingsdam m) SBR-metoden (satsvis biologisk rening) med efterföljande poleringsdammar mekanisk och biologisk rening (bevattning eller markbäddar med efterföljande poleringsdamm) mekanisk och biologisk rening (biobädd) samt kemisk rening genom fällning mekanisk, biologisk (damm) och kemisk (fällning) mekanisk, biologisk och kemisk rening Byggs om till pumpstation för överföring till Ellinge Recipient 600 pe 429 pe Rönne å 430 pe 437 pe Rönne å 1000 pe 2019 pe Rönne å 1030 pe 861 pe Bråån 500 pe 430 pe Bråån 2000 pe 1770 pe Kävlingeån Kävlingeån 19

20 I Öslöv finns en mindre reningsanläggning i form av en öppen markbädd för motsvarande 30 pe. Avloppsvatten från Harlösa leds till Revinge, och pumpas därifrån till Södra Sandby reningsverk i Lunds kommun. Kommunal dricksvattenförsörjning Merparten av VA-abonnenterna inom Eslövs kommun får vatten från Ringsjöverket. Sydvatten producerar där dricksvatten som sedan distribueras ut till bland annat VA SYD, som ansvarar för vidare distribution till abonnenterna. Ringsjöverket får, via tunnel och ledning, råvatten från sjön Bolmen i Småland. Ringsjön används som reservvattentäkt. I de södra delarna av kommunen levererar Sydvatten vatten från Vombsjön till VA SYD. VA SYD har även egen produktion av dricksvatten inom kommunen. Hurva försörjs med dricksvatten från två djupborrade brunnar. I Stockmöllan och Billinge utnyttjas grävda brunnar. Det finns fastställda vattenskyddsområden för Hurva, Stockmöllan och Flyinge (vattentäkten är dock ej längre i drift eftersom Flyinge numera istället försörjs med dricksvatten via ledning från Södra Sandby). Delar av vattenskyddsområdet för Vombsjön berör Eslövs kommun. Vattenskyddsområde saknas för Billinge vattentäkt, för reservvattentäkten Ringsjön och för borrade vattenbrunnar i Eslövs tätort (reservvattentäkten Norra vattenverket ). 6.3 Enskild vatten- och avloppshantering Enskilda avloppsanläggningar med bristfällig rening orsakar utsläpp av näringsämnen, smittoämnen och oönskade kemikalier till yt- eller grundvatten. Utsläpp av näringsämnen bidrar till övergödning av ytvatten vilket i sin tur kan medföra algblomning, igenväxning och ändrad biologisk sammansättning. Utsläpp av bakterier och andra smittoämnen kan sprida sjukdomar. Utsläpp till grundvatten kan förorena närliggande drickvattentäkter. Utsläpp till ytvatten kan försämra badvattenkvaliteten. Enskilt omhändertagande av avloppsvatten Inom Eslövs kommun finns uppskattningsvis ca 2400 enskilda avloppsanläggningar, varav uppskattningsvis ca 2000 för närvarande är i bruk. Kommunens miljöavdelning har sedan 1990 arbetat med att inventera och ställa krav på förbättrande åtgärder av bristfälliga reningsanläggningar. Merparten av de enskilda anläggningarna har sedan dess fortlöpande åtgärdats. Innan 2006 var den vanligaste typen av reningsanläggning slamavskiljare och markbädd. I vissa delar av kommunen förekommer även trekammarbrunn och naturlig infiltration kom skärpta krav på rening av avloppsvatten från enskilda avloppsanläggningar. Eftersom recipienterna inom Eslövs kommun inte uppnår God ekologisk status så har kommunen sedan dess tillämpat krav på Hög skyddsnivå. Hög skyddsnivå innebär att en avloppsanordning förväntas uppnå minst 90 % reduktion av BOD7, minst 90 % reduktion av fosfor samt minst 50 % reduktion av 20

21 kväve. Detta innebär oftast enskilda reningsanläggningar i form av minireningsverk eller markbäddar kompletterade med efterföljande fosforrening. Enskild dricksvattenförsörjning Kommunen har ingen detaljerad kunskap om enskilda fastigheters dricksvattenförsörjning. Miljöavdelningen har en del uppgifter från utförda provtagningar, men enskilda fastighetsägare har ingen skyldighet att rapportera in resultat från provtagningar. Det finns inte heller något samlat register över vilken typ av vattentäkter som är vanligast, men baserat på de uppgifter som finns är grävda brunnar vanligast, men även djupare, borrade brunnar förekommer. Baserat på de uppgifter miljöavdelningen har tillgång till så förekommer problem med kvantitet och kvalitet. I vissa delar av kommunen är höga nitrathalter vanligt enligt äldre översiktlig utredning. Inom kommunen finns även ett antal större dricksvattenanläggningar, som försörjer flera bostadsfastigheter eller har större uttag av vatten för andra ändamål. Dessa provtas regelbundet och miljöavdelningen arbetar med att bedöma behov av skyddsåtgärder för att säkra långsiktig god tillgång på dricksvatten av god kvalitet. 6.4 Myndighetskrav och gällande lagstiftning Länsstyrelsen är en viktig aktör i VA-planeringen. Dels som tillsynsmyndighet enligt lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster (LAV), dels som stöd och samarbetspartner enligt åtgärd 37 i åtgärdsprogrammet för vattenförvaltningen enligt Vattendirektivet: Kommunerna behöver, i samverkan med länsstyrelserna, utveckla vatten- och avloppsvattenplaner, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status, god kemisk status eller god kvantitativ status. Som tillsynsmyndighet startade Länsstyrelsen i Skåne under 2012 det så kallade LAV-projektet: Strategisk VA-planering, tillsyn och vägledning avseende enskilda avlopp samt tillsyn enligt 6 lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster. Länsstyrelsen har begärt in uppgifter om allmänt och enskilt vatten och avlopp i kommunen, samt genomfört ett dialogmöte med kommunen och VA SYD, för att bedöma vilka områden Länsstyrelsen kan komma att prioritera som aktuella för krav på utbyggnad enligt 6 i lagen om allmänna vattentjänster: Kommunens skyldighet att ordna vattentjänster 6 Om det med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver ordnas vattenförsörjning eller avlopp i ett större sammanhang för en viss befintlig eller blivande bebyggelse, skall kommunen 1. bestämma det verksamhetsområde inom vilket vattentjänsten eller vattentjänsterna behöver ordnas, och 2. se till att behovet snarast, och så länge behovet finns kvar, tillgodoses i verksamhetsområdet genom en allmän vaanläggning. 6 i LAV tar alltså inte hänsyn till ekonomiska aspekter vid bedömning av den kommunala utbyggnadsskyldigheten. 21

22 Lagstiftning som har stor betydelse för VA-frågor Ramdirektivet för vatten (Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område) Lag om allmänna vattentjänster (SFS 2006:412) Miljöbalken (SFS 1998:808) Förordning om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (SFS 2004:660) Plan- och bygglagen (SFS 2010:900) Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten (SLVFS 2001:30) 22

23 7 Om Projekt VA-utbyggnadsplan Eslövs kommun och VA SYD påbörjade i augusti 2013 arbetet med att ta fram en VAutbyggnadsplan för Eslövs kommun. Projektets övergripande syfte var att VA-planeringen inom Eslövs kommun bidrar till en långsiktigt hållbar vatten- och avloppsförsörjning såväl socialt, ekonomiskt som miljömässigt. Projektets mål var att ta fram en VA-utbyggnadsplan för Eslövs kommun som visar vilka områden i kommunen som behöver allmän VA-försörjning och vilka områden som även fortsättningsvis kan försörjas med enskilda vatten- och avloppsanläggningar. Arbetsgruppen har bestått av: Christian Malmström, VA-ingenjör VA SYD. Frida Jönsson, VA-ingenjör VA SYD. Maria Lantz, Miljöinspektör, Eslövs kommun. Marianne Beckmann, VA SYD (tom april 2014) Nicklas Holm, Projektledare, Eslövs kommun. Pia Olsson-Ljungberg, Bygglovsarkitekt Eslövs kommun. Torsten Helander, Stadsarkitekt, Kommunledningskontoret, Eslövs kommun (projektägare) Styrgruppen har bestått av: Ingela Lundqvist, förvaltningschef, Miljö och Samhällsbyggnad, Eslövs kommun Karin Fernström, VA SYD Ledningsnätsavdelningen, avdelningschef, from juni 2014 ersatt av Marianne Beckmann, VA SYD Kurt Strömberg, samhällsplaneringschef, Kommunledningskontoret, Eslövs kommun (tom april 2014). 23