PLACERING. form av lågvattenreservoarer och tryckstegringsstation placeras i närheten av högvattenreservoaren för att skapa en så

Transkript

1 Vy från Filbornavägen oråde för nytt vattentorn ,0 Lågvattenreservoar 2 Servicetorn gen Filbornavä Högvattenreservoar 0,0 1,0 Vattentornets placering på orådets högsta punkt innebär indre anläggningskostnader för högvattenreservoaren jäfört ed vad en lägre placering hade gjort. Övriga delar i for av lågvattenreservoarer och tryckstegringsstation placeras i närheten av högvattenreservoaren för att skapa en så salad och effektiv anläggning so öjligt. 1,0 3,0,0 1 1,0 CENTRUM Tryckstegringsstation 3,5,5 1 Öste Lågvattenreservoar 1 1, rlede väg111 ÖRESUND Placeringen på toten edför också att hela anläggningen kan fungera so port till naturskydds- och rekreationsorådena öster o tävlingsorådet. Vattentornet blir ett tydligt riktärke, varifrån an på ett naturligt sätt tar sig vidare ut i det okringliggande landskapet. Gästande allänhet utnyttjar infrastrukturen på plats i for av vägar och parkeringsplatser för att ta sig vidare ut i naturen. 1 till GBG / ST befintligt vattentorn Helsingborgs nya vattentorn är placerat i tävlingsorådets norra kant. Av alla delar i anläggningen, får högvattenreservoaren den est fraskjutna placeringen närast trafikplatsen och Österleden i nordväst. Härifrån fraträder tornet tydligt när an koer från stadens centru eller då an kör längs Österleden. Publik parkering 1,0 2,5 s nä ga 5000 PLACERING Hö HLM till 0 n 3, 0 1, 0 till Mal ö 1 0 gen Filbornavä Kultur och naturoråde Gån +4 gstig Principiell ledningsdragning ellan anslutningspunkt och anläggningsdelar Vattentornets placering i det nordvästra hörnet av toten gör det till en naturlig portal till de okringliggande kultur- och grönorådena. äg1 /V Tornets placering i förhållande till viktiga siktaxlar. den erle Öst Översiktskarta Helsingborg och orådet för det nya vattentornet 1 Bef. vattentorn Nytt vattentorn Kärnan Rådhuset Tycho Brahe Gustav Adolfs kyrka 0 0 Elevation av Helsingborg från Öresund, skala 1: Situationsplan 1: Anslutningspunkt

2 Vy ot vattentornets ittpunkt LANDSKAP FORM Vi vänder ut och in på det klassiska vattentornet. I stället för ett kopakt torn so an endast kan röra sig runt på utsidan är det en cirkel an kan röra sig i och geno. Platsen i itten blir ett ru so alla kan ta del av och uppleva. Det är en helt ny typ av ru! Satidigt påinner det o något historiskt, arkaiskt, o en akvedukt, o en gigantisk stensättning eller en akropol. Det reducerade forspråket, den rena geoetrin och de ogreppbara diensionerna skapar ett onuent svårt att precisera i tiden. Tornet är tänkt att fungera i alla stadens olika skalor. På långt håll fraträder det so en onolit, en solid skiva so flyter över landskap och trädkronor. När an närar sig tornet och ser det från exepelvis trafikleden, öppnar det plötsligt upp sig och an ser en bit av hilen itt inne i det so på avstånd frastod so en sluten voly. Har an sedan öjlighet att stanna till och gå in under tornet, fraträder en helt annan typ av ru. Den slutna volyen till ett traditionellt vattentorn fördelas o så att ett inre ru ed bildas. Tycho Brahe För att skapa er oslutande platser och bryta ner skalan på den stora anläggningen används schaktassorna, so grundläggningen genererar, till att fora vallar. Dessa ofattar var och en av reservoarerna sat tryckstegringsstationen, och breder ut sig på fältet so ringar på vattnet. Jordvallarna varierar i höjd och har sina krön några eter utanför respektive byggnadsdel. På avstånd ser an därigeno inte hur byggnaderna öter arken, utan de ser ut so abstrakta objekt so tryckts upp ur underjorden via stora kratrar. Det cirkulära ruet under vattentornet kan trots sin skala upplevas so intit tack vara På avstånd frastår tornet so en onolit. Rådhuset Kärnan Olypia arkens skålning. Skålningen skärar av ogivningen utanför i for av trafikbrus och förbipasserande. Slänterna kan fungera so läktare vid eveneang och konserter. Jordvallarna är bevuxna ed ängsgräs. Mellan kullarna bildas en avskärad grusbelagd yta för parkering och angöring till anläggningens olika delar. Åtkost geno jordvallarna till de olika byggnaderna sker geno plana snitt, täckta i botten och på sidorna av arerat gräs. När an passerar vattentornet fraträder ihåligheten och ruet på insidan. Bef. vattentorn Längdsektion geno Helsingborg, skala 1:8000 Nytt vattentorn

3 UTTRYCK Vattentornet består av ett 10 högt och 5 brett tråg, slaget i en 90 vid cirkel. Cirkeln vilar på 24 stycken 27 höga pelare. Den understöds av ett sidoställt cirkulärt servicetorn. Allt saan är gjutet i ett och saa aterial, ljust grå betong ot en for av fyrkantiga skivor vars indelning tecknar sig i det färdiga urverket. Övriga delar av anläggningen utförs i saa utvändiga aterial so högvattenreservoaren och även dessa i for av cirklar och cylindrar. Satliga byggnader får sitt skalskydd i och ed de utvändiga betongurarna. Besökare och allänhet kan däred vistas och ströva fritt ellan och runt okring alla byggnadsdelar Solstudie för soarsolståndet ( ). Med sina 24 pelare fungerar vattentornet so ett solur

4 Vy från Österleden ot öst

5 Vy från Österleden ot norr KONSTRUKTION VATTENFLÖDE Högvattenreservoaren gjuts i platsgjuten betong. Tornet är diensionerat så att det kan utföras utan dilatationsfogar och ledade upplag ed tillhörande fördyrande konstruktioner så so inspända pelare. Geno en lago avvägning ellan styvhet och flexibilitet kan istället tornet byggas so en saanhängande betongkonstruktion där pelarna kan hjälpa till att stabilisera varandra och diensionerna kan göras slankare. Högvattenreservoaren består av två separata ringtankar. Det innebär att an kan bedriva underhållsarbete i den ena tanken satidigt so den andra är i drift. Fundaenten till både hög- och lågvattenreservoarerna utförs so utbredda plattor av platsgjuten betong. För att undvika sättningar sker grundläggningen på berg efter avjäning ed friktionsaterial, alternativt grovbetong. Utförligare undersökningar o bergets bärighet och nivå skall göras.fundaenten till lågvattenreservoarerna utförs ed förstyvningar vid pelare och väggar. Högvattenreservoarens pelare liknar avlånga skivor en består egentligen av två separata pelare ed en sal spalt eellan. Spalten slutar ca en eter från toppen av pelarna så att pelarna binds saan till en styv ra. Konstruktionen blir tillräckligt styv för att stabilisera vattentornet, satidigt so spalten gör pelarna tillräckligt flexibla för att inte hindra den stora ringen att krypa och expandera vid teperaturdeforationer. Den ringforade högvattenreservoarens ytter- och innerväggar fungerar so balkar och bär tillsaans lasten från pelare till pelare. Bottenbjälklaget tar endast laster KOSTNADSBEDÖMNING Vattnet i högvattenreservoaren rör sig i ett så kallat pluggflöde. Det innebär att vattnet inte cirkulerar flera varv i reservoaren, utan endast förflyttas från inlopp till utlopp. Cirkelforen för vattnet tillbaka till startplatsen så att inlopp, utlopp och bräddningsavlopp kan salas på ett och saa ställe och föras ned via ett geensat servicetorn varifrån allt underhållsarbete kan skötas. ellan yttervägg och innervägg. Gjutningen utförs i etapper för att ge tid för krypning under härdning och iniera sprickor. Sprickanvisningar ed vattenstopp gjuts in ed jäna ellanru för att dölja och satidigt täta de eventuella sprickor so uppstår. Servicetornet platsgjuts på ett fundaent likt övriga delar av anläggningen. Tornet kopplas till högvattenreservoaren ed ingjutna sprickanvisningar ed vattenstopp. Lågvattenreservoarerna byggs ed betongväggar där betongpelare bär betongbjälklaget över bassängen. Taket till både hög- och lågvattenreservoarna byggs av lätt aterial, förslagsvis stål och TRP-plåt ed kondensisolering. då vattenflödet är so lägst, är värdet för den beräknade turbulensen (Re = ) långt över gränsvärdet för stillastående vatten (Re > 4.000). Ytterligare säkerhetsarginaler finns ifall an dessuto tar ed i beräkningen att vattnet bör vara stillastående i inst ett dygn för att risk för proble ska uppstå, och att den kritiska situationen i det här fallet i första hand gäller under ett fåtal tiar under natten. För att skapa ett jänt vattenflöde geno hela vattenreservoarens tvärsnittsyta sker in- och utlopp geno speciella karar. Dessa inlopps- och utloppskarar skiljs av ot resten av reservoaren ed en perforerad skiva varigeno vattnet ströar. Tryckskillnaden på skivans olika sidor gör att vattentrycket fördelas jät över hela tvärsnittsytan och vattenströen fördelas ut lika geno alla perforeringar. Inloppet och utloppet till respektive kaare kan kopplas o så att det även kan ata den intilliggande kaaren. På vis kan hela anläggningen vara i drift även o något av inloppen eller utloppen skulle vara ur funktion. Den relativt låga ströingshastighet på vattenassan so pluggflödessysteet edför, innebär en större risk för stillastående vatten i for av exepelvis teperaturskiktningar. Beräkningar visar dock att risken för att detta ska ske är ycket liten för nuvarande utforning. Även under natten, Skulle er precisa beräkningar visa att teperaturskiktningar trots allt är ett proble, finns en rad relativt enkla åtgärder att ta till: 1. Reservoaren kan isoleras för att otverka uppvärning eller avkylning vid extrea uteteperaturer. 2(a). Ett antal propellrar onteras vertikalt so tillför ett vertikalt flöde. 2(b). Eller ett antal luftpupar so ger en uppåtriktad ströning och bryter ned densitetsskiktning. Uppskattad anläggningskostnad i kronor. Byggherrekostnader och VA-tekniska installationer ej edräknade. Vattentorn Med PE-liner Utan PE-liner Lågreservoarer X 2 Med PE-liner Utan PE-liner Tryckstegringsstation (Uppskattad kostnad enl. förundersökning) Totalt Med PE-liner Utan PE-liner Prefabstoe Ersätter platsgjuten betong i högvattenreservoar, dras av från totalsuan