FAKTORER SOM PÅVERKAR UPPLEVELSEN AV LIVSKVALITET BLAND PERSONER DRABBADE AV SCHIZOFRENI - en litteraturstudie

Transkript

1 Linnéuniversitetet Utbildningsprogram för Sjuksköterskor Institutionen för hälso- Kurs VO453C och vårdvetenskap Ht 2009 Kandidatexamensarbete 15hp FAKTORER SOM PÅVERKAR UPPLEVELSEN AV LIVSKVALITET BLAND PERSONER DRABBADE AV SCHIZOFRENI - en litteraturstudie Författare: Jenny Larsson Kummis Rydbäck

2 INNEHÅLL INLEDNING 1 BAKGRUND 1 Psykiatrivårdens utveckling 1 Schizofreni som sjukdom och funktionshinder 2 Tidigare forskning 4 TEORETISK REFERENSRAM 4 Livsvärld 4 Livskvalitet och välbefinnande 5 PROBLEMFORMULERING 6 SYFTE 6 METOD 6 Design 6 Datainsamling 7 Urval 7 Kvalitetsbedömning 8 Dataanalys 8 Etiska överväganden 9 RESULTAT 9 Sjukdomens uttryck 9 Stigma 10 Social förlust 11 Stöd 11 DISKUSSION 12 Metoddiskussion 12 Resultatdiskussion 13 Slutsatser 16 REFERENSER 17 Bilaga 1. Databassökning 2. Artikelöversikt

3 Titel Författare Utbildningsprogram Handledare Examinator Adress Nyckelord Faktorer som påverkar upplevelsen av livskvalitet bland personer drabbade av schizofreni - en litteraturstudie Jenny Larsson & Kummis Rydbäck Sjuksköterskeprogrammet Anita Bengtsson-Tops Åsa Roxberg Växjö universitet. Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete. Livskvalitet, Schizofreni, Upplevelser, Öppenvård SAMMANFATTNING Att drabbas av schizofreni kan leda till konsekvenser som innebär att upplevelsen av livskvalitet drastiskt förändras. Syftet med studien var att belysa faktorer som påverkar upplevelsen av livskvalitet bland personer som drabbats av schizofreni, och som vårdas inom en öppenvård. Metoden var en kvalitativ litteraturstudie med sju vetenskapliga artiklar. Datamaterialet analyserades och granskades med hjälp av en manifest innehållsanalys. Resultatet visade på fyra faktorer som kan påverka den drabbades upplevelse av livskvalitet: Sjukdomens uttryck och behandling, Stigma, Social förlust och Stöd. Många av sjukdomens symtom är skrämmande, obehagliga och svåra för den drabbade att hantera själv. Samhällets stigmatiserande syn på psykiskt sjuka orsakar ett stort lidande för de drabbade. Förlust av sociala relationer är en av sjukdomens många konsekvenser som ofta leder till ensamhet och isolering. För att kunna acceptera och hantera sjukdomen behöver personer drabbade av schizofreni ett stort stöd från både vårdpersonal och andra personer i deras omgivning. Resultatet ger vägledning, för vårdpersonal, om faktorer som kan påverka livskvaliteten bland personer drabbade av schizofreni.

4 INLEDNING Vi studerar på sjuksköterskeprogrammet och blev under den obligatoriska praktiken inom psykiatrin intresserade av ämnet psykiatrisk vård. Vi gjorde vår praktik inom den rättspsykiatriska vården och många av patienterna på avdelningen hade diagnosen schizofreni. Många gånger ställde vi oss frågan: hur kan man förbättra livskvaliteten bland personer drabbade av schizofreni? Denna fråga uppkom på grund av att vår kunskap var begränsad till erfarenhet från den rättspsykiatriska vården, som egentligen är psykiatrisjuksköterskans område. Som allmänsjuksköterskor ville vi ha kunskap om livskvalitet kopplat till personer drabbade av schizofreni inom öppenvården, då det är vårt område. Med denna studie vill vi belysa faktorer som påverkar livskvalitet hos personer som drabbats av schizofreni. Studien utgår från ett vårdvetenskapligt perspektiv som innebär att patientens perspektiv står i fokus (Dahlberg, Segesten, Nyström, Suserud & Fagerberg, 2003). Vi har valt att fokusera på livskvalitet istället för välbefinnande. Detta har vi gjort för att vi anser att välbefinnande är mer begränsat och kopplat till hälsobegreppet. Livskvalitet är däremot ett större begrepp som innefattar alla aspekter i en persons livsvärld (Jahren Kristoffersen, Nortvedt & Skaug, 2005). En person kan till exempel ha en sjukdom som ger lågt välbefinnande, men personen kan ändå uppleva en god livskvalitet (Nordenfelt, 2004). BAKGRUND Under denna rubrik kommer vi först att presentera hur den psykiatriska vården har utvecklats under de senaste decennierna. Avsikten är att ge en bild av den vård och samhällskontext som personer som drabbats av schizofreni befinner sig i. Därefter kommer ett avsnitt om schizofreni som sjukdom och funktionshinder. Detta för att ge en övergripande bild om själva sjukdomen och dess konsekvenser. Vidare beskriver vi olika behovsområden för att klargöra vilka behov som personer som drabbats av schizofreni har. Slutligen redogörs för tidigare forskning inom området schizofreni och livskvalitet. Psykiatrivårdens utveckling Fram till 1960-talet vårdades personer med psykisk sjukdom på så kallade mentalsjukhus. Dessa var belägna utanför samhället för att man ansåg att patienterna vårdades bättre i en isolerad miljö utan stress och med begränsade sinnesintryck (Brunt, 2005). Efter år 1960 har de svenska mentalsjukhusen stegvis avvecklats. Anledningarna till att mentalsjukhusen avvecklades var att de var för dyra i drift samt att ny forskning visade att tillvaron och miljön på institutionerna var skadlig för patienterna (Markström, 2005). Idag ser vården av personer med psykiskt funktionshinder annorlunda ut. De lever nu i så stor utsträckning som möjligt ute i samhället. Enligt riktlinjer bör inläggning på 1

5 psykiatrisk klinik bör undvikas. Vården, som ska utgå från individens enskilda behov, bör så långt som möjligt ske i patientens hem eller särskilda boende (Socialstyrelsen, 2003). Att leva med sjukdomen schizofreni kan dock innebära svåra livsomständigheter. Det finns flera anledningar till detta. En anledning kan vara att schizofreni är en långtidssjukdom. Detta kan leda till svårigheter då det innebär att sjukdomen oftast inte är övergående, utan är något som den drabbade måste lära sig att leva med. En annan anledning till de svåra livsomständigheterna kan vara den medicinska behandlingens biverkningar. Detta kan innebära svårigheter för personen om denne, till exempel drabbas av motoriska biverkningar i form av ett avvikande rörelsemönster, som ofrivilliga rörelser eller muskelstelhet. Andra biverkningar som personen kan drabbas av är, till exempel hormonella biverkningar, som impotens eller kraftig viktuppgång. Ytterligare en anledning till att personer som drabbats av schizofreni lever under svåra livsomständigheter kan vara stigmatisering, den sociala utstötningen, som i sin tur kan leda till isolering (ibid.). Under de senaste decennierna har återkommande undersökningar visat att samhällets stigmatiserande syn på människor som drabbats av psykisk sjukdom fortfarande finns. Till exempel uppfattas personer med psykisk sjukdom som aggressiva och farliga, och är på grund av detta oönskade i samhället (Björkman, 2005). Dock har personer med psykiskt funktionshinder enligt lag rätt att leva som andra och få delta i samhällets gemenskap (SOSFS 2001:453, kap 5, 7). Vidare är kommun och landsting skyldiga att se till att varje enskild individ får sina individuella behov tillgodosedda (SFS 1982:763, 3f). Målet för hälso- och sjukvården är att hela befolkningen, på lika villkor, ska få god hälsa och god vård (SFS 1982:763, 2). Schizofreni som sjukdom och funktionshinder Schizofreni är en sjukdom som finns i hela världen. Det är lika vanligt att män som kvinnor drabbas. Män insjuknar oftare vid en yngre medelålder, 24 år medan kvinnor vid en medelålder av 25 år (Cullberg, 2004). I Sverige finns idag cirka personer som i samband med att de drabbats av schizofreni behöver insatser från samhället (Herlofson, et al., 2009). Schizofreni är en psykisk sjukdom och hör till gruppen psykossjukdomar, vilket innebär att en person under kortare eller längre perioder kan vara psykotisk. Att vara psykotisk innebär ett tillstånd med förändrad verklighetsuppfattning. Schizofreni är en sjukdom som kan drabba vilken person som helst men sjukdomsförlopp och prognos kan variera från person till person. (Allgulander, 2008; Socialstyrelsen, 2003). Det finns många olika teorier om orsaken till schizofreni, dock ingen fastställd orsak (ibid., 2008). För att få sjukdomsdiagnosen schizofreni måste personen under minst sex månader ha haft minst två av följande symtom: Positiva symtom så som röst- och synhallucinationer och/eller vanföreställningar, där ett exempel kan vara att den drabbade tror sig vara styrd utifrån en speciell kraft. Med positiva symtom menas att personens ursprungliga funktioner förstärks eller förvrängs. Negativa symtom så som viljelöshet, känslomässigt apatisk och/eller nedsatt förmåga till initiativtagande. Med negativa symtom menas att personens ursprungliga funktioner förloras eller förminskas. Andra symtom är osammanhängande tal, påtagligt osammanhängande eller avvikande rörelsemönster. Symtomen ska ha pågått under minst 2

6 en månad och orsakat påtaglig dysfunktion i arbete, sociala relationer eller studier (Allgulander, 2008). Vidare kan det vara så att personen som drabbats av schizofreni också kan ha allmänna symtom på psykiska problem som ångest, oro, sömnstörningar, minskad aptit och att de isolerar sig från omgivningen (ibid.). Personer som drabbats av schizofreni har vanligen kognitiva funktionsnedsättningar vilket kan leda till psykiska funktionshinder (Sandlund, 2005). De kognitiva funktionsnedsättningarna kan kopplas till störningar i en persons tankar och föreställningar (Svensson, 2005). Enligt Bengtsson-Tops (2001) kan personer som drabbats av schizofreni, ha en bristande minnes- och kommunikationsförmåga, såväl verbala som icke-verbala. Detta kan leda till att de får svårigheter att hantera olika situationer. Dessutom kan personer som drabbats av schizofreni, och till följd av kognitiva funktionsnedsättningar, uppleva en lägre självkänsla samt att de har svårigheter att interagera socialt. Detta kan resultera i att de isolerar sig från sociala relationer. Personer som drabbats av schizofreni har, på grund av sina funktionsnedsättningar, omfattande och särskilda behov av vård, stöd och behandling (Bengtsson-Tops, 2005). För en person med psykiskt funktionshinder kan dagliga sysslor bli ansträngande då de inte längre sker per automatik. Meningsfulla aktiviteter är dock viktiga och kan påverka personens hälsa i positiv riktning. Det är viktigt att de dagliga aktiviteterna är anpassade utifrån varje enskild persons förmåga och att det finns en balans mellan aktiviteterna (Bejerholm & Eklund, 2005). När det gäller miljön och omgivningen runt den drabbade kan dessa ibland skapa större problem i vardagen än vad själva funktionshindret gör. Trygga, och inte alltför krävande miljöer i gemenskap med andra skapar ofta en gynnsam omgivning där den funktionshindrade får möjlighet att utföra aktiviteter efter egen förmåga. Miljöer där den psykiskt funktionshindrade känner utanförskap och passivitet kan vara direkt ogynnsamma och istället leda till inaktivitet och isolering (ibid.). Då man ser till prognosen vid sjukdomen schizofreni, så kan denna variera. Prognosen ses som god om sjukdomen inleds med ett akut sjukdomsskov som inte utlöstes av stress. Prognosen ses även som god om den drabbade har ett fungerande socialt nätverk. Insjuknar man däremot långsamt och har många negativa symtom är prognosen sämre. Prognosen ses även som sämre om den drabbade inte har ett fungerande socialt nätverk samt om denne har personer i släkten som tidigare drabbats av en psykossjukdom (ibid.). När det gäller behandlingen vid schizofreni så består den av tre hörnstenar. Den första hörnstenen är den farmakologiska behandlingen. Den andra hörnstenen består av psykologisk och psykosocial behandling. Den tredje hörnstenen innefattar socialt stöd och omvårdnad. Behandlingen ska anpassas efter vilken fas i sjukdomen som personen är i samt dennes behov (Socialstyrelsen, 2003). Inom vården kan dessa tre behandlingar kombineras. Vårdpersonalen arbetar för att den drabbade personen ska lära sig att hantera sina symtom, klara sin medicinering och att klara av vardagssamtal (Svensson, 2005). 3

7 Tidigare forskning Bland personer med psykisk sjukdom har, enligt WHO och ICN, begreppet livskvalitet blivit en internationell angelägenhet inom hälso- och sjukvård samt inom psykiatrisk omvårdnad. Anledningen är de stora omstruktureringarna inom den psykiatriska vården (Pitkänen, Hätönen, Kuosmanen & Välimäki, 2009). Det finns mycket forskning angående faktorer som påverkar upplevelsen av livskvalitet bland personer som drabbats av schizofreni. I tidigare forskning framkommer många liknande faktorer som kan påverka de drabbades livskvalitet. Tidigare studier har exempelvis visat att symtom på schizofreni och främst då depressiva symtom men också negativa symtom som likgiltighet och begränsat känsloregister, är kopplat till sämre livskvalitet (Narvaez, Twanley, McKibbin, Heaton & Patterson 2008). Vidare har en studie Hansson et al. (2003) visat att otillfredsställda behov gällande till exempel sociala relationer, boende och psykotiska symtom som till exempel vanföreställningar och hallucinationer, var faktorer relaterade till sämre livskvalitet. I studien Pitkänen et al. (2009) framkom att aktiviteter, till exempel fysisk aktivitet och musik, arbete och andlighet är ytterligare faktorer som positivt påverkade livskvaliteten. I likhet med de tidigare nämnda studierna framkom det även att symtom på schizofreni, sociala relationer och boende påverkade livskvaliteten hos personer drabbade av schizofreni. De flesta studier som handlar om schizofreni och livskvalitet mäter personers livskvalitet med hjälp av förbestämda mätinstrument, och med förbestämda definitioner av livskvalitet. Vi anser att det behövs fler studier som genom öppna intervjufrågor undersöker hur personer drabbade av schizofreni definierar sin egen livskvalitet och hur de upplever denna. Det kan ge en tydligare bild av personens upplevda livskvalitet. TEORETISK REFERENSRAM Den vårdvetenskapliga teoriramen utgår från patientens perspektiv gällande upplevd hälsa. Livsvärld, livskvalitet, lidande och välbefinnande är begrepp som är bärande inom vårdvetenskap (Dahlberg et al. 2003). I denna studie fokuseras främst begreppen livsvärld och livskvalitet/välbefinnande. Livsvärld Ett livsvärldsperspektiv uppmärksammar människors vardagliga värld och dagliga tillvaro. Det fokuserar på att försöka se, förstå, beskriva och analysera världen så som människor upplever den samt vilken mening personen tillskriver livet. Inom vårdvetenskapen fokuseras livsvärldsbegreppet på patientens upplevelse av hälsa, välbefinnande och lidande (Dahlberg et al., 2003). När det gäller personer som drabbats av schizofreni kan det uppstå problem med att förstå deras livsvärld. De drabbade kan på grund av hallucinationer uppleva sinnesintryck som andra inte kan se, höra eller känna. Detta kan göra att det är svårt för vårdpersonal att relatera till de drabbades verklighetsupplevelser. Utöver ett livsvärldsperspektiv finns det olika teoretiska modeller som vårdpersonal kan använda sig av för att lättare förstå personer som drabbats av schizofreni. En sådan 4

8 modell är Hummelvolls omvårdnadsteori (1987; 1995). Precis som det livsvärldsteoretiska perspektivet fokuserar denna modell på personalens vilja och förmåga att förstå och utforska patientens vardagliga liv vilket innebär att patienten inte förminskas eller nedvärderas (Dahlberg et al., 2003). Dessutom understryker Hummelvolls (1987; 1995) omvårdnadsmodell patientens egna val och förmåga till eget ansvar. Den bygger på kommunikation och samarbete mellan patient och vårdpersonal. (Dahlberg, et al., 2003). Livskvalitet och välbefinnande Begreppen välbefinnande och livskvalitet är svårdefinierade och de båda begreppen kopplas ofta samman och likställs. Välbefinnande som begrepp är dock mer begränsat än begreppet livskvalitet (Jahren Kristoffersen, 2005). Enligt Katie Erikssons hälsomodell är välbefinnande enbart kopplat till individens subjektiva upplevelse av hälsa. Modellen beskriver välbefinnande kopplat till hälsa och ohälsa. Enligt hälsomodellen kan en människa, oavsett hälsa/ohälsa, uppleva välbefinnande/lidande (Wiklund, 2006). Begreppet livskvalitet är mer omfattande och involverar både inre och yttre faktorer som kan påverka upplevelsen av kvalitet i livet. Livskvalitet är ofta ett samlingsbegrepp för hälsa och välbefinnande (Jahren Kristoffersen, 2005). Psykologen Siri Næss har i sin definition av begreppet livskvalitet lagt tonvikten vid emotionella aspekter. Dessa aspekter är att vara aktiv, ha gemenskap, självkänsla och en grundstämning av glädje (Rustøen, 1993). Begreppet livskvalitet fokuserar på individen och dennes subjektiva upplevelse av hälsa, funktion, psykiskt välbefinnande samt individens upplevelse av mening i tillvaron. Livskvalitet kan bidra till att en person känner glädje, engagemang, trivsel och välbefinnande. När personen känner sig tillfreds med sitt liv så ökar dennes självrespekt. (Jahren Kristoffersen et al., 2005). Livskvaliteten kan dock påverkas av olika faktorer. När det gäller personer som drabbats av schizofreni kan dessa faktorer härledas till händelser i livet, behandling av sjukdom eller rehabilitering. Livskvaliteten påverkas också av förändringar i funktionsförmåga, hälsa och sjukdomssymtom (Hansson, 2005). Det förefaller vara av stor vikt att vi som sjuksköterskor har kunskap om faktorer som kan påverka individens livskvalitet. Då schizofreni orsakar psykiska funktionshinder, som kan leda till svårigheter i det dagliga livet, påverkas även livskvaliteten för de drabbade personerna. Begreppet livskvalitet är därför speciellt viktig i kontakten med personer som drabbats av schizofreni. Om vårdpersonal inte har kunskap om begreppet livskvalitet kopplat till personer som drabbats av schizofreni, så tror vi att de drabbades upplevelse av livskvalitet skulle begränsas. Med utgångspunkt från Erikssons (Wiklund, 2006) och Næss (Rustøen, 1993) definitioner av begreppet livskvalitet, avgränsar vi begreppet livskvalitet till att beröra hälsa, välbefinnande och social funktion. Med social funktion menar vi förmågan att kunna fungera och delta i aktiviteter samt att känna sig delaktig (Bejerholm & Eklund, 2005). Därmed utgår vi från att begreppet livskvalitet är sammankopplat med individens förmåga att vara aktiv, känna gemenskap, upplevelse av hälsa och välbefinnande. Vårt sätt att avgränsa begreppet livskvalitet är i linje med de definitioner som görs inom 5

9 forskning gällande personer som drabbats av schizofreni (Hansson, 2005) Dessutom menar vi i likhet med Næss att upplevelsen av livskvalitet står i samklang med individens självkänsla (Rustøen, 1993). PROBLEMFORMULERING Oavsett var allmänsjuksköterskan arbetar inom hälso- och sjukvården kan han/hon möta personer som drabbats av sjukdomen schizofreni och är i behov av någon form av vård. I allmänsjuksköterskans utbildning är det sparsam kunskap om sjukdomen schizofreni, dess uttryckssätt och konsekvenser. Inte heller behandlas faktorer som kan kopplas till livskvalitet för just dessa patienter. Detta förefaller orimligt då dessa patienter på grund av sitt lidande, funktionshinder och komplexa vårdbehov riskerar att hamna i ett beroende till vårdgivaren. Det finns lagar som reglerar rätten av att få sina behov tillgodosedda, vilket även gäller personer som drabbats av schizofreni (SFS 1982:763, 3f). Att få sina behov tillgodosedda leder till ökad livskvalitet (Bengtsson-Tops, 2005). Det är därmed sjuksköterskans skyldighet enligt lag att göra vad denne kan för att bidra till den drabbades livskvalitet. Trots att det finns mycket forskning inom området anser vi att en litteraturgranskning ändå är nödvändig. Motivet är att området behöver utforskas mer ingående för att få den kunskap som är nödvändig för att tillgodose denna patientgrupps livskvalitet. Studien kommer att utgå från nedanstående frågeställningar. Hur upplever personer som drabbats av schizofreni sin sjukdom? Vilken inverkan har upplevelsen av sjukdom på livskvaliteten hos personer som drabbats av schizofreni? SYFTE Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som påverkar upplevelsen av livskvalitet bland personer som drabbats av schizofreni, och som vårdas inom en öppenvård. METOD Design En kvalitativ litteraturstudie, där vetenskapliga artiklar har granskats, analyserats och sammanställts, har genomförts. En kvalitativ ansats innebär att forskaren fokuserar på att samla data genom bland annat intervjuer av människors upplevelser och erfarenheter som sedan tolkas och analyseras enligt forskningsprocessens steg (Willman, Stoltz & 6

10 Bahtsevani 2006). Artiklar valdes ut genom att följa sökprocessen enligt Forsberg & Wengström (2008). Sökord som var relevanta för syftet identifierades. Databaserade och manuella sökningar gjordes (ibid., 2008). För att välja ut artiklar relevanta för syftet genomlästes dessa och anteckningar fördes. Därefter kvalitetsgranskades dessa artiklar (Willman et al.2006). Sedan gjordes en manifest innehållsanalys, kategorier identifierades och studien sammanställdes (Friberg, 2006). Datainsamling De vetenskapliga artiklarna söktes genom fritextsökning via databaserna: Cinahl, PubMed och SveMed+. Sökord som användes var: adaptation, experience, livskvalitet, mental illness, outpatients, qualitative studies, quality of life, schizofreni, schizophrenia. Sökorden användes enskilt samt i kombination med varandra med and (Bilaga 1). De manuella sökningar utfördes genom att söka i referenslistor ur artiklar som ingick i urvalet (Östlundh, 2006). Urval Det första inklusionskriteriet i studien var vetenskapliga artiklar skrivna på svenska och engelska samt gjorda mellan år 2000 till Detta för att dessa språk är de som vi behärskar bäst. Årtalet valdes för att få så aktuella och nya studier som möjligt. Det andra inklusionkriteriet var att artiklarna skulle ha ett tillgängligt abstract och vara peer reviewed, som innebär artiklar som enbart finns i vetenskapliga tidskrifter (Östlundh, 2006). Detta för att underlätta urvalsprocessen samt hitta artiklar som var vetenskapliga. Det tredje inklusionskriteriet var studier med män och kvinnor diagnostiserade med schizofreni och schizoaffektiv sjukdom. Detta för att det är dessa människors upplevelser som ska belysas, samt för att få ett så brett urval av upplevelser som möjligt. Det fjärde inklusionskriteriet var att artiklarnas män och kvinnor skulle vara i åldern 18 till 80 år och behandlas inom öppenvården. Ålderskriteriet valdes för att få ett så brett urval som möjligt. Att personerna ska vårdas inom öppenvården valdes då det är allmänsjuksköterskans område. Exklusionskriterier var alla studier där deltagarna vårdades både inom öppenvården och inom slutna vårdinrättningar. Ytterligare exklusionkriterier var alla studier där vårdpersonalens upplevelser ingick. Det första exklusionskriteriet valdes då psykiatrisk slutenvård är psykiatrisjuksköterskans område. Det andra exklusionkriteriet valdes då syftet enbart var att belysa upplevelsen av livskvalitet bland personer drabbade av schizofreni. Sammanlagt lästes 68 abstracts igenom, detta resulterade i ett första urval där 19 artiklar ingick. Dessa artiklar hade en titel och ett abstract som passade till syftet, det vill säga upplevelsen av livskvalitet bland personer drabbade av schizofreni. Anledningen till att övriga artiklar i databassökningen inte valdes var för att artiklarna antingen hade titlar som inte passade till syftet, eller att det redan i abstractet framgick att deltagarna vårdades inom slutenvården. Samtliga 19 artiklar som ingick i första urvalet genomlästes och utifrån denna genomläsning valdes 12 artiklar bort. Anledningen till detta var att de inte uppfyllde inklusionskriterierna. Artiklarna som valdes bort innehöll deltagare som 7

11 vårdades inom slutenvård. Några av artiklarna innehöll även vårdpersonalens upplevelser. Kvalitetsbedömning En inledande kvalitetsgranskning gjordes där vi tittade på de valda artiklarnas syfte, metod, resultat och slutsatser. Artiklarnas typ av kvalitet bedömdes genom checklista för kvalitativa samt kvantitativa artiklar enligt Willman et al. (2006, Bilaga G och H). Artiklarnas kvalitetsnivå utgick från hög, medel och låg. Kvalitetsnivån (Bilaga 2) bedömdes utifrån antalet ja-, nej- och vet ej-svar. Hög kvalitet fick artiklar som bara hade ett nej- eller vet ej-svar, eller artiklar som inte hade några nej- eller vet ej-svar alls. Medelkvalitet fick artiklar som hade mellan två till tre nej- och/eller vet ej-svar. Fanns det fler än tre nej- och/eller vet ej-svar så fick de artiklarna låg kvalitet. I kvalitetsgranskningen valde vi att bortse från några av punkterna i checklistorna. Punkter som ej besvarades i den kvalitativa checklistan var de som handlade om: strategiskt urval, datamättnad, analysmättnad, resultat i förhållande till en teoretisk referensram och om teori genereras. Anledningen till att dessa punkter inte besvarades var på grund av att vi inte hade tillräckligt med kompetens för att bedöma dessa kvalitetskriterier. Punkter som ej besvarades i den kvantitativa checklistan handlade om: randomiseringsförfarande, likvärdiga grupper, analys av randomiseringsgrupp, blindning av patienter, blindning av vårdare, blindning av forskare, adekvat statistisk metod samt om resultatet var generaliserbart. Anledningen till att dessa punkter inte besvarades var dels på grund av okunskap och dels för att de ansågs orelevanta då de kvantitativa studierna inte var av experimentell design. Dataanalys En manifest innehållsanalys gjordes enligt Graneheim & Lundman (2003) där de valda artiklarnas resultat analyserades. I ett första steg läste vi, var och en för sig, igenom samtliga sju utvalda artiklar (Bilaga 2). Detta för att få en övergripande förståelse för innehållet i artiklarna. I ett nästa steg lästes texten igenom mer ingående och meningsbärande enheter i artikeln markerades, genom understrykning. Meningsbärande enheter innebär att fraser eller stycken, innehållande information som är relevant utifrån frågeställningarna, tas ut. Därefter kondenserades de meningsbärande enheterna, det vill säga att texten reducerades till korta meningar där det väsentliga innehållet fortfarande framgick (Tabell 1). De kondenserade meningarna kodades, för att sedan grupperas i kategorier som återspeglade det centrala budskapet i de ursprungliga meningarna. Utifrån kodningen identifierades fyra olika grupper av kategorier. Artiklarna lästes sedan åter utifrån kategorierna, för att se om någon information förbisetts. Sedan fördes resultatet in i studien (ibid., 2003). 8

12 Tabell 1. Exempel på innehållsanalys enligt Graneheim & Lundman (2003). Meningsbärande enheter Kondensering Kodning Kategorier Disconnection from meaningful relationships is compounded by fear and confusion and people are left facing inexplicit chaos alone. Avskärmning från relationer på grund av rädsla och förvirring. Avskärmning. Relationer. Social förlust. Information regarding the probable causes of their symptoms, what to expect for the future, the importance of taking medication and strategies to use to manage their illness were all considered to be beneficial. Information gällande symtom för att kunna hantera sin sjukdom ses som fördelaktigt. Information. Stöd. Etiska överväganden När studier med människor görs måste vissa etiska riktlinjer följas. Studiematerialet får inte användas på ett sätt som kränker eller skadar studiens deltagare. Vid analys och bearbetning av det insamlade studiematerialet är det forskarnas ansvar att materialet inte medvetet förvanskas eller plagieras (Helsingforsdeklarationen, 2004). Vi valde att använda artiklar som var etiskt försvarbara genom att de innehöll informerat samtycke från deltagarna samt ett godkännande från en etisk kommitté (Polit & Beck, 2006). Forskning som involverar människor i största möjliga mån ska genomföras i samråd med patienten och med respekt för dennes autonomi och integritet (CODEX, 2009). RESULTAT Genom den manifesta innehållsanalysen framkom att följande fyra faktorer: sjukdomens uttryck och behandling, stigma, social förlust och stöd, påverkade upplevelsen av livskvalitet bland personer som drabbats av schizofreni. Sjukdomens uttryck och behandling Sjukdomens symtom var en av de fyra faktorerna som påverkade livskvaliteten för de drabbade. Att vara drabbad av sjukdomen schizofreni innebär att man får symtom som till exempel vanföreställningar och hallucinationer (Humberstone, 2002; Corring & Cook, 2007; Mauritz & Van Meijel, 2009). Dessa symtom kan den enskilde individen uppleva som obehagliga och känslor som rädsla och bedrövelse kan uppstå. Anledningen till obehagskänslor kan vara att symtomen skrämmer personen men också att de är svåra att hantera och på något vis är utanför deras egen kontroll (Humberstone, 2002; Corring & 9

13 Cook, 2007). Upplevelsen av såväl negativa (likgiltighet, begränsat känsloregister), positiva (vanföreställningar, hallucinationer) och affektiva (bristande motivation, oro) symtom kan leda till en sämre livskvalitet och påverkar hälsoupplevelsen (Bengtsson- Tops & Hansson, 2001; Bengtsson-Tops et al., 2005). Symtom behandlas vanligtvis med olika former av läkemedel. Läkemedel som inte angriper grundorsaken till schizofreni utan mer slår mot symtombilden, det vill säga läkemedelsbehandlingen används för att främst kontrollera symtom och ge den drabbade lindring. Läkemedelsbehandlingen kan dock ge biverkningar i form av muskelstelhet, skakningar och viktuppgång, vilket orsakar ett lidande för personer drabbade av schizofreni. Hälsan och välbefinnandet kan då positivt påverkas beroende på hur framgångsrikt läkemedelsbehandlingen kontrollerar symtom, ger minskade biverkningar samt ger den drabbade lindring (Corring & Cook, 2007). Vidare är det vanligt att personer som drabbats av schizofreni upplever bristande energi och motivation. Detta är ytterligare en del av hur sjukdomen kan komma till uttryck (Corring & Cook, 2007). Den bristande energin och motivationen kan leda till minskat deltagande i aktiviteter (Corring & Cook, 2007; Kelly, McKenna, Parahoo & Dusoir, 2001). Livskvaliteten påverkas dock positivt genom aktivt deltagandet i sociala aktiviteter som till exempel ett arbete som är anpassat efter personens förmåga eller att hjälpa till som volontär (Corring & Cook, 2007). Det finns med andra ord ett samband mellan tillfredsställelse med dagliga aktiviteter och ökad livskvalitet (Kelly et al., 2001). Att delta i olika aktiviteter, som personer drabbade av schizofreni själva finner är meningsfulla, gör att de upprätthåller sin funktion och håller sig hälsosamma (Corring & Cook, 2007). Stigma Stigma var en av faktorerna som påverkade livskvaliteten bland personer drabbade av schizofreni. Stigma innebär att samhället på grund av fördomar, negativa attityder och uppfattningar upplever rädsla, är avståndstagande och diskriminerande mot psykiskt sjuka personer. Denna stigmatiserande syn som samhället har på personer drabbade av schizofreni, kan orsaka stort lidande för den drabbade (Corring & Cook, 2007). Stigman leder till att de drabbade blir aktsamma för att avslöja sjukdomen för andra (Corring & Cook, 2007; Geanellos, 2005). Aktsamheten är ett sätt för de drabbade att undvika de negativa och kränkande reaktionerna från omgivningen (Corring & Cook, 2007), som till exempel att bli tillsagd att upplevelserna av psykotiska symtom inte är verkliga (Humberstone, 2002). Omgivningens reaktioner kan leda till att den drabbades självkänsla och välbefinnande minskar (Corring & Cook, 2007; Geanellos, 2005). För att kunna återfå självkänslan och uppleva välbefinnande, måste den drabbade ständigt kämpa mot den stigmatiserande synen som andra har på dem (Geanellos, 2005). En annan kamp som även måste utkämpas är den mot själv-stigmatiseringen, det vill säga den drabbades egna nedvärderande syn på sig själv och sin sjukdom. I likhet med allmänhetens stigma påverkar själv-stigman de drabbades självkänsla mycket djupt. Själv-stigman måste bekämpas av de drabbade för att kunna återfå självkänslan och uppleva välbefinnande (Corring & Cook, 2007). 10

14 Social förlust Förlust av sociala kontakter var en annan faktor som påverkade upplevelsen av livskvalitet bland personer drabbade av schizofreni (Geanellos, 2005; Humberstone, 2002, Corring & Cook, 2007; Mauritz & Van Meijel, 2009). De drabbade förlorade i samband med sjukdomen kontakt med familj, tidigare vänner och bekanta (Geanellos, 2005; Humberstone, 2002). Förlusten av sociala relationer kan bero på olika anledningar. En anledning kan vara att de drabbade avskärmar sig på grund av att de vill skydda sina vänner och familj från att ta del av sjukdomsupplevelser som de själva tycker är skrämmande, till exempel psykotiska symtom (Geanellos, 2005; Corring & Cook, 2007). En annan anledning till den sociala förlusten kan vara att de drabbade, genom avskärmning, försöker skydda sig själva från den stress som de kan uppleva då andra inte kan relatera till deras upplevelser, till exempel hallucinationer (Mauritz & Van Meijel, 2009). Ytterligare en anledning till förlusten av sociala relationer kan vara de drabbades rädsla för andra personers stigmatiserande syn på personer drabbade av schizofreni (Geanellos, 2005). De sociala förlusterna begränsar livet, på grund av att personens sociala funktion minskas och leder till isolering (Geanellos, 2005; Mauritz & Van Meijel, 2009). Stöd Stöd var ytterligare en faktor som påverkade livskvaliteten hos personer drabbade av schizofreni (Mauritz & Van Meijel, 2009; Corring & Cook, 2007; Geanellos, 2005). För att kunna hantera sjukdomen måste de drabbade få stöd och information om sjukdomens innebörd. De drabbade måste få hjälp med att inse sina begränsningar och sjukdomsbehandlingarnas betydelse (Corring & Cook, 2007; Geanellos, 2005; Mauritz & Van Meijel, 2009). För att detta ska bli möjligt måste professionellt stöd finnas tillgängligt för de drabbade när de behöver det (Geanellos, 2005). Vårdare som ger sitt stöd genom omsorg och förståelse bidrar positivt till upplevelsen av hälsa. Detta genom att de drabbade känner sig förstådda och sedda (Corring & Cook, 2007). Vidare behöver personer drabbade av schizofreni inte bara stöd från vårdare, utan även stöd från övriga i deras omgivning (Corring & Cook, 2007). Genom att ha sociala kontakter och ingå i en gemenskap ökar välbefinnandet och ger en bättre livskvalitet (Bengtsson-Tops & Hansson, 2001) Att ingå i en gemenskap med andra personer som drabbats av schizofreni, och därmed delar deras sjukdomsupplevelser, gör att de drabbade får stöd, förståelse och insikt om att de inte är ensamma om sjukdomen (Corring & Cook, 2007). När det gäller familjemedlemmar, goda vänner och partners kan de bidra positivt till de drabbades välbefinnande genom stöd och förståelse (Corring & Cook, 2007; Mauritz & Van Meijel, 2009). De drabbade kan även finna stöd genom Gud. Känslan av att Gud stödjer dem genom sjukdomen inger känslor av hopp och mening. Känslan av hopp och mening kan bidra till ökat välbefinnande och därmed en bättre livskvalitet (Corring & Cook, 2007; Humberstone, 2002; Mauritz & Van Meijel, 2009). Brist på stöd, på grund av att de drabbade inte har några stödjande relationer, kan däremot leda till en sämre livskvalitet (Mauritz & Van Meijel, 2009; Bengtsson-Tops et al., 2005). Uteblivet stöd kan resultera i en bristande sjukdomsinsikt som gör att det kan vara svårt för den drabbade att acceptera diagnos och behandling (Mauritz & Van Meijel, 2009). 11

15 DISKUSSION Metoddiskussion Under denna rubrik kommer förfarandet gällande vår metod kopplat till begreppen validitet och reliabilitet att diskuteras. Med validitet menas att man undersöker det som man avsåg att undersöka. Reliabilitet innebär att det som undersöktes gjordes på ett tillförlitligt sätt (Patel & Davidsson, 2003). Syftet med studien var att belysa faktorer som påverkar upplevelsen av livskvalitet för personer som drabbats av schizofreni. Genom studien hittades fyra kategorier som representerar olika faktorer som kan påverka livskvalitet hos dessa personer. Då detta är en relativt liten litteraturstudie med få artiklar är troligtvis inte resultatet representativt för alla personer drabbade av schizofreni. Dock avsågs med syftet att endast belysa, faktorer som påverkade upplevelsen av livskvalitet. Vi anser därmed att syftet uppnåddes, då studien belyste det som avsågs att belysas. Det gör att studiens validitet ökar. Metoden som användes var en litteraturstudie. Det förefaller vara den bästa metoden med tanke på den begränsade tiden som stod till vårt förfogande. Genom att de valda artiklarna är i linje med inklusionkriterier som valdes, har ett brett urval av upplevelser framkommit. Det breda urvalet av upplevelser ger studien en hög valididet då vi avsåg att belysa livskvalitet från ett så brett perspektiv som möjligt, bland personer drabbade av schizofreni. Hade vi valt att använda studier där enbart män/kvinnor ingått så hade troligtvis mer könsspecifika faktorer funnits. De valda studierna innehöll enbart artiklar skrivna på engelska, vilket kan ha medfört en risk för både misstolkningar och översättningsfel. Detta kan ha påverkat reliabiliteten då engelska inte är författarnas modersmål. Enligt Forsberg & Wengström (2008) är det bra att använda en bibliotekarie till hjälp för att få en så effektiv databassökning som möjligt. Anledningen är att bibliotekarien har goda kunskaper när det gäller databasernas struktur och hur man söker artiklar på ett systematiskt sätt. Innan artikelsökningen kontaktades därför en bibliotekarie med vårdvetenskaplig inriktning, för att få hjälp med sökord och att systematiskt söka artiklar i relevanta databaser. Genom att vi fick hjälp med hur databassökningen skulle göras på ett systematiskt sätt ökar reliabiliteten, eftersom sökningen gjordes på ett tillförlitligt sätt. Validiteten ökade också genom att bibliotekarien hjälpte oss att hitta sökord, vilket gjorde att vi hittade artiklar som handlade om det vi avsåg att undersöka. Inga artiklar hittades i samband med bibliotekariens hjälp, utan denne bistod endast med vägledning. En del artiklar fanns inte tillgängliga i fulltext eller att tillgå på universitetsbiblioteket. Detta gjorde att urvalet av artiklar begränsades och att vi kan ha gått miste om många artiklar. Validiteten kan därför ha påverkats av detta. Eventuellt skulle vi ha kunnat hitta fler faktorer som påverkade livskvaliteten om vi haft tillgång till fler kvalitativa artiklar. För att granska artiklarnas kvalitet användes granskningsmallar från Willman et al. (2006). Vi valde att använda färdiga granskningsmallar för att öka reliabiliteten på kvalitetsgranskningen. Utifrån kvalitetsgranskningen hade fem av artiklarna hög kvalitet medan två av artiklarna hade en kvalitet av medelnivå. Detta kan öka studiens validitet då 12

16 de flesta av de valda artiklarna hade en hög kvalitet, samt att vi inte inkluderat någon artikel med låg kvalitet. Att några punkter togs bort från varje kvalitetsgranskningsmall kan ha påverkat kvalitetsnivån på artiklarna, eftersom några av punkterna kan ha varit viktiga för studiens kvalitetsbedömning. Vi har båda varit aktiva under studiens gång, genom ständig diskussion angående upplägg, utformning och innehåll. Databassökningen gjordes gemensamt. De 19 artiklar som ingick i det första urvalet delades upp mellan oss båda för enskild genomläsning. Därefter bestämde vi gemensamt vilka sju artiklar som skulle ingå i studien. Båda läste enskilt igenom dessa sju artiklar mer ingående och kvalitetsgranskade dem. I analysprocessen användes sedan Graneheim & Lundmans (2006) metod för kvalitativ innehållsanalys. Denna metod gav ett stöd utifrån den systematik den erbjuder, under analysprocessen. Därefter granskade vi tillsammans varandras meningsbärande enheter för att tillsammans välja vilka vi skulle använda oss av. Den resterande analysprocessen och även resultatdelen gjordes tillsammans. Både reliabiliteten och validiteten i studien ökar dels genom ovan angivna punkter, samt genom att vi båda har varit aktiva under studiens gång och fortlöpande granskat varandras arbete kritiskt. Resultatdiskussion Under denna rubrik diskuteras resultatet av de faktorer vi funnit, som påverkar livskvaliteten hos personer drabbade av schizofreni. Dessa faktorer är: sjukdomens uttryck och behandling, stigma, social förlust och stöd. För att tydliggöra patientperspektivet kommer dessa faktorer att kopplas till den valda teoretiska referensramen. I kategorin sjukdomens uttryck och behandling fann vi att symtom orsakade ett stort lidande bland personer drabbade av schizofreni. Närvaro av symtom påverkade i allra högsta grad de drabbades hälsa och välbefinnande vilket gjorde att även deras upplevelse av livskvalitet blev påverkad. Sjukdomen påverkade även den drabbades funktion i form av minskad energi och motivation till dagliga aktiviteter. Den minskade aktiviteten och delaktigheten visade sig också ge en påverkan på livskvaliteten. Enligt Dahlberg et al. (2003) måste vi försöka förstå personers livsvärld för att kunna förstå dennes egen upplevelse av hälsa, lidande och välbefinnande. Detta innebär att vi som sjuksköterskor måste se, höra och förstå de drabbades erfarenhet av sjukdomen. När de upplever symtom måste vi ta deras lidande på allvar och se till att de får den behandling som är nödvändig. Genom att försöka få en förståelse för den drabbades livsvärld samt agera för dennes hälsa kan lidande lindras och välbefinnande uppnås. Detta i sig skulle kunna bidra till en ökad livskvalitet. Enligt Bejerholm & Eklund (2005) är aktiviteter viktiga för att en persons välbefinnande och hälsa. Detta genom att de får vara delaktiga, utnyttja sin funktion samt uppleva att de har en meningsfull sysselsättning. Genom att symtomen lindras förbättras funktionen och de drabbade kan motiveras till att hitta meningsfulla sysselsättningar. Som sjuksköterskor är det viktigt att informera om fördelarna med att vara aktiv samt att försöka motivera den drabbade. Genom aktiviteter kan alltså funktion, hälsa och välbefinnande främjas vilket kan bidra till en ökad livskvalitet. 13

17 I kategorin stigma visar resultatet att personer som drabbats av schizofreni upplever ett stort lidande på grund av samhällets stigmatiserande syn, i form av fördomar, negativa attityder, avståndstagande och diskriminering. De drabbades självkänsla påverkades då de upplevde att de ständigt var tvungna att kämpa mot stigmatiseringen, både mot samhällets stigma och själv-stigman. Den påverkade självkänslan gav ett minskat välbefinnande som i sin tur påverkade livskvaliteten. Människor i samhället upplever sig besvärade i kontakten med personer drabbade av psykisk sjukdom. Omgivningen tenderar att fokuserar på det som associeras med den drabbades sjukdom vilket gör att de då får negativa förväntningar på personer drabbade av schizofreni (Björkman, 2005). Därför måste den drabbades livsvärld närmas på ett så förutsättningslöst sätt som möjligt. Detta för att kunna se det unika i personen och dennes upplevda värld (Dahlberg, 2003). Dahlberg et al. (2003) menar att inom vården ska lidande förhindras och förutsättningar för välbefinnande ska skapas. Enligt Næss är det viktigt för självkänslan att inte känna skuld- och skamkänslor. Hon menar att upplevelsen av livskvalitet blir högre ju mindre skuld och skam en människa upplever (Rustøen, 1993). Detta betyder att sjuksköterskor måste tänka på sin attityd för att inte bidra till deras upplevelse av stigmatisering. Vi måste sätta våra förförståelser och fördomar åt sidan i mötet med personer drabbade av schizofreni. Som sjuksköterskor måste vi ha ett accepterade förhållningssätt genom att lyssna till de drabbade och försöka förstå innebörden av vad de säger utan värdera detta (Dahlberg, 2003). Att se personen bakom sjukdomen och behandla denne som en unik person. Att bli behandlad som en unik individ kan leda till att den drabbades känsla av stigma inte ökar. Som sjuksköterskor måste vi visa att personer drabbade av schizofreni duger som de är. Genom detta är det möjligt hjälpa personen att skapa en tillvaro där den drabbade kan leva utifrån sina egna förutsättningar (Dahlberg, 2003). Sjuksköterskor kan genom detta agerande skapa förutsättningar för välbefinnande och därmed bidra till ökad självkänsla hos den drabbade. Genom att få en ökad självkänsla och ett ökat välbefinnande kan livskvaliteten positivt påverkas. I kategorin social förlust fann vi att de drabbade upplevde en stor förlust av sociala relationer. Anledningen till förlusterna av relationer är att den drabbade på grund av olika anledningar, så som sjukdom och stigma, avskärmar sig från den sociala gemenskapen. Denna avskärmning leder till isolering där den sociala funktionen begränsas. Begränsning av den sociala funktionen kan därmed även påverka upplevelsen av livskvalitet. Eftersom en av anledningarna till social förlust är att personer drabbade av schizofreni avskärmar sig från omgivningen på grund av symtom, är det viktigt att de får rätt behandling för att på så sätt lindra och kontrollera symtomen. Detta för att den drabbade inte ska behöva känna att denne måste avskärma sig och förlora sina sociala kontakter. Stigmans effekt leder till ett lidande för personer drabbade av schizofreni då de möts av okunskap och fördomar. För att minska stigmans avskärmande effekt, måste sjuksköterskan möta personer drabbade av schizofreni med ett öppet sinne och med respekt för dennes unika upplevelse. Sammanfattningsvis innebär det att effektiv symtombehandling och ett förstående och respektfullt bemötande kan leda till att den 14

18 drabbade bibehåller den sociala funktionen. Detta i sin tur kan minska risken för förlust av relationer och ge en positiv påverkan på livskvaliteten. Detta stämmer överens med Bengtsson-Tops (2001) som menar att personer som drabbats av schizofreni får svårigheter att interagera socialt på grund av deras funktionsnedsättningar. De drabbades svårigheter med den sociala interaktionen kan då resultera i en förlust av sociala relationer. I kategorin stöd visar resultatet att personer drabbade av schizofreni hade omfattande behov av stöd i olika former. Information, gällande sjukdom, konsekvenser och behandling, från vårdpersonal var ett viktigt stöd för de drabbade när det gällde hanterandet och accepterandet av sjukdom. Vidare var stöd från övriga kontakter i omgivningen viktiga för en känsla av välbefinnande. Vissa fann även att Gudstron kunde vara ett viktigt stöd. Enligt Bengtsson-Tops (2005) har personer drabbade av schizofreni behov av information om sin sjukdom och behandling. Detta stämmer överens med de fynd vi fann. Sjuksköterskan ska finnas tillgänglig för den drabbade, med stöd i form av information om sjukdomen samt vilka begränsningar och konsekvenser som sjukdomen medför. Med hjälp av information och stöd kan vi som sjuksköterskor hjälpa den drabbade en bit på väg till insikt och accepterandet av sin sjukdom. För att kunna bidra med detta stöd krävs djupgående kunskaper om sjukdomen schizofreni och dess behandling. Det krävs även pedagogiska samtalskunskaper och kunskap om motivering. Sjuksköterskan måste även ha kunskap om bemötande och försöka förstå den drabbades livsvärld (Socialstyrelsen, 2003). Problemet med detta är att vi som allmänsjuksköterskor inte fått den utbildning som krävs för att vi ska kunna bistå med detta stöd. Enligt Brunt (2005) bidrar sociala relationer till upplevelsen av kärlek, uppskattning och en känsla av tillhörighet. Hansson (2005) menar att ett större socialt nätverk och tillfredställelsen med det, är kopplat till en bättre livskvalitet. Relationer där man känner uppskattning och tillhörighet är tillfredställande och ökar välbefinnandet. Som sjuksköterskor kan vi föreslå att de drabbade tar kontakt med personer som befinner sig i samma situation som de själva. Detta för att de ska kunna få förståelse och stöd från personer som har samma sjukdom som de själva. Vi kan även föreslå olika program där den drabbades nuvarande relationer värnas. Enligt Östman (2005) finns olika behandlingsmodeller där till exempel familjen integreras. För att kunna föreslå sådana behandlingsmodeller/program krävs det att vi som sjuksköterskor har kunskap om vilka olika program som finns att tillgå, samt hur dessa fungerar. Om den drabbade även har många existentiella tankar och frågor kan vi hjälpa dem genom att ta kontakt med lämplig person som kan hantera deras existentiella frågor, om de önskar. Vi har gjort en litteraturstudie med kvalitativa och kvantitativa artiklar som beskriver upplevelsen av livskvalitet i samband med schizofreni. Genom att använda resultat från både kvalitativa och kvantitativa artiklar anser vi att vi har bidragit till djup och bredd i förståelsen av fenomenet. Resultatet har likheter med tidigare forskningsresultat, så som att de drabbade upplevde isolering på grund av förlust av relationer, att samhällets stigmatiserande syn påverkar livskvaliteten samt symtomens inverkan på deras liv (Gee, Pearce & Jackson, 2003). Fortsatt forskning gällande faktorer som påverkar upplevelsen 15

19 av livskvalitet hos personer som är drabbade av schizofreni är nödvändig. Främst behövs kvalitativa studier där personens egna upplevelse och definition av livskvalitet framgår. Detta gör att sjuksköterskan kan identifiera personens behov och sedan använda kunskapen praktiskt för att kunna öka dennes livskvalitet. Slutsatser Det finns en rad olika faktorer som kan påverka livskvalitet bland personer som drabbats av schizofreni. Sjukdomens uttryck i form av symtom samt läkemedelsbehandlingens biverkningar gav de drabbade stort lidande. Det är därför av stor vikt att hitta en bra läkemedelsbehandling som passar den enskilda personens behov för att öka dennes livskvalitet. Samhället bidrar också till ett stort lidande för den drabbade i form av stigmatisering. Även den drabbades själv-stigmatisering orsakade lidande. För att minska upplevelsen av stigma hos personer drabbade av schizofreni, måste sjuksköterskan tänka på sin attityd och möta den drabbade så fördomsfritt som möjligt. I detta möte är det viktigt att behandla den drabbade som en unik person och att denne duger som den är. Att vara drabbad av schizofreni innebär ofta förluster av sociala relationer som i sin tur leder till isolering. Det är därför viktigt att motverka dessa förluster genom att ge den drabbade stöd i form av olika behandlingsprogram. De är viktigt att förhindra de sociala förlusterna då personer drabbade av schizofreni är i stort behov av dessa relationer. Avslutningsvis anser vi att sjuksköterskeprogrammet måste bidra med kunskap om schizofreni kopplat till livskvalitet, för att vi som sjuksköterskor ska kunna uppfylla de drabbades behov och kunna bidra till deras ökade livskvalitet. 16