Workshop om det kulturarvspedagogiska ramverket

Transkript

1 Workshop om det kulturarvspedagogiska ramverket

2 Program 1 december : Det relevanta museet. Samhällsrelevans : Planering med hjälp av GLO : Att använda GLO på ett eget projekt 2 december Fortsatt arbete med det kulturarvspedagogiska ramverket

3 Vad gör vi här? Varför är vi egentligen här? Vi vill bli relevanta! Vi vill göra skillnad! - i samhället och för människor

4 Reflektionspaus: På vilket sätt är ni viktiga för samhället och för människor?

5 Hur blir vi relevanta?

6 Hur blir vi relevanta? Vad har samhället givit oss i uppdrag? Hur berättar vi om det vi gör? Vad vill människorna ha? Vilka når vi, vilka arbetar vi för?

7 Det kulturarvspedagogiska ramverket Hur påverkar vi på olika sätt? Hur påverkas vi av olika saker? Vem eller vad vill vi påverka? Individ Museum Samhälle Politik

8 Det kulturarvspedagogiska ramverket Museum Individ Samhälle Politik GLO GSO Policies

9 Det kulturarvspedagogiska ramverket Ramverket hjälper oss att verkligen göra det vi vill göra (och det som vi tror att vi gör) och samtidigt ge oss ett språk som sätter fingret på vår angelägenhet. Det hjälper oss att stärka vår samhällsrelevans och att vara övertygande när vi talar till samhället om vår betydelse.

10 Drivkrafter Tro på att kultur/kulturarv kan förändra världen Nyfikenhet på våra målgrupper Öppenhet (vilja att lära nytt, släppa taget)

11 Hur gör vi för att använda det kulturarvspedagogiska ramverket för att visa vår relevans för människor och för samhället?

12 Arbetsgången 1. Behovsanalys: Vilka policies vill/måste du relatera till? 2. Samhällsrelevans: vilken skillnad vill vi göra i samhället?(gso) 3. Vilken är din målgrupp? 4. Individrelevans: Vilken skillnad vill vi göra för människor som deltar? (GLO och nyckelkompetenser) 5. Vilka är dina specifika lärandemål (SLO)? 6. Vad behöver du ta reda på just nu för att nå dina mål? 7. Hur tar du reda på det? 8. Vilken utvärderingsmetod väljer du? 9. Hur ska projektet/programmet genomföras?

13 1 Vilka krav finns på oss? policies att förhålla sig till

14 Samhällets uppdrag till oss Selve samfunnsrollen eller samfunnsoppdraget for museene ligger i å utvikle og formidle kunnskap om menneskers forståelse av og samhandling med sine omgivelser. Stortingsmelding 49, 10.1

15 Samhällets uppdrag till oss Museene skal bli i bedre stand til å utvikle seg som profilerte samfunnsinstitusjoner Gjennom faglig utvikling, nytenking og profesjonalisering, skal museene være oppdaterte og aktuelle i alle deler av sin virksomhet, være solide institusjoner og ha en aktiv samfunnsrolle. Stortingsmelding 49, 2.3

16 Samhällets uppdrag till oss Museene skal nå publikum med kunnskap og opplevelse og være tilgjengelig for alle. Det innebærer målrettet tilrettelegging for ulike grupper og aktuell formidling som fremmer kritisk refleksjon og skapende innsikt. Stortingsmelding 49, 13

17 Kulturens egenvärde och som medel Når folk leser en roman, går på konsert eller teater eller besøker et museum, så gjør de som regel ikke dette ut fra et ønske om å bli gode samfunnsborgere, bidra til integrering eller å styrke den sosiale kapitalen, de gjør det fordi de ønsker en estetisk erfaring, å bli opplyst eller å bli underholdt... At kulturvirksomheter har egenverdi, blir slik sett et empirisk faktum som er gyldig på tvers av alle former for kulturvirksomhet vi regner til ytringskulturen Kulturutredningen 2014 (NOU 2013:4)

18 Hur berättar vi om vår samhällsrelevans?

19 Aktivitetsmål Kanske så här: 14 skolprogram 3 rapporter 8 visningar 6 föreläsningar 2 konferenser

20 Kvantitativa mål Museet hade öppet 328 av årets dagar och lockade besökare personer/familjer hade årskort. 737 guidade visningar genomfördes, varav 405 för skolor och förskolor. Fyra tillfälliga utställningar visades, och två av dem producerade vi själva. Samlingarna växte med 458 donerade föremål, fotografier, 736 böcker och 12 hyllmeter arkivmaterial.

21 Från aktivitetsmål till effektmål

22

23 1. Behovsanalys främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan

24 2 Vilken skillnad vill vi göra i samhället? Generic Social Outcomes

25 Generic Social Outcomes (GSO)

26 Generic Social Outcomes (GSO) Förbättrar vårt sätt att arbeta mot civilsamhället. Lär oss mer om vad vi erbjuder civilsamhället. Lär oss mer om vad civilsamhället vill ha av oss. Hjälper oss att erhålla och behålla nödvändiga anslag för vår verksamhet. Stärker vår möjlighet att forma starka och användbara partnerskap. Hjälper oss att bidra till att kulturarvssektorn tas på allvar av andra organisationer som arbetar lokalt/regionalt. Hjälper oss att bidra till att kulturarvssektorns insatser är representerade när nationella och regionala beslutsfattare tänker kring hur sociala problem kan hanteras. Läs mer:

27 Generic Social Outcomes (GSO) Starkare och tryggare samhälle inkulderar följande: - Förbättrad dialog mellan grupper - Förbättrad förståelse inom och mellan grupper - Stöd för kulturell mångfald - Stärka familjeband Hälsa & välbefinnande inkluderar följande: Stärkt medborgarskap Uppmuntra hälsosam livsstil och bidra till mentalt och fysiskt välmående Stödja vård och rehabilitering Stödja äldre personer till självständigt liv Hjälpa barn och inkulderar följande: - Uppmuntra och stödja samhälsengagemang - Stödja intressegrupper - Tillhandahålla trygga offentliga platser - Bidra till att samhället möter medborgarnas behov ungdomar att njuta av sina liv och bidra positivt till samhället

28 Mångfald Starkare och tryggare samhälle Hälsa och välbefinnande Stärkt medborgarskap

29 Mångkultur I et demokratiperspektiv er det viktig å motvirke en slik fragmentering gjennom å legge til rette for et kulturliv som ikke bare gir ulike grupper mulighet til å utvikle «sine» særskilte kulturarenaer, men som også bidrar til utviklingen av arenaer hvor befolkningen får delte erfaringer og referanser Kulturutredningen 2014 (NOU 2013:4)

30 God hälsa Starkare och tryggare samhälle Hälsa och välbefinnande Stärkt medborgarskap

31 God hälsa Regjeringen har et bredt perspektiv på utviklingen av et mer helsefremmende samfunn. Det handler om alt fra barnehagene og skolen, nærmiljø og fritid som for eksempel idrett og kultur, til arbeidsplassen og trafikken Folkhelsemeldingen (Meld. St. 34)

32 Livslångt lärande Starkare och tryggare samhälle Hälsa och välbefinnande Stärkt medborgarskap

33 Livslångt lärande Livslang læring er viktig for å gi den enkelte trygghet i et arbeids- og samfunnsliv som er i stadig utvikling. Regjeringen vil gjøre det mulig for alle å tilegne seg kunnskap livet gjennom ved å bidra til å styrke opplæringstilbudene i og utenfor arbeidslivet, og ved å sørge for læring både på formelle og uformelle opplæringsarenaer.

34 Reflektionspaus: Arbetar ni med denna typ av samhälleliga mål? Är det er uppgift att göra det?

35 2. Vilken skillnad vill vi göra i samhället? Starkare och tryggare samhälle inkulderar: - Förbättrad dialog mellan grupper - Förbättrad förståelse inom och mellan grupper - Stöd för kulturell mångfald - Stärka familjeband Hälsa & välbefinnande inkluderar: - Uppmuntra hälsosam livsstil och bidra till mentalt och fysiskt välmående Stärkt medborgarskap inkulderar: - Uppmuntra och stödja samhälsengagemang - Stödja intressegrupper - Tillhandahålla trygga offentliga platser - Bidra till att samhället möter medborgarnas behov

36 3 Vilken är din målgrupp?

37 Lär känna din målgrupp

38 Från The New Yorker

39 Individrelevant Besökare är aldrig ett kollektiv utan består alltid av individer. 75- åringar är sinsemellan lika olika varandra som 40-åringar. Gruppen invandrare är (minst) lika heterogen som gruppen infödda. Vad vet vi egentligen om museets besökare? Vilka är de? Varför kommer de till museet? Vilken skillnad gör museet i deras liv? Vilka erfarenheter och kompetenser har de? Vilka är deras passioner?

40 3. Vilken är målgruppen?

41 4 Hur blir vi relevanta för individen?

42 Fokus på besökaren Vi vill göra skillnad för människor! Då måste vi fråga oss var de står idag, vilket deras utgångsläge är. Vi måste ha ett konsekvent fokus på besökaren.

43 Individrelevant Är det samhällsrelevanta per automatik relevant också för individen? Ofta handlar det om perspektiv: det samhällsrelevanta och det individrelevanta blir två sidor av samma mynt. Samhället består trots allt av en stor mängd individer. Ur ett analytiskt perspektiv handlar det dock om delvis olika saker.

44 Individrelevant Vilken skillnad vill vi göra i besökarens liv? Vad vill vi utveckla/stärka/uppmuntra? Vad vill vi inspirera till? Vill vi sprida kunskap eller glädje? Vad vill vi att besökaren tar med sig från sitt besök på museet?

45 Kompetens For å sikre arbeidslivet tilgang på høy og relevant kompetanse bør det over tid være tilfredstillende samsvar mellom ungdoms utdanningsvalg og kompetansebehovene i arbeidslivet. Skiftende kompetansebehov i samfunnet innebærer at arbeidslivet og arbeidstakere har evne til omstilling og mulighet til å oppdatere sin kompetanse og tilegne seg ny kunnskap. Å ta hånd om de menneskelige ressursene på en god måte innebærer å sørge for at flest mulig har den kompetanse som er nødvendig for å delta i arbeidslivet, og sørge for at flest mulig får muligheten til å skaffe seg en solid basiskompetanse som grunnlag for læring hele livet.

46 Nyckelkompetenser kommunikation på modersmålet kommunikation på främmande språk matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens digital kompetens lära att lära social och medborgerlig kompetens initiativförmåga och företagaranda kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer (EU 2005; antagna av samtliga EU-länder samt EES - inklusive Norge ; ej bindande. Motsvarande finns exempelvis inom OECD)

47 Hur blir man kompetent? Key competencies involve a mobilization of cognitive and practical skills, creative abilities and other psychosocial resources such as attitudes, motivation and values. Despite the fact that competencies comprise more than just taught knowledge, the [OECD] suggests that a competency can itself be learned within a favorable learning environment. From The Definition and Selection of Key Competencies, OECD 2001.

48 Nyckelkompetenser Vilka nyckelkompetenser tränas i mötet med museet? Känner samhället till det?

49 Vilken skillnad vill vi göra för deltagarna? Vad ska deltagarna tänka och känna?

50 5 Vilka är dina specifika lärandemål?

51 Key competences GSO GLO Specifika lärandemål

52 5. Vilka är dina specifika lärandemål (SLO)? Effektmål (GLOs) SLO: Svenska för invandrare Kunskap och förståelse Ökad kunskap om lokal historia Kunskap om hur museet fungerar Förmågor och färdigheter Attityder och värderingar Glädje, inspiration och kreativitet Aktivitet, beteende och progression Förmåga att delta i hantverksaktiviteter till exempel att baka tunnbröd Ökad social kompetens Ökad självkänsla Ny attityd till en ny kultur Ökad motivation för att lära Lära sig något nytt på ett roligt sätt Tänka kring saker på nya sätt Bli överraskade Känna sig hemma på museet Känna sig hemma i sitt nya samhälle.

53 6 Vad behöver du ta reda på för att göra det du vill?

54 6. Vad behöver du ta reda på just nu för att nå dina mål? Vilka behov har just denna målgrupp? Vad finns det för förutsättningar för lärande? (tidigare erfarenhet av museibesök, olika lärstilar, språkkunskaper, tillgänglighet, källkritisk förmåga, förkunskaper om historia, motivation osv.) Möjligheter till förberedelse, fortsatt arbete

55 6. Vad behöver du ta reda på just nu för att nå dina mål? Effektmål (GLOs) Kunskap och förståelse Förmågor och färdigheter SLO: Svenska för invandrare Ökad kunskap om lokal historia Kunskap om hur museet fungerar Förmåga att delta i hantverksaktiviteter till exempel att baka tunnbröd Ökad social kompetens Vad behöver vi ta reda på? Hur länge har de varit här? Vet de något om lokal historia? Känner de till museet? Har de någon hantverkskunskap sedan tidigare? Attityder och värderingar Glädje, inspiration och kreativitet Aktivitet, beteende och progression Ökad självkänsla Ny attityd till en ny kultur Ökad motivation för att lära Lära sig något nytt på ett roligt sätt Tänka kring saker på nya sätt Bli överraskade Känna sig hemma på museet Känna sig hemma i sitt nya samhälle. Vilken är deras attityd till sin nya kultur? Hur gör vi det roligt? Vad kan vi ha med som överraskar dem?

56 7 Hur tar du reda på det?

57 7. Hur tar vi reda på det vi behöver veta? Tidigare forskning Liknande program/projekt Utvärdering Intervjuer Testomgångar Fokusgrupper

58 7. Hur tar vi reda på det vi behöver veta? Effektmål (GLOs) Kunskap och förståelse Förmågor och färdigheter Attityder och värderingar Glädje, inspiration och kreativitet Vad behöver vi ta reda på? Hur länge har de varit här? Vet de något om lokal historia? Känner de till museet? Har de någon hantverkskunskap sedan tidigare? Vilken är deras attityd till sin nya kultur? Hur gör vi det roligt? Vad kan vi ha med som överraskar dem? Hur tar vi reda på det? Intervju med deras SFI-lärare Två provgrupper som vi frågar om detta (inledande utvärdering) Intervju med deras SFI-lärare Två provgrupper som vi frågar om detta (inledande utvärdering) Intervju med deras SFI-lärare Två provgrupper som vi frågar om detta (inledande utvärdering) Undersök om det finns liknande verksamhet på annat håll som vi kan inspireras av

59 8 Hur ska du utvärdera (evaluere)?

60 Sätta mål och beskriva dem Om du inte vet vart du är på väg, hur ska du då veta när du är framme? Genom att formulera mål strukturerar vi vårt arbete, utvecklar vår verksamhet och förverkligar visioner Målformuleringen svarar på frågan vad vill vi uppnå? ej att förväxla med frågan vad vill vi göra?

61 Utvärdering Ibland är vi så rädda för vad en utvärdering kan avslöja att vi avstår från att utvärdera helt och hållet. Då är det skönt att tänka att misstag är en genväg till utveckling. Inget annat.

62 Välj en utvärderingsmetod Utgå från vad det är du vill veta. Metoden måste anpassas efter respondenternas språkliga nivå. Metodens bör utformas så att den tilltalar målgruppen. Den metod bör väljas som på bästa sätt hjälper respondenten att artikulera sin lärandeerfarenhet.

63 Att välja en utvärderingsmetod Kvantitativ metod: handlar om att samla information om hur ofta saker sker bland besökarna/deltagarna (oftast genom enkätundersökning där rutor kryssas i). Kvalitativ metod: handlar om att undersöka och förstå lärande på djupet. Vad händer och under vilka omständigheter? (vanligen genom enkät med öppna frågor, fokusgrupper, intervjuer, graffitivägg etc.)

64 Exempel utvärdering

65 Darttavla: Exempel utvärdering Source:

66 Exempel utvärdering

67 Olika typer av frågor Öppna frågor Vad, av det du upplevde idag, tyckte du särskilt mycket om? Vad, om något, inspirerade dig? Avsluta en mening Överraskad av Intresserad av Uttråkad av Ja, nej och värderingsfrågor I vilken utsträckning har du fått en fördjupad kunskap om Har du blivit överraskad av något? Hade du hellre velat diskutera dessa frågor i klassrummet? Vill du komma tillbaka till museet?

68 Utvärdering Utvärdering = reflektion och utveckling

69 GLO - frågeställningar Vad får människor ut av att delta i våra verksamheter? På vilka sätt är det vi gör relevant för våra målgrupper, för oss själva? Vilken skillnad gör vi i samhället?

70 8. Vilken utvärderingsmetod väljer du? Effektmål (GLOs) SLO: Svenska för invandrare Utvärderingsmetod Kunskap och förståelse Förmågor och färdigheter Attityder och värderingar Glädje, inspiration och kreativitet Aktivitet, beteende och progression 1 Ökad kunskap om lokal historia 2 Kunskap om hur museet fungerar 1 Förmåga att delta i hantverksaktiviteter till exempel att baka tunnbröd 2 Ökad social kompetens 1 Ökad självkänsla 2 Ny attityd till en ny kultur 3 Ökad motivation för att lära 1 Lära sig något nytt på ett roligt sätt 2 Tänka kring saker på nya sätt 3 Bli överraskade 1 Känna sig hemma på museet 2 Känna sig hemma i sitt nya samhälle. 1. Värderingsfråga (skala) 2. Ja/Nej-fråga 1. Värderingsfråga (skala) 2. Öppen fråga 2+3. Värderingsfråga (skala) 1. Avsluta mening avsluta mening 1+2 Värderingsfråga (skala)

71 9 Hur ska aktiviteten genomföras?

72 Lärstilar Howard Gardner de sju intelligenserna (utökade till nio) Lingvistisk = språk (läsa/skriva) Musikalisk = höra, sjunga Visuell/Spatial = se Kroppslig/Kinestetisk = göra Social = diskutera Självkännedom = egna erfarenheter Logisk-matematisk = formler, förhållanden Naturintelligens = uppfatta hur naturen fungerar Existentiell = abstraktioner, tro

73 Lärstilar David Kolb Fyra lärstilar Divergerande = vill se och känna Assimilerande = vill se och tänka Konvergerande = vill tänka och göra Accommoderande = villkänna och göra

74 9. Hur ska aktiviteten genomföras? SLO: Svenska för invandrare 1. Ökad kunskap om lokal historia 2. Kunskap om hur museet fungerar 1. Förmåga att delta i hantverksaktiviteter till exempel att baka tunnbröd 2. Ökad social kompetens 1. Ökad självkänsla 2. Ny attityd till en ny kultur 3. Ökad motivation för att lära 1. Lära sig något nytt på ett roligt sätt. 2. Bli överraskade 3. Tänka kring saker på nya sätt 1. Känna sig hemma på museet 2. Känna sig hemma i sitt nya samhälle. Aktivitet 1. Visning av utställningarna de bör få ordlista innan 2. Sök upp dem i skolan och berätta om museet, vad det är och hur man gör där 1. Hantverkare deltar och de får prova på träsnideri, textilhantverk och tunnbrödsbakning 2. Pedagogerna bör hela tiden fråga dem och uppmuntra att de bidrar med sina kunskaper och erfarenheter. Viktigt med fikastunder för informella samtal 1. Viktigt att ge positiv feed-back 1. Informera om andra aktiviteter de kan delta i på museet och betona att de är välkomna att delta 2. Hitta likheter mellan deras kulturer och deras nya kultur/historia/hantverk/traditioner

75 Nyttan med det kulturarvspedagogiska ramverket Ett strukturerat sätt att planera verksamheten En hjälp att sätta mål och att undersöka om man når målen Ett sätt att tänka som hjälper oss att vara relevanta för samhäller och för individer Ett språk som hjälper oss att tala om vilken skillnad vi gör i samhället Ett gemensamt språk för att kommunicera med varandra och underlätta samarbete

76 Lycka till med ert fortsatta arbete! Anna Hansen, NCK