Miljöbokslut 2006 Landstinget Gävleborg

Transkript

1 Miljöbokslut 2006 Landstinget Gävleborg

2 Innehåll ETT ÅR MED MILJÖARBETE... 3 ETT BRA AVSTAMP INFÖR DET FORTSATTA MILJÖARBETET... 4 LANDSTINGET VILL VÄRNA VÅR MILJÖ... 4 INLEDNING... 5 VÅR MILJÖPÅVERKAN - VÅRA MILJÖMÅL... 6 LANDSTINGETS MILJÖPÅVERKAN... 6 MÅL FÖR LANDSTINGETS MILJÖARBETE... 6 LANDSTINGET GÄVLEBORGS MILJÖREDOVISNING ANDELEN EKOLOGISKT KAFFE ÄNNU INTE 100 %... 8 TVÅ ENHETER MILJÖCERTIFIERADE VI GENERERAR TON KOLDIOXID ELFÖRBRUKNINGEN ÖKAR AVFALLET SORTERAS KEMIKALIEHANTERINGEN FÖRBÄTTRAS

3 Ett år med miljöarbete Två enheter miljöcertifierade 42 % miljöbilar Minskade utsläpp av lustgas 100 anställda ställde bilen och gick, cyklade och åkte kollektivt till jobbet Miljöbedömningarna ökar 100 % grön el 30 % av Landstingets förvaltningar har ingen miljöplan Sjukresorna domineras av taxi och egen bil Ännu inte 100 % kaffe och mjölk Elförbrukningen ökade Miljöorganisationen 2006 Landstingets miljöchef Jörgen Blomkvist KLIMP sekreterare Kent Jonelind Miljöledningssamordnare Susanna Nyberg Landstingets miljösamordnare 2006 Bollnäs sjukhus Folktandvården Gävle sjukhus Jan Fagerström Runo Mattson Ulrika Paulsen Hudiksvalls sjukhus Länsservice Primärvården Gästrikland Jan Fagerström Ann Edin Arja Philipsson Lars Hedlund Camilla Laxbäck Henrik Numelin Primärvården Hälsingland Psykiatri och habilitering Samhällsmedicin Sven Rudolphi Lars Brandhammar Annica Ludvigsson Tillväxt och regional utveckling Kent Jonelind X-fastigheter Rolf Nord Miljöspecialister Upphandlare Per-Arne Hillin Materialkonsulent Inga-Lisa Johnsson Dessutom 244 miljöombud som gör ett fantastiskt jobb ute på sina enheter

4 Ett bra avstamp inför det fortsatta miljöarbetet I Gävleborg bildades vid årsskiftet Region Gävleborg, en ny aktör på den regionala nivån. Där kommer naturligtvis många miljöfrågor att diskuteras i ett brett länsperspektiv. Landstinget är och kommer att förbli en viktig aktör och pådrivare av det regionala miljöarbetet i Region Gävleborg. Målsättningen att vara en stark aktör på miljöområdet ligger fast som politisk strategi. Ett exempel på positivt miljöarbete på den regionala arenan är projektet Biodriv X, som under 2006 undersökt förutsättningarna för egen produktion av biodrivmedel i Gävleborgs län, många hjul är nu i rullning och jag ser med spänning fram emot resultatet som kommer under Ett annat positivt exempel är Ungdomens miljöting som 2006 drog mer än 300 ungdomar till konferensen och dessutom ett trettiotal utländska deltagare. Nuförtiden finns en kölista där fler ungdomar vill gå på arrangemanget än vi klarar av att ta emot. Landstinget har också ett ansvar att utveckla det interna miljöarbetet, inte minst därför att vi är en stor organisation i länet och det vi gör eller inte gör har stor påverkan på hållbarhetsutvecklingen i länet. Därför känns det roligt att två verksamheter i Landstinget klarat av miljöcertifieringen under fjolåret. Det är ett bra avstamp inför det fortsatta miljöarbetet inom landstinget Gävleborg. Vi har också äntligen kommit igång med införandet av elektroniska register för kemikaliehantering som kommer att vara ett viktigt verktyg i framtiden för att fasa ut de farligaste och mest skadliga kemikalierna. Detta är viktigt för miljön, för de människor som jobbar med dessa dagligen i en arbetsmiljö full av kemikalier och för patienter som inte i onödan skall utsättas för dessa. Under 2006 fick vi politiker också en uppföljning läget när det gäller landstingets transporter som ger oss vägledning i vad som måste prioriteras för att minska våra utsläpp framöver. En hel del bra händer på transportområdet men det är tydligt att vi måste finna nya skarpa verktyg om vi ska nå de ambitiösa mål vi har kring minskade koldioxidutsläpp. Alf Norberg Landstingsråd för Tillväxt och regionala frågor Landstinget vill värna vår miljö 2006 kommer nog att betraktas som det år miljöfrågan fick ett globalt genomslag. Landstinget Gävleborg är i globalt perspektiv en liten aktör men sett i ett lokalt perspektiv är vi en relativt stor aktör med verksamhet som påverkar miljön. Det är naturligtvis viktigt att vi bidrar aktivt med att med ökade kunskaper, ett miljömedvetet beteende och bra rutiner bidra till miljöförbättrande insatser. Hur vi hanterar vårt resande, vår avfallshantering, våra kemikalier och vår resursförbrukning gör en skillnad. Jag vill lyfta fram några av de insatser som vi under året arbetet med. Under 2006 miljöcertifierades 2 enheter, Folktandvården i Valbo och anestesiklinken i Hudiksvall. De kommer att vara förebilder och kunskapskällor för det fortsatta arbetet. En ny laguppdateringsrutin har också beslutats och införts, det innebär att vi alltid har tillgång till den senaste lagstiftningen som reglerar vår verksamhet med speciell betoning på miljön. För att på ett samlat sett ha tillgång till den senaste informationen kring kemikalier har en kemikaliedatabas inköpts. För att ge förutsättningar för klokast möjliga strategiska ställningstagande gällande våra transporter har en grundlig utredning genomförts. Jag vill med dessa exempel visa att Landstinget Gävleborg aktivt vill värna om vår miljö. Svante Lönnbark Landstingsdirektör - 4 -

5 Inledning Miljöbokslutet ska ge en samlad bild av hur Landstingets Gävleborgs arbete med miljöfrågorna fortskrider. Uppgifterna som presenteras i Landstinget Gävleborgs miljöbokslut 2006 är en sammanställning av de uppgifter som respektive verksamhet har lämnat in enligt anvisningar från koncernledningen. Miljöbokslutets upplägg Redovisningen av landstingets miljöarbete är uppdelade i sex områden utifrån miljömålen i landstingets miljöprogram Varje kapitel ger en kortfattade beskrivning av miljömålet och sedan redovisas de nyckeltal som kopplas till detta mål. Nyckeltalen ska ge en bild hur långt vi har kommit i att nå miljömålet. Varje avsnitt avslutas med en analys av hur vårt miljöarbete fortskrider. För den som är intresserad av varje verksamhets miljöbokslut, så finns dessa presenterade separat på internet. Uppföljning en process Arbetet med att redovisa Landstingets miljöarbete är en process som sker fortlöpande. Detta gör att vissa nyckeltal är nya och andra är justerade för att ge en bättre bild av landstingets miljötrend. Alla nyckeltal i bokslutet som relaterar till andel i förhållande till personal blir 2006 något missvisande. Detta beror på att Landstinget inför 2006 lagt om personalsystemet och med den nya beräkningsgrunden förändras förutsättningarna. Miljöarbetet kommuniceras så att medarbetarna och länets invånare är välinformerade och får kunskap om landstingets miljömål och visioner. Uppföljningen av miljöarbetet skall vara av sådan art att en kontinuerlig förändring av miljöpåverkan går att utläsa även för lekmannen. Ur miljöprogram

6 Vår miljöpåverkan - våra miljömål Landstingets miljöpåverkan Landstinget har med sina ca 6500 anställda och dess verksamheter en betydande påverkan på miljön. Vi förbrukar stora mängder material och resurser såsom vatten, energi och engångsartiklar. Dagligen använder vi hundratals kemikalier och läkemedel med olika funktioner och effekter. Årligen åker vi ca två miljoner mil i tjänsten. Detta skapar utsläpp till mark, vatten och luft och vi får en mängd avfall som restprodukter. Samtidigt innebär detta också att våra miljösatsningar får stor effekt. Mål för landstingets miljöarbete För att minska vår påverkan på miljön har vi satt upp mål för miljöarbetet. Nedan finns en kortfattad beskrivning av Landstingets styrdokument, som finns utlagda i sin helhet på Landstingets webbplats (se ). Foto Per Hellbom - 6 -

7 Miljöpolicyn Miljöpolicyn är visionen för landstingets miljöarbete. Landstinget Gävleborgs miljöpolicy Ett effektivt miljöarbete bidrar till att skapa tillväxt, attraktionskraft, bärkraft och balans i länet. Landstinget ska genom offensiva miljösatsningar i den egna verksamheten vara en förebild på miljöområdet. Tillsammans med andra ska landstinget verka för att skapa att av de, ur miljösynpunkt, renaste länen i Sverige. Landstinget ska i alla sina verksamheter medverka till en hållbar utveckling genom att främja god hälsa och sund livsmiljö. Landstinget ska: Värdera och beskriva, samt beakta miljöpåverkan vid planering, upphandling och inför förändringsbeslut. Stimulera medarbetarnas miljöarbete och höja kompetensen inom miljöområdet. Uppmärksamma och kommunicera sambanden mellan den yttre miljön och människors hälsa. Förebygga föroreningar och ständigt förbättra miljöarbetet. Minska användningen av icke förnyelsebara naturresurser. Minska användningen av miljöskadliga ämnen i den mån det är praktiskt möjligt. Göra föredömliga val av miljöanpassad teknik med hänsyn till sociala och ekonomiska förhållanden. Följa gällande lagar och i god tid förbereda sig för kommande krav inom miljöområdet. Öppet kommunicera och regelbundet följa upp miljöarbetet. Alla i länet ska kunna leva ett gott liv i en god miljö. Miljöprogram Miljöprogram fastställer de sex övergripande målen förlandstingets miljöarbete. Miljöhänsyn ska tas vid planering, upphandling och inför beslut. Miljöledningssystem ska införas i landstingets verksamheter. Miljöbelastningen från transporter ska minska. Energin ska användas effektivare. Avfallsmängden ska minska och återvinningen öka. Kemikalieutsläppen ska minska. Rese- och transportporter samt upphandling och inköp Förutom Miljöprogram har landstinget antagit en Rese och transportpolicy samt en Policy för miljökrav vid upphandling och inköp, för att öka andelen ekologiska produkter och genomföra åtgärder för att få ner koldioxidutsläppen med 15 % till

8 Landstinget Gävleborgs miljöredovisning 2006 Andelen ekologiskt kaffe ännu inte 100 % Vi väljer ekologisk mjölk bl.a. för att: kalvarna är i nära kontakt med mamman de första dygnen kalvar får dricka mjölk det används mindre bekämpningsmedel Källa: Konsumentverket Miljömål1: Miljöhänsyn ska tas vid planering, upphandling och inför beslut Landstinget ska göra miljöbedömningar inför beslut genom att: Alla verksamheter ska införa, tillämpa och dokumentera rutiner för att utvärdera hur miljön påverkas av förslag och planerade förändringar. Vid viktiga förändringar skall en miljöbedömning (MB) eller en strategisk miljöbedömning (SMB) alltid göras. Relevanta miljökrav ska ställas centralt och lokalt vid beställningar och upphandling. Nyckeltal 1, Antal genomförda MB/SMB Vid eller inför beslut om större förändring ska varje verksamhet göra en miljöbedömning (MB) eller strategisk miljöbedömning (SMB). Syftet med en miljöbedömning är att identifiera de effekter som en planerad verksamhet eller beslut kan medföra på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö samt åtgången av material, råvaror och energi. Detta för att få en samlad bild av dess effekter på människors hälsa och miljön. Enligt beslut ska MB/SMB göras då en förändring omfattar: Mer än 5 miljoner kronor Mer 50 anställda Är av strategisk art - 8 -

9 Antal SMB/MB Administrativ service Bollnäs sjukhus Folktandvården 6 2 GävleDala företagshälsa Gävle sjukhus 2 Ledningskontoret Länsservice Hudiksvalls sjukhus Primärvården Gästrikland 3 2 Primärvården Hälsingland 3 Psykiatri och Habilitering 2 Samhällsmedicin Tillväxt och Regional Utveckling 1 3 X-fastigheter 1 Landstinget Gävleborg 7 stycken 5 stycken 13 stycken Exempel på utförda MB/SMB 2006 är: Utförsäljning av Bollnäs HC och SRV. Flytt av BUP s verksamhet från Ruddammsgatan till Gula villan Flytt av avd 30 från Södertull till Gävle sjukhus Övergång av Naturbruk till primärkommunerna Bollnäs och Ljusdal Entreprenadsättningen av Länsservice Förslag på förändrad ambulansorganisation Ombyggnation av gamla köket på Gävle sjukhus till miljöhus Nyckeltal 2, Användningen av ekologiskt kaffe I upphandlingspolicyn från 2005 är det fastställt att 100 % av allt kaffe som Landstinget köper in ska vara ekologiskt. Andel ekologiskt kaffe Administrativ service % Bollnäs sjukhus 75 % 98 % 99 % Folktandvården Ej känt Ej känt 50 % GävleDala företagshälsa - - Ej känt Gävle sjukhus 54 % 54% 74 % Hudiksvalls sjukhus 10 % 13 % 56 % Ledningskontoret Ej känt 100 % 100 % Länsservice 84 % 57 % 57 % Primärvården Gästrikland Ej känt 99 % 99 % Primärvården Hälsingland Ej känt 91 % 97 % Psykiatri och Habilitering - Ej känt 100 % Samhällsmedicin 100 % 100 % 100 % Tillväxt och regional utveckling Ej känt Ej känt 24 % X-fastigheter 71 % 71 % 100 % Landstinget Gävleborg 51 % eko-kaffe 60 % eko-kaffe 69 % eko-kaffe - 9 -

10 Vad är ekologisk mat? Du känner igen den ekologiska maten genom märkningen. Vanligast är KRAV-märkningen. Det finns även ekologiska produkter märkta med EU:s märkning eller importerade varor som är märkta med andra länders eko-märkningar. Växtbruk och kretslopp Skillnad mot konventionellt jordbruk är att kemiska bekämpningsmedel eller konstgödsel inte får användas. Ekologiskt lantbruk är ett sätt att nå en uthållig produktion genom kretsloppssträvan. Odlingen bygger på att stimulera och utnyttja naturliga processer för att bevara jordens bördighet och motverka angrepp på grödan. Mångfald och giftfri miljö En fördel med ekologisk odling är att risken att kemiska bekämpningsmedel ska hamna i livsmedel eller spridas i miljön minskar. Den biologiska mångfalden, artrikedomen, gynnas av frånvaron av kemiska bekämpningsmedel och av den varierade växtföljden med stor andel vall. I samspel med naturen Det ekologiska jordbruket bygger också på att djur ska få utlopp för sina naturliga beteenden, bland annat genom att få gå fritt och vistas ute. Endast ett fåtal tillsatser är tillåtna i livsmedlen. Regler för hela EU Den ekologiska odlingen regleras i dag av EU. EU:s förordningar är minimiregler som måste uppfyllas för att varor ska få säljas som ekologiska i EU:s medlemsländer. Exempelvis har företaget KRAV i Sverige egna regler som på vissa punkter går längre än EU:s. Källa: Konsumentverket Nyckeltal 3, Användningen av ekologisk mjölk I upphandlingspolicyn från 2005 är det fastställt att 100 % av all mjölk som Landstinget köper in ska vara ekologisk. Mjölken som landstinget köper in går till största delen till produktionsköken och skolköken. Personalens användning av mjölk är försumbar. Andel ekologisk mjölk Länsservice 0 % 30 % 56 % Tillväxt och regional utveckling Ej känt Ej känt 15 % Landstinget Gävleborg 1 % eko-mjölk 30 % eko-mjölk 52 % eko-mjölk Analys målområde 1 Andelen ekologisk mjölk ökar från kraftigt 2006 och omfattar nu ungefär hälften av det vi dricker eller säljer i landstinget. Andelen ekologiskt kaffe ökar något 2006 och den synbara ökningen beror i första hand på att allt fler förvaltningar nu fått upp rutiner för att kunna mäta nyckeltalet. Ännu finns dock svårigheter att få in uppgifter från bland annat leverantörerna av kaffeautomaterna. För Länsservice har få framsteg skett under Förklaringen står bland annat i att kommunen i Hudiksvall via vårt gemensamma kostråd inte är intresserade av att köpa ekologiskt kaffe eller mjölk, vilket påverkar vår statistik från Hudiksvall. Även TRU släpar efter och då särskilt köken på folkhögskolorna som inte ökat nämnvärt under Eftersom merkostnaden för ekologiskt kaffe på en skola motsvarar ca 5000 kr/skola bör frågan kunna lösas under Antalet MB/SMB ökar glädjande till 13 stycken under 2006 och flera personer är nu inne i processen för att ge bättre beslutsunderlag. Sannolikt borde betydligt flera MB/SMB utföras. Från och med 2007 finns ambitioner från förvaltningarna att både mäta antalet gjorda MB/SMB och antalet som borde ha utförts

11 Två enheter miljöcertifierade Ett ledningssystem för miljö är ett verksamhetssystem för företag och organisationer som vill bedriva ett effektivt och strukturerat miljöarbete. Källa: Swedish Standards Institut Miljömål 2. Miljöledningssystem ska införas i landstingets verksamheter Miljöarbetet ska bedrivas på ett strukturerat och målinriktat sätt genom att: Producerande verksamheter successivt ska införa miljöledningssystem enligt standarden ISO Handlingsplaner ska tas fram och erforderliga resurser avsättas i samband med budgetarbetet. Miljöarbetet ska löpande redovisas och följas upp. När miljöledningssystem införs ska verksamheterna också efterhand kunna miljöcertifiera systemet i den takt som resurser och lämplighet medger. Landstingets verkställande ledning (ledningskontoret) ska ha infört miljöledningssystem senast under år Ett antal utvalda verksamheter (pilotprojekt) ska ha infört ett certifierat miljöledningssystem senast under år Detta arbete som kräver icke obetydliga resurser ska efter prövning kunna stödjas av centrala medel. Erfarenheterna från pilotprojekten ska sedan vara vägledande för bedömningen om övriga verksamheter också ska miljöcertifieras. Nyckeltal 4, Arbetet med miljöledningssystem För att få en bild av hur långt förvaltningarna har kommit i arbetet med att införa miljöledningssystem har de svarat på hur många av de ingående delarna i ett ledningssystem som de hittills infört. Punkterna B, C och D kan anses tillhöra grundkraven i ett aktivt miljöarbete. Har förvaltningarna: Andel i % A. en aktuell och relevant miljöutredning? 36 % B. identifierat de betydande miljöpåverkande aktiviteterna? 71 % C. En miljöplan med miljömål och aktiviteter? 71 % D. En fastställd och dokumenterad ansvarsfördelning inom miljö? 71 % E. fastställda, dokumenterade kompetenskrav för olika roller inom 29 % miljöledningssystemet? F. utbildningsplan för miljö? 43 % G. rutin för avvikelsehantering för miljö? 57 % H. miljö som en stående punkt på arbetsplatsträffar? 36 % I. miljö som en stående punkt på ledningens genomgång? 31 %

12 Sammanställning av hur långt verksamheterna har kommit med införandet av miljöledningssystem. Förvaltningarnas namn är förkortade och A-I är ovanstående frågor och J= ja och N= nej. ER= ej relevant. Förvaltning AS BS FTV GDFH GS HS LK LS PVG PVH PH SMG TRU X-fast A N N J J J J J N N N N N N N B N J J J N J J J J J J N N J C N J J J J J J J J J J N N N D N J J J J J N N J J J J N J E N N J N N J N N J J N N N N F N J J N J J J N J N N N N N G N N J J J J N J N J J N N J H N N J N J N N N J N J N N J I J N J N J N N N N N J ER N N Nyckeltal 5, Antalet allvarliga tillbud på miljöområdet Allvarliga tillbud är tillbud som föranlett anmälan/rapportering till tillsynsmyndighet eller säkerhetsrådgivare. Ett effektivt miljöarbete förebygger, förhindrar eller fångar upp allvarliga tillbud. Antal miljötillbud Gävle sjukhus - 2 stycken 1 stycken Länsservice stycken Primärvården Gästrikland - 1 stycken - Landstinget Gävleborg 0 stycken 3 stycken 3 stycken Inrapporterade tillbud 2006: Trasig ventil på kyl i obduktionsrum, Gävle sjukhus: ledde till att 20 l köldmedia (etylenglykol) åkte ut i avloppet. Gävle vatten informerades omedelbart och avvikelserapport upprättades enligt rutin. Läckage av glykol från värmesystemet på patologen, Gävle sjukhus. 60 liter rann ner i golvbrunn. Vattenverket informerades. Läckaget åtgärdat. Gasläcka i Hus 10, Hudiksvalls sjukhus. Rapporterat till Gaskommittén. Läckaget åtgärdat, stamventiler utbytta. Analys målområde 2 Miljöledningssystemet utvecklas i bra takt på några förvaltningar och i sämre takt på andra. Mest positivt är att två enheter i Landstinget nu är miljöcertifierade vilket också medfört att deras förvaltningar (Folktandvården och Hudiksvalls sjukhus) tagit stora kliv framåt i sitt eget strukturerade miljöarbete. Även landstinget centralt har via certifieringsarbetet funnit olika förbättringsytor som kunnat åtgärdas under Under 2006 har landstingets centrala miljöhandbok färdigställts och är en god stomme i ett kommande heltäckande miljöledningssystem

13 Mest negativt i miljöledningssystemet är att bara 71 % av landstingets verksamheter idag har en fastställd miljöplan eller dokumenterad ansvarsfördelning av miljöarbetet i den egna verksamheten. Det är väl känt ute i landstinget att man skall ha dessa dokument och ändå saknas de. När det gäller förvaltningarnas svar kan man säga att flera pekar på att man svarat nej trots att man har delar av systemet upprättat. TRU pekar på att man antagit en ny miljöplan under 2006 med flera delar inkluderande och även Rutiner och lokala tillämpningar av Rese- och transportpolicyn finns med. Några förvaltningsövergripande aktiviteter ej kunnat genomföras och därför svara de nej över hela linjen. Antal tillbud som föranlett anmälan till myndighet är fortsatt låga 2006 vilket känns stimulerande. Administrativ service och Ledningskontoret saknar miljösamordnare. De andra förvaltningarna har från 6 % till 100 % avsatt i tid för sin miljösamordnare. Det fanns under miljöombud som alla lägger en mindre mängd tid på utförandet av praktiska arbetsuppgifter i miljöarbetet

14 Vi genererar ton koldioxid Foto Christoffer Westerberg Vägtrafiken är en stor miljöbelastning. De största problemen är att: Koldioxidutsläppen från trafiken påverkar klimatet. Luftföroreningar och buller påverkar människors hälsa. Vägar och vägtrafik inverkar på natur- och kulturvärden och vatten. Källa: Vägverket Miljömål 3. Miljöbelastningen från transporter ska minska Landstinget ska verka för minskade utsläpp från transporter som den egna organisationen styr över, direkt eller indirekt, samt att övriga transporter i länet sker på ett miljöriktigt vis genom att: Implementera "Rese- och transportpolicy 2003" och medföljande handlingsplan i Landstingets verksamheter. Minska utsläppen av CO2 med 15 % till 2010 Nyckeltal 6, Antal tjänstefordon (personbilar) möjliga att driva med alternativa drivmedel Minst 30 % av tjänstebilarna skall 2005 vara miljöbilar. Målet för 2010 är 50 %. Landstinget definierar en miljöbil som en bil som kan drivas av förnyelsebara bränslen eller nyttjar elhybrid teknik. Andel miljöbilar Administrativ service % Bollnäs sjukhus 20 % 25 % 100 % Folktandvården 67 % 67 % 67 % GävleDala företagshälsa % Gävle sjukhus 36 % 5 % 17 % Hudiksvalls sjukhus 29 % 13 % 20 % Ledningskontoret Ej känt 67 % 67 % Länsservice 37 % 45 % 54 % Primärvården Gästrikland 20 % 32 % 42 % Primärvården Hälsingland 24 % 33 % 49 % Psykiatri och Habilitering - 29 % 48 % Samhällsmedicin Tillväxt och regional utveckling 5 % 33 % 29 % X-fastigheter 0 % 0 % 0 % Landstinget Gävleborg 23 % miljöbilar 31 % miljöbilar 44 % miljöbilar

15 Nyckeltal 7, resor med tjänstebil Tjänstebilar är personbilar, som är leasing/hyrbilar/bilpoolsbilar, ej förmånsbilar. Landstingets mål är att dessa fordon skall nyttjas effektivt. Korttidshyrda bilar inkluderas i statistiken. Antal mil med tjänstebilar/anställd Administrativ service - 95 Bollnäs sjukhus Folktandvården 9 9 GävleDala företagshälsa Gävle sjukhus 9 26 Hudiksvalls sjukhus Ledningskontoret Länsservice Primärvården Gästrikland Primärvården Hälsingland Psykiatri och Habilitering Samhällsmedicin Tillväxt och regional utveckling X-fastigheter Landstinget Gävleborg 64 mil/årsanställd 96 mil/årsanställd Nyckeltal 8, Antalet tjänstemil med privat bil Landstingets mål är att andelen resande med privat bil i tjänsten skall minska med 80 % till 2005 i jämförelse med 1999 års nivå. Efter detta finns inga nya mål. Antal mil med privat bil/anställd Administrativ service - 37 Bollnäs sjukhus Folktandvården GävleDala företagshälsa - 70 Gävle sjukhus Hudiksvalls sjukhus Ledningskontoret Länsservice 7 4 Primärvården Gästrikland Primärvården Hälsingland Psykiatri och Habilitering 4 38 Samhällsmedicin 8 1 Tillväxt och regional utveckling X-fastigheter Landstinget Gävleborg 25 mil/årsanställd 27 mil/årsanställd

16 Nedan har vi gjort en jämförelse av antalet mil med privat bil i tjänsten, per anställd mellan år 1999 och år Det totala antalet mil har minskat med 40 % och antalet mil per anställd har minskat med 37 %. Ackumulerat Antal anställda Ackumulerade mil Resultat mil/årsanst Förändring: - 42,5 % -29 % Nyckeltal 9, Mängd sjukresor Målet är att öka andelen patienter som reser med kollektiva färdmedel. Antal sjukresor Taxi Egen bil Buss Tåg Flyg Sjukresebuss Landstinget Gävleborg stycken stycken stycken Nyckeltal 10, ECO-driving utbildning till personalen Målet är att utbildning i Sparsamt körsätt skall erbjudas alla anställda som kör mer än 100 mil/år i tjänsten. År Antal utbildningar Målgrupp Alla förvaltningar DSK i PVG (Spark projektet) Miljöombud Gävle och Sandviken Alla förvaltningar, +50 från ambulansen Ambulansen för alla förvaltningar Totalt: 700 stycken anställda har gått utbildningen Sparsamt körsätt Analys målområde 3 Landstinget genererar ton CO2 (siffra från 2005, transportutredningen) detta motsvarar en kostnad på kr om vi skall kompensera detta genom att köpa utsläppsrätter. Landstinget har också mycket svårt att minska koldioxid utsläppen i den takt fullmäktige utstakat

17 Under 2006 har dock andelen miljöbilar ökat till 44 % och prognoserna är goda för att nå fullmäktiges mål om 50 % senast X-fastigheter, Gävle sjukhus och administrativ service är de förvaltningar som tydligast släpar efter denna utveckling. I Länsservice redovisning ligger Landstingets bilpool med. När det gäller tjänsteresorna pekar ex. PVH ut att resultatet 2006 skall ses som mycket positivt och ett bevis för att personalen nu reser mera kollektivt i tjänsten. Detta på grund av den ständigt ökande hemsjukvården som borde höja resgraden med bil men inte gör det Det är inte tillfredsställande att vi missar fullmäktiges mål när det gäller resor i tjänsten med privat bil. Folktandvården, LK, GD företagshälsa och TRU har den tydligaste hemläxan att göra när det gäller privata mil i tjänsten. Bäst i klassen är länsservice men noteras bör dock att de ej redovisar resor som gör som tjänsteuppdrag på beställning av andra förvaltningar. Sjukresorna ser lika illa ut 2006 som 2005 med nästan 90 % av resorna som sker med taxi eller egen bil. Förklaringen till detta står att finna i det föråldrade sjukresereglemente, som Landstinget använder, där egenavgifterna för olika transportslag inte motiverar till ett kollektivt resande. Informationsbrister och infrastrukturella skäl finns också som motverkar patienternas möjligheter att resa kollektivt. Ytterligare 80 anställda utbildades i Eco-driving under 2006 och av denna grupp gick ytterligare plus 30 en extra uppföljande utbildning med syfte att studera effekten av utbildningen efter 6 månader. En positiv utveckling 2006 har också varit de 100 anställda som deltagit i projektet Ställ bilen och Gå, cykla eller åk kollektivt till jobbet

18 Elförbrukningen ökar Foto Per-Erik Jäderberg Kontors-, affärs- och offentliga lokaler står för cirka 26 procent av Sveriges totala energianvändning. Källa: Energimyndigheten Miljömål 4. Energin ska användas effektivare Välja energisnål teknik vid inköp av utrustning. Vid planering av aktiviteter som medför förbrukning av värme eller el prioritera energieffektiva alternativ. Verka för att stödja utvecklingen av förnyelsebar energi och ha en betydande del miljöriktig, bra miljöval eller motsvarande, el i den egna verksamheten. Andelen förnybar energi skall överstiga 50 % av den totala förbrukningen. Senast vid utgången av 2004 skall en plan för energieffektivisering i Landstinget finnas framtagen som gör en genomlysning av samtliga enheter och förvaltningar med möjliga åtgärder att spara energi/el listade. Landstingets interna lokaler Landstingets interna lokaler förvaltas av landstingets eget fastighetsbolag X-fastigheter. Den 31 december 2006 hade vi en yta på m 2 av internt hyrda lokaler. I dagsläget är det inte tekniskt möjligt att få fram data per förvaltning. Nyckeltal 11, Förbrukningen av el internt hyrda lokaler Förbrukningen av elenergi år 2006 i internt hyrda lokaler inom Landstinget Gävleborg var 86, 0 kwh/m 2 BRA (bruksarea 1 ). 1 Bruksarean inkludera gemensamma ytor såsom hissar, trappor osv

19 Förbrukning av el, internt hyrda lokaler kwh/m2 BRA ,2 85,1 86, Diagrammet visar den specifika förbrukningen av elenergi i internt hyrda lokaler inom Landstinget under åren Nyckeltal 12, Förbrukningen av värmeenergi i internt hyrda lokaler Förbrukningen av värmeenergi år 2006 i internt hyrda lokaler inom Landstinget Gävleborg var 119,1 kwh/m 2 BRA. Förbrukningen är gradjusterad enligt normalårskorrigering. Förbrukning av värmeenergi, internt hyrda lokaler Kwh/m2 BRA ,9 120,7 119, Diagrammet visar den specifika förbrukningen av värmeenergi i internt hyrda lokaler inom Landstinget under åren Nyckeltal 13, Förbrukningen av vatten internt hyrda lokaler Förbrukningen av vatten i internt hyrda lokaler inom Landstinget Gävleborg var under 2006, 612 liter/m 2 BRA

20 Förbrukning av vatten internt hyrda lokaler Liter/m2 BRA Diagrammet visar den specifika förbrukningen av vatten i internt hyrda lokaler inom Landstinget under åren Nyckeltal 14, Andel Grön el Landstingets mål är att minst 50 % av upphandlad el skall vara klassad enligt kriterier för bra miljöval, s.k. Grön el. Detta är el som produceras från förnyelsebara energikällor. År Elförbrukning Andel grön el ,2 kwh/m 2 Ca 90 % ,1 kwh/m % ,0 kwh/m % Externa lokaler Förutom våra egna lokaler hyr landstinget lokaler externt av olika fastighetsägare. Storleken på ytan på de externt förhyrda lokalerna var m 2 den 31 december Det innebär att ca 12 % av våra lokaler hyrs externt. Vi har i dagsläget ingen samlad bild över elförbrukning, uppvärmning och vattenförbrukning för de externt hyrda lokalerna. Analys målområde 4 Mycket glädjande att Landstinget nu köper in 100 % grön el och därmed överträffar fullmäktiges miniminivå för denna. Elförbrukningen ökar tyvärr under 2006 och detta tros till största delen bero på ökad kylmaskinsdrift pga. den varma sommaren och ökade interna värmelaster genom ökad datoranvändning. Den ökade elförbrukningen har dock till stor del motverkats genom effektivare motordrift. Den minskade värmeanvändningen har ännu inte fått någon förklaring