Genusvetenskap: Makt och kön B

Transkript

1 Studiehandledning Vårterminen 2013 och schema Genusvetenskap: Makt och kön B UMEÅ UNIVERSITET Umeå centrum för genusstudier

2 Umeå centrum för genusstudier (UCGS) har sina lokaler i Samhällsvetarhuset, på plan 4. Enklast hittar du genom att gå upp till plan 4 i tredje trapphuset från UB och Lindellhallen räknat. Information om UCGS verksamhet finns på vår hemsida: Under länkarna Utbildning > Kurser > Genusvetenskap > Genusvetetenskap: Makt och kön B finner du studiehandledning och schema, kursplaner, m.m. När kursen startat kommer du även att finna information i lärplattformen Cambro. Direktlänk: Vid UCGS arbetar (med anknytning till kursen) följande personer Stina Back,, studieadministratör och kontaktperson för utbytesstudier. Arbetar halvtid, träffas oftast på förmiddagar. Tel: , e-post: stina.back@ucgs.umu.se Till henne kan du vända dig med frågor som rör antagning, kursintyg, m.m. samt för information om utlandsstudier. Nea Mellberg, studierektor, kursansvarig för Genusvetenskap: Makt och kön B t.o.m. moment 2 samt undervisande lärare på momenten 1 och 2. Träffas säkrast efter överenskommelse. Tel: , e-post: nea.mellberg@ucgs.umu.se Till henne kan du vända dig med övergripande frågor som rör kursen, dina egna studier samt för ämnes-studievägledning. Sara Edenheim, studierektor, kursansvarig för Genusvetenskap: Makt och kön B f..o.m. moment 3, undervisande lärare på momenten 3 och 4 samt momentansvarig för moment 4. Träffas säkrast efter överenskommelse. Tel: , e-post: sara.edenheim@ucgs.umu.se till henne kan du vända dig med övergripande frågor som rör kursen, dina egna studier samt för ämnes-studievägledning. Petra Green, momentansvarig lärare på moment 1. Träffas efter överenskommelse, e-post: petra.green@philos.umu.se Linda Sandberg, momentansvarig lärare på moment 2. Träffas efter överenskommelse, e-post: linda.sandberg@ucgs.umu.se Övriga undervisande lärare: Kristina Johansson, undervisar på moment 1. Träffas efter överenskommelse, e-post: kristina.johansson@ltu.se Maria Carbin, undervisar på moment 3. Träffas efter överenskommelse, e-post: maria.carbin@ucgs.umu.se Anna-Britt Coe, undervisar på moment 3. Träffas efter överenskommelse, e-post: anna-britt.coe@ucgs.umu.se Johanna Overud, undervisar på moment 3 och 4. Träffas efter överenskommelse, e-post: johanna.overud@historia.umu.se Linda Berg, undervisar på moment 4. Träffas efter överenskommelse, e-post: linda.berg@ucgs.umu.se 2

3 Välkommen till Genusvetenskap: Makt och Kön B, vårterminen 2013 Umeå centrum för genusstudier önskar dig välkommen till en förhoppningsvis givande termin där vi - med A-kursen som grund - ska gå både vidare och djupare in på frågor som rör temat makt och kön. Det du håller i din hand just nu är en studiehandledning för hela kursen. Förutom schema för vart och ett av de fyra momenten innehåller den också en del annan viktig information. Läs igenom den redan nu så får du en viss överblick när det gäller hur kursen är upplagd. Gå sedan tillbaka till den för varje nytt moment och kolla vad som uppmärksammas utöver själva schemat! Kursens olika moment Moment 1: Feministisk teori (9 högskolepoäng) s. 4 Moment 2: Vetenskapliga arbetssätt (4,5 högskolepoäng) s. 10 Moment 3: Intersektionell maktanalys (9 högskolepoäng) s. 14 Moment 4: Temauppsats (7,5 högskolepoäng) s. 18 Kursplan med litteratur för hela kursen Kursplan och litteratur för hela kursen finns som länk på kursens webbsida och även i Cambro. Ingår dessutom i den tryckta versionen av denna studiehandledning. s. 22 Viktigt: För information om olika organisationer m.m. inom universitetet som är viktiga att känna till för dig som student, se studenternas hemsida För studentinformation rörande genusvetenskap se vår hemsida: under länken För våra studenter. Och - använd Studentportalen! Gå in i via - med jämna mellanrum för att kontrollera att dina studieresultat är inrapporterade för alla moment på kursen. OBS! Studentportalen är en säkrare informationskälla än studera.nu i det här avseendet. Om du saknar inrapporterade poäng så kontakta kursansvarig lärare eller studieadministratören. Om du ändrar adress under kursens gång är det viktigt att du ändrar dina uppgifter i studentportalen annars kan ditt kursintyg (när du avslutat kursen) komma på villovägar. Genom studentportalen kan du själv trycka ut studieintyg m.m. 3

4 Moment 1 Feministisk teori (9 hp, 6 arbetsveckor) Förväntade studieresultat för momentet Efter genomfört moment ska studenten - ha utvecklat sin förmåga att läsa, analysera och arbeta med vetenskapliga texter ur olika discipliner och med olika metodologiska angreppssätt. - kunna återge huvuddragen i och diskutera hur centrala genusteoretiska och feministiska frågeställningar har formulerats och debatterats under olika epoker och politiska sammanhang. - kunna redogöra för centrala genusvetenskapliga och feministiska teoretiska begrepp samt vilka problem dessa avser att fokusera. Uppläggning Momentet består av två delar. Inledningsvis studeras hur man läser och analyserar texter med hjälp av metoden aktivt läsande - Att läsa och arbeta med vetenskapliga texter. Därefter tillämpas metoden för att studera några centrala feministiska texter som speglar den feministiska debatten och teoriutvecklingen Frågeställningar och debatter. Det egna läsandet och skrivandet i centrum Även på B-kursen står det egna skrivandet i centrum för kunskapsutveckling och utveckling av den egna analysförmågan. Vi jobbar med ett kontinuerligt skrivande, både under momentet och i de examinerande momentuppgifterna. Under de två första veckorna på momentet kommer ni också att jobba intensivt med läsandet av vetenskapliga texter som på olika sätt problematiserar kön. Vi har valt korta texter som representerar olika discipliner inom humaniora, samhällsvetenskap och naturvetenskap. De representerar även olika metodologiska angreppssätt. Syftet är att ni ska träna er i att läsa, analysera och arbeta med vetenskapliga texter. Följande frågor presenteras i början av momentet - Att läsa och arbeta med vetenskapliga texter - då metoden aktivt läsande introduceras. Metoden ska sedan följa med er under hela momentet i det fortsatta arbetet med olika texter. Vad? Vilken tes driver författaren; vad vill författaren visa/bevisa/motbevisa? Vilka frågeställningar har författaren? Vilka slutsatser drar hon eller han? Hur? Med vilka redskap; argument, teoretiska ansatser, metodologiska ansatser, empiriska data, tolkningar/förståelser, orsaker/förklaringar? Syfte? För att visa/bevisa/vederlägga/synliggöra/ifrågasätta/jämföra/undersöka? Finns det ett bakomliggande syfte? Sammanhang? När skrevs texten? Var (vetenskapligt, geografiskt, kulturellt, socialt)? Mot vilken bakgrund; samtida debatt eller händelser skrevs den? Vilka andra texter förhåller den sig till? 4

5 Vem? Vem skriver för vem och vem handlar det om? Vilket kompetens-, ämnes- och erfarenhetsområde företräder författaren? Vidare? Formulera egna tankar om texten. * * * Under momentets andra del - Frågeställningar och debatter fortsätter vi att arbeta med metoden aktivt läsande. Tyngdpunkten kommer att ligga på egen aktivitet, individuellt och i grupp. Föreläsningar, seminarier och lärarkommentarer på seminarierna utgör komplement till det "aktiva läsandet". Dessa ger en bakgrund till de frågeställningar och teoretiska begrepp som behandlas i de källtexter av feministiska tänkare som ni ska läsa. Delmomentet Frågeställningar och debatter är upplagt kring fyra tematiska områden och varje område representerar en viss typ av feministiska frågeställningar. Ni läser först ett antal källtexter individuellt. Därefter arbetar ni igenom texterna i en grupp. Diskussionen i gruppen protokollförs och protokollen lämnas till läraren innan ni samlas till ett seminarium för gemensam genomgång och diskussion. Arbetsgrupper Även på B-kursen kommer ni att delas in i grupper som arbetar tillsammans, framför allt utanför lektionstillfällena. Gruppindelningarna kommer dock att variera under de olika momenten och beroende på arbetsuppgifter. Vi tillämpar alltså inte fast basgrupper och tvärgrupper. För att ni ska lära känna varandra i hela kursgruppen kommer ni under textseminarier under momentets första del - Att läsa och arbeta med vetenskapliga texter - att arbeta i roterande grupper om tre personer. I dessa tregrupper ska ni, utifrån individuella läsprotokoll, diskutera frågeställningar kring de aktuella texterna. En kopia av vars och ens läsprotokoll ska lämnas till läraren före gruppdiskussionen. Efter gruppdiskussionerna återsamlas ni i helgrupp för gemensam genomgång och diskussion. Under momentets andra del - Frågeställningar och debatter - kommer ni att delas in i fasta tregrupper för resterande fyra seminarier under momentet, med uppgifter enligt anvisning från läraren. Några ord om kunskapsprocess, närvaro och frånvaro Kursen som helhet bygger på grundtanken att kunskap är något man tillägnar sig och utvecklar i en process över tid. I den processen är såväl egna litteraturstudier som föreläsningar och diskussioner i olika gruppkonstellationer mycket viktiga; kunskapsprocessen är både individuell och kollektiv. Detta är ett av skälen till att vi lägger upp undervisningen med krav på hög närvaro. Ett andra skäl är att ni under hela B-kursen - och inte minst detta första moment - mycket konkret och grundligt ska träna er i att läsa vetenskaplig text genom att arbeta tillsammans i mindre grupper. Som framgår av schemat är relativt många schemalagda tillfällen är obligatoriska, men inte alla. Vi rekommenderar ändå att ni är närvarande vid alla lektionstillfällen. 5

6 Den som av ett eller annat skäl absolut inte kan vara med vid något av de obligatoriska inslagen på kursen måste göra en skriftlig kompletteringsuppgift som visar att hon eller han ändå har tillägnat sig stoffet. Dessa uppgifter läggs ut i Cambro, under verktyget Uppgifter och skickas in till lärare den vägen. Ett tips: Försök göra undan kompletteringar så fort som möjligt! En enda utebliven uppgift gör att du inte får dina poäng på momentet registrerade, och det kan leda till förseningar och krångel med nästa termins studielån. Om du vill fortsätta på C-kursen måste du också vara godkänd på hela B-kursen. Examination - moment 1 Sker genom läsprotokoll och muntliga presentationer vid seminarier samt individuell skriftlig tentamen (salstenta). Alla seminarier är obligatoriska och examinerande. Ev. restuppgifter lämnas in via Cambro, senast tre veckor efter att momentet avslutats. Nästa inlämningsdatum enligt överenskommelse med aktuell lärare. 6

7 Schema för moment 1 Feministisk teori Momentansvarig lärare: Petra Green (PG), Genusforskarskolan/Historiska studier Övriga lärare: Nea Mellberg (NM), UCGS, Kristina Johansson (KJ), Luleå tekniska universitet. Undervisningslokaler: Samtliga undervisningssalar ligger i Samhällsvetarhuset Att läsa och arbeta med vetenskapliga texter Lärare Sal Måndag 21/ Introduktion av kursen, lärarna, studenterna NM s Föreläsning: Introduktion av långsamt och aktivt läsande NM s Seminarium: ni arbetar i grupper om tre med artikel ur NM s310 dagspressen - sen gemensam genomgång, sen ny artikel och ny gemensam genomgång. Frågor till texten: vad, hur, syfte, sammanhang, vem? (Se sid. 4 i studiehandledningen) (Obligatorisk närvaro) Onsdag 23/1 Lindgren, Gerd 1996, Broderskapets logik. I: Kvinnovetenskaplig tidskrift 1/1996, s Hubbard, Ruth 1979, Have Only Men Evolved? I: Hubbard, R. m.fl. (red.), Women Look at Biology Looking at Women. Boston Massachusetts: G.K. Hall & Company, s Diskussionsseminarium. Ni diskuterar texterna i grupper KJ s310 om tre, utifrån de enskilt förda protokollen. Därefter samling i storgrupp med gemensam genomgång, där grupperna redovisar vad de gemensamt kommit fram till kring de formulerade frågeställningarna. (Obligatorisk närvaro) Fredag 25/1 May, Larry & Strikwerda, Robert 1994, Men in Groups: Collective Responsibility for Rape. I: Hypatia, vol. 9, nr. 2, (Spring 1994), s Wittig, Monique 1981, One is Not Born A Woman. I: Feminist Issues 1(1981):2, s Diskussionsseminarium. KJ s302 Samma uppläggning som föregående seminarium (Obligatorisk närvaro) 7

8 Frågeställningar och debatter Måndag 28/ Föreläsning 1: Introduktion PG s310 Texter till Seminarium 1 Diskussion i basgrupp som protokollförs. Protokollen skickas senast måndag den 4/2 kl till PG Litteratur märkt * tillhandahålls av UCGS Wollstonecraft, Mary [1792]. Till försvar för kvinnans rättigheter. Stockholm: Ordfront, 1997, Kap. 2, En diskussion om den rådande uppfattningen om de båda könens respektive egenskaper, s Mill, John Stuart [1869], Förtrycket av kvinnorna. Översättning och inledning: Elisabeth Mansén. Nora: Nya Doxa 1995, s Key, Ellen [1896], Missbrukad kvinnokraft. Stockholm: LOGOS, 1981, del I och II inklusive förord från 1916, s * Wägner, Elin [1941], Väckarklocka. Stockholm: Proprius, 1990, s 5-40 eller Stockholm: Bonnier, 1978, s (till kapitlet Det andra fotstegets moder) Att läsa vidare skönlitteratur (frivillig): Almquist, Carl Jonas Love [1839], Det går an. En tafla ur lifvet. Bremer, Fredrika [1856], Hertha eller en själs historia. Kollontaj, Aleksandra [1923], Arbetsbiens kärlek. Tisdag 5/ Seminarium 1 (Obligatorisk närvaro) PG s302 Texter till Seminarium 2 Diskussion i basgrupp som protokollförs. Protokollen skickas senast tisdag den 12/2 kl till PG Beauvoir, Simone de [1949], Det andra könet. Övers. Adam Inczèdy-Gombas & Åsa Moberg i samarbete med Eva Gothlin. Stockholm: Norstedts, 2002, Inledning s , Kapitel 10, Kvinnans situation och karaktär, (OBS! Denna utgåva) Firestone, Shulamith [1970], The Dialectic of Sex. The Case for Feminist Revolution. London: Women s Press, 1979, s * Rubin, Gayle 1975, The Traffic in Women: Notes on the Political Economy of Sex. I: Reiter R. R. (ed.), Towards an Anthropology of Women. New York: Monthly Review Press, s eller I: Nicholson, Linda, The Second Wave. A Reader in Feminist Theory. New York: Routledge, 1997, s Hirdman, Yvonne 2004, Genussystemet reflektioner kring kvinnors sociala underordning. I: Carlsson-Wetterberg, Christina & Jansdotter, Anna, Genushistoria: en historiografisk exposé. Lund: Studentlitteratur, s Att läsa vidare skönlitteratur (frivillig): Woolf, Virginia [1925], Mrs Dalloway. Lindfors, Elisabeth [2004] Hon hette Agnes. Brøgger, Suzanne [1973], Fräls oss från kärleken. Klingspor, Agneta [1977], Inte skära, bara rispa. Norén, Kjerstin [1979], Jag dör av frihet. Sundström, Gun-Britt [1976], Maken. Måndag 11/ Föreläsning 2: Postmodernism/poststrukturalism PG S310 Tisdag 12/2 Studentsportardagen 8

9 Onsdag 13/ Seminarium 2 (Obligatorisk närvaro) PG s206 Texter till Seminarium 3 Diskussion i basgrupp som protokollförs. Protokollen skickas senast måndag 18/2 kl till PG Young, Iris Marion [1985], Humanism, Gynocentrism, and Feminist Politics. I: Idem, Throwing Like a Girl and Other Essays in Feminist Philosophy and Social Theory. Bloomington: Indiana University Press, 1990, s Scott, Joan Wallach [1986], Genus en användbar kategori i historisk analys. I: Carlsson Wetterberg, C & Jansdotter, A. (red.), Genushistoria. En historiografisk exposé. Lund: Studentlitteratur, 2004, s Butler, Judith 2004, Doing Justice to Someone. Sex Reassignment and Allegories of Transsexuality. I: Idem, Undoing Gender (Kapitel 3), New York & London: Routledge, s Översättning: Att göra rättvisa åt någon: Könskorrigering och transsexualismens allegorier. I: Genus ogjort: Kropp, begär och möjlig existens (Kapitel 3), Stockholm: Norstedts, 2006, s Tisdag 19/ Seminarium 3 (Obligatorisk närvaro) PG s310 Onsdag 20/ Föreläsning 3: Intersektionalitet PG s310 Texter till Seminarium 4 - Diskussion i basgrupp som protokollförs. Protokollen skickas senast måndag 25/2 kl till PG Rich, Adrienne [1980], Obligatorisk heterosexualitet och lesbisk existens. I: Esseveld, J. & Larsson, L. (red.) 1996, Kvinnopolitiska nyckeltexter. Lund: Studentlitteratur, s Mohanty, Chandra Talpade [2003], Kvinnoarbetare och solidaritetens politik. I: Idem, Feminism utan gränser.avkoloniserad teori, praktiserad solidaritet. Stockholm: TankeKraft Förlag, 2006, s Fraser, Nancy [2001], Feministisk politik och erkännandets politik. Ett tvådimensionellt perspektiv på könsrättvisa. I: Idem, Den radikala fantasin. Mellan omfördelning och erkännande. Göteborg: Daidalos, 2003, s Mohanty, Satya P. [1993], The Epistemic Status of Cultural Identity: On Beloved and the Postcolonial Condition. I Paula M. L. Moya & Michael R. Hames-García (red.) 2000, Reclaiming Identity: Realist Theory and the Predicament of Postmodernism, Berkeley, California: University of California Press. s , [Elektronisk resurs via UB] Att läsa vidare skönlitteratur och reportage (frivillig): Ali, Monica [2003] Brick Lane McDermid, Val [1996], Sjöjungfrun sjöng sin sång. Soueif, Ahdaf [2002], Kärlekens väv Ehrenberg, Johan, Könsbytet. Stockholm, 2005 Adolfsson, Eva [2005] Förvandling Tisdag 26/ Seminarium 4 (Obligatorisk närvaro) PG s310 Fredag 1/ Skriftlig examination Skrivsal 1 Obs! 9.00 prick! PG Östra paviljongen Kom ihåg att ta med legitimation! Måndag 18/ Återlämning tenta + feedback på kursvärdering PG 9

10 Moment 2 - Vetenskapliga arbetssätt (4,5 hp, 3 arbetsveckor) Förväntade studieresultat för momentet Efter genomfört moment ska studenten - ha tillägnat sig grundläggande kunskap om och kritiskt kunna värdera några centrala kunskapsteoretiska inriktningar och diskussioner. - ha tillägnat sig översiktlig kunskap om några kvantitativa och kvalitativa vetenskapliga arbetssätt samt ett reflexivt förhållningssätt till olika vetenskapliga metoder. - kunna redogöra för huvuddragen i och inta ett kritiskt reflexivt förhållningssätt till feministisk metodologisk diskussionen från 1980-talet och framåt. - kunna tillämpa ovanstående kunskaper i en mindre forskningsprojektskiss. Uppläggning Tanken är att ni under detta moment ska tillägna er kunskap om tänkandet bakom olika sätt att göra vetenskapliga undersökningar, dvs olika synsätt på kunskap. Ni kommer, dels att läsa texter som belyser olika synsätt på kunskap, dels texter som illustrerar olika metodiska angreppssätt. Under två heldagar kommer ni även att arbeta väldigt konkret med att undersöka några olika vetenskapliga arbetssätt, både inom kvantitativ och kvalitativ forskning. Ett eget forskningsprojekt Under den senare delen av moment kommer ni, utifrån ett gemensamt problemområde, i mindre projektgrupper (inte nödvändigtvis basgrupperna), att skissera ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt där ni får möjlighet att pröva era kunskaper mer praktiskt. Tanken är att ni ska skaffa er inblick i mångfalden av perspektiv och metoder, men också att ni ska problematisera dessa ur ett kön- och maktsperspektiv med den övergripande frågan: Vad får valet av perspektiv och metoder för betydelse för de forskningsfrågor som ställs, för insamlingen av data - och för analysen/resultatet? Som en del i projektarbetet ingår att ni under en halvdag ska få en ordentlig genomgång av hur man söker litteratur via databaser. Uppläggningen av sökningen är kopplad till projekttemat och ni kommer att få möjlighet att göra egna sökningar med stöd av bibliotekarieproffs. Examination - moment 2 Individuell: - Aktiv närvaro vid obligatoriska lektionstillfällen/seminarier. - Några frågeställningar som ansluter till den feministiska metodologiska diskussionen som ska besvaras skriftligt i form av en mindre hemtentamen. Grupp: Muntlig och skriftlig presentation av ett projektarbete, med litteratur, frågeställningar, metodval och reflexioner kring analys av materialet. 10

11 OBS! Ev. restuppgifter skickas via Cambro, senast tre veckor efter att momentet avslutats. Nästa datum för inlämning enl. överenskommelse med aktuell lärare. Skönlitteraturen Det finns några skönlitterära titlar på litteraturlistan. De är inte obligatoriska men vi rekommenderar att du läser någon av dem under momentet. Skönlitteratur kan fyll en viktig funktion som spegling både av den vetenskapliga forskningen på området och feministiska teoretiska/metodologiska diskussioner och dess frågeställningar: Hur kan forskaren få tillgång till människors erfarenheter? Hur skapas erfarenheter? Vad kan en skönlitterär författare åstadkomma när det gäller insikter om människors liv som inte forskningen kan? Domeij, Yvonne [2006], Trasdocka Doyle, Roddy [1997] Kvinnan som gick in i dörrar. Drakulic, Slavenka [1999], Som om jag inte vore där. Klingspor, Agneta [2009] Pressa läpparna här Mattson, Anna [1995], Alexandras rum Småge, Kim [2000] Containerkvinnan Oates, Joyce Carol [1999], Det var vi som var Mulvaneys. Wassmo, Herbjørg [1987] Det stumma rummet. Examination - moment 2 Individuell: - Aktiv närvaro vid obligatoriska lektionstillfällen/seminarier. - Några frågeställningar som ansluter till den feministiska metodologiska diskussionen som ska besvaras skriftligt i form av en mindre hemtentamen. Grupp: Muntlig och skriftlig presentation av en projektbeskrivning, med litteratur, frågeställningar, metodval och reflexioner kring analys av materialet. OBS! Skriftliga examinationsuppgifter lämnas in i pappersversion enl. anvisningar. Ev. restuppgifter skickas via Cambro, senast tre veckor efter att momentet avslutats. Nästa datum för inlämning enl. överenskommelse med aktuell lärare. 11

12 Schema för moment 2 Vetenskapliga arbetssätt Momentansvarig lärare: Linda Sandberg (LS), UCGS. Övriga lärare: Nea Mellberg (NM), UCGS, Tel.nr. och e-postadresser, se s. 2. Riitta Kairakaari (RK), bibliotekarie vid UB. Lärare Måndag 4/3 Kompendium: Vetenskaps- och kunskapsteoretiska begrepp. Förmedlas av UCGS Kursvärdering moment 1 PG s Introduktion av moment 2 LS s302 Föreläsning: Mångfalden av vetenskapliga arbetssätt LS s Seminarium: Mångfalden av vetenskapliga arbetssätt LS s302 (Exam. aktiv närvaro) Sal Onsdag 6/3 Johnson, Holly 1997, "Att forska om våld mot kvinnor. En kanadensisk offerundersökning". I: Olsson, M. & Wiklund, G., BRÅ-rapport 1997:2. Våld mot kvinnor. Brottsförebyggande rådet, s Lundgren, Eva 1990, Gud och alla andra karlar. Stockholm: Natur och kultur, s , Föreläsning: Kvantitativ - kvalitativ forskning LS s Arbete i grupp (med avbrott för lunch) s Gemensam summering och diskussion LS s310 (Exam. aktiv närvaro hela dagen) Fredag 8/3 Hall, Stuart (ed.) 1997, Representation: Cultural Representations and Signifying Practices. London: Sage. Kap. 1, s Föreläsning: Diskursanalys LS s Arbete i grupp s Gemensam summering och diskussion LS s310 (Exam. aktiv närvaro hela dagen) Onsdag 13/3 Harding, Sandra (red.) 1987, Feminism and methodology. Bloomington: Indiana University Press, kap. 1, s Skeggs, Beverly 1997, Att bli respektabel. Konstruktioner av klass och kön. Göteborg: Daidalos AB, Kap. 2, s Ek, Anne-Charlotte m.fl.1999, "metod, makt och kön i ett feministiskt samtalsrum", Kvinnovetenskapligt forums skriftserie nr Följande kapitel: -Ek, Anne-Charlotte, "Intervjuer i gränslandet mellan det välbekanta och det främmande", s Rönnblom, Malin, "Vad är god vetenskap? En feministisk doktorand i mötet med sin disciplin", s Föreläsning: Makt, kunskap och reflexivitet NM s310 Arbete med individuell skriftlig examinationsuppgift Inlämning fredag 22/3, kl i samband med seminariet samma dag. 12

13 Måndag 18/ Återlämning av tentan för moment 1 samt feedback på PG s310 kursvärdering Introduktion av momentprojektet: Ett tvärvetenskapligt LS s310 forskningsprojekt. (Obligatorisk närvaro) Bibliotekskunskap: Litteratursökning RK, bibliotekarie UB (Fråga i infodisken) Tisdag 19/3 Arbete i projektgrupp: Litteratursökning på egen hand och projektskiss Onsdag 20/3 - - Torsdag 21/3 - - Fredag 22/ Seminarium: Redovisning och inlämning av momentprojektet LS s310 samt individuella hemtenta Forts. redovisning. (Exam. aktiv närvaro) s Kursvärdering LS s Information om C-kursen och kurser på avancerad nivå NM s310 13

14 Moment 3 Intersektionell maktanalys (9 hp, 6 arbetsveckor) Förväntade studieresultat för momentet Efter genomfört moment ska studenten - kunna analysera genus/kön och subjektsskapande i relation till andra maktordningar, som klass, etnicitet och sexualitet. - kunna redogöra för och diskutera feministiska debatter kring makt, politik och social förändring relaterat till såväl strukturalistiska som post-strukturalistiska perspektiv. - utvecklat förmåga att kritiskt granska etablerade maktordningar, livsvillkor och kulturella uttrycksformer. Uppläggning Momentet har intersektionell maktanalys som övergripande tema. Under den första veckan kommer vi att arbeta med klassiska texter om makt för att identifiera skilda maktbegrepp liberala, strukturalistiska samt poststrukturalististiska. Därefter kommer vi att arbeta med tre olika delteman: klass, sexualitet samt ras/etnicitet. Vi fokuserar därutöver mer ingående på själva begreppet intersektionalitet. Vad innebär intersektionalitet och hur används det? Bland annat granskas svensk genusteoretisk debatt om begreppet under 2000-talet. En viktig fråga är vad intersektionella maktanalyser innebär i feministisk teoribildning. Vilka för- och nackdelar finns med intersektionella analyser? I fokus står hur klass, ras/etnicitet, sexualitet och kön kan förstås som samverkande maktordningar. Momentets sista och avslutande del syftar till att öva intersektionella analyser av kulturella uttrycksformer. Examination - moment 3 Aktiv närvaro vid seminarier, med förberedelser enl. lärares anvisningar. Skriftlig individuell hemtenta under senare delen av momentet. Utförliga uppgifter samt inlämningsdatum ges i samband med undervisningen. Momentet avslutas med en gruppredovisning av en analys av valfri text/bild/film eller annan kulturell produkt. Till gruppuppgiften hör en individuell, skriftlig kortare reflektion rörande den muntliga gruppuppgiften. Ytterligare information ges av läraren. Skriftliga examinationsuppgifter lämnas in i pappersversion enl. anvisningar. Ev. restuppgifter skickas via Cambro, senast tre veckor efter att momentet avslutats. Nästa datum för inlämning enl. överenskommelse med aktuell lärare. 14

15 Schema för moment 3 Intersektionell maktanalys Momentansvarig lärare: Johanna Overud (JO), UCGS. Övriga lärare: Maria Carbin (MC), UCGS, Anna-Britt Coe (ABC) Kontaktuppgifter, se sid. 2. Lärare Sal Måndag 25/3 Momentstart: Inläsning litteratur Uppgift inför nästa seminarium ligger i Cambro MC Tisdag 26/ Introduktion av moment 3 JO/MC s Se schemat nedan MAKT OCH SUBJEKT I centrum står olika förståelser av makt och subjekt: Hur definieras makt? Hur sker social förändring? Seminariet syftar till att öva upp förmågan att analysera och diskutera makt utifrån några olika teoretiska klassiska texter. Tisdag 26/3 (Se även schemat ovan) Föreläsning: Makt och subjekt MC s310 Inför nästa seminarium: Förberedelse i grupp inför muntlig presentation av någon av nedanstående texter, enl. lärarens anvisningar samt individuell skriftlig uppgift. Beckman, Ludvig, m.fl Texter i samtida politisk teori. Liber: Malmö. s. 1-31, MacKinnon, Catharine, 1989 Toward a feminist theory of the state. Harvard University Press. s Liedman, Sven-Eric och Björn Linnell, 2003 Karl Marx texter i urval. Ordfront s Torsdag 28/ Seminarium: Makt och subjekt MC s310 (Obligatorisk närvaro samt inlämning av skriftlig examinerande uppgift) SEXUALITET Temat sexualitet behandlar förhållandet mellan kön och sexualitet i feministisk teori. Kan sexualitet utgöra en egen maktordning eller bör man analysera kön och sexualitet som sammanflätade? Hur kan klass förstås i termer av sexualitet? Tisdag 2/ Föreläsning: Sexualitet SE s310 Inför nästa seminarium: Förberedelse enl. lärarens anvisningar Information om temauppsatsen (mom. 4) SE s310 Torsdag 4/4 Rubin, Gayle with Butler, Judith 1997, "Sexual traffic. Interview". i Elisabeth Weed & Naomi Schor, Feminism meets queer theory s Rubin, Gayle 1993, Thinking sex in Abelove, Henry, Michéle Aina Barale, David M. Halperin (red.) The Gay and lesbian Studies reader. London & New York: Routledge: s Skeggs, Beverly 2000, Att bli respektabel. Konstruktioner av klass och kön. Göteborg: Daidalos, kap Seminarium: Sexualitet SE s310 (Obligatorisk närvaro) Se schemat nedan 15

16 KLASS Temat strävar efter en förståelse av den analytiska kategorin klass, och dess relation till kön, men också ras/etnicitet. Det innebär samtidigt att några av klassbegreppets ekonomiska, sociala och kulturella aspekter synliggörs och diskuteras. Torsdag 4/ Se schemat ovan Föreläsning: Klass - en fråga om anpassning, strategier ABC s310 och/eller motstånd Obs! Gemensamt seminarium med nästa tema, torsdag 11/4. Förberedelse i grupp enl. lärarens anvisningar. RAS/ETNICITET I det här temat problematiseras etnicitetsbegreppet ur ett post-kolonialt perspektiv och det svenska rasifierade samhället sätts i fokus. Vi diskuterar dessutom feminismens (o)förmåga att hantera frågor om rasism och etnisk diskriminering. Fredag 5/ Föreläsning: Det svenska rasifierade samhället ABC s310 Obs! Gemensamt seminarium med föregående tema, torsdag 11/4. Förberedelse individuellt och i grupp enl. lärarens anvisningar. Torsdag 11/4 Skeggs, Beverly 2000, Att bli respektabel. Konstruktioner av klass och kön. Göteborg: Daidalos, kap. 1, 5 och 8. Molina, Irene och de los Reyes, Paulina, 2002 Kalla mörkret natt! Kön, klass och ras/etnicitet i det postkoloniala Sverige. s I: de los Reyes, Molina och Mulinari Maktens (o)lika förklädnader. Atlas: Stockholm. Mulinari, Paula 2006, Den andra arbetskraften. Exotisering och rasism på arbetsplatsen. I: de los Reyes (red) Arbetslivets (o)synliga murar. SOU 2006: 59, ss Nira Yuval Davis 2006, Intersectionality and feminist politics. European Journal of Women's Studies August 2006 vol. 13 no. 3. s Seminarium: Tema klass, ras/etnciitet ABC s310 (Obligatorisk närvaro) Forts. seminarium + Utlämning av hemtenta ABC s Se schemat nedan. INTERSEKTIONALITET OCH FEMINISTISK DEBATT När och hur introducerades intersektionalitet i feministisk (nordisk) forskning? Vad betyder intersektionalitet? Hur kan intersektionalitet användas? Vilka för- respektive nackdelar finns med intersektionalitet som metodologisk ansats. Torsdag 11/ Se schemat ovan Föreläsning: Debatter om Intersektionalitet MC s310 16

17 Måndag 15/4 Carbin, Maria och Tornhill, Sofie 2004 Intersektionalitet ett oanvändbart begrepp? Kvinnovetenskaplig tidskrift, 3, s Carbin, Maria och Tornhill, Sofie 2005 Recension av Intersektionalitet. Kvinnovetenskaplig tidskrift, nr. 2-3, s De los Reyes, Paulina m.fl. 2003, Intersektionalitet som teoretisk ram vs. mångfaldsperspektivets tomma retorik Kvinnovetenskaplig tidskrift. Nr. 3-4, s Lykke Nina 2003, Intersektionalitet ett användbart begrepp för genusforskningen. Kvinnovetenskaplig tidskrift 1/03 Lykke, Nina 2005, Nya perspektiv på intersektionalitet, problem och möjligheter. Kvinnovetenskaplig tidskrift, nr 2-3, 2005, s Crenshaw, Kimberlé 1991, Mapping the Margins: Intersectionality, Identity Politics, and Violence against Women of Color. I: Standford Law Review, Vol. 43, no 6, s Seminarium: Debatter om Intersektionalitet MC s310 (Obligatorisk närvaro) Arbete med hemtentan resten av denna vecka INTERSEKTIONELLA ANALYSER AV KULTURELLA UTTRYCK Kulturella uttrycksformer kan också benämnas "representationer", vilket i kulturteoretisk mening innebär att de både beskriver och producerar samhälleliga företeelser. Termen representation benämner därmed en ömsesidigt konstituerande rörelse mellan uttryck och materiell verklighet, och utifrån ett valt exempel kommer vi att undersöka detta. Måndag 22/4 Repetition av Hall, Stuart (ed.) 1997, Representation: Cultural Representations and Signifying Practices. London: Sage. Kap. 1, s Inlämning av hemtenta Stina Back s Föreläsning: Representation JO Onsdag 24/4 Yesil, Bilge 2004, Who said this is a Man's War? : propaganda, advertising discourse and the representation of war worker women during the Second World War, Media History, 10:2, Ev. tillkommer några korta artiklar Seminarium: Representation JO s310 (Obligatorisk närvaro) Introduktion av examinerande projektarbete i grupp JO Torsdag 25/4 Arbete i grupp med examinationsuppgiften Fredag 26/4 - - Måndag 29/4 - - Tisdag 30/ Inför temauppsatserna: Indelning i temagrupper SE s310 Information om uppsats-pm Torsdag 2/ Redovisning av projektarbete i grupp JO s310 (Exam. aktiv närvaro) Kursvärdering moment 3 JO s310 Fredag 3/ Insändning av uppsats-pm (se schema för mom. 4) 17

18 Moment 4 Temauppsats (7,5 hp, 5 arbetsveckor) Förväntade studieresultat för momentet Efter genomfört moment ska studenten - kunna tillämpa vissa centrala genusvetenskapliga och feministiska teoretiska och metodologiska begrepp i ett självständigt skriftligt arbete. - kunna diskutera och försvara sitt skriftliga arbete i ett seminarium samt genomföra en opposition på annan students arbete. Förväntade studieresultat för kursen som helhet utöver vad som anges för respektive moment Efter genomförd kurs ska studenten - ha vidareutvecklat sin förmåga att delta aktivt i seminariediskussioner samt göra muntliga presentationer av vetenskapliga texter och egna arbeten. - ha vidareutvecklat sin förmåga till skriftlig framställning i olika former av uppgifter. - ha tillägnat sig förmåga att kommunicera sina kunskaper inom ämnet såväl inom som utanför akademiska sammanhang. Uppläggning Temauppsatsen är en uppföljning och en fördjupning av något av de teman som behandlats under föregående moment. Tanken bakom denna tematiska "styrning" är att du inte ska behöva ägna massor med tid åt att söka lämpligt problemområde och litteratur, utan istället kunna ägna tiden till att verkligen fördjupa dina kunskaper i feministisk teori och metodologi genom att knyta an till ett redan avgränsat område. Tanken är också att du ska kunna ha "nytta" av examinationen från föregående moment. Du får gärna tänka intersektionellt i ditt val av uppsatstema, men för att förenkla lite får du lägga tonvikten vid något av följande teman: Sexualitet, Klass, Ras/etnicitet och fylla på med någon några ytterligare intersektionella dimensioner. Handledningen kommer att ske i grupp, det vill säga de studenter som har valt samma tema kommer att handledas tillsammans. Den litteratur du kommer att använda beror på vilket tema du väljer och i samråd med handledaren för den temagrupp du kommer att tillhöra. I huvudsak handlar det om sådant ni redan läst tidigare under kursen, men vissa kortare texter kan tillkomma. Mer information om uppsatsarbetet ges under moment 3 (se schemat). Val av tema ska vara klart 30 april, då indelningen i temagrupper sker. Till det första handledningstillfället ska du skriva ett PM om temauppsatsens inriktning och hur du tänker dig att den kan läggas upp. Inför det andra handledningstillfället ska du lägga fram ett första utkast till text (så långt du då har hunnit) och inför det tredje 18

19 handledningstillfället en nästan-färdig text. Inför samtliga handledningstillfällena ska ni också läsa varandras PM resp. texter för att kunna ge konstruktiva kritiska kommentarer. Momentet avslutas med ett seminarium, där du ska presentera ditt eget och kommentera någon annans arbete. Före godkännande och betygssättning ges därefter tillfälle att göra vissa justeringar och ev. kompletteringar. Ni kommer att få utförligare information om temauppsatsen redan under moment 3 (Se schemat). Då kommer ni även att få mer utförliga skriftliga instruktioner i en separat studiehandledning för temauppsatsen. Ni får även möjlighet att ställa frågor om uppsatsarbetet i samband med indelningen i temagrupper 2/5 Examination - moment 4 Individuell temauppsats Kommentarer på kurskamraters arbeten vid grupphandledning Presentation av uppsatsen vid avslutande uppsatsseminarium. Kommentarer till någon annans arbete vid avslutande uppsatsseminarium. 19

20 Schema för moment 4 Temauppsats Momentansvarig lärare: Sara Edenheim (SE). Övriga lärare/handledare: Johanna Overud (JO), UCGS, Linda Sandberg, UCGS, Linda Berg, Tomas Karlsson (TK), Historiska studier. Tel.nr och e-postadresser, se sid. 2. Gästföreläsare: Mats Reinhold (MR), Enheten för näringsliv och samhälle Litteratur för uppsatsmomentet: Studiehandledning för temauppsats (delas ut 14/4) Dysthe, Olga, m.fl. 2000, Skriva för att lära. Lund: Studentlitteratur Widerberg, Karin 2003, Vetenskapligt skrivande kreativa genvägar. Lund: Studentlitteratur Lärare Sal OBS 1! Tiderna för grupphandledning kan komma att justeras något i samråd mellan handledare och temagrupp. OBS 2! JÄTTEVIKTIGT ATT ALLA HÅLLA PÅ ANGIVEN TID FÖR UTSKICK AV PM OCH TEXTUTKAST Tisdag 30/ Inför temauppsatserna: Indelning i temagrupper SE s310 Information om uppsats-pm Eget arbete med uppsats-pm Torsdag 2/ Se schemat för moment 3 Fredag 3/5 Senast Utskick av PM via mail till temagrupp och handledare Alla läser alla utkast i sin grupp och förbereder muntliga kommentarer. Måndag 6/ Grupphandledning uppsats-pm SE s201a LS s201b JO s201c LB s201d TK s201 e Onsdag 8/ WORKSHOP: ATT FORMULERA GENUSVETEN- MR s310 SKAPLIG KOMPETENS Onsdag 15/ senast! Utskick av uppsatsutkast via mail till temagrupp och handledare. Alla förbereder muntliga och skriftliga kommentarer på två arbeten (instruktioner av handledaren om vilka två). Torsdag 16/ Grupphandledning SE s201a LS s201b JO s201c LB s201d TK S201e Fredag 24/ Utskick av nästanfärdiga uppsatsutkast via mail till temagrupp och handledare. Alla förbereder muntliga och skriftliga kommentarer på två arbeten. (Instruktioner av handledare om vilka två) 20

21 Tisdag 28/ Grupphandledning SE s305e LS s305c JO s307 LB s308 TK UCGSs lilla sammanträdesrum Måndag 3/ Senast! Inlämning av uppsatser via Cambro för seminariebehandling Ytterligare information ges av läraren Utlämning av seminarieschema och genomgång av hur SE s208 seminariet fungerar, opposition osv. Förberedelser av seminarium; kommentarer på en uppsats + (i mån av tid) läsa de andra i seminariegruppen Onsdag 5/ Uppsatsseminarier (enligt separat schema) Se s206 LS s214a Kursvärdering av moment 4 och hela kursen SE s206 Ev. mindre justeringar. Inlämning av färdig uppsats: ett ex (ej häftad) i Saras fack utanför dörren. Onsdag 12/6 Sista inlämningsdag för färdig uppsats för att få bedömning inom ramen för terminen. Bedömning av uppsatser görs av handledare i samråd med varandra senast inom tre veckor efter inlämning. Meddelande om betyg ges därefter med brev till den postadress du har uppgivit till oss. Jätteviktigt att du meddelar till vår studieadministratör: stina.lundstrom@ucgs.umu.se om du kommer att ha annan adress under sommaren. 21