Genusvetenskap: Makt och kön B

Transkript

1 Studiehandledning Vårterminen 2015 och schema Genusvetenskap: Makt och kön B UMEÅ UNIVERSITET Umeå centrum för genusstudier

2 Umeå centrum för genusstudier (UCGS) har sina lokaler i Samhällsvetarhuset, på plan 4. Enklast hittar du genom att gå upp till plan 4 i tredje trapphuset från UB och Lindellhallen räknat. Information om UCGS verksamhet finns på vår hemsida: Under länkarna Utbildning > Kurser > Genusvetenskap > Genusvetetenskap: Makt och kön B finner du studiehandledning och schema, kursplaner, m.m. När kursen startat kommer du även att finna information i lärplattformen Cambro. Direktlänk: Vid UCGS arbetar (med anknytning till kursen) följande personer Linda Sandberg, studievägledare, kursansvarig för Genusvetenskap: Makt och kön B samt undervisande lärare på momenten 2,3 och 4., e-post: linda.sandberg@ucgs.umu.se Till henne kan du vända dig med övergripande frågor som rör kursen, dina egna studier samt för ämnes-studievägledning. Sara Edenheim, studierektor, sara.edenheim@ucgs.umu.se. Petra Green, momentansvarig lärare på moment 1 och 4. e-post: petra.green@ucgs.umu.se Johanna Overud, momentansvarig lärare på moment 2. e-post; johnna.overud@ucgs.umu.se Övriga undervisande lärare: Hanna Bäckström, undervisar på moment 1. e-post: hanna.backstrom@umu.se Elisabeth Olivius, undervisar på moment 3. e-post: elisabeth.olivius@pol.umu.se 2

3 Välkommen till Genusvetenskap: Makt och Kön B, vårterminen 2015 Umeå centrum för genusstudier önskar dig välkommen till en förhoppningsvis givande termin där vi - med A-kursen som grund - ska gå både vidare och djupare in på frågor som rör temat makt och kön. Det du håller i din hand just nu är en studiehandledning för hela kursen. Förutom schema för vart och ett av de fyra momenten innehåller den också en del annan viktig information. Kursens olika moment Moment 1: Feministisk teori (7,5 hp) Moment 2: Tematiska fördjupningar (7,5 hp) Moment 3: Vetenskapliga arbetssätt (7,hp) Moment 4: Temauppsats (7,5 hp) Kursplan med litteratur för hela kursen Endast i den tryckta versionen. Kursplan och litteratur för hela kursen finns även som länk på kursens webbsida och även i Cambro. Viktigt: För information om olika organisationer m.m. inom universitetet som är viktiga att känna till för dig som student, se studenternas hemsida För studentinformation rörande genusvetenskap se vår hemsida: under länken För våra studenter. Och - använd Studentportalen! Gå in i via - med jämna mellanrum för att kontrollera att dina studieresultat är inrapporterade för alla moment på kursen. OBS! Studentportalen är en säkrare informationskälla än studera.nu i det här avseendet. Om du saknar inrapporterade poäng så kontakta kursansvarig lärare eller studieadministratören. Om du ändrar adress under kursens gång är det viktigt att du ändrar dina uppgifter i studentportalen annars kan ditt kursintyg (när du avslutat kursen) komma på villovägar. Genom studentportalen kan du själv trycka ut studieintyg m.m. 3

4 Moment 1 Feministisk teori (7.5 hp) Förväntade studieresultat för momentet Efter genomfört moment ska studenten ha utvecklat sin förmåga att kritiskt läsa, analysera och arbeta med vetenskapliga texter ur olika discipliner och med olika metodologiska angreppssätt, kunna återge huvuddragen i och diskutera hur centrala genusteoretiska och feministiska frågeställningar har formulerats och debatterats under olika epoker och politiska sammanhang, kunna redogöra för centrala genusvetenskapliga och feministiska teoretiska begrepp samt vilka problem dessa avser att fokusera. Momentet består av två delar. Inledningsvis studeras hur man läser och analyserar texter med hjälp av metoden aktivt läsande - Att läsa och arbeta med vetenskapliga texter. Därefter tillämpas metoden för att studera några centrala feministiska texter som speglar den feministiska debatten och teoriutvecklingen Frågeställningar och debatter. Det egna läsandet och skrivandet i centrum Även på B-kursen står det egna skrivandet i centrum för kunskapsutveckling och utveckling av den egna analysförmågan. Vi jobbar med ett kontinuerligt skrivande, både under momentet och i de examinerande momentuppgifterna. Under de två första tillfällena på momentet kommer ni också att jobba intensivt med läsandet av vetenskapliga texter som på olika sätt problematiserar kön. Syftet är att ni ska träna er i att läsa, analysera och arbeta med vetenskapliga texter. Följande frågor presenteras i början av momentet - Att läsa och arbeta med vetenskapliga texter - då metoden aktivt läsande introduceras. Metoden ska sedan följa med er under hela momentet i det fortsatta arbetet med olika texter. Vad? Vilken tes driver författaren; vad vill författaren visa/bevisa/motbevisa? Vilka frågeställningar har författaren? Vilka slutsatser drar hon eller han? Hur? Med vilka redskap; argument, teoretiska ansatser, metodologiska ansatser, empiriska data, tolkningar/förståelser, orsaker/förklaringar? Syfte? För att visa/bevisa/vederlägga/synliggöra/ifrågasätta/jämföra/undersöka? Finns det ett bakomliggande syfte? Sammanhang? När skrevs texten? Var (vetenskapligt, geografiskt, kulturellt, socialt)? Mot vilken bakgrund; samtida debatt eller händelser skrevs den? Vilka andra texter förhåller den sig till? 4

5 Vem? Vem skriver för vem och vem handlar det om? Vilket kompetens-, ämnes- och erfarenhetsområde företräder författaren? Vidare? Formulera egna tankar om texten. * * * Under momentets andra del - Frågeställningar och debatter fortsätter vi att arbeta med metoden aktivt läsande. Tyngdpunkten kommer att ligga på egen aktivitet, individuellt och i grupp. Föreläsningar, seminarier och lärarkommentarer på seminarierna utgör komplement till det "aktiva läsandet". Dessa ger en bakgrund till de frågeställningar och teoretiska begrepp som behandlas i de källtexter av feministiska tänkare som ni ska läsa. Delmomentet Frågeställningar och debatter är upplagt kring fyra tematiska områden och varje område representerar en viss typ av feministiska frågeställningar. Ni läser först ett antal källtexter individuellt. Därefter arbetar ni igenom texterna i en grupp. Diskussionen i gruppen protokollförs och protokollen lämnas till läraren innan ni samlas till ett seminarium för gemensam genomgång och diskussion. Varje grupp kommer även att diskutera och presentera särskilda seminariefrågor. Arbetsgrupper Även på B-kursen kommer ni att delas in i grupper som arbetar tillsammans, framför allt utanför lektionstillfällena. Gruppindelningarna kommer dock att variera under de olika momenten och beroende på arbetsuppgifter. Vi tillämpar alltså inte fast basgrupper och tvärgrupper. Under momentets första del Att läsa och arbeta med vetenskapliga texter kommer ni, utifrån individuella läsprotokoll, att diskutera frågeställningar kring de aktuella texterna. En kopia av vars och ens läsprotokoll ska lämnas till läraren före gruppdiskussionen. Efter gruppdiskussionerna återsamlas ni i helgrupp för gemensam genomgång och diskussion. Under momentets andra del - Frågeställningar och debatter - kommer ni att delas in i fasta grupper för resterande fyra seminarier under momentet, med uppgifter enligt anvisning från läraren. Några ord om kunskapsprocess, närvaro och frånvaro Kursen som helhet bygger på grundtanken att kunskap är något man tillägnar sig och utvecklar i en process över tid. I den processen är såväl egna litteraturstudier som föreläsningar och diskussioner i olika gruppkonstellationer mycket viktiga; kunskapsprocessen är både individuell och kollektiv. Detta är ett av skälen till att vi lägger upp undervisningen med krav på hög närvaro. Ett andra skäl är att ni under hela B-kursen - och inte minst detta första moment - mycket konkret och grundligt ska träna er i att läsa vetenskaplig text genom att arbeta tillsammans i mindre grupper. Som framgår av schemat är relativt många schemalagda tillfällen är obligatoriska, men inte alla. Vi rekommenderar ändå att ni är närvarande vid alla lektionstillfällen. Den som av ett eller annat skäl absolut inte kan vara med vid något av de obligatoriska inslagen på kursen måste göra en skriftlig kompletteringsuppgift som visar att hon eller han ändå har tillägnat sig stoffet. Dessa uppgifter läggs ut i Cambro. Ett tips: Försök göra undan 5

6 kompletteringar så fort som möjligt! En enda utebliven uppgift gör att du inte får dina poäng på momentet registrerade, och det kan leda till förseningar och krångel med nästa termins studielån. Om du vill fortsätta på C-kursen måste du också vara godkänd på hela B-kursen. Examination - moment 1 Sker genom läsprotokoll och muntliga presentationer vid seminarier samt en individuell skriftlig tentamen (salstenta). Alla seminarier är obligatoriska och examinerande. Ev. restuppgifter lämnas in via Cambro, senast tre veckor efter att momentet avslutats. Nästa inlämningsdatum enligt överenskommelse med aktuell lärare. 6

7 Schema för moment 1 Feministisk teori Momentansvarig lärare: Petra Green (PG), UCGS. Övriga lärare: Hanna Bäckström (HB), UCGS. Obligatorisk närvaro: Gäller för samtliga av momentets seminarier. Att läsa och arbeta med vetenskapliga texter Lärare Sal Måndag 19/ Introduktion av kursen, lärarna, studenterna PG, HB S Föreläsning: Introduktion av långsamt och aktivt läsande HB S209 Onsdag 21/ Diskussionsseminarium HB S505 Texter till diskussionsseminariet Ni diskuterar texterna i smågrupper utifrån de enskilt förda protokollen. Därefter samling i storgrupp med gemensam genomgång. Frågor till texten: vad, hur, syfte, sammanhang, vem? (Se sid. 4 i studiehandledningen) May, Larry & Strikwerda, Robert, Men in Groups: Collective Responsibility for Rape. I: Hypatia, vol. 9, no. 2, (spring 1994), s Wittig, Monique 1981, One Is Not Born a Woman. I: Feminist Issues 1 (1981):2, s Frågeställningar och debatter Onsdag 21/ Föreläsning: Bakgrund och sammanhang PG S505 Tisdag 27/ Seminarium 1: Likhet & Särart PG S209 Texter till Seminarium 1 Diskussion i basgrupp som protokollförs. Protokollen skickas senast tisdag 27/1 kl till PG. Litteratur märkt * tillhandahålls av UCGS. Wollstonecraft, Mary [1792]. Till försvar för kvinnans rättigheter. Stockholm: Ordfront, 1997, Kap. 2, En diskussion om den rådande uppfattningen om de båda könens respektive egenskaper, s Wägner, Elin [1941], Väckarklocka. Stockholm: Bonnier, 1978, Utsikt från Partenon, s (Eller annan utgåva.) Beauvoir, Simone de [1949], Det andra könet. Övers. Adam Inczèdy-Gombas & Åsa Moberg i samarbete med Eva Gothlin. Stockholm: Norstedts, 2002, Kapitel 10, Kvinnans situation och karaktär, (OBS! Denna utgåva) Munk Rösing, Lilian, Könet är 2 kön. Om Luce Irigaray. I: Kvinnovetenskaplig tidskrift, nr. 4, 2002, s Young, Iris Marion, [1985], Humanism, Gynocentrism, and Feminist Politics. I: Idem, Throwing Like a Girl and Other Essays in Feminist Philosophy and Social Theory. Bloomington: Indiana University Press, 1990, s * 7

8 Onsdag 28/ Föreläsning: Kroppar, språk och praktiker PG S209 Tisdag 3/ Seminarium 2: Natur & Kultur PG S209 Texter till Seminarium 2 Diskussion i basgrupp som protokollförs. Protokollen skickas senast tisdag 3/2 kl till PG. Litteratur märkt * tillhandahålls av UCGS. Rubin, Gayle [1975], The Traffic in Women: Notes on the Political Economy of Sex. I: Reiter R. R. (ed.), Towards an Anthropology of Women. New York: Monthly Review Press, s eller I: Nicholson, Linda, The Second Wave. A Reader in Feminist Theory. New York: Routledge, 1997, s Butler, Judith [1990], Genustrubbel: Feminism och identitetens subversion, Göteborg: Daidalos, 2007, s (inledning av Ellen Mortensen, läses som bakgrund), s noter s , s noter s * Barad, Karen, Posthumanistisk performativitet: mot en förståelse av vad materia betyder. I: Cecilia Åsberg, Martin Hultman & Francis Lee (red.), Posthumanistiska nyckeltexter, Lund: Studentlitteratur, 2012, s * Onsdag 4/ Föreläsning: Subjekt, strukturer och skillnader PG S211 Måndag 9/ Seminarium 3: Strukturalism & Poststrukturalism PG S209 Texter till Seminarium 3 Diskussion i basgrupp som protokollförs. Protokollen skickas senast måndag 9/2 kl till PG. Litteratur märkt * tillhandahålls av UCGS. Firestone, Shulamith [1970], The Dialectic of Sex. The Case for Feminist Revolution. London: Women s Press, 1979, s * Hirdman Yvonne [1988], Genussystemet reflektioner kring kvinnors sociala underordning. I: Carlsson- Wetterberg, Christina & Jansdotter, Anna, Genushistoria: en historiografisk exposé. Lund: Studentlitteratur, 2004, s Scott, Joan Wallach, Genus en användbar kategori I historisk analys. I: Carlsson-Wetterberg, Christina & Jansdotter, Anna, Genushistoria: en historiografisk exposé. Lund: Studentlitteratur, 2004, s Utöver denna litteratur så kommer även Irigaray och Butler att diskuteras på seminarium 3 (utifrån litteraturen för seminarium 1 respektive 2). Fredag 13/ Seminarium 4: Intersektionalitet PG S209 Texter till Seminarium 4 Diskussion i basgrupp som protokollförs. Protokollen skickas senast fredag 13/2 kl till PG. Crenshaw, Kimberle, 1989, Demarginalizing the Intersection of Race and Sex: A Black Feminist Critique of Antidiscrimination Doctrine, Feminist Theory and Antiracist Politics. I: The University of Chicago legal forum, s Mohanty, Chandra Talpade [2003], Kvinnoarbetare och solidaritetens politik. I: Idem, Feminism utan gränser.avkoloniserad teori, praktiserad solidaritet. Stockholm: TankeKraft Förlag, 2006, s Fraser, Nancy [2001], Feministisk politik och erkännandets politik. Ett tvådimensionellt perspektiv på könsrättvisa. I: Idem, Den radikala fantasin. Mellan omfördelning och erkännande. Göteborg: Daidalos, 2003, s Lykke, Nina, Intersektionalitet ett användbart begrepp för genusforskningen. I: Kvinnovetenskaplig 8

9 tidskrift, nr. 1, 2003, s (Inget läsprotokoll) De los Reyes, Paulina, m.fl., Intersektionalitet som teoretisk ram vs. mångfaldsperspektivets tomma retorik, Kvinnovetenskaplig tidskrift, nr. 3-4, 2003, s (Se även Lykkes replik, s ) (Inget läsprotokoll) Carbin, Maria och Tornhill, Sofie, Intersektionalitet ett oanvändbart begrepp? I: Kvinnovetenskaplig tidskrift, nr. 3, 2004, s (Inget läsprotokoll) Lykke, Nina 2005, Nya perspektiv på intersektionalitet, problem och möjligheter. I: Kvinnovetenskaplig tidskrift, nr 2-3, 2005, s (Inget läsprotokoll) Onsdag 18/ Skriftlig examination PG Östra paviljongen Kom ihåg att ta med legitimation! Torsdag 19/ Momentutvärdering PG S210 9

10 Moment 2 Tematiska fördjupningar (7,5 hp) Förväntade studieresultat för momentet Efter genomfört moment ska studenten kunna analysera genus/kön och subjektsskapande i relation till andra maktordningar, som klass, etnicitet och sexualitet, kunna redogöra för och diskutera makt och social förändring relaterat till såväl strukturalistiska som post-strukturalistiska perspektiv, utvecklat förmåga att kritiskt granska etablerade maktordningar, livsvillkor och kulturella uttrycksformer. Uppläggning Momentet har maktanalys som övergripande tema. I centrum står olika förståelser av makt och subjekt: Hur definieras makt? Hur sker social förändring? Den första föreläsningen är en introduktion till maktbegreppet samt hur olika maktbegrepp kan identifieras liberala, strukturalistiska samt poststrukturalististiska. Därefter kommer vi att arbeta fördjupande med tre olika delteman: klass, sexualitet samt ras/etnicitet. Vad innebär de i feministisk teoribildning? Vilka för- och nackdelar finns med intersektionella analyser? I fokus står hur klass, ras/etnicitet, sexualitet och kön kan förstås som både fristående och samverkande maktordningar. Momentets sista och avslutande del syftar till att analysera kulturella uttrycksformer och representationer. Examination - moment 2 Aktiv närvaro vid seminarier, med förberedelser enl. lärares anvisningar. Skriftlig individuell hemtenta under senare delen av momentet. Utförliga uppgifter samt inlämningsdatum ges i samband med undervisningen. Momentet avslutas med en gruppredovisning av en analys av valfri text/bild/film eller annan kulturell produkt. Till gruppuppgiften hör en individuell, skriftlig kortare reflektion rörande den muntliga gruppuppgiften. Ytterligare information ges av läraren. Skriftliga examinationsuppgifter lämnas in i pappersversion enl. anvisningar. Ev. restuppgifter skickas via Cambro, senast tre veckor efter att momentet avslutats. Nästa datum för inlämning enl. överenskommelse med aktuell lärare. 10

11 Schema för moment 2 Tematiska fördjupningar Momentansvarig lärare: Johanna Overud (JO), UCGS. Övriga lärare: Sara Edenheim (SE), UCGS, Linda Sandberg, (LS), UCGS. Kontaktuppgifter, se sid. 2. Gästföreläsare: Victoria Sörensson (VS) från Enheten för externa relationer vid Umu. Lärare Sal Torsdag 19/2 Momentstart: Introduktion av moment 2 JO S210 Utlämning av hemtenta på Cambro (inlämning 17/3) Utvärdering moment 1 PG S210 Börjesson, M., & Rehn, A. (2009). Makt. Liber. (Läses till måndag) MAKT OCH SUBJEKT I centrum står olika förståelser av makt och subjekt: Hur definieras makt? Hur sker social förändring? Denna föreläsning ges som en introduktion till den maktdiskussion som genomsyrar hela momentet. Inget textseminarium är direkt kopplat till föreläsningen, men läs nedanstående introduktion till maktbegreppet i Börjesson & Rehn. Måndag 23/ Föreläsning: Makt och subjekt SE S Se schemat nedan Börjesson, M., & Rehn, A. (2009). Makt. Liber. SEXUALITET Temat sexualitet behandlar förhållandet mellan kön och sexualitet i feministisk teori. Kan sexualitet utgöra en egen maktordning eller bör man analysera kön och sexualitet som sammanflätade? Hur kan klass förstås i termer av sexualitet? Måndag 23/ Föreläsning: Sexualitet SE S207 Inför nästa seminarium: Förberedelse enl. lärarens anvisningar Torsdag 26/2 Rubin, Gayle with Butler, Judith 1997, "Sexual traffic. Interview". i Elisabeth Weed & Naomi Schor, Feminism meets queer theory s Rubin, Gayle 1993, Thinking sex in Abelove, Henry, Michéle Aina Barale, David M. Halperin (red.) The Gay and lesbian Studies reader. London & New York: Routledge: s Skeggs, Beverly 2000, Att bli respektabel. Konstruktioner av klass och kön. Göteborg: Daidalos, kap Seminarium: Sexualitet SE S207 (Obligatorisk närvaro) Se schemat nedan 11

12 RAS/ETNICITET I det här temat problematiseras etnicitetsbegreppet ur ett post-kolonialt perspektiv och det svenska rasifierade samhället sätts i fokus. Vi diskuterar dessutom feminismens (o)förmåga att hantera frågor om rasism och etnisk diskriminering. Torsdag 26/ Seminarium (obl): se ovan Föreläsning: Det svenska rasifierade samhället LS S207 Torsdag 5/3 Molina, Irene och de los Reyes, Paulina, 2002 Kalla mörkret natt! Kön, klass och ras/etnicitet i det postkoloniala Sverige. s I: de los Reyes, Molina och Mulinari Maktens (o)lika förklädnader. Atlas: Stockholm. Mulinari, Paula 2006, Den andra arbetskraften. Exotisering och rasism på arbetsplatsen. I: de los Reyes (red) Arbetslivets (o)synliga murar. SOU 2006: 59, ss Nira Yuval Davis 2006, Intersectionality and feminist politics. European Journal of Women's Studies August 2006 vol. 13 no. 3. s Seminarium: Tema klass, ras/etnicitet LS S208 Inlämning av seminarieuppgift (Obligatorisk närvaro) Se schemat nedan. KLASS Temat strävar efter en förståelse av den analytiska kategorin klass, och dess relation till kön, men också ras/etnicitet. Det innebär samtidigt att några av klassbegreppets ekonomiska, sociala och kulturella aspekter synliggörs och diskuteras. Torsdag 5/ Föreläsning: Klass - en fråga om anpassning, strategier JO S208 och/eller motstånd Skeggs, Beverly 2000, Att bli respektabel. Konstruktioner av klass och kön. Göteborg: Daidalos, kap. 1, 5, 6 och 8. onsdag 11/ Seminarium: Klass JO S309 (Obligatorisk närvaro) Workshop: Att formulera genusvetenskaplig kompetens VS S309 12

13 KULTURELLA UTTRYCKSFORMER OCH REPRESENTATIONER Kulturella uttrycksformer kan också benämnas representationer, vilket i kulturteoretisk mening innebär att de både beskriver och producerar samhälleliga företeelser. Termen representation benämner därmed en ömsesidigt konstituerande rörelse mellan uttryck och materiell verklighet, och utifrån ett valt exempel kommer vi att undersöka detta. Tisdag 17/3 Hall, Stuart (ed.) 1997, Representation: Cultural Representations and Signifying Practices. London: Sage. Kap. 1, s (ytterligare text tillkommer som tillhandahålls av läraren) Inlämning av hemtenta på Cambro Föreläsning: Representation JO S209 Introduktion av examinerande projektarbete i grupp Onsdag 18/3 Arbete i grupp med examinationsuppgiften Torsdag 19/3 - - Fredag 20/3 - - Måndag 23/ Redovisning av projektarbete i grupp JO S309 (Exam. aktiv närvaro) Kursvärdering moment 2 JO S309 13

14 Moment 3 - Vetenskapliga arbetssätt (7,5 hp) Förväntade studieresultat för momentet Efter genomfört moment ska studenten - ha tillägnat sig grundläggande kunskap om och kritiskt kunna värdera centrala kunskapsteoretiska inriktningar och diskussioner, - ha tillägnat sig översiktlig kunskap om några kvantitativa och kvalitativa vetenskapliga arbetssätt samt ett reflexivt förhållningssätt till olika vetenskapliga metoder, - kunna redogöra för huvuddragen i och inta ett kritiskt reflexivt förhållningssätt till feministisk metodologisk diskussionen från 1980-talet och framåt, - kunna tillämpa ovanstående kunskaper i en mindre forskningsprojektskiss Momentet ägnas dels åt kritisk granskning och praktisk övning av olika vetenskapliga arbetssätt, dels åt den feministiska metodologiska diskussionen från 1980-talet och framåt. Tanken är att ni under detta moment ska tillägna er kunskap om tänkandet bakom olika sätt att göra vetenskapliga undersökningar, d.v.s. olika synsätt på kunskap. Ni kommer, dels att läsa texter som belyser olika synsätt på kunskap, dels texter som illustrerar olika metodiska angreppssätt. Ni kommer även att arbeta väldigt konkret med några olika vetenskapliga arbetssätt, både inom kvantitativ och kvalitativ forskning. Under momentet kommer ni att arbeta med forskningsprocessens olika steg samt planera, genomföra och presentera en intervju, Ett eget forskningsprojekt Under den senare delen av moment kommer ni, utifrån ett gemensamt problemområde, i mindre projektgrupper (inte nödvändigtvis basgrupperna), att skissera ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt där ni får möjlighet att pröva era kunskaper mer praktiskt. Tanken är att ni ska skaffa er inblick i mångfalden av perspektiv och metoder, men också att ni ska problematisera dessa ur ett kön- och maktsperspektiv med den övergripande frågan: Vad får valet av perspektiv och metoder för betydelse för de forskningsfrågor som ställs, för insamlingen av data - och för analysen/resultatet? Som en del i projektarbetet ingår att ni under en halvdag ska få en ordentlig genomgång av hur man söker litteratur via databaser. Examination - moment 2 Individuell: - Aktiv närvaro vid obligatoriska lektionstillfällen/seminarier. - Inlämning av seminarieuppgift - Några frågeställningar som ansluter till den feministiska metodologiska diskussionen som ska besvaras skriftligt i form av en mindre hemtentamen. Grupp: Muntlig och skriftlig presentation av ett projektarbete, med litteratur, frågeställningar, metodval och reflexioner kring analys av materialet. OBS! Ev. restuppgifter skickas via Cambro, senast tre veckor efter att momentet avslutats. Nästa datum för inlämning enl. överenskommelse med aktuell lärare. 14

15 Schema för moment 3, Vetenskapliga arbetssätt Momentansvarig lärare: Linda Sandberg (LS), UCGS. Övriga lärare: Elisabeth Olivius (EO), Riitta Kairakaari (RK), bibliotekarie vid UB. Tisdag 24/3 Lärare Sal Introduktion av moment 3 LS S309 Föreläsning: Mångfalden av vetenskapliga arbetssätt Seminarium 1: Mångfalden av vetenskapliga arbetssätt LS S309 (Exam. aktiv närvaro) Litteratur; Kompendium: Vetenskaps- och kunskapsteoretiska begrepp. Förmedlas av UCGS Onsdag 25/ Föreläsning: Kvalitativ och kvantitativ metod LS S209 Fredag 27/ Föreläsning: Tolkning och reflektion EO S209 Introduktion till seminarieuppgift Kvalitativ - kvantitativ forskning Arbete i grupp (med avbrott för lunch) Seminarium 2; Kvalitativ - kvantitativ forskning. LS S209 Gemensam summering och diskussion (Exam. aktiv närvaro kl ) Litteratur; Johnson, Holly 1997, "Att forska om våld mot kvinnor. En kanadensisk offerundersökning". I: Olsson, M. & Wiklund, G., BRÅ-rapport 1997:2. Våld mot kvinnor. Brottsförebyggande rådet, s Lundgren, Eva 1990, Gud och alla andra karlar. Stockholm: Natur och kultur, s , Måndag 30/ Föreläsning: Reflexiva intervjuer; LS S209 Introduktion till seminarieuppgift 4 Tisdag 31/ Föreläsning: Makt, kunskap och reflexivitet LS S209 Introduktion till skriftlig examinationsuppgift 15

16 Litteratur: Harding, Sandra (red.) 1987, Feminism and methodology. Bloomington: Indiana University Press, kap. 1, s Ek, Anne-Charlotte m.fl.1999, "metod, makt och kön i ett feministiskt samtalsrum", Kvinnovetenskapligt forums skriftserie nr Måndag 13/ Seminarium 3; Tolkning och reflektion EO S210 (Obligatorisk närvaro) Litteratur: Alvesson, Mats, and Kaj Sköldberg. Tolkning och reflektion: vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. Studentlitteratur, Onsdag 15/ Seminarium 4; Reflexiva intervjuer LS S210 (Obligatorisk närvaro) Litteratur: Nilsson, Bo (2002) Kön som förutsättning och resultat i Nordiska Museet (2002) Perspektiv på intervjuer; Genus, generation och kulturmöten, s Thompsson, Heléne (2002), Reflexiva intervjuer. Lund: Studentlitteratur. Torsdag 16/ Föreläsning: Diskursanalys LS S Arbete i grupp Seminarium 5, Diskursanalys LS S208 Gemensam summering och diskussion (Obligatorisk närvaro hela eftermiddagen) Litteratur: Hall, Stuart (ed.) 1997, Representation: Cultural Representations and Signifying Practices. London: Sage. Kap. 1, s Fredag 17/ Introduktion av momentprojektet: LS S210 Ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt. (Obligatorisk närvaro) Måndag 20/ Bibliotekskunskap: Litteratursökning RK, bibliotekarie UB (Obligatorisk närvaro) (Fråga i infodisken) Arbete i projektgrupp: Litteratursökning på egen hand och projektskiss 16

17 Tisdag 21/4 Arbete i projektgrupp: Litteratursökning på egen hand och projektskiss Onsdag 22/4 Arbete i projektgrupp: Litteratursökning på egen hand och projektskiss Måndag 27/ Seminarium 6: Redovisning och inlämning av momentprojektet LS S Forts. redovisning. (Exam. aktiv närvaro) Information om moment 4, uppsats-pm, PG samt indelning i temagrupper Inlämning av skriftlig examinationsuppgift 30/4, kl , Cambro 17

18 Moment 4 Temauppsats (7,5 hp) Förväntade studieresultat för momentet Efter genomfört moment ska studenten kunna tillämpa vissa centrala genusvetenskapliga och feministiska teoretiska och metodologiska begrepp i ett självständigt skriftligt arbete, kunna diskutera och försvara sitt skriftliga arbete vid seminarium samt genomföra opposition på annan students arbete. Förväntade studieresultat för kursen som helhet utöver vad som anges för respektive moment Efter genomförd kurs ska studenten ha vidareutvecklat sin förmåga att delta aktivt i seminariediskussioner samt göra muntliga presentationer av vetenskapliga texter och egna arbeten, ha vidareutvecklat sin förmåga till skriftlig framställning i olika former av uppgifter, ha tillägnat sig förmåga att kommunicera sina kunskaper inom ämnet såväl inom som utanför akademiska sammanhang. Uppläggning Temauppsatsen är en uppföljning och en fördjupning av något av de teman som behandlats under föregående moment. Tanken bakom denna temaindelning är att du inte ska behöva ägna massor med tid åt att söka lämpligt problemområde och litteratur, utan istället kunna ägna tiden till att verkligen fördjupa dina kunskaper i feministisk teori och metodologi genom att knyta an till ett redan avgränsat område. Tanken är också att du ska kunna ha nytta av examinationen från föregående moment. Handledningen kommer att ske i grupp, det vill säga de studenter som har valt samma tema kommer att handledas tillsammans. Den litteratur du kommer att använda beror på vilket tema du väljer och i samråd med handledaren för den temagrupp du kommer att tillhöra. I huvudsak handlar det om sådant ni redan läst tidigare under kursen, men vissa kortare texter kan tillkomma. Mer information om uppsatsarbetet ges under moment 3 (se schemat). Val av tema ska vara klart 27 april, då indelningen i temagrupper sker. Till det första handledningstillfället ska du skriva ett PM om temauppsatsens inriktning och hur du tänker dig att den kan läggas upp. Inför det andra handledningstillfället ska du lägga fram ett första utkast till text (så långt du då har hunnit) och inför det tredje handledningstillfället en nästan-färdig text. Inför samtliga handledningstillfällena ska ni också läsa varandras PM resp. texter för att kunna ge konstruktiva kritiska kommentarer. 18

19 Momentet avslutas med ett seminarium, där du ska presentera ditt eget och kommentera någon annans arbete. Före godkännande och betygssättning ges därefter tillfälle att göra vissa justeringar och ev. kompletteringar. Ni kommer att få utförligare information om temauppsatsen redan under moment 3 (Se schemat). Då kommer ni även att få mer utförliga skriftliga instruktioner i en separat studiehandledning för temauppsatsen. Ni får även möjlighet att ställa frågor om uppsatsarbetet i samband med indelningen i temagrupper 27/4. Examination - moment 4 Individuell temauppsats Kommentarer på kurskamraters arbeten vid grupphandledning Presentation av uppsatsen vid avslutande uppsatsseminarium. Kommentarer till någon annans arbete vid avslutande uppsatsseminarium. 19

20 Schema för moment 4 Temauppsats Momentansvarig lärare: Petra Green (PG), UCGS, petra.green@ucgs.umu.se Litteratur för uppsatsmomentet: Studiehandledning för temauppsats (delas ut 14/4) Widerberg, Karin 2003, Vetenskapligt skrivande kreativa genvägar. Lund: Studentlitteratur Dysthe, Olga, m.fl. 2000, Skriva för att lära. Lund: Studentlitteratur Tiderna för grupphandledning kan komma att justeras något i samråd mellan handledare och temagrupp. VIKTIGT ATT ALLA HÅLLER ANGIVEN TID FÖR UTSKICK AV PM OCH TEXTUTKAST Lärare Sal Tisdag 27/ Inför temauppsatserna: Indelning i temagrupper PG S209 Information om uppsats-pm Eget arbete med uppsats-pm Tisdag 5/5 Senast Utskick av PM via mail till temagrupp och handledare Alla läser alla utkast i sin grupp och förbereder muntliga kommentarer. Torsdag 7/ Grupphandledning uppsats-pm S201a S201b S201d Onsdag 13/5 Senast Utskick av uppsatsutkast via mail till temagrupp och handledare. Alla förbereder muntliga och skriftliga kommentarer på två arbeten (instruktioner av handledaren om vilka två). Måndag 18/ Grupphandledning S201a S201b S201c Torsdag 21/5 Senast Utskick av nästan färdiga uppsatsutkast via mail till temagrupp och handledare. Alla förbereder muntliga och skriftliga kommentarer på två arbeten. (Instruktioner av handledare om vilka två) Måndag 25/ Grupphandledning S201a S201b S201c 20

21 Fredag 29/ Senast! Inlämning av uppsats för seminariebehandling Utlämning av uppsatser Måndag 1/6 Förberedelser av seminarium; kommentarer på en uppsats + läsa de andra i seminariegruppen Tisdag 2/ Uppsatsseminarier (enligt separat schema) S211 S212 Kursvärdering av moment 4 och hela kursen Ev. mindre justeringar. Inlämning av färdig uppsats. Fredag 5/6 Sista inlämningsdag för färdig uppsats för att få bedömning inom ramen för terminen. Bedömning av uppsatser görs av handledare i samråd med varandra senast inom tre veckor efter inlämning. 21

22 22