Att komponera för kör

Transkript

1 FG0044 Självständigt arbete i musik 15 hp Lärarexamen med inriktning musik 2013/14 Institutionen för musik, pedagogik och samhälle Handledare: Per-Henrik Holgersson Ida Havsed Att komponera för kör en studie om barnröstens utveckling Inspelning av det självständiga, konstnärliga arbetet finns dokumenterat i det tryckta exemplaret av denna text på KMH:s bibliotek.

2 Sammanfattning Detta självständiga arbete handlar om att komponera för kör i olika åldrar. Under projektets gång har barnröstens utveckling varit i fokus för att på bästa sätt anpassa kompositionerna efter barnens utgångslägen. En annan del av projektet har varit att instudera olika kompositionstekniker. Arbetet resulterade i två körkompositioner för barnkör samt två körkompositioner för vuxenkör (gospel). Nyckelord: komposition, körkomposition, körarrangering, konstnärligt skapande, kreativitet, barnröstens utveckling, röstutveckling.

3 Innehållsförteckning 1 Inledning och bakgrund Bakgrund Syfte Barnröstens utveckling Att komponera för kör i olika åldrar Kompositionsteknik Metod Textförfattning Barns eget skapande Kreativa processer Tidsplan Dokumentation Riskanalys Resultat Diskussion Referenser Bilaga 1: Syopsis Bilaga 2: Tidsplan...17 Bilaga 3: Jag vill dansa, not 20 Bilaga 4: Tänk om, not 22 Bilaga 5: Unfailing love, not...24 Bilaga 6: Sing your praise, not 26

4 1 Inledning och bakgrund Större delen av mitt liv har innehållit körsång. Det har innefattat allt från barnkör, gospelkör, skolkör till klassisk kör. Körsång har blivit en naturlig del av livet, vilket jag finner stor glädje i. En viktig del är gemenskapen det skänker, men likväl de musikaliska upplevelserna. 1.1 Bakgrund Sedan ett år tillbaka leder jag, tillsammans med min kollega, gospelkören Vasagospel. Det är mycket roligt och utmanande på olika sätt. Parallellt med detta arbetar jag även som kör- och sångpedagog på Saltsjöbadens musikskola. Där möter jag tre barnkörer i veckan. Med anledning av detta ser jag möjlighet att inom mitt självständiga arbete fördjupa kunskaperna om barnröstens utveckling och få en bra grund för att komponera körmusik för olika åldrar. Mina erfarenheter finns främst inom den afroamerikanska genren. Således har detta kommit att bli projektets musikaliska inriktning. 1.2 Syfte Syftet med projektet är att få fördjupad kunskap inom komposition för kör i olika åldrar. Förhoppningen är att arbetet ska resultera i egna körkompositioner, varav två svenska låtar för barnkör samt två engelska låtar för gospelkör (vuxenkör). I samband med detta projekt har följande två punkter kommit att bli en del av syftet: Att fördjupa kunskaperna inom barnröstens utveckling Att stärka min kompositionsteknik Barnröstens utveckling Grunden för barnets musikaliska och röstliga beteende läggs tidigt (Welch, 2007). Fostret upplever melodiska och prosodiska inslag, melodi och rytm, i moderns röst. Sångutvecklingen

5 påverkas redan av vad fostret hör och känslomässigt upplever under graviditetens slutmånader. Från två månaders ålder finns tecken på musikaliskt joller. Dess förekomst tycks vara beroende av hur mycket modern ägnar sig åt sångaktivitet. Ju mer modern sjunger, desto troligare är det att det musikaliska jollret inleds tidigt. Welch (2007) menar även att den tidiga barndomens sångutveckling kopplas samman med barnets nyfikna, lekfulla, kreativa och spontana sätt att ge sig in i musikvärlden. Vid två års ålder är upprepning av korta fraser med identifierbara rytmiska och melodiska mönster vanligt förekommande. Treåringar kombinerar gärna spontan improvisation med valda delar ur sångkulturen. Sången är starkt kopplad till aktiviteter och sammanhang. Under de första skolåren brukar barnet uppvisa en rad olika sångfärdigheter (Welch, 2007). Även här spelar sammanhang och kulturella traditioner roll. Welch (2007) anser att sångröstens utveckling är individuell, men sångförmågan stärks genom frekventa möjligheter till vokal lek i en miljö som uppmuntrar barnet att utforska sin vokala förmåga och att öka sin precision att härma andra. Jansson (2006) menar att lekfullheten fortfarande är viktig samt att barnen gärna sjunger unisont i lågstadieåldern. Kring åldern 7-8 år är barnens omfång från c1 till d2. Detta är generella bedömningar och kan naturligtvis variera i olika fall. Welch (2007) stöder sig på ett stort antal studier som tyder på att cirka 30 % av sjuåriga elever inom en västerländsk kulturtradition är relativt oprecisa när de följer en melodi, men att samma elevantal sjunker till 4 % vid elva års ålder. Majoriteten av barn har en allmän sångförmåga från mellanstadieåldern. Jansson (2006) anger att ett ungefärligt omfång för elvaåringar är från lilla bess till g2. För sopraner i högstadieåldern är omfånget från omkring lilla bess till a2, samt för altar från lilla g till d2. Welch (2007) understryker att rösten i varje åldersfas har en särskild bakomliggande anatomi och fysiologi som kan medföra en rad olika sångbeteenden. Att leka med ljud och utforska sina röster, att delta i sånglekar tillsammans med kamrater och experter liksom att improvisera och komponera egna sånger, är väsentliga inslag i musikkulturer som befrämjar sångutvecklingen (Welch, 2007, sid 64). Vi behöver fortsätta att söka optimala sätt att ge barn och tonåringar möjlighet att utforska och vidga sin rätt till sång och musik. Enligt Fagius (2007) är sångrösten något mycket personligt och många människor är känsliga för hur den används och känner sig utsatta när de använder den. Att, som lärare, vara positiv och uppmuntrande till sina elever är den enda och möjliga vägen att 2

6 lyckas. Efter egen erfarenhet upplever jag att musik och sång berikar livet och önskar att fler fick erfara detta. Welch (2007) menar att alla har den grundläggande förmågan att lära sig sjunga. Det är en utgångspunkt för detta projekt Att komponera för kör i olika åldrar Hur gör man vid komposition för kör i olika åldrar? Som vuxna bör vi ta del av barnens upplevelser och närma oss deras förståelse av omvärlden. Barnens perspektiv ska inte bli ett vuxenperspektiv på barn, utan verkligen ett barnperspektiv (Sundin, 2007). Vid komposition för barn och unga är det väsentliga melodi och text (Cederberg-Orreteg, 2007). Övriga parametrar, som exempelvis harmonik, har naturligtvis också sin funktion till helheten. Men enligt Cederberg-Orreteg (2007) är dessa två delar de allra viktigaste. Val av tonart för barnröster kan spela en avgörande roll (Jansson, 2006). Idag är det vanligt bland förskolor och liknande att barnens sångröster inte kommer till sin rätt, på grund av lärares bristande kunskap kring barnrösten. Jansson (2006) menar även att det finns individuella skillnader mellan barns röster, vilket gör det svårt att ha ett facit på vilka tonarter som passar. Man får testa sig fram med sin grupp. Dock finns vissa generella synpunkter. Enligt Jansson (2006) är det angivna omfånget för yngre barn är relativt litet, omkring en oktav. Barn i förskoleåldern har svårt att sjunga starkt i låga lägen, dessutom kan det vara slitsamt för dem. Därför bör man i första hand sträva efter sång i högre lägen, där barnen har ett mycket användbart register. Enligt Fagius (2007) är det lättast att hitta sin sångröst i sitt talröstläge, som hos barn ännu upp i skolåldern är högre/ljusare än vuxna kvinnor och mäns röster. I detta sammanhang, är min uppfattning, att den vuxnes förebildande blir mycket viktigt. Då barnen härmar den vuxne (körledaren), krävs det att den är medveten om sin egen röst och hur den används för att förebilda rätt för barnen. Jag har observerat att mina barnkörer tar efter mig i allt jag gör, inte bara det musikaliska. Om jag exempelvis har sämre kroppshållning någon övning speglas det av på barnens kroppshållning. En god vana är att använda sig av uppsjungningsövningar för att lära känna och utveckla barnens röster och sångregister. Det har varit en fördel att ha möjligheten att kunna pröva olika tonarter i mina barnkörer samt lära känna deras omfång och på så sätt underlätta val av tonarter för kompositionerna till detta projekt. 3

7 Beträffande komposition för vuxna körer är min erfarenhet att helheten spelar en allt större roll. Melodi och text är viktigt, men likaså arrangemanget runt omkring med stämsång, harmonik, rytm och komp. Inom gospelmusik är min uppfattning att det oftast är lika mycket fokus på den instrumentala musiken som på körarrangemanget. I detta arbete blir det en utmaning att både skriva ett bra och välarbetat körarrangemang samt musikarrangemang för gospelkör och komp Kompositionsteknik Det finns flera olika arbetsmetoder att använda sig av vid körkomposition för barn och unga. Enligt Jansson (2006) är det allra viktigaste att musiken känns inspirerande. När barnen är i 10-årsåldern börjar de bli mogna för att sjunga stämsång, i tidigare ålder har unison sång varit i fokus. Det finns många metoder att använda sig av vid komposition och arrangering av stämsång. Här presenteras fyra arbetssätt, inspirerade av Jansson (2006): Kanonsång, härmning och imitation, melodiska inpass samt upprepade stämmor. Kanonsång. En kanonmelodi är ett bra första steg i inlärning av stämsång. Den ska vara smidig att lära in och bör ha en naturlig linje. Vid komposition av en kanonmelodi skrivs den i vertikal uppställning. Det ger en god överblick om vilka samklanger som bildas. En kanon som sjungs a cappella bör ha en bärande rytm. Om man vill musicera i andra tonaliteter än dur och moll, som exempelvis pentatonisk eller dorisk skala, är kanonsång ett utmärkt hjälpmedel. Under detta projekt har mina barnkörer fått prova på att sjunga kanon, vilket har varit positivt. På ett, mer eller mindre, enkelt sätt skapas det mycket musik. Härmning och imitation. En grundläggande musikalisk princip, oavsett genre, är härmning. Barn har mycket lätt att härma. Att använda denna metod kan underlätta vid inlärning av stämsång. Härmning är ett nödvändigt inslag i varje undervisning. Situationen med eleven som beundrar och härmar sin lärare är i och för sig en produktiv företeelse om den bara får en viss balansering (Hallhagen i Åberg, 2002, sid. 66). Vid inlärning av sånger för barnkör har jag oftast använt mig av gehörsbaserad härmning. Min erfarenhet är att det har fungerat mycket bra. Melodiska inpass. En del sånger är uppbyggda med långa pauser mellan fraser. I dessa pauser kan melodiska inpass tilläggas i en annan stämma. Om de ska fungera bra för mindre vana sångare bör sådana inpass växa fram ur melodin på ett naturligt sätt (Jansson, 2006). 4

8 Upprepade stämmor. Detta innebär att musikaliska figurer antingen upprepas på exakt samma sätt alternativt på olika tonplatser. Det sistnämnda kallas sekvensteknik. Ostinatofigurer är tacksamma att använda i kör. Ett ostinato kan bestå av en kort enstämmig fras som upprepas ett antal gånger. Enligt Jansson (2006) är den melodiska utformningen, oavsett vilken typ av stämma som skrivs, viktig. Varje fras bör ha en naturlig gestik, både i detalj och helhet. Ledtoner kan med fördel upplösas naturligt, steg och språng i olika riktningar bör vara i balans etc. I mina barnkör-kompositioner har jag framför allt använt melodiska inpass, ostinatofigurer och kanon. Dessa kompositionstekniker presenteras mer ingående under resultat. Följande sekvens är ett kort exempel från barnkörsången Tänk om, där överstämman är en slags ostinatostämma som varierar mellan två toner. Vid arbete med barnkörer finns det flera parametrar, utöver själva musiken, som ska stämma överens. I all arrangering, och särskilt för barn, finns vidare en viktig social aspekt. Det handlar om de olika roller som finns i musiken. Det är viktigt att de i kören som sjunger motstämma inte gör det hela tiden, utan att de emellanåt också får sjunga melodi. Var och en i kören ska tycka att det är stimulerande att sjunga (Jansson, 2006, sid. 7). Detta är en viktig aspekt som kan vara värd att ta hänsyn till vid komposition och arrangering för barn. Under denna termin har min erfarenhet varit att den sociala delen av arbete med barnkör spelar en stor roll. Om det sociala arbetet är väl genomtänkt innan utlärning av en sång, fungerar det musikaliska delarna bättre. En betydelsefull lärdom. 5

9 2 Metod I detta arbete har olika tillvägagångssätt använts. Vad gäller musiken för gospellåtarna har referenslyssning samt plankning av andra artisters låtar kommit till god användning. Exempelvis Highest praise (Vasser, 2009) samt Thats why I love you (Houghton, 2010). Highest praise gav mycket inspiration angående melodi och text. Se följande sekvens. Dess refräng innehåller mycket text som sjungs unisont med snabba fraseringar, i ett högt tempo. Dessutom har Vassers idé om att variera den unisona sången med stämsång (se takt 9-12) utmanat samt entusiasmerat mitt körarrangeringstänk. Detta sätt att komponera text har jag inspirerats av och anammat i gospelkompositionen Sing your praise, vilket kommer beskrivas mer ingående under resultat. Beträffande musiken för barnkörlåtarna har fördjupning i litteratur kring ämnet varit i fokus. Texter till barnkörlåtar har tillsammans med mina barnkörer arbetats fram. Det kändes viktigt och givande att barnen fick vara delaktiga i skapandet och att deras idéer på textförslag fick prioriteras. Gospellåtarnas texter har skrivits på egen hand, med inspiration från psaltartexter ur bibeln. 6

10 2.1.1 Textförfattning Att skriva engelska texter har, i detta arbete, varit en utmaning. Anledningen till att jag valde engelska texter är framförallt att det engelska språket har ett mer naturligt sväng i orden med dess diftonger, jämfört med det svenska språket och dess raka vokaler, vilket jag beskriver mer ingående under resultat. Strävan efter att skapa ett bra innehåll och samtidigt få resultatet att låta snyggt och passa melodi, känsla och rytm har varit en lärorik uppgift. Inom gospel finns det dessutom många klichéer, i vilka man lätt fastnar i. En stil är en form av begränsning. Det finns vissa förväntningar på vad som kan hända inom stilen, vad som är det vanliga. Dessa förväntningar blir starkare ju mer stilen används, i de etablerade vanor som gör att man kan urskilja något som är typiskt för stilen. När de är etablerade innebär de ett motstånd som utövaren har att förhålla sig till (Åberg, 2011, sid ). Min upplevelse är att det finns både för- och nackdelar med att komponera inom en viss genre. Dess ramar kan vara frustrerande, å andra sidan befriande. Nachmanovitch skriver på följande vis: Struktur tänder spontanitetens eld. Det behövs bara att man i en improvisation inför en lätt antydan om en form för att förhindra att improvisationen förlorar riktning (Nachmanovitch, 2010, sid. 85). Struktur kan följaktligen komma till god hjälp. Beträffande textarbetet redogör Lilliestam: Sångtexter måste förstås i ljuset av att de är sjungna texter och uppfattas och tolkas i samband med musik. Texten utgör en helhet tillsammans med melodi, röst, sångsätt, sound och musikstil (Lilliestam, 2009, sid. 109). Dessa ord skapade ett lugn hos mig samt en insikt i att ett helhetstänk kring textförfattning kan främja och underlätta arbetet. Min erfarenhet var att det oftast gick lättare att komponera text då det fanns en helhetstanke kring vilken typ av komposition, musikstil och känsla som jag ämnade skapa Barns eget skapande Som tidigare nämnt har texterna till barnkörsångerna skrivits i samarbete med barnkörer. Barnens idéer, fantasier, berättelser och tankar har varit inspirerande! De har kommit med flera förslag på textinnehåll. Allt från glass, om att dansa, om ett självspelande piano, om en melodi, om en tomtemössa till vattenkannan Anna. Welch (2007) menar att barn visar, generellt under de första skolåren, en klar känsla för musikalisk form och emotionellt uttryck i sina påhittade sånger. Barns egna sånger är rikare och mer fantasifulla än de vuxnas (Sundin, 2007). 7

11 Hos det lilla barnet varierar intervall och melodilinjer på ett sätt som inte låter sig stängas inne i vårt tonsystem. Enligt Sundin (2007) kan man dela in barns musikaliska uttryck i två huvudgrupper: 1) Spontana sånger såsom sångrop, ramsor och sociala sånger. 2) Privata och komponerade sånger mer fasta i formen. När barn leker uppstår och skapas det ofta nya sånger. Små barn gör ingen skillnad mellan tal och sång, som i leken glider in i varandra. Att barnen skapar musik och hittar på sånger är bara något som händer Kreativa processer Att vara kreativ på beställning är inte alltid enkelt. Å andra sidan kan det vara lärorikt att arbeta utifrån ett mål och en tidsplan. Jag upplever att det ofta är en hög tröskel att ta sig över i början av ett kompositionsarbete. Så även i detta projekt. Min inre kritiker visar sig gång på gång i form av tankar och känslor av att mina idéer inte är tillräckligt bra. Om man förlorar kontrollen över ens inre kritiker, kommer man att uppleva honom som en sträng och straffande fadersfigur. Detta är det hämmade spöke som hemsöker många konstnärer, en osynlig, kritisk, domderande kraft, som tycks ställa sig i vår väg (Nachmanovitch, 2010, sid. 130). Det handlar om att kunna kapitulera och släppa kontrollen inför musiken, samt att våga misslyckas. Först när han inte vet vad han gör, gör konstnären goda ting (Degas i Nachmanovitch, 2010, sid. 136). Var inte rädd för misstag. Sådana finns inte (Davis i Nachmanovitch, 2010, sid. 90). Dessa citat är bra att påminna sig om och styrkas av, då kreativitet vanligtvis växlar i perioder. 2.2 Tidsplan Tidsplanen som gjordes till detta arbete var relativt detaljerad, vecka för vecka. Tyvärr var ambitionerna för detta projekt något höga och jag kom till insikt ganska snart att det tempo som tidsplanen krävde inte skulle gå att hålla. En tid in på terminen kändes det övermäktigt att skriva sex välkomponerade körkompositioner, och parallellt läsa litteratur samt skriva slutrapport. I efterhand hade jag vunnit på att ha ett ännu tydligare och mer noggrant genomtänkt schema, med bättre översikt, i ett PERT-diagram eller liknande. 8

12 2.3 Dokumentation Under arbetets gång har jag fört frekventa anteckningar på hur projektet har framskridit. Även om det har varit korta anteckningar, har denna typ av dokumentation underlättat i arbetet med slutrapporten. Dokumentation av arbetets resultat blev notskrifter, inklusive text, noter, ackord, vilket var målet från början. För ventileringen gjordes korta och enkla inspelningar av sekvenser ur både barnkör- och gospelkompositioner. 2.4 Riskanalys Den största risken har varit tidsaspekten, i förhållande till önskan om att producera något av god och hög kvalitet. På grund av yttre omständigheter kunde den tidsplan som var tänkt från början inte hållas. Målen för projektet sattes något för högt. Att sätta tidsramar för kreativt skapande är i sig en stor risk då kreativa flöden går i perioder. I min synopsis (se bilaga 1) uttrycktes risken över att textsamarbetet med barnkörerna inte skulle fungera som planerat. Det behövde jag inte oroa mig för barnen hade många idéer! Det som kom att bli en något mer oväntad risk var att skriva gospeltexter på engelska. Men ju mer tid textarbetet gavs, samt ju mer lärdomarna om att inneha ett helhetstänk infann sig, desto bättre kunde svårigheterna bemötas. 9

13 3 Resultat Det självständiga arbetet har resulterat i fyra körkompositioner, varav två för gospelkör samt två för barnkör. Här följer en sammanfattning av de fyra olika kompositionernas innehåll. Jag vill dansa Denna sång är en energifylld låt för barnkör. Idén till texten kom från en tjej i barnkören som tyckte att låten skulle handla om att man ibland bara vill dansa samt att sången skulle vara rolig. Tanken är sången ska uppmuntra till mycket rörelser. På så sätt kan även sångtexten förstärkas. Kompositionsmetoder som använts i denna sång är kanon och melodiska inpass. Kanonpartiet är en kort kanon, där kören delas upp i två grupper. För att vidareutveckla denna del kan arbete med dynamik vara att föredra Vers två innehåller melodiska inpass. Dessa inpass bör, om de ska fungera bra för sångare som inte är så drivna, på ett naturligt sätt växa fram ur melodin (jämför Jansson, 2006, sid 43). Här ett kort exempel på första fraserna i versen, då motstämman (system 2) inleds med samma ton som huvudmelodin (system 1) slutat på. 10

14 Tänk om Detta är en enklare barnkörlåt med balladkänsla. Texten står i fokus och har blivit grunden för melodins utformning. Som tidigare nämnt innehåller denna sång bland annat en ostinatostämma. Under sista delen finns också möjlighet till stämsång för kören. (Se bilaga 4.) Vill körledaren förenkla sången genom att inte ta med alla stämmor går det utmärkt. Vissa verser kan också sjungas av solister om så önskas. Sing your praise Denna uptempo-gospelsång har sin inspiration i psaltartexter (psalm 108 samt psalm 145) ur bibeln. Huvudtanken med kompositionen var att göra en energifull och svängig gospellåt med glad känsla. Musiken komponerades före melodi och text. Därav blev utmaningen att få ihop texten med melodin så att det skulle passa musiken. Efter många olika förslag blev det till slut detta resultat. En nyckel var att utgå ifrån ordens flöde för att hitta en passande melodi. Unfailing love Den andra och sista gospellåten resulterade i en soul-ballad. Musiken och delar av melodin gjordes klart relativt tidigt i höst. Text har tillkommit senare och är delvis inspirerad av psalm 30, ur bibeln. En ambition med denna låt var att hitta en melodi och text som kunde sjungas hängigt. Textinnehållet på låtens vamp-delar blev därför ord som innehåller många diftonger, det vill säga vokaler som har flera klangfärger (exempelvis: want, thank, you, day, stay). Diftonger ger möjlighet att dra på fraser och ord samt skapar goda förutsättningar att få en hängig melodi. Se sekvens nedan. 11

15 4 Diskussion Instudering kring barnröstens utveckling samt fördjupning inom olika kompositionstekniker har inspirerat till nya idéer och tankemönster. Att ha tydliga och realistiska mål har underlättat arbetets process. Även om vägen dit inte alltid blivit som planerat. Projektets syfte har drivit arbetet framåt. Min erfarenhet är att prestationskrav är en faktor som periodvis har gjort att projektet stannat av. Prestationskraven kan stabiliseras upp genom att hitta balans mellan det komplexa och enkla, menar Lilliestam (2009): En prestation kan emellertid rymma flera dimensioner och kan bedömas på flera sätt. Det är inte alltid självklart att skilja på det komplexa och det banala. Ibland kan det vara en starkt positiv kvalitet att något är enkelt, i betydelsen naturligt, direkt och spontant. Det hävdas ibland att det enkla är det sköna eller att det enkla är det svåra. Komplicerat kan också vara ett skällsord om man menar att något är onödigt tillkrånglat och konstlat (Lilliestam, 2009, sid. 257). Att vilja göra saker ordentligt, genomtänkt och bra har både sina för- och nackdelar. Det är viktigt att kunna känna sig nöjd med resultatet, men samtidigt också veta att allt inte behöver vara perfekt. Under arbetets gång har en insikt om att det ibland är det enkla som är det allra bästa infunnit sig. Erfarenheter om hur de kritiska tankar som uppstår i den skapande processen kan bemötas har varit viktiga lärdomar. Om denna insikt hade infunnit sig i ett tidigare skede i projektet, hade startsträckan troligtvis blivit kortare. Projektets nästa steg skulle förslagsvis kunna vara att utveckla och använda fler metoder i kompositionsarbetet samt att lära ut materialet till kör och komp. Förhoppningen är att dessa nya kunskaper inom kompositionsteknik ska komma till god användning i min framtida roll som musiklärare vare sig det gäller ensemble-, kör-, sång- eller pianoundervisning. 12

16 Referenser Cederberg-Orreteg, Anna (2007) Att komponera för barn, Fagius, Barn och sång Stockholm: Studentlitteratur Fagius, Gunnel (2007) Barn och sång Stockholm: Studentlitteratur Jansson, Roine (2006) Konsten att skriva enkelt för unga sångare Stockholm: KMH-förlaget Lilliestam, Lars (2009) Musikliv Göteborg: Bo Ejeby Förlag Nachmanovitch, Stephen (2010) Spela fritt Göteborg: Bo Ejeby Förlag Sundin, Bertil (2007) Barns eget skapande, Fagius, Barn och sång Stockholm: Studentlitteratur Welch, Graham F. (2007) Om sångutveckling, Fagius, Barn och sång Stockholm: Studentlitteratur Åberg, Sven (2011) Spegling Stockholm: Sven Åberg och Dialoger Förlag & Metod AB Fonogram och multimedia Houghton, Israel (2010) Thats why I love you på Love God love people [CD] London: Abbey Road Studios Vasser, Kevin (2006) Highest praise på So glad [CD] Brentwood: EMI Gospel 13

17 5 Bilagor 14

18 Synopsis FG0044 Självständigt arbete Ida Havsed, HT 2013 Inledning Att komponera för, kommunicera med och leda kör en studie om ledarskap och musikalisk gestaltning Detta projekt handlar om att fördjupa min kunskap inom arbete med kör. Det innefattar komposition för kör samt ledning av kör. Att vara körledare är en mångsidig uppgift, som innehåller allt från praktiska, musikaliska till sociala delar. Hur gör man? Vad är viktigt? Hur kan jag utveckla mitt ledarskap? Dessa kunskaper vill jag använda när jag sedan ska komponera för samt leda mina olika körer. Bakgrund Att sjunga i kör är något som jag sysselsatt mig med under största delen av mitt liv. Det har varit allt från barnkör, gospelkör, skolkör och delvis klassisk kör. Mina föräldrar är kantorer, och inom kyrkan finns många möjligheter till kör, sång och musik. Det har blivit en naturlig del av min uppväxt och jag finner stor glädje i att sjunga i kör. Det ger energi och inspiration till resten av livet. Det handlar lika mycket om gemenskapen det skänker, såväl som det musikaliska upplevelserna. Jag har framför allt erfarenhet av att sjunga inom den afroamerikanska genren. Således kommer detta bli mitt projekts inriktning. Sedan fyra år tillbaka är jag med i gospelkören Vasagospel och sedan ett år tillbaka leder jag, tillsammans med min kollega, denna kör. Det är mycket roligt och utmanande på flera sätt! Jag har kommit till insikt om att leda kör handlar om så mycket mer än bara det musikaliska. Man bör besitta en god ledarroll, hitta bra kommunikation med kören, det sociala och emotionella ska stämma överens, för att nämna något. Sedan denna höst arbetar jag även som kör- och sångpedagog på Saltsjöbadens musikskola, där jag tidigare två år jobbat som pianolärare. Där har jag nu tre barnkörer i veckan. Med bakgrund av detta ser jag möjligheten att i och med mitt självständiga arbete fördjupa mina kunskaper inom detta område. Det finns mycket man kan utveckla inom körlivets olika områden, vilket känns inspirerande och spännande. Parallellt med denna kurs läser jag även körmetodik, och hoppas att det kan ge ytterligare en dimension till mitt arbete. Metod Tanken är att jag ska komponera körmaterial för barnkör och vuxenkör, i detta fall gospelkör. Målet är att komponera tre sånger för barnkör samt tre låtar (både kör- och kompnoter) för gospelkör. Vad gäller textmaterial till barnsånger vill jag gärna samarbeta med de barn jag jobbar med nu. Vad tycker de att låtarna bör handla om? Det blir en rolig utmaning att inspireras av barnens textidéer, och att sedan lära ut delar av materialet till dem. Beträffande texter till gospel-låtar ämnar jag främst använda mig av psalmer från bibeln, översatta till engelska. Jag har kontakt med några som är vana textförfattare. Kanhända att jag kommer samarbeta med någon av dessa eller i alla fall inspireras av deras värdefulla råd. Jag kommer att läsa litteratur kring detta ämne, samt använda mig av lyssningsreferenser. Litteratur som jag har valt är: 15

19 Synopsis FG0044 Självständigt arbete Ida Havsed, HT 2013 Barn i kör idéer och metoder för barnkörledare G. Fagius/ E. K Larsson Barn och sång om rösten, sångerna och vägen dit G. Fagius Körkonst om sång, körarbete och kommunikation T.B. Dahl Sång inom populärmusikgenrer D. Zangger Borch Konsten att skriva enkelt för unga sångare R. Jansson Att ge form åt musikaliska gestaltningar R. Sandberg Jurström Lyssningsreferenser kommer jag främst att använda i syfte för att planka gospellåtar samt instudera och analysera hur man kan tänka när man komponerar gospel. Och inte minst som inspirationskälla till egen komposition. Exempel på artister som jag kommer lyssna in är Kirk Franklin, Kevin Vasser, Israel Houghton och Fred Hammond. Den andra delen i mitt projekt, förutom komposition, handlar om att fördjupa mina kunskaper om hur man leder en kör på bästa sätt. För att ta reda på detta tänker jag använda mina kunskaper jag får inom körmetodiken, de praktiska lärdomar jag kommer att erfara genom att arbeta med fyra körer samt att studera den litteratur jag har valt. Dessutom ämnar jag göra en jämförelse i att leda barnkör och vuxenkör. Arbetar man på olika sätt med olika åldrar? I så fall; hur och varför? Ytterligare en metod jag troligtvis kommer att använda mig av är att intervjua körledare och eventuellt kompositörer. Skulle vara intressant att diskutera och samtala kring ämnet med körledare som är aktuella idag. Det finns vissa risker med detta projekt. Tidsaspekten är en sådan. Det är viktigt att jag håller mig till den tidsplan som jag gjort och är noga med att göra klart saker i tid. Man vill inte tvingas stressa fram kompositioner, bara för att tiden inte skulle räcka till. En tydlig tidsplan är därför mycket viktig. Gällande komposition och kreativitet finns också vissa risker. Kommer jag finna inspiration samt hitta idéer till körmaterial? Samarbetet med barnens textidéer är också en risk. Kanhända att de inte har några idéer eller inte vill vara med. Jag får vara beredd på att göra textarbetet på egen hand. Förväntat resultat Huvudsakligen förväntas detta projekt resultera i egenkomponerade körkompositioner. Tre för barnkör samt tre för gospelkör. Jag önskar hitta bra metoder för att komponera och bli bättre på detta. Utöver att komponera har jag för avsikt att, längs vägen, lära mig mycket nytt inom ledarskap för kör. Ambitionen är att utveckla min musikalitet, mitt ledarskap, min kommunikation till och med andra samt min ledarskapsförmåga. Efter avslutad kurs hoppas jag vara utrustad inför kommande utmaningar inom körledning samt besitta en större trygghet som körledare. Dessa färdigheter och kunskaper förväntas komma till god användning i mitt framtida yrke som musiklärare. Inte minst när jag jobbar med körer. Min förhoppning är att dessa kunskaper inom ledarskap och kommunikation även kan styrka min roll som piano- och sångpedagog framöver. 16

20 Tidsplan Att komponera för, kommunicera med och leda kör FG0044 Självständigt arbete Ida Havsed, HT 2013 Tidsplan Vecka september litteratur/ skriv! Torsdag 19/9: synopsis och tidsplan klar! Börja läs referenslitteratur: Barn och sång Körkonst Barn i kör Konsten att skriva enkelt för unga sångare Lyssningsreferenser Ev. någon mer litteratur Vecka september börja komponera/ litteratur! Instudera egenvald referenslitteratur fokusera på två böcker! Torsdag 26/9 redovisning av litteratur! Börja komponera en gospel-låt! Börja komponera musik till en barnkör-låt Vecka september - 6 oktober komponera/ text/ litteratur! Fortsätt på gospel-låt nr 1 och börja få struktur på den! Börja på en ny gospel-låtidé (nr 2)! Tisdag: text till barnkör (04or) gör klart grunden för barnkör-låt nr 1! Börja på idé för barnkör-låt nr 2! Instudera referenslitteratur Vecka oktober komponera/ litteratur/ slutrapport! Instudera referenslitteratur intervjua eventuellt körledare.! Jobba skriftligt! Strukturera upp grunder för slutrapport.! Första gospellåten grunderna klara!! Fortsätt jobba med gospel-låt nr 2! Tisdag: text till barnkör (05or) - gör klart grunden för barnkör-låt nr 2 Vecka oktober komponera/ slutrapport! Jobba vidare med barnkör-låt nr 1 och 2! Börja med barnkör-låt nr 3 (textidé från 06or på tisdag)! Jobba med detaljer på gospel-låt nr 1 den ska snart vara klar.! Jobba vidare med gospel-låt nr 2 och få grundstruktur på låten! Slutrapport läs litteratur (eventuellt intervjua) och skriv! 17

21 Tidsplan Att komponera för, kommunicera med och leda kör FG0044 Självständigt arbete Ida Havsed, HT 2013 Vecka oktober Barnkör 1,2 & gospel 1 klara/ komponera/ slutrapport! Barnkör-låt 1 och 2 - klara!! Jobba vidare med barnkör-låt nr 3! Gospel-låt nr 1 klar!! Gospel-låt nr 2 - jobba vidare med detaljer! Börja ev. med en tredje gospel-låt! Slutrapport läs litteratur och skriv! Vecka oktober 3 november Barnkör 3 & gospel 2 klara/ slutrapport utkast 1! Barnkör-låt nr 3 klar!! Gospel-låt nr 2 klar!! Fortsätt ev. med gospel-låt nr 3! Slutrapport skriv klart första utkastet, maila in den senast 4/11 Vecka november noter/ komponera gospel-låt 3! Måndag 4/11 första utkast inskickat! 3 barnkörlåtar klara styr upp noter samt börja lär ut delar av de till eleverna! 2 gospellåtar klar styr upp noter! Strukturera upp den tredje gospellåten grunderna klara Vecka november komponera gospel 3/ slutrapport! Jobba vidare med gospel-låt nr 3, detaljer, i princip klar! Slutrapport jobba vidare Vecka november gospel 3 klar/ slutrapport utkast 2/ spela in rep! Måndag 18/11 maila in utkast 2 av slutrapport! Gospel-låt nr 3 klar!! Spela in någon låt från barnkörs-rep! Ev. spela in någon låt från gospel-rep (eller vecka 48) 18

22 Tidsplan Att komponera för, kommunicera med och leda kör FG0044 Självständigt arbete Ida Havsed, HT 2013 Vecka november 1 december noter x6/ slutrapport/ förbered ventilering! Gör, i princip, klart slutrapport! Styr upp noter till gospel-låt nr 3! Gör helt klart noter x6! Förbered muntlig ventilering Vecka december slutrapport klar/ ventilering! Förbered muntlig ventilering! Slutrapport klar! Torsdag 5/12 ventilering Vecka 50 Vecka 1! Reservtid för revidering av slutrapport Vecka januari! Måndag 7 /1 kl Inlämning av reviderad slutrapport till respektive handledare och kursansvarig Vecka januari! Måndag 13/1 kl Slutgiltig rapport för arkivering och tryck mailas som ett pdf-dokument till biblioteket med kopia till kursansvarig och handledare.! Fredag 17/1 lämnas betygslistor in 19

23 20

24 21

25 22

26 23

27 24

28 25

29 26

30 27

31 28