Kännetecken för en waldorf- /Steinerskola
|
|
- Susanne Johansson
- för 10 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kännetecken för en waldorf- /Steinerskola Waldorf- /Steinerskolornas Internationella konferens (HaagerKreis) inom Pedagogiska sektionen av All- männa Antroposofiska sällskapet i Goetheanum, Dornach har den 14e november 2014 i Harduf, Israel be- handlat och godkänt ett dokument gällande waldorfpedagogikens viktigaste kännetecken. Dessa känne- tecken är allmängiltigt formulerade och kan kompletteras med landsspecifika karaktäristika för använd- ning i det egna landet. Översättning i motsvarande språk finns tillgänglig. Dessa kännetecken ges ut som en orientering för skolrörelsen i hela världen för att gynna förståelsen av waldorfpedagogiken, och de kom- pletterar de karaktäristika som utgavs Inledning När Waldorfskolor eller Rudolf Steinerskolor ska erkännas som sådana, behöver väsentliga element karakteriseras för att kunna fastställa om det faktiskt handlar om en Waldorf- /Steinerskola. Ett sådant erkännande blir synligt genom att skolan tas upp i Waldorfskolornas världslista. Nedan beskrivna kännetecken är öppet formulerade och utgör ingen checklista, utan karakte- riserar det som den Internationella Konferensen förstår under begreppet Waldorf- /Steinerskola. Förståelsen av detta begrepp är i utveckling och därför kommer även dessa kän- netecken så småningom att ersättas av andra, om än pedagogikens grunder kommer att bestå. Denna text kan dels vara till hjälp för skolornas självuppfattning och dels användas vid ett ac- krediteringsförfarande för att erkänna en Waldorf- /Steinerskola. Kännetecken för en Waldorf- /Steinerskola är bland annat: Sammanhanget Skolan har kontakt med befintliga Waldorf- /Steinerskolor. Man vet av varandra, man känner varandra ömsesidigt. Man strävar efter att skapa nätverk. Ett gemensamt medvetande om var- andra i en region eller ett land stärker det egna arbetet. Att på detta vis veta sig vara i ett sam- manhang kan också komma till uttryck internationellt, till exempel genom partnerskap med skolor i andra länder eller genom att hjälpa skolor under uppbyggnad eller i nöd. Till detta hör även kollegors deltagande i regionalt, nationellt och internationellt organiserade fortbildningar och konferenser. Detta slags medvetande om varandra skapar det inre sammanhanget. Isolering eller enstörig- het är inget kännetecken på en Waldorf- /Steinerskola. Skolan strävar dessutom efter att integrera sig i det sociala sammanhanget på den plats den be- finner sig och att delta i det offentliga livet och undvika en nischtillvaro. Skolans identitet Varje skola är omisskännligt sin egen. Den har sin identitet redan genom sin existens med alla sina egenheter, företräden och utvecklingsmöjligheter. Dessa betingas av hur skolan kom till, av platsen och området, av de föräldrar och lärare som grundade skolan. Det skapar liksom 1
2 skolans kropp. Utöver det har den också en andra identitet som består i förverkligandet av den uppfostringskonst som initierades av Rudolf Steiner. I hur hög grad lyckas det att praktisera denna uppfostringskonst, så som den skisserades och beskrevs av Rudolf Steiner? Är använd- ningen av uppfostringskonsten i klassrummen och i kollegiets arbete förnimbar? Det hänför sig till pedagogiken, det vill säga hur kollegorna umgås med eleverna; det hänför sig till didak- tiken, hur kollegorna umgås med innehållet och förmedlingen av lärostoffet, hur uppfostrings- konstens didaktiska grundteman används; och slutligen till huruvida undervisningskonstens metodik används åldersanpassat enligt människokunskapen. Kan man märka i den skola det gäller att det finns ett kreativt umgänge med dessa tre fält? Detta utgör den största delen av skolans identitet. Den sista delen handlar om vad man kan förnimma som en inre mening hos enskilda kollegor och i kollegiegemenskapen. Möter man hos majoriteten av kollegor en inre hållning som motsvarar strävan efter kunskap och själv- uppfostran med hjälp av antroposofin? Finns det spårbart och förnimbart tillsammans med ar- betsglädjen en strävan efter människokunskap som grund för pedagogiken? Detta utgör varje skolas egen stämning och är det själsliga uttrycket för det som lever som skolans allmänna ande. Läroplanen Emedan läroplanen förstärker elevernas utveckling genom att spegla den - något som alla, som använder läroplanen åldersadekvat kan erfara är den inget valfritt inslag i undervisnings- konsten, utan ett helt igenom konstituerande element. Trots detta behöver läroplanen modifi- eras, nämligen huvudsakligen av tre skäl: genom rummet, tiden och utvecklingen. Varje skola står i ett kulturellt, geografiskt och politiskt rum. Detta verkar på läroplanen på liknande sätt som klassrummens färgangivelser utvecklades av Steiner på grund av en sådan rums- tillhörighet. Varje skola står också i en tidsström. Varje region eller land har sin historia, som belyser världshistorien utifrån sin utsiktspunkt. Också det måste sätta spår i läroplanen. Varje skola står i något slags förhållande till fordringarna hos den offentlighet som har ansvar för bildningen. Denna försöker i högre eller lägre grad utöva inflytande på läroplansområdet. Exempel på ovanstående: Hur ser sjunde skolårets historieundervisning ut i ickeeuropeiska länder? Hur ser berättelsestoffet ut? Är det till exempel möjligt att ersätta den nordiska myto- logins utvecklingsriktning med landets eller kulturens egna myter, utan att den pedagogiska verkan som den ursprungliga myten kan upplevas ha, går förlorad? Hur måste undervisningen i främmande språk ändras i multi- etniska länder där det kanske redan talas fyra språk? Det är ett område med stor dynamik och rörelse, och ändå är Rudolf Steiners ursprungliga angivelser måttstocken för förståelsen genom sina verkningar. I många länder finns tvingande myndighe- ter som påverkar läroplanen, i regel med pålagor som inte bygger på barnens utveckling utan endast på vad staten anser förnuftigt. (Till exempel genom mångfaldiga varianter av för tidig akademisk undervisning i en ålder då det enligt vår utvecklingsuppfattning är för tidigt.) Det säger en del om en skola hur den förhåller sig till detta trefaldiga spänningsfält. Lyckas den vara kreativ och skapa en fruktbar samsyn mellan möjligheter och ideal? 2
3 Bevaras bilden av barnets utveckling, speglad och befordrad genom läroplanen? Dessa frågor måste beaktas. Förhållandet mellan lärare och elev och förhållandet till världen Barns utveckling och lärande i skolan förverkligar sig i ett förtroendeburet förhållande till lära- ren, till det omgivande rummet och i förnimmelsen av världen. Waldorfläraren bär ett särskilt ansvar för att gestalta detta förhållande på ett levande sätt. I ungdomsåren förvandlar sig detta förhållande, för nu handlar det i allt umgänge och möte med världen genom ämnena om, att väcka elevernas egen omdömesförmåga, empati och själv- ständiga handlande. Har facklärarna förutom sina ämneskunskaper även förmågan att möta den unga så, att hen upptäcker sina anspråk på sig själv och utvecklar modet att utforska sin biografi därefter? Väcker undervisningen frågor hos eleverna? Har eleverna långtråkigt i skolan eller visar de intresse för medmänniskorna och världen? Lever waldorfpedagogiken i gymna- sieklasserna trots prestationskraven inför avslutningen? Det konstnärliga. Den konstnärliga undervisningen. Det tillhör Waldorfskolans målsättning att den åtminstone i pedagogiken försöker att bryta in- tellektualismens (inte intellektets) dominans, så att uppfostran åter kan få ha med livet att göra, och inte bara med intellektuell kunskap. Man har gjort rättvisa åt sin uppfostringsupp- gift endast om de avgående eleverna har fått grunden lagd till mänsklighet genom ett starkt tänkande, kännande och viljande. Hur dessa förmågor ställer sig gentemot varandra avgör om människan kan gå sin egen väg. Hennes självständighet påverkas av om och hur dessa förmågor integreras i människans jag. Ett av de viktigaste instrumenten för detta är den konstnärliga undervisningen. Det är något som kan förstås på ett fyrfaldigt vis: 1) Läraren vårdar själv ett förhållande till någon konstart; han strävar efter att odla konst- närlighet i sitt eget väsen. 2) Han använder konstnärliga medel i sin undervisning (målning, teckning, recitation, musik och liknande). 3) Men hans undervisning är även i sig själv konstnärlig i betydelsen originell, bildartad och i andning med eleverna i sin tidsgestaltning. Detta är det egentligt väsentliga. 4) Slutligen bemödar sig läraren om att skapa en passande estetisk miljö i skolan, för den påverkar elevernas omedvetna stämning. Vägen är målet, det vill säga det kan inte finnas ett färdigt resultat som heter konstnärlig un- dervisning, för det skulle betyda att konsten djupfryses. Men det behövs ett synligt strävan- de i den riktningen. Detta strävande kommer bland annat till uttryck i hur beroende lärarna är av färdigframställda metoder. Uppmärksamhet och hänsynstagande till dessa ting sker i en medvetenhetsprocess. 3
4 Därutöver måste man bedöma om det konstnärliga är använt som ett mål i sig eller får genom- syra hela den pedagogiska grunden. Denna skillnad får allt större betydelse. Konst används på många håll, inte bara i waldorf- /Steinerskolan. Formerna. Skolans och undervisningens gestaltning. Vid Waldorfskolans grundande gav Steiner endast några få identitetsbildande former. De grundar sig alla i människokunskapen och i skolans sociala uppdrag. De är följande: 1) Åldershomogena grupper sammansatta av elever på olika prestationsnivåer. Klasser ordnade efter ålder, inte efter förmåga. 2) Därjämte är ämnesspecifika nivågrupperingar möjliga. 3) Klassläraren som ledsagare över flera år. 4) Periodundervisning på morgonen. Därefter ämnesundervisning. 5) En förskola utan akademiska undervisningsmål. 6) Skolan som en helhet från förskola till vuxen ålder. 7) Individuell beledsagning av eleven inom klassgemenskapen. 8) Samundervisning (av pojkar och flickor) För lärarna gäller följande former. 1) Varje kollega är fullt medansvarig för skolan som helhet. 2) Genom regelbundna gemensamma pedagogiska konferenser uppdaterar man sig gäl- lande skolans inre och yttre sammanhang. Detta blir en ständigt pågående fortbildning för lärarskapet. 3) Man lämnar inte ifrån sig ledningen av skolan. (Skolan styrs inte utifrån) 4) Föräldrar och lärare bildar en ansvarsgemenskap för skolan. 5) Lärarna söker och finner former för kvalitetsutveckling. 6) Varje lärare ansvarar för sin undervisning på grundval av människokunskapen, förhål- landet till eleverna och sina sociala och ämnes- kompetenser. Existensberättigande. Företagets hälsotillstånd. Varje skolinitiativ behöver utveckling och tillväxt. Det är förståeligt att ett initiativ som är (för) litet en dag måste fråga sig om det kan göra rätt för sitt pedagogiska och samhälleliga uppdrag. Om grundskolan växer organiskt dyker frågan om gymnasium upp. Många skolor har av be- gripliga skäl en tendens att grunda ett gymnasium för tidigt. Ofta drar det med sig en exis- tentiell kris som i sin tur kan hota skolan som helhet. Lyckas skolan på något vis frambringa en sund jämvikt mellan utveckling och tillväxt, så att den pedagogiska verksamheten förblir intakt? I hur hög grad har skolan en inbyggd tendens till återkommande kriser, eller är den kroniskt i kris? Kriser måste inte vara beståndsdel av en skola. 4
5 Motsvarande gäller för skolans ekonomi. Antingen speglar den skolans hälsotillstånd, eller så är den mycket mottaglig för fluktuationer, vare sig de kommer utifrån eller inifrån. Har skolan en någorlunda stabil finansiell grund? Eller behöver den hjälp på detta område? Samlivet: sociala aspekter. Grunden för Waldorf- /Steinerskolor är det mänskliga samlivet. Föräldrar möter människor i skolan, inte funktionärer. All samverkan och samarbete står i mänsklighetens och människo- värdets tecken. Här kan viktiga samarbetsformer mellan lärare och föräldrar och andra intresserade utvecklas. Personlig och institutionell makt ska inte vara bestämmande. I alla skolledningsprocesser utåt som inåt strävas efter transparens och begriplighet. Förmedlingen av beslut sker också på detta vis. En stor del av skolans goodwill skapas genom kvaliteter av detta slag. Frågan är om denna goodwill kan förnimmas i skolans periferi, om den är en del av skolans utstrålning. Kontakterna mellan lärare och föräldrar (föräldramöten, frågestunder, rådgivning, elevsamtal) kräver största möjliga omsorg från lärarens sida alltid betraktat från det allmänmänskligas synvinkel. Om en sådan strävan kan förnimmas hos en skola kan den även få namn om sig att vara en in- rättning som är medveten om sitt sociala ansvar. Skolledning Mot bakgrund av den samtidigt med Waldorfskolan framträdande tregreningsrörelsen upp- manade Rudolf Steiner kollegorna att själva ta hand om ledningen av sin skola. Vad betyder det? Att leda sin skola innebär att undan för undan allt tydligare bli medveten om Waldorfsko- lans uppdrag och mission och ständigt arbeta på den. Detta kan bara vara möjligt genom ett gemensamt studium av pedagogikens antroposofiska grunder. Skolledningen härstammar allt- så ur Waldorfskolans enande ande, som uppstår i och med att kollegor och föräldrar arbetar sig in i grunderna och ständigt fördjupar sin kunskap om dessa. På dessa grunder kan sedan skolledning, gestaltning av organisationen, ekonomin, förvaltning- en etc. genomföras på mångfaldigaste vis. Den gamla principen om självförvaltning (i bety- delsen att alla gör allt) fungerar inte längre i många skolor utan blir för det mesta ersatt med olika varianter av delegering av arbete och ansvar hela tiden med sikte på samförstånd med skolans mission och mellan deltagande människor. På vilket sätt skolan organiserar sig i ledningsfrågorna, om den söker skapa ett sammanhang eller om ledningen över huvud taget inte mer hör till skolverksamheten, det blir en del av om- dömesbilden. 5
6 Avslutande anmärkningar För att sammanfatta vad som här har skisserats kan man säga att en waldorf- /Steinerskola är en skola där majoriteten av lärarna lever av den inspirerande anden anden som tänder gnis- tor i dem. Denna gör det tunga lätt, det omöjliga möjligt och lyser upp det dunkla. Inledande anmärkning Med waldorf inspirerade skolor kan man mena olika skolformer: Man kan mena en bestående mainstreamskola, som vill använda element från wal- dorf/steinerskolor. Man kan mena nya skolor som arbetar mot att inom den närmaste framtiden bli er- kända som waldorfskolor, men som behöver ytterligare tid innan detta mål är nått. Man kan mena skolor som vill realisera så mycket som möjligt av wal- dorf/steinerpedagogik, men som befinner sig i en rättslig eller religiös eller kulturell kontext som bara möjliggör detta i en begränsad omfattning. Man kan mena skolor som använder waldorf/steinerpedagogik inom ett statligt under- visningsväsen, så långt detta är möjligt inom det bestående systemet. Sedan finns det skolformer av annat slag där man också strävar att förverkliga wal- dorf/steinerpedagogik: Det är mycket små, helt fria skolor som man kan stöta på i anslutning till jordbruks- verksamheter. Dit hör de snabbt växande Home- Schools. Här måste man skilja mellan Home- Schools som är förberedande till en reguljär skola och sådana som vill förbli Home- Schools, då man avvisar alla andra skolformer. Hos dessa skolor stöter man på olika waldorfelement: Man har berättelsestoff Man musicerar Man undervisar i periodform och tillverkar periodhäften En klasslärare ger undervisningen Man använder läroplanen Man praktiserar en hygienisk timplan Man har eurytmiundervisning Man har (ytterligare) främmande språk Man målar och övar formteckning systematiskt Lärarna träffas i pedagogiska konferenser veckovis Läraretiken som den framställts ovan eftersträvas Lärarna deltar i fortbildningskurser för waldorflärare Man fördjupar sig i antropologin som är grunder för waldorfskolan (antroposofin) När man ska bilda omdömet om en skola ska kunna betecknas som waldorfinspirerad beror detta av hur många av dessa element som finns och till vilken kvalitet. 6
7 Förhållandet till de erkända waldorfskolorna Det är viktigt att dessa skolor varseblives som skolor som strävar efter waldorfpedagogik och att de erkänns som sådana. Man kan tänka sig en andra skollista där man sammanfattar wal- dorfinspirerade skolor. Avslutande anmärkning Man bör undvika att göra dessa olika skolformer osynliga vad gäller deras strävan efter en upp- fostringskonst. Om fortfarande Steiners uttalande gäller, att antroposofin aldrig får skiljas från dess initiator, finns här en viktig uppgift: att varsebli dessa skolformer som skolor som strävar efter waldorfpedagogik och som genom denna varseblivning ges ett existensberättigande. I denna mening handlar det då om en andra ström av skolformer bredvid de typiska och som sådana erkända waldorf/steinerskolor. På det sättet kan ett fruktbart pedagogiskt Mesopotamien uppstå. Ovanstående formulerades av den Internationella Konferensen för wal- dorf/steinerskolor (Haager Kreis) den 14 november 2014 i Harduf, Israel Den Internationella Konferensen för waldorf/steinerskolor (Haager Kreis) kan kontak- tas genom: Pädagogische Sektion am Goetheanum Postfach 1 CH Dornach Tel: 0041 (0) E- mail: paed.sektion@goetheanum.ch 7
Allmän Människokunskap
Allmän Människokunskap Första föredraget 14KL3 fredagen den 19 februari 2016 Förändringar kring sekelskiftet 1800/1900 - tal Slutet av 1800-talet världen förändras med stormsteg Från bondesamhälle till
argument för att sätta sitt barn i en waldorfskola
11 argument för att sätta sitt barn i en waldorfskola 1 Waldorfskolan har ambitiösa kunskapsmål för varje enskild elev. Samtidigt är det pedagogiska syftet långsiktigt: avsikten är att skapa livslång lust
LÄRARUTBILDNINGENS INTERKULTURELLA PROFIL Södertörns högskola
LÄRARUTBILDNINGENS INTERKULTURELLA PROFIL Södertörns högskola INTERKULTURALITET PÅ SÖDERTÖRNS HÖGSKOLA Begreppet interkulturalitet är inte värdemässigt neutralt utan har vuxit fram i en specifik intellektuell,
1. Skolans värdegrund och uppdrag
1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och
Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.
Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns
Den religiösa och moraliska fostran i antroposofins ljus. Den Haag 4 November 1922
Den religiösa och moraliska fostran i antroposofins ljus Den Haag 4 November 1922 14KL3 + 5, december 2015 Sjuårsperioderna Människans liv indelat i sjuårsperioder Förvandlingen kring sjuårsåldern Det
Kupolstudien.se. KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa ENKÄT TILL LÄRARE. kupolstudien.se. Kupolstudien.
KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa ENKÄT TILL LÄRARE Var vänlig och kryssa för det alternativ du tycker stämmer bäst. kupolstudien.se 1. Rektorn uttrycker höga krav och förväntningar
Undervisningen ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken.
Pedagogisk planering i svenska. Ur Lgr 11 Kursplan i svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människan sin identitet, uttrycker sina känslor
Varje barn har rätten till en skola med en kvalitetsutvecklingskultur som grundas i synergi mellan intern och externa utvärderingsprocesser.
Varje barn har rätten till en skola med en kvalitetsutvecklingskultur som grundas i synergi mellan intern och externa utvärderingsprocesser. Denna deklaration ligger i linje med den europeiska visionen
KNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för fritidshemmet
KNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen Arbetsplan för fritidshemmet Innehåll Inledning... 3 Normer och värden... 4 Jämställdhet mellan flickor och pojkar... 5 Barns delaktighet och inflytande... 6 Ett mångkulturellt
Internationellt Forum för Waldorf/Steinerskolor. (Haager Kreis) inom Pedagogiska Sektionen/Goetheanum, Schweiz
1 PedagogiskaSektioneniSverige Waldorfkriterierna svensköversättning Internationellt Forum för Waldorf/Steinerskolor (Haager Kreis) inom Pedagogiska Sektionen/Goetheanum, Schweiz Internationellt Forum
Föreläsningar och workshops Waldorflärarhögskolan 2019/20
Föreläsningar och workshops Waldorflärarhögskolan 2019/20 Fristående föreläsningar I den här foldern presenterar vi några av de fristående föreläsningar och workshops som vi erbjuder här på WLH i Bromma.
Verksamhetsidé för Solkattens förskola
Verksamhetsidé för Solkattens förskola VERKSAMHETSIDÉ Solkattens förskola är en demokratisk mötesplats för barns lek, lärande och utveckling, inflytande och delaktighet. En välkomnande förskola som genomsyras
Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun
Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella
Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11
Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för
Pedagogik förmågan att inte ingripa?
2009 UW Pedagogik förmågan att inte ingripa? Kultursyn Inlärning perception produktion Lärande perception produktion reflektion perception produktion Kunskapssyn perception produktion reflektion Praktik
Från Näckrosen till studentrosen
Kunskap Kreativitet Självförtroende Från Näckrosen till studentrosen Steinerlekskolan Näckrosen Rudolf Steiner skolan i Helsingfors Lekskolan har nära till naturen. Vi tror på kreativitet och kunskap.
LÄS- UTBILDNINGEN PÅBYGGNADSÅR (ÅR 4) 2016/2017
LÄS- UTBILDNINGEN PÅBYGGNADSÅR (ÅR 4) 2016/2017 Kollegiet Gérard Lartaud 08 551 50596 gerard.lartaud@jarnakompetens.se Anders Rosenberg 070 291 88 69 anders.rosenberg@jarnakompetens.se 070 325 89 90 mikaela.stenius@jarnakompetens.se
Helhetsidé Trollhättans Stads skolor och förskolor
Helhetsidé Trollhättans Stads skolor och förskolor Vår helhetsidé Varför denna broschyr? Trollhättans kommunfullmäktige har upprättat specifika, politiska mål vad gäller utbildning. Varje barn och elev
Kultur- och utbildningsförvaltningen INFORMERAR. Kulturplan. Kultur lyfter Hallsberg
Kultur- och utbildningsförvaltningen INFORMERAR Kulturplan Kultur lyfter Hallsberg 2 Kultur och utbildningsnämndens viljeinriktning för kultur och föreningsliv Hallsbergs kommuns inriktningsmål för utbildning,
ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK
ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK Liisa Suopanki Carin Söderberg Margaretha Biddle Framtiden är inte något som bara händer till en del danas och formges den genom våra handlingar
Om fritidshemmet och vår verksamhet
Enligt Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 Om fritidshemmet och vår verksamhet Fritidshemmet spelar en väsentlig roll i barns tillvaro idag. Vår verksamhet är ett betydelsefullt
INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6)
2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) Försvarsmaktens Värdegrund Vår värdegrund Syfte Förvarsmaktens värdegrund är en viljeförklaring. Den beskriver hur vi vill vara och hur vi vill leva, som individ, grupp
Varför kultur i Falkenbergs förskolor och skolor?
Tjänsteskrivelse Datum 2015-04-07 Barn- och utbildningsförvaltningen BUN-kansliet Handlingsplan för mer och bättre kultur för barn och elever i barn- och utbildningsnämndens verksamheter Handlingsplanen
Rudolf Steinerskolan - att lära för livet. Upptäck waldorfpedagogiken!
Rudolf Steinerskolan - att lära för livet. Upptäck waldorfpedagogiken! Välkommen till Rudolf Steinerskolan, klass ett till nio. Rudolf Steinerskolan är en fristående waldorfskola med cirka 200 elever.
Broskolans röda tråd i Svenska
Broskolans röda tråd i Svenska Regering och riksdag har fastställt vilka mål som svenska skolor ska arbeta mot. Dessa mål uttrycks i Läroplanen Lpo 94 och i kursplaner och betygskriterier från Skolverket.
Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012
Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Det här materialet har utarbetats utifrån våra styrdokument: Ett annat viktigt
ESTETISK KOMMUNIKATION
ESTETISK KOMMUNIKATION Kommunikation med estetiska uttrycksmedel används för att påverka kultur- och samhällsutveckling. Kunskaper om estetisk kommunikation ökar förmågan att uppfatta och tolka budskap
MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER?
HUR SKALL VI BEHÅLLA MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER? Margareta Abenius, Trilobiten Johanna Larsson, Orust Montessori FÖRTYDLIGANDE AV RIKTLINJERNA
3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll
3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande
Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.
MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.
Bedömning av lärare. Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun
Bedömning av lärare Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun Bedömning av lärares möte med eleven Förmåga Acceptabel Bra Mycket bra Bedöma och dokumentera enskilda elevers behov och anpassa undervisningen
Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle
Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Den högre utbildningen i Dalarna har långa traditioner inom ingenjörsutbildning (Fahlu Bergsskola 1822), lärarutbildning (Folkskolelärarinneseminariet
Augusti 2013. Verksamhetsplan
Augusti 2013 Verksamhetsplan Orust Waldorfförskola 2013/2014 WALDORFPEDAGOGISKA MÅL En väg till frihet är en handledning i hur man genom waldorfpedagogik arbetar mot de mål som anges i Lpfö98. Rudolf Steiner,
Inlärning. perception. produktion
2009 UW Inlärning perception produktion Lärande perception produktion reflektion Pedagogik förmågan att inte ingripa inre yttre Estetik gestaltad erfarenhet Exempel på process 5. Nytt utgångsläge 2. Känning
TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET
SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar
BILDKONST. Läroämnets uppdrag
1 BILDKONST Läroämnets uppdrag Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleven till att genom konsten utforska och uttrycka en verklighet av kulturell mångfald. Elevens identiteter byggs
Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev
Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev.080530 Karlshögs förskola består av fyra avdelningar: Grodan, Hajen, Delfinen och Pingvinen. Förskolan är belägen i ett lugnt villaområde på Håkanstorp. Avdelningarna
för Rens förskolor Bollnäs kommun
för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär
ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15
ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15 Innehållsförteckning Sid 3 Presentation av arbetssätt Sid 4 utifrån LGR 11 Sid 4 Normer och värden Kunskaper Sid 6 Elevers ansvar och inflytande
Antroposofiska Sällskapet
Antroposofiska Sällskapet Framsida: Motiv från takmålning i Kulturhuset i Ytterjärna, Arne Klingborg. Interiörbild från Goetheanum, foto Charlotte Fischer. Andra upplagan, tryckår 2013. ANTrOPOSOFI IDAG
Waldorfpedagogik för ämneslärare motsv 60 ECTS
Waldorfpedagogik för ämneslärare motsv 60 ECTS (Waldorf Pedagogy for Subject Teachers) 1. Allmän beskrivning av utbildningsprogrammet Tvåårig deltidsutbildning som vänder sig till dem som har nödvändiga
Visa vägen genom bedömning
Visa vägen genom bedömning För att du alltid ska veta var du befinner dig i din utveckling, har vi tagit fram Sveaskolans mål i olika ämnen och olika skolår. Dessa mål när du och läraren samtalar om vad
Södertälje kommun Barnkonventionen i praktiken Tveta förskolor 1
Södertälje kommun Barnkonventionen i praktiken Tveta förskolor 1 Utbildningskontoret Ulla Castenvik Barnkonventionen som lag i praktiken Tveta förskolor De fyra grundprinciperna Södertälje kommun Barnkonventionen
Målbild för Hökåsenskolans fritidshemsverksamhet 2016/2017
Målbild för Hökåsenskolans fritidshemsverksamhet 2016/2017 Ansvarig: Ann Hammarström, rektor Hökåsenskolan Uppdaterad 2016-06-28 Må l fö r fritidshemsverksåmheten på Hö kå senskölån 2016/2017 Vad är entreprenöriellt
Det är skillnad mellan fristående skolor. Slutsatser från den första större utvärderingen av svenska Waldorfskolor
Det är skillnad mellan fristående skolor. Slutsatser från den första större utvärderingen av svenska Waldorfskolor Waldorfskolan en fristående skolform med lång tradition Diskussionerna om fristående skolor
Läroplanens mål. Målen för eleverna i grundskolan är i läroplanen uppdelad i mål att sträva mot och mål att uppnå.
Läroplanens mål Målen för eleverna i grundskolan är i läroplanen uppdelad i mål att sträva mot och mål att uppnå. Mål att sträva mot är det som styr planeringen av undervisningen och gäller för alla årskurser.
Samverkan. Omsorg. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten (LPO 94)
090629 Samverkan Samverkan sker mellan: barn-barn, pedagog-barn, pedagog-förälder, pedagog-pedagog. Samverkan med kamrater är en förutsättning för att barnen ska nå de mål som finns i läroplanen. Med leken
Skolplan. Utifrån denna skolplan utarbetas: Arbetsplaner. Kursplaner. Utvecklingsplan. Investeringsplan
Skolplan Malmen är en fristående skola, som styrs av skollagen och läroplanerna Lpo 94 och Lpfö98. Skolplanen är Föräldraföreningens styrdokument för Montessoriskolan Malmen. Skolplanen skall vara ett
qwertyuiopasdfghjklzxcvbnmq wertyuiopasdfghjklzxcvbnmqw ertyuiopasdfghjklzxcvbnmqwer tyuiopasdfghjklzxcvbnmqwerty Waldorfpedagogiken uiopas
qwertyuiopasdfghjklzxcvbnmq wertyuiopasdfghjklzxcvbnmqw ertyuiopasdfghjklzxcvbnmqwer tyuiopasdfghjklzxcvbnmqwerty Waldorfpedagogiken uiopas att det hos alla människor finns en slumrande förmåga som kan
Lönepåverkande kriterier för förskollärare, fritidspedagoger och lärare
Lönepåverkande kriterier för förskollärare, fritidspedagoger och lärare Inledning Barn-och utbildningsförvaltningens lönepolitik är en viktig del av Västerviks kommuns samlade lönepolitik. Lönepolitiken
Ingrid Liljeroth. Från antroposofi till intuitiv metod: Några teoretiska aspekter
Artikel till LäS Mars 2008 Ingrid Liljeroth Från antroposofi till intuitiv metod: Några teoretiska aspekter Från antroposofi till metod en process i flera steg Temat "Vägar till en intuitiv metodik - Hur
Vi arbetar aktivt för att varje elev ska utveckla sin förmåga att: *visa empati och förstå hur andra känner. *lyssna aktivt på andra.
Arbetsplan för fritidshemmen på Backaskolan och Lovisaskolan Mål enligt Lgr 11 Normer och värden Kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter
Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem
Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem Kvalitetsredovisning för Gärde skola och fritidshem 2012/2013 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt
Kristinedalskolans utvecklingsplan läsåret 16/17
Kristinedalskolans utvecklingsplan läsåret 16/17 Kristinedalskolan Platsen för möten, lärande och utveckling Detta dokument sammanfattar de grundläggande förhållningssätt, värderingar och arbetssätt som
Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Siljansnäs skola och fritidshem
Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Siljansnäs skola och fritidshem Kvalitetsredovisning 2012/2013 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera,
Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till
Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan
KF9 KURSPLAN. Konstnärlig fördjupning 1 år Umeå Konstskola. Umeå konstskola Konstnärlig fördjupning
KURSPLAN 1 år Umeå Konstskola 1 Utbildningen är ettårig med syfte att utveckla den studerandes förmåga att utarbeta, fördjupa och genomföra en konstnärlig idé. Den ger kompetens att söka till högre studier
Kvalitetsgranskning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse
Kvalitetsgranskning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Dnr:40-2010:71 INTERVJUGUIDE FÖR INSPEKTÖRER: REKTORS INTERVJUER Leder rektor
projektkatalog KULTURSKOLAN
KULTURSKOLAN projektkatalog 2015 Korta och långa projekt eller enstaka tillfällen Samtliga projekt är kopplade till ett eller flera mål i Lgr 11 Erfarna pedagoger inom respektive konstart Skräddarsydd
Musik. Ämnets syfte och roll i utbildningen
Musik Ämnets syfte och roll i utbildningen Musiken är djupt förankrad i människan och genomsyrar i rika och varierande former alla kulturer. Musik förenar och engagerar tanke och känsla på ett direkt och
Sammanfattning 12 ATTITYDER TILL SKOLAN
Sammanfattning Sammanfattning Skolverket gör sedan ett decennium tillbaka regelbundna attitydundersökningar bland elever i år 7 9 och gymnasiet, lärare i grund- och gymnasieskola, skolbarnsföräldrar och
Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter
Skolplan 2004 Lärande ger glädje och möjligheter Vi ska ge förutsättningar för barns och ungdomars bildning genom att främja lärande, ge omsorg och överföra demokratiska värderingar. Barn- och utbildningsnämndens
3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll
3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i en förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande
Verksamhets idé. Förskolan Gnistan
0 Verksamhets idé Förskolan Gnistan Ht 2016/Vt 2017 Förord Verksamhetsidén är en länk i en kedja av olika styrdokument som bildar en helhet. Vårt mål har varit att göra en gemensam tolkning av vad uppdraget
Ansvar Självkänsla. Empati Samspel
Ansvar Självkänsla Empati Samspel Reviderad version 2018-07-02 Gäller läsåret 2018-2019 Våra förutsättningar: Fritidshemmets uppgift är att genom pedagogisk verksamhet komplettera skolan och förskoleklassen,
TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg
TRELLEBORG Tillsammans Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg Tillsammans Trelleborg Tillsammans är en lokal överenskommelse om samverkan mellan Trelleborgs kommun, föreningar
NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram
NATIONEN FRAMFÖR ALLT Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Förbundets yttersta intresse är nationens välgång och fortlevnad. Förbundet sätter nationen
Våra barn, vuxna som föräldrar och vuxna som personal i och kring skolan formar den miljö som möjliggör att ALLA barn kan nå sina mål.
Våra barn, vuxna som föräldrar och vuxna som personal i och kring skolan formar den miljö som möjliggör att ALLA barn kan nå sina mål. Vi tar ALLA ansvar för allas rätt till trygghet, självkänsla, medkänsla
Arbetsplan för fritidshem på Enhet Bjärehov 08-11-13 reviderad 10-09-22
Arbetsplan för fritidshem på Enhet Bjärehov 08-11-13 reviderad 10-09-22 Ur Skolverkets allmänna råd 2007 Kvalitet i fritidshem: Fritidshem omfattar skolfri tid. Fritidshemmets uppgift är att genom pedagogisk
"Jordens processer" I Europa finns det vulkaner, glaciärer och bergskedjor. Varför finns de hos oss? Hur blir de till?
"Jordens processer" Ge Sv Vi läser om jordens uppbyggnad och om hur naturen påverkar människan och människan påverkar naturen. Vi läser, skriver och samtalar. Skapad 2014-11-11 av Pernilla Kans i Skattkärrsskolan,
Den fria tidens lärande
Huvudämne Den fria tidens lärande Lärarutbildningen, Malmö högskola www.mah.se/lut/bus I huvudämnet Fria Tidens Lärande utbildas man till en modern fritidspedagog som arbetar både i och utanför skolan.
SKOLFRAMGÅNG I DET MÅNGKULTURELLA SAMHÄLLET
SKOLFRAMGÅNG I DET MÅNGKULTURELLA SAMHÄLLET ANNA LUND, DOCENT I SOCIOLOGI, STOCKHOLMS UNIVERSITET STEFAN LUND, DOCENT I PEDAGOGIK, LINNÉUNIVERSITETET GRUNDLÄGGANDE PROBLEMATIK generellt försämrade skolprestationer
Metodik för Nacka kulturcentrums pedagogiska verksamhet
Alla Alla barn barn har samma har samma rättigheter rättigheter och lika och värde. li rje barn har rätt att få få sina grundläggande behov uppfyllda. rje barn har rätt att att få få syttjande. rje rje
1. Miljöfostran in Ingå
Innehåll 1. Miljöfostran in Ingå... 2 1.1. Ett positivt förhållningssätt till naturen och miljön... 2 2. Hållbar utveckling... 4 2.1. Agenda 2030... 4 2.2. Hållbar utveckling i planer som styr fostran
Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07
Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 HEM SKRIV UT Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde
Språk: Mål från Lpfö 98 reviderad 2010: Förskolan ska sträva efter att varje barn
Lokal arbetsplan för Bastasjö Språkförskola 2015/2016 Språk: Förskolan ska sträva efter att varje barn Utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå
Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107
Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...
Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje
Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin
PROGRAMÖVERSIKT FÖR GRUNDUTBILDNING TILL FRITIDSLÄRARE
PROGRAMÖVERSIKT FÖR GRUNDUTBILDNING TILL FRITIDSLÄRARE INNEHÅLLSFÖRTECKNING: 1. Allmän beskrivning... 2 2. Utbildningens uppläggning... 3 3. Behörighetskrav... 4 4. Verksamhetsförlagda utbildningsmoment...
Lokal arbetsplan. för. Nallens Förskola
Lokal arbetsplan för Nallens Förskola En lokal arbetsplan beskriver vilken vision och vilka mål förskolan har inom varje målområde i läroplanen. Planen beskriver också hur förskolan tänker sig arbeta för
Kulturella aspekter i skolan. Saima Glogic
Kulturella aspekter i skolan Saima Glogic När man köper sin tågbiljett tänker man inte. Man bara hoppas. Vi lämnade Grekland i tusentals. Det fanns inte plats för oss. Inget arbete, ingen möjlighet att
Nyckeln till framgång
Nyckeln till framgång 1 2 En liten bok om Industrilås värderingar att bära nära hjärtat. 3 När vi på Industrilås ville formulera vilka vi är och vad vi står för skapade vi begreppet En filosofi, många
Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning
Lokal arbetsplan Ängdala förskola 2013 Innehållsförteckning 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans
Verksamhetsidé för Norrköpings förskolor. norrkoping.se. facebook.com/norrkopingskommun
Verksamhetsidé för Norrköpings förskolor norrkoping.se facebook.com/norrkopingskommun Välkommen till Norrköpings kommunala förskola I Norrköpings förskolor är alla välkomna. Här möter barn och föräldrar
Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola.
Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola. Åh, nu förstår jag verkligen sa en flicka på 10 år efter att ha arbetat med bråk i matematikverkstaden. Vår femåriga erfarenhet av
Religionskunskap. Skolan skall i sin undervisning i religionskunskap sträva efter att eleven
Religionskunskap Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att
Paula Caleca Costa Hallberg. Skolverket
Paula Caleca Costa Hallberg paula.hallberg@skolverket.se Skolverket Utvecklingsavdelningen Enheten för kvalitetsutveckling 1 Regeringsuppdraget Tre nivåer Skollagen SFS 2010:800 Stödmaterial 2 Regeringsuppdrag
VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN
VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN 2016-2017 Innehåll 2016-05-11 Presentation Förskolans värdegrund och uppdrag Normer och värden Utveckling och lärande Barns inflytande Förskola och hem Samverkan med förskoleklass,
Dialogduk utskriftsanvisningar
Folkhälsans dialogduk för skolpersonal erbjuder skolans kollegium en möjlighet att föra ett bra samtal om värderingarna i skolan. Att arbeta med dialogduken är en metod som skapar stora möjligheter till
0 Verksamhets idé Ht 2015/Vt 2016
0 Verksamhets idé Ht 2015/Vt 2016 Förord Verksamhetsidén är en länk i en kedja av olika styrdokument som bildar en helhet. Vårt mål har varit att göra en gemensam tolkning av vad uppdraget innebär för
Arbetsplan Mira Fritids
Arbetsplan Mira Fritids nyaelementar.stockholm.se Titel Arbetsplan Mira Fritids Senast reviderad: 2013-11-07 Utgivare: Mira Fritids, Nya Elementar Kontaktperson: Dan Ögren E-post: dan.ogren@stockholm.se
Teknik gör det osynliga synligt
Kvalitetsgranskning sammanfattning 2014:04 Teknik gör det osynliga synligt Om kvaliteten i grundskolans teknikundervisning Sammanfattning Skolinspektionen har granskat kvaliteten i teknikundervisningen
Förslag till huvudområdes- och inriktningsbeskrivningar på DOCH
Förslag till huvudområdes- och inriktningsbeskrivningar på DOCH Konstnärlig examen 2 Grundnivå 2 Huvudområde cirkus 2 Huvudområdet dans 2 Huvudområdet koreografi 3 Avancerad nivå 3 Huvudområdet koreografi
Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera
Pedagogisk planering för 3klubbens fritids
Pedagogisk planering för 3klubbens fritids Anledning till att man skapar pedagogiska planeringar för fritidshemmet är att vi ska tydliggöra det uppdrag som fritidshemmet har och hur barnen kan vara med
Centralt innehåll årskurs 7-9
SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att
MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet
MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera
Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun
FÖRFATTNING 7.7 Antagen av kommunfullmäktige 106/08 Reviderad av barn- och utbildningsnämnden 5/10 Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun Om barn- och utbildningsplanen Barn- och utbildningsplanen
Studiehandledning för kurs i historia på WLH 14KL5 Vårterminen 2016 höstterminen 2016
Studiehandledning för kurs i historia på WLH 14KL5 Vårterminen 2016 höstterminen 2016 Kursinnehåll, upplägg och redovisningar Under kursen kommer vi att studera historieämnet i waldorfskolan från tre olika