MINA MÅL I GRUNDSKOLAN 1-9

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "MINA MÅL I GRUNDSKOLAN 1-9"

Transkript

1 MINA MÅL I GRUNDSKOLAN 1-9 Namn:

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Ämne: SVENSKA År: Ämne: SVENSKA År: Ämne: SVENSKA År: Ämne: SVENSKA År: Ämne: SVENSKA År: Ämne: SVENSKA År: Ämne: SVENSKA År: Ämne: SVENSKA År: Ämne: SVENSKA År: Ämne: MATEMATIK År: Ämne: MATEMATIK År: Ämne: MATEMATIK År: Ämne: MATEMATIK År: Ämne: MATEMATIK År: Ämne: MATEMATIK År: Ämne: MATEMATIK År: Ämne: MATEMATIK År: Ämne: MATEMATIK År: Ämne: ENGELSKA År: Ämne: ENGELSKA År: Ämne: ENGELSKA År: Ämne: ENGELSKA År: Ämne: ENGELSKA År: Ämne: ENGELSKA År: Ämne: ENGELSKA År: Ämne: BILD År: Ämne: BILD År: Ämne: BILD År: Ämne: BILD År: Ämne: BILD År: Ämne: BILD År: Ämne: BILD År: Ämne: BILD År: Ämne: BILD År: Ämne: MUSIK År Ämne: Hem- och konsumentkunskap År: Ämne: Hem- och konsumentkunskap År: Ämne: Hem- och konsumentkunskap År: Ämne: Idrott och hälsa År: Ämne: Idrott och hälsa År: Ämne: Idrott och hälsa År: Ämne: Idrott och hälsa År: Ämne: Idrott och hälsa År: Ämne: Idrott och hälsa År: Ämne: Idrott och hälsa År: Ämne: Idrott och hälsa År: Ämne: Idrott och hälsa År: Ämne: GEOGRAFI År Ämne: HISTORIA År Ämne: SAMHÄLLSKUNSKAP År Ämne: RELIGION År

3 Ämne: Trä- och metallslöjd År: Ämne: Trä- och metallslöjd År: Ämne: Trä- och metallslöjd År: Ämne: Trä- och metallslöjd År: Ämne: Trä- och metallslöjd År: Ämne: Trä- och metallslöjd År: Ämne: Trä- och metallslöjd År: Ämne: Textilslöjd År: Ämne: Textilslöjd År: Ämne: Textilslöjd År: Ämne: Textilslöjd År: Ämne: Textilslöjd År: Ämne: Textilslöjd År: Ämne: Textilslöjd År: Ämne: NO År: Ämne: NO År: Ämne: NO År: Ämne: NO År: Ämne: NO År: Ämne: NO År: Ämne: BIOLOGI År: Ämne: BIOLOGI År: Ämne: BIOLOGI År: Ämne: KEMI År: Ämne: KEMI År: Ämne: KEMI År: Ämne: FYSIK År: Ämne: FYSIK År: Ämne: FYSIK År: Ämne: Moderna språk År: Ämne: Moderna språk År: Ämne: Moderna språk År: Ämne: Moderna språk År:

4 Ämne: SVENSKA År: 1 Läsa a:1 Eleven visar uppmärksamhet vid högläsning Jag lyssnar och följer med när någon läser för mig Läsa a:2 Eleven läser både på och mellan raderna vid lärarens högläsning Jag förstår vad texten handlar om när någon läser för mig Läsa a:3 Eleven läser ord som helheter (logografisk läsning) och börjar känna igen några bokstäver Jag känner igen en del ord när jag läser kommentera eller ställa frågor om innehållet vid högläsning lyssna aktivt; uttrycka sig genom ögonkontakt, minspel eller kommentarer ett engagemang för det lästa eller berättande lekläser. ta hjälp av bilder, sina förkunskaper och tidigare erfarenheter för att tolka och förstå en text dra slutsatser utifrån det som är uttryckt i texten dra slutsatser eller göra goda gissningar om det som inte är uttalad text. känna igen vanligt återkommande ord i olika texter och sammanhang läsa ord som helheter (logografisk läsning) t ex sitt namn och några vanliga ordbilder från sin vardag, med eller utan att ha kännedom om enskilda bokstäver eller ljud ta hjälp av ordbilder för att tyda text börja identifiera bokstäver som finns i det egna namnet eller i ord som är bekanta för eleven. Läsa a:4 Eleven känner igen flera bokstäver visa intresse för språklekar och har börjat knäcka läskoden Jag känner igen flera bokstäver vara fonologiskt medveten d.v.s. och kan läsa ihop dem till ord börja förstå kopplingen ljud-bokstav kunna namnge flera bokstäver och vet hur de låter visa intresse för ljudning av ord som kan läsas som helord och ord som känns igen genom exempelvis sammanhanget. 4

5 Detta kan eleven visa genom att Kommentar Skriva a:1 Eleven visar förståelse för bilder, uttrycka sig genom att rita och måla, tecken och symboler förhand eller med hjälp av dator Jag använder bilder, tecken och symboler för att berätta något lekskriva d v s skriva för hand på eget sätt med ett textliknande uttryck. Skriva a:2 Eleven skriver sitt namn och kopierar bokstäver och ord Jag kan skriva mitt namn och skriva av bokstäver och ord skriva sitt förnamn börja kopiera bokstäver och ord i omgivningen. Skriva a:3 Eleven känner igen och skriver flera bokstäver och kopplar dem till bokstavsljuden Jag kan skriva flera bokstäver och vet hur de låter Skriva a:4 Eleven skriver för att uttrycka sig eller minnas Jag provar att skriva för att berätta eller komma ihåg skriva för att uttrycka sig använda en tidig form av upptäckarskrivande, d v s utforska och analysera förhållandet mellan ljud och bokstav, därför kan texten ibland vara svår att förstå för en utomstående utforska skrivandet genom att använda versaler och/eller gemener koppla ihop flera bokstäver med bokstavsljuden. använda en mer avancerad form av upptäckarskrivande d v s förhållandet mellan ljud och bokstav utforskas och analyseras och där texten nu blir lättare och lättare att förstå för en utomstående ta egna initiativ till att kommunicera och minnas med hjälp av skrift visa intresse för skrivandets möjligheter. 5

6 Berättande, förklarande, instruerande och berätta i mindre eller större grupp argumenterande Eleven berättar händelser, behålla ordet i samtal med andra historier och upplevelser och kan lyssna på andra lyssna koncentrerat och engagerat på Jag kan berätta i grupp och den som har ordet lyssna på andra samtala med kamrat/kamrater om händelser i vardagen samtala i gruppen om både egna och andras upplevelser eller om aktuella händelser. 6

7 Ämne: SVENSKA År: 2 Läsa b:1 Eleven kan alla bokstävers namn och ljud, ljudar ihop ord och börjar utnyttja den ortografiska avkodningsstrategin (helordsläsning) Jag kan alla bokstäver och kan läsa själv Läsa b:2 Eleven visar förståelse vid egen läsning Jag förstår vad jag läser och kan berätta vad det handlar om förstå att bokstäver kan ha olika ljud och vet hur man uttalar dem känna igen alla versaler och gemener: namn, ljud och utseende läsa framförallt med hjälp av ljudningsstrategin, men börjar bygga upp den ortografiska avkodningastrategin läsa själv, förstår och kan återberätta det läsa i stora drag. använda ljudningsstrategin vid läsning, men ortografisk lässtrategi (antalet ord och fraser som läses utan ljudning) ökar successivt ta eget initiativ och visa intresse för läsning visa förståelse för textens innehåll genom att återberätta, ställa och besvara frågor gestalta texters innehåll i samtal, skrivande eller genom andra estetiska uttryckssätt. 7

8 Skriva b:1 Eleven skriver ord eller kortare text med eller utan bildstöd Jag kan skriva ord och korta texter visa förmåga att få fram budskap med hjälp av text skriva texter till bilder Skriva b:2 Eleven formar bokstäver på ett funktionellt sätt och skriver läsligt för hand Jag använder alla bokstäver och skriver så andra kan läsa skriva korta meddelanden, brev, sagor, berättelser m.m. för hand eller på dator förstå att text kan delas upp i ord och meningar upptäckarskrivning blandas med etablerad stavning av mer frekventa och bekanta ord. börja skriva enklare text med ett visst flyt skriva så att texten är läslig för sig själv och andra. Berättande, förklarande, instruerande och argumenterande Eleven återberättar återberätta sagor och berättelser som sammanhängande händelser, sagor lästs, hörts eller setts eller andra berättelser Jag kan återberätta en händelse berätta så att innehåll och handling eller saga så andra förstår vad jag framgår på ett tydligt sätt. menar Eleven berättar vad han/hon har berätta med egna ord om nya lärt sig kunskaper. Jag kan berätta vad jag lärt mig Eleven berättar vad han/hon behöver träna mer på jag kan berätta vad jag behöver träna mer på Eleven berättar längre sammanhängande berättelser med tydlig poäng Jag kan berätta längre berättelser så poängen blir tydlig berätta med egna ord om vad han/hon behöver träna mer på. berätta en berättelse med början och slut berätta så att åhöraren förstår berättelsens poäng. 8

9 Ämne: SVENSKA År: 3 Läsa b:3 Eleven läser mellan raderna vid egen läsning vid elevnära texter Jag förstår och kan hitta poänger i det jag läser skapa sig inre bilder under läsning fundera och reflektera över olika texters innehåll och anknyter till egna erfarenheter läser på egen hand och med förståelse texter som är lite längre och med något mer komplexa sammanhang. Läsa b:4 Eleven använder olika strategier som stöd i läsningen Jag använder olika sätt för att läsa och förstå en text ta hjälp av bokens framsida, bilder och kända ord för att läsa och förstå text använda sina tidigare kunskaper och textens sammanhang för att tyda text dra slutsatser utifrån både det som är uttalat och outtalat i texten göra förutsägelser om innehållet läsa utan att ljuda alla ord d.v.s. att ortografisk helordsläsning fortsätter öka successivt rätta sig själv vid läsning reagera när ett ord läses fel om sammanhanget går förlorat. 9

10 Skriva b:3 Eleven visar förståelse för hur meningar skrivs Jag skriver meningar med stor bokstav och punkt göra mellanrum mellan orden visa förmåga att skriva meningar med stor bokstav och punkt Skriva b:4 Eleven använder olika strategier som stöd i skrivandet Jag använder olika slags stöd när jag skriver en text använda andra skiljetecken ibland. planera sitt skrivande genom t.ex. tankekartor diskutera med andra om hur man kan skriva använda andra texter som stöd och förebild för sitt skrivande ibland använda datorn för att skriva och bearbeta text visa intresse för att förbättra sin text Berättande, förklarande, instruerande och argumenterande Eleven anpassar sitt berättande till olika situationer och åhörare Jag kan berätta på olika sätt beroende på vilken situation det är och på vilka som lyssnar ställa egna frågor och svara på andras berätta med inlevelse både ha deltagar- och åhörarperspektiv i samtal variera sitt sätt att berätta beroende av situationen vara med i samtal, lyssna och försöka sätta sig in i en annan persons sätt att resonera och tänka. Eleven uttrycker tankar om sitt eget lärande Jag kan berätta om mitt eget lärande berättar med egna ord om hur och vad jag lärt mig. 10

11 Ämne: SVENSKA År: 4 Läsa c:1 Eleven läser för upplevelse och reflektera över olika texters innehåll, lärande enskilt och tillsammans med andra Jag läser för att lära och uppleva visa förståelse för textens innehåll genom att samtala, ställa och besvara frågor om innehållet reflektera kring texten och anknyter till egna och andras erfarenheter dra slutsatser och göra förutsägelser under och efter läsning Läsa c:2 Eleven läser ofta och regelbundet både korta och längre texter i olika genrer Jag läser olika typer av texter ofta och regelbundet uttrycka inre bilder skapade under läsning avkoda texten på ett allt mer automatiserat sätt. ta eget initiativ till läsning läsa med förståelse t ex enkla kapitelböcker, faktatexter, instruktioner eller sagor växla vid behov mellan olika avkodningsstrategier fylla ut det som inte direkt uttrycks i texten med hjälp av erfarenheter, bilder eller föreställningar om handlingen dra slutsatser och göra förutsägelser under och efter läsning Läsa och förstå enkla instruktioner. 11

12 Läsa c:3 Eleven läser mellan raderna d.v.s. tolkar och förstår innehåll i berättelser och faktatext Jag förstår det viktiga i berättelser och faktatexter ta hjälp av bilder och tidigare kunskaper för att förstå text läsa mellan raderna (inferensläsning) för att göra en personlig tolkning av de lästa utifrån egna erfarenheter dra slutsatser och göra förutsägelser med hjälp av ledtrådar och information som både uttrycks och inte direkt uttrycks i texten samtala om och diskutera lästa texter. Skriva c:1 Eleven skriver berättande text med tydlig handling Jag skriver berättelser med början, mitten och slut Detta kan eleven visa genom att Kommentar skriva lite längre texter med egna ord och sammanhang så andra förstår skapa en sammanhängande berättarstruktur med inledande orientering, händelseförlopp och avslutning Skriva c:2 Eleven följer vanliga stavningskonventioner vid skrivande av texter och börjar använda ordlista eller datorns stavningskontroll Jag kan stava många ord och vet hur man tar reda på hur ord stavas återge ett händelseförlopp på ett begripligt sätt och i kronologisk ordning, i tex. en saga eller berättelse. stava för eleven vanliga ord och är medveten om att det finns olika regler för stavning pröva stavningshypoteser och börja använda ordlista och/eller datorns rättstavningsprogram fråga lärare eller kamrat om stavning ibland rätta ord i sin text på eget initiativ och efter respons från lärare och kamrater. 12

13 Skriva c:3 Eleven hämtar information och kunskaper från olika källor, redovisar med egna ord samt skriver sammanhängande text Jag kan skriva om det jag har lärt mig med egna ord så andra förstår utgå från sina tidigare kunskaper och egna frågor förstå och inhämta information från olika källor uttrycka sina kunskaper i sammanhängande text där innehållet klart framgår Skriva c:4 Eleven visar förmåga att planera, organisera och bearbeta innehåll och form i en text Jag planerar mitt skrivande och ändrar i texten för att göra den bättre skriva texter som behandlar ett ämne ur olika aspekter. planera och organisera texten, vid behov med hjälp av t.ex. tankekarta skapa en tydlig textstruktur med inledning, huvudinnehåll och avslutning ändrar texten efter egen genomläsning bearbetar och ändrar texten efter andras råd Använder stor bokstav, punkt och fråge- och utropstecken i egna texter. Berättande, förklarande, instruerande och argumenterande Eleven beskriver olika företeelser så att andra förstår Jag kan beskriva olika saker så andra förstår vad jag menar Eleven förklarar på ett begripligt sätt Jag kan förklara så att andra förstår vad jag menar Detta kan eleven visa genom att beskriva på ett enkelt sätt hur någonting ser ut, hur det är eller beter sig så andra förstår. förklara vanliga händelser som inträffar under dagen muntligt förklara ett innehåll/budskap så andra förstår. 13

14 Ämne: SVENSKA År: 5 Läsa d:1 Eleven tar hjälp av textens och ordens uppbyggnad för att underlätta läsflyt och läsförståelse Jag läser med flyt och känner igen olika typer av texter och hur ord böjs visa insikt om att olika sorts texter byggs upp på olika sätt visa förmåga att använda textstrukturer för att lätt orientera sig i sin läsning visa insikt om att ortografisk helordsläsning underlättar flyt i läsningen visa insikt om att ord böjs på olika sätt beroende på sammanhang visa förmåga att använda rätt böjningsform i rätt sammanhang både muntligt och skriftligt Läsa d:2 Eleven använder varierande lästekniker beroendet på syftet med läsningen Jag läser på olika sätt beroendet på syftet med läsningen visa insikt om att ord kan bestå av stam och ändelser och att ändelser förändrar ords betydelse samt kan ta hjälp av dem i helordsläsning. läsa på olika sätt, t ex sökläsa, översiktsläsa, upplevelseläsa eller sammanfatta viktig information läsa med olika syften: för nöje, för att lära, för översikt, för att finna fakta, osv. börja anpassa sitt sätt att läsa till det syfte läsningen har anknyta till det som lästs vid andra tillfällen än just vid läsningen. 14

15 Läsa d:3 Eleven läser regelbundet längre regelbundet läsa olika slags texter texter inom olika genrer med flyt och förståelse anpassa sin läsning och användning Jag kan läsa långa texter flytande av förståelsestrategier och lästekniker och förstå det jag läser till olika slags texter och deras syften ta hjälp av olika förståelsestrategier som att koppla texten till egna och andras erfarenheter, använda förkunskaper, bilder och sammanhanget, sammanfatta, ta fram det viktigaste, dra slutsatser, göra förutsägelser och/eller jämföra med annat som lästs eller upplevts anknyta till det som lästs vid andra tillfällen. Skriva d:1 Eleven skriver beskrivande, utredande och argumenterande/resonerande text Jag kan uttrycka hur jag tänker och vad jag tycker när jag skriver skriva för att presentera och klargöra hur något är eller ser ut skriva för att förklara skriva för att argumentera för sina åsikter skriva för att uttrycka sina tankar och åsikter. Skriva d:2 Eleven skriver regelbundet och skriva ofta och regelbundet bearbetar sina texter Jag skriver ofta och ändrar och bearbeta textens innehåll och form förbättrar mina texter när det behövs tillsammans med andra och på egen hand stava högfrekventa dubbeltecknade ord och ljudstridigt stavade ord rätt ta hjälp av andra eller använda ordlistor för att stava rätt. 15

16 Skriva d:3 Eleven använder skiljetecken, anföringsteckan och styckeindelning Jag använder skiljetecken, talstreck och styckeindelning när jag skriver använda de vanligaste förekommande skiljetecknen använda dialog i text använda styckeindelning. Skriva d:4 Eleven skriver regelbundet med olika skriva längre berättande, beskrivande syften och instruerande texter med Jag skriver ofta och kan skriva olika sammanhang så innehållet blir slags texter begripligt för andra. Berättande, förklarande, instruerande och argumenterande Eleven ger och tar muntliga instruktioner Jag kan ge och ta muntliga instruktioner Eleven uttrycker åsikter, argumenterar och tar intryck av andras argument Jag talar om vad jag tycker och tänker och lyssnar på andras åsikter visa förmåga att förstå och följa när andra instruerar om något visa förmågan att instruera andra. ställa frågor, uttrycka åsikter bygga vidare på vad andra sagt genom att kommentera med egna tankar och upplevelser lyssna och kunna vidareutveckla argument och åsikter kunna hålla fast vid men även byta åsikt om övertygande argument ges. Eleven berättar och redogör för något berätta och redogöra så att innehållet blir begripligt och sammanhängande levande Jag berättar och redogör så att delta aktivt i liten och i stor grupp andra förstår lyssna till andra. 16

17 Ämne: SVENSKA År: 6 Skriva Eleven skriver läsligt så mottagaren kan läsa texten utan problem Jag kan skriva noggrant så andra kan läsa min text Skriva Eleven skall kunna använda stora skiljetecken d v s punkt, frågetecken och utropstecken Jag använder oftast punkt, frågetecken och utropstecken på ett korrekt sätt Skriva eleven skall träna på styckindelning jag kan använda styckindelning skriver så tydligt att texten är läslig både för sig själv och för andra texten blir lätt att följa med i när man läser den använder styckindelning i sin text bindningar förekommer och fungerar ganska väl Skriva Eleven skall kunna stava så väl att stavar de flesta ord korrekt mottagaren kan koncentrera sig på textens innehåll klarar av ljudenlig stavning jag stavar de flesta ord korrekt Skriva Eleven skall kunna skriva en text skriver en text med en logisk som det är lätt att följa med och uppbyggnad förstå handlingen i Jag skriver sammanhängande med tydlig början och slut Skriva Eleven skall kunna ge liv åt sina texter genom att använda beskrivningar jag skriver varierat och använder olika uttryck för att ge liv åt min berättelse skriver längre berättande, beskrivande texter med sammanhang så innehållet blir begripligt för andra 17

18 Skriva eleven skall träna på att granska och bearbeta sin text jag skriver och ändrar och förbättrar min text när det behövs granskar textens innehåll och form tillsammans med andra eller på egen hand tar hjälp av andra eller använder ordlista eller rättningsprogram på datorn för att stava rätt Berättande, förklarande, instruerande och argumenterande Eleven skall kunna berätta fritt om berättar och redogör något man sett, läst, hört eller varit sammanhängande med om jag kan berätta och redogöra så är aktiv i strukturerande och ickestrukturerande samtal att innehållet blir förståeligt för andra Eleven skall kunna lyssna när någon berättar jag lyssnar när andra berättar något Eleven skall kunna delta i ett samtal jag deltar och yttrar mig lyssnar aktivt tar del av andras tankar och åsikter visar att jag lyssnar reflekterar och samspelar genom att säga något eller hm:a uttrycker mina åsikter kopplar det jag säger till ämnet och till vad någon annan har sagt 18

19 Ämne: SVENSKA År: 7 Läsa Eleven skall kunna läsa till åldern avpassad skönlitteratur från Sverige, Norden och från andra länder samt saklitteratur och tidningstext om allmänna ämnen, kunna återge innehållet sammanhängande samt kunna reflektera över det. återberätta en text så att innehållet framgår tydligt i diskussioner, samtal och skrivande uttrycka egna tankar, känslor och åsikter om innehållet och på så sätt visa att man har förstått det man läst Jag kan läsa för årskursen avpassad skönlitteratur och återge innehållet samman- hängande. Jag kan uttrycka mina tankar, känslor och åsikter om det lästa. Jag kan läsa tidnings- och faktatexter och komma med egna frågor och tankar kring det jag läst. Skriva Eleven skall kunna skriva olika sorters texter så att innehållet framgår tydligt samt tillämpa skriftspråkets normer, både vid skrivande för hand och med dator. Jag kan skriva läsligt för hand och med hjälp av dator. Jag kan skriva olika sorters texter så att innehållet framgår tydligt. Jag kan tillämpa de vanligaste reglerna för skriftspråket, så som meningsbyggnad, stor och liten bokstav samt interpunktion. skriva läsligt för hand och med hjälp av dator skriva olika sorters texter, så som sammanfattningar, dikter, berättelser, brev etc. använda de vanligaste reglerna för skriftspråket, så att innehållet i texterna inte störs av allvarliga språkfel 19

20 Tala Eleven skall aktivt kunna delta i samtal och diskussioner och sätta sig in i andras tankar samt kunna redovisa ett arbete muntligt så att innehållet framgår tydligt. delta aktivt i klass- och gruppdiskussioner och samtal och där även försöka framföra egna åsikter och tankar Jag kan uttrycka tankar och känslor kring budskap som andra människor, texter, bild, film och teater förmedlar. Jag kan delta i diskussioner och samtal och hålla kortare muntliga anföranden, i större eller mindre grupp, kring ett spontant eller förberett ämne. Lyssna Jag kan lyssna uppmärksamt på vad andra säger Jag kan se att mitt bemötande är viktigt för att skapa en bra kommunikation. lyssna uppmärksamt på andra 20

21 Ämne: SVENSKA År: 8 Läsa Eleven skall kunna läsa till åldern avpassad skönlitteratur från Sverige, Norden och från andra länder samt saklitteratur och tidningstext om allmänna ämnen, kunna återge innehållet sammanhängande samt kunna reflektera över det. Jag kan läsa för åldern avpassad skönlitteratur och återge innehållet sammanhängande. Jag kan uttrycka mina tankar, känslor och åsikter om det lästa i sammanhang där de passar in. Jag kan läsa tidnings- och faktatexter och komma med egna frågor och tankar kring det lästa. Jag uppfattar att texter har olika utseende beroende på innehåll. Jag kan anpassa mitt sätt att läsa efter syftet med läsningen. Jag kan göra enkla analyser av innehåll och form i en text. återberätta texten så att innehållet framgår använda sig av ord/fackuttryck från den lästa texten läsa en text och bedöma vilken typ av innehåll den har, som t ex reklam, information och olika genrer inom skönlitteratur använda sig av olika typer av läsning, som t ex översiktsläsning, korrekturläsning och närläsning, efter behov känna till och använda ord för t ex genrer (så som dikt, fabel, novell och roman) och berättarteknik (t ex om texten är skriven i jag-form) 21

22 Skriva Eleven skall kunna skriva olika sorters texter så att innehållet framgår tydligt samt tillämpa skriftspråkets normer, både vid skrivande för hand och med dator. Jag kan skriva läsligt för hand och med hjälp av dator. Jag har strategier för att förbättra mitt språk. Jag kan tillämpa de vanligaste reglerna för skriftspråket, så som meningsbyggnad, stor och liten bokstav, interpunktion samt styckeindelning. Jag kan skriva olika typer av texter och anpassa språket efter innehållet. skriva läsligt för hand och med hjälp av dator använda hjälpmedel, som t ex ordböcker och stavningshjälp i datorn, vid behov använda skriftspråkets regler så att innehållet i den skrivna texten inte störs av språkfel skriva olika typer av texter, t ex dikter, recensioner, rapporter, noveller 22

23 Tala Eleven skall aktivt kunna delta i samtal och diskussioner och sätta sig in i andras tankar samt kunna redovisa ett arbete muntligt så att innehållet framgår tydligt. Jag kan delta i diskussioner och samtal och hålla muntliga anföranden, i större och mindre grupp, kring ett förberett eller spontant ämne. Jag kan använda olika hjälpmedel för att göra mig förstådd Jag kan uttrycka tankar och känslor kring budskap som andra människor, bild, teater, och film förmedlar. Jag kan till viss del kommentera det jag sett och upplevt utifrån egna erfarenheter. Lyssna Jag kan lyssna uppmärksamt på vad andra säger Jag kan interagera med och aktivt bemöta den som talar Jag kan se att mitt bemötande är viktigt för att skapa en bra kommunikation. delta aktivt i klass- och gruppdiskussioner och samtal och framföra egna åsikter eller tankar använda sig av white board, bilder, digitala hjälpmedel eller overhead för att förtydliga sitt budskap uttrycka egna tankar och känslor kring t ex bild, film och teater anpassa sitt språk så att åhörarna förstår kommentera det upplevda utifrån egna erfarenheter lyssna uppmärksamt på andra ta till sig det som sägs och bemöta det, på ett respektfullt sätt, med egna åsikter eller frågor 23

24 Ämne: SVENSKA År: 9 Läsa Eleven skall kunna läsa till åldern avpassad skönlitteratur från Sverige, Norden och från andra länder samt saklitteratur och tidningstext om allmänna ämnen, kunna återge innehållet sammanhängande samt kunna reflektera över det. Eleven skall kunna läsa, reflektera över och sätta in i sitt sammanhang några skönlitterära verk och författarskap med betydelse för människors sätt att leva och tänka Jag kan läsa för årskursen avpassad skönlitteratur, återge och reflektera över innehållet. Jag kan läsa mellan raderna, dvs dra slutsatser som inte motsvaras av en ordagrann formulering i texten. Jag kan uttrycka och motivera mina tankar, känslor och åsikter om det jag läser. Jag kan sätta in det jag läser i ett större sammanhang och se hur texter kan påverka människors liv och tänkande. Jag kan läsa, söka, använda och värdera information i texter och komma med egna tankar och frågor kring dessa. Jag kan göra enkla analyser av innehåll och form i olika slags texter. återberätta textens innehåll sammanhängande, dra slutsatser samt uttrycka och motivera tankar, känslor och åsikter sammanfatta texter och reflektera kring dessa med egna ord samt visa i vilka sammanhang de hör hemma läsa, söka och använda information i texter samt kritiskt granska och ställa frågor använda och behärska ord för olika genrer och berättartekniker 24

25 Skriva Eleven skall kunna skriva olika sorters texter så att innehållet framgår tydligt samt tillämpa skriftspråkets normer, både vid skrivande för hand och med dator. Jag kan skriva olika sorters texter, både för hand och med hjälp av dator. Jag kan anpassa mitt språk till olika situationer och mottagare. Jag har strategier för riktig stavning och kan använda ett övervägande korrekt skriftspråk. Jag arbetar medvetet med mitt språk för att göra det med korrekt, tydligt och uttrycksfullt i skrift. Tala Eleven skall aktivt kunna delta i samtal och diskussioner och sätta sig in i andras tankar samt kunna redovisa ett arbete muntligt så att innehållet framgår tydligt. Jag kan diskutera, samtala och hålla muntliga anföranden, i mindre eller större grupp, kring ett spontant eller förberett ämne. Jag kan anpassa mitt språk till olika situationer och mottagare. Jag kan använda mig av olika hjälpmedel för att förtydliga och belysa mitt budskap. Jag kan utifrån egna erfarenheter tolka budskap som texter, film, teater och bild förmedlar, samt uttrycka och motivera tankar och känslor kring det upplevda. Jag arbetar medvetet med mitt språk för att göra det mer korrekt, tydligt och uttrycksfullt i tal. skriva olika sorters texter och anpassa språket till innehåll, genre och mottagare använda ordböcker och rättstavningsprogram vid behov behärska interpunktion styckeindelning och en varierad meningsbyggnad medvetet granska och bearbeta sina texter för att nå större variation och uttrycksfullhet delta aktivt i klass- och gruppdiskussioner och samtal och framföra och motivera egna åsikter eller tankar anpassa sitt språk så att åhörarna förstår använda sig av white board, bilder, digitala hjälpmedel eller overhead för att förtydliga sitt budskap uttrycka egna tankar och känslor kring t ex bild, film och teater samt göra jämförelser med egna erfarenheter medvetet granska och bearbeta sitt språk för att nå större variation, slagkraft och uttrycksfullhet 25

26 Lyssna Jag kan lyssna uppmärksamt på lyssna uppmärksamt på andra vad andra säger Jag kan interagera med och ta till sig det som sägs och bemöta aktivt bemöta den som talar det, på ett respektfullt sätt, med Jag kan se att mitt bemötande egna åsikter eller frågor är viktigt för att skapa en bra kommunikation. granska egna och andras argument Jag kan granska mina egna och andras argument. 26

27 Ämne: MATEMATIK År: 1 Tal och talens beteckningar Detta kan eleven visa genom att Kommentar Kunna uppfatta antal föremål 0-10 i en blink Kan t ex snabbt säga hur många fingrar läraren visar. Kan snabbt se hur många prickar som kommer upp när en tärning slås. Kunna läsa talen Kan säga vilket tal mellan 0-10 Kunna koppla rätt siffra till rätt antal föremål samt storleksordna mängder och tal inom talområdet som din lärare pekar på. Kan t ex med hjälp av klossar bygga mängder i talområdet 0-10 och placera rätt siffra under mängden. Kan vidare storleksordna mängderna och talen. Kunna räkna fram- och baklänges till 10 Kunna räkna uppåt och nedåt mellan 0-10 från angiven startpunkt Kunna ordningstalen 0-10 Kunna skriva siffrorna 0-9 Kunna dela upp talen 0-10 i talkamrater Kunna vad likhetstecknet betyder Kunna vad tecknen större än och mindre än betyder <, > Kan muntligt ramsräkna från 0-10 och kan ramsräkna från Kan t ex börja på talet 4 och räkna till talet 8. Kan t ex börja på talet 9 och räkna ner till talet 2. Kan säga rätt ordningstal (första, andra.) för respektive kloss, när 10 klossar har lagts i en rad. Kan skriva siffrorna 0-9 korrekt. Kan dela upp talen 0-10 i två delar. Talet 5 kan t ex delas upp i 0-5, 1-4, 2-3; talet 10 i tiokamraterna 0-10, 1-9, 2 8 osv. Kan berätta och visa att tecknet = (likhetstecknet) betyder att det ska vara lika mycket på båda sidor om likhetstecknet, t ex 3 = 3. Kan med föremål muntligt och skriftligt visa att det obekanta talet är 2 i uttryck som t ex 3 + = 5 och 4 - = 2. Kan sätta ut rätt tecken > och < när mängder med föremål jämförs. Kan sätta ut rätt tecken när skrivna tal skall jämföras inom talområdet 0-10, t ex 5>3 2 <4. 27

Södervångskolans mål i matematik

Södervångskolans mål i matematik Södervångskolans mål i matematik Mål som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av det första skolåret beträffande tal och taluppfattning kunna läsa av en tallinje mellan 0-20 kunna läsa och ramsräka tal

Läs mer

Stavelsen Det talade ordet Läsa via skrivandet Strukturerad inlärning Vi arbetar i studiegrupper, dvs. ettor och tvåor tillsammans i mindre grupper.

Stavelsen Det talade ordet Läsa via skrivandet Strukturerad inlärning Vi arbetar i studiegrupper, dvs. ettor och tvåor tillsammans i mindre grupper. Stavelsen Det talade ordet Läsa via skrivandet Strukturerad inlärning Vi arbetar i studiegrupper, dvs. ettor och tvåor tillsammans i mindre grupper. Lokala mål Tala och lyssna: Jag kan lyssna och förstå

Läs mer

Lokala kursplaner i Matematik Fårösunds skolområde reviderad 2005 Lokala mål Arbetssätt Underlag för bedömning

Lokala kursplaner i Matematik Fårösunds skolområde reviderad 2005 Lokala mål Arbetssätt Underlag för bedömning Lokala kursplaner i Matematik Fårösunds skolområde reviderad 2005 Lokala mål Arbetssätt Underlag för bedömning Eleven skall år 1 Begrepp Jämförelse- och storleksord, t.ex. stor, större, störst. Positionssystemet

Läs mer

Bagarmossens skolas kravnivåer beträffande tal och talens beteckningar som eleven ska ha uppnått efter:

Bagarmossens skolas kravnivåer beträffande tal och talens beteckningar som eleven ska ha uppnått efter: Matematik 1-5 Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven utvecklar intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den egna förmågan att lära sig matematik och

Läs mer

Lokal studieplan matematik åk 1-3

Lokal studieplan matematik åk 1-3 Lokal studieplan matematik åk 1-3 Kunskaps område Taluppfat tning och tals användni ng Centralt Innehåll Kunskapskrav Moment Åk1 Moment Åk2 Moment Åk3 Naturliga tal och deras egenskaper samt hur talen

Läs mer

Begrepps- och taluppfattning Du förstår sambandet mellan tal och antal, t.ex. genom att hämta rätt antal föremål till muntligt givna tal.

Begrepps- och taluppfattning Du förstår sambandet mellan tal och antal, t.ex. genom att hämta rätt antal föremål till muntligt givna tal. MATEMATIK ÅR1 MÅL Begrepps- och taluppfattning Kunna talbildsuppfattning, 0-10 EXEMPEL Du förstår sambandet mellan tal och antal, t.ex. genom att hämta rätt antal föremål till muntligt givna tal. Kunna

Läs mer

ARBETSPLAN MATEMATIK

ARBETSPLAN MATEMATIK ARBETSPLAN MATEMATIK Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera

Läs mer

Målkriterier Beskrivning Exempel Eleven kan tolka elevnära information med matematiskt innehåll.

Målkriterier Beskrivning Exempel Eleven kan tolka elevnära information med matematiskt innehåll. ÖREBRO MATEMATIK, ÅR 3 1(5) Eleven kan tolka elevnära information med matematiskt innehåll Eleven kan uttrycka sig muntligt, skriftligt och i handling på ett begripligt sätt med hjälp av vardagligt språk,

Läs mer

kunna använda ett lämpligt mått, tex. mugg till vätska. Geometri

kunna använda ett lämpligt mått, tex. mugg till vätska. Geometri Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk F-1 Stor-liten, framför - bakom, större än osv. kunna visa att du förstår ordens förhållande till varandra, tex. med hjälp av olika saker eller genom

Läs mer

Förskoleklassen År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6. Eleven skall Eleven skall Eleven skall Eleven skall Eleven skall Eleven skall Eleven skall

Förskoleklassen År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6. Eleven skall Eleven skall Eleven skall Eleven skall Eleven skall Eleven skall Eleven skall Lokal kursplan i matematik Tal antal, mönster talmönster räkna antal oavsett föremålens storlek jämföra antalet föremål i två mängder genom att parbilda dem, t.ex. en tallrik till varje barn. räkna föremål

Läs mer

Bo skola 1 Matematikmål år F-3 Skriftligt omdöme/kunskapsinformation

Bo skola 1 Matematikmål år F-3 Skriftligt omdöme/kunskapsinformation Bo skola Matematikmål år - Namn: Strävansmål: Vi strävar efter att varje elev ska Utveckla goda baskunskaper i de fyra räknesätten Utvecklar en god förståelse för matematik och matematiska begrepp att

Läs mer

Matematik. Mål att sträva mot. Mål att uppnå. År 1 Mål Kriterier Eleven ska kunna. Taluppfattning koppla ihop antal och siffra kan lägga rätt antal

Matematik. Mål att sträva mot. Mål att uppnå. År 1 Mål Kriterier Eleven ska kunna. Taluppfattning koppla ihop antal och siffra kan lägga rätt antal Matematik Mål att sträva mot Vi strävar mot att varje elev ska utveckla intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den egna förmågan att lära sig matematik utveckla sin förmåga att

Läs mer

Matematik Steg: Bas. Mål att sträva mot Mål Målkriterier Omdöme Åtgärder/Kommentarer

Matematik Steg: Bas. Mål att sträva mot Mål Målkriterier Omdöme Åtgärder/Kommentarer Matematik Steg: Bas ha en grundläggande taluppfattning som omfattar naturliga tal och enkla tal i talområdet 0-10 bråk- och decimalform ordningstal upp till 5 ha en grundläggande rumsuppfattning och kunna

Läs mer

Storvretaskolans Kursplan för Matematik F-klass- år 5

Storvretaskolans Kursplan för Matematik F-klass- år 5 2010-11-01 Storvretaskolans Kursplan för Matematik F-klass- år 5 Skolan skall i sin undervisning sträva efter att eleven : utvecklar intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den

Läs mer

I addition adderar vi. Vi kan addera termerna i vilken ordning vi vill: 1 + 7 = 7 + 1

I addition adderar vi. Vi kan addera termerna i vilken ordning vi vill: 1 + 7 = 7 + 1 BEGREPP ÅR 3 Taluppfattning och tals användning ADDITION 3 + 4 = 7 term + term = summa I addition adderar vi. Vi kan addera termerna i vilken ordning vi vill: 1 + 7 = 7 + 1 SUBTRAKTION 7-4 = 3 term term

Läs mer

Torskolan i Torsås Mars 2007. Matematik. Kriterier för betyget godkänd. Metoder: Arbetssätt. Muntligt. Problemlösning

Torskolan i Torsås Mars 2007. Matematik. Kriterier för betyget godkänd. Metoder: Arbetssätt. Muntligt. Problemlösning Torskolan i Torsås Mars 2007 Matematik Kriterier för betyget godkänd Metoder: Arbetssätt Ta ansvar för sin egen inlärning. Göra läxor. Utnyttja lektionstiden (lyssna, arbeta). Utnyttja den hjälp/stöd som

Läs mer

Lokal studieplan Matematik 3 8 = 24. Centrum för tvåspråkighet Förberedelseklass

Lokal studieplan Matematik 3 8 = 24. Centrum för tvåspråkighet Förberedelseklass Lokal studieplan Matematik 3 8 = 24 Centrum för tvåspråkighet Förberedelseklass 1 Mål att sträva mot Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven S11 utvecklar intresse för matematik

Läs mer

Ämnesplan i matematik för Häggenås, Bringåsen och Treälven

Ämnesplan i matematik för Häggenås, Bringåsen och Treälven Ämnesplan i matematik för Häggenås, Bringåsen och Treälven (2009-05-14) Namn Utarbetad under läsåret 08/09 Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven utvecklar intresse för matematik

Läs mer

Uppdaterad 2003-10-14 Allmänt Läroplanens mål för matematik finns att ta del av för elever och målsmän på webbadressen: http://www.skolverket.se.

Uppdaterad 2003-10-14 Allmänt Läroplanens mål för matematik finns att ta del av för elever och målsmän på webbadressen: http://www.skolverket.se. Matematik Uppdaterad 2003-10-14 Allmänt Läroplanens mål för matematik finns att ta del av för elever och målsmän på webbadressen: http://www.skolverket.se. ADDITION, SUBTRAKTION, DIVISION OCH MULTIPLIKATION.

Läs mer

identifiera geometriska figurerna cirkel och triangel

identifiera geometriska figurerna cirkel och triangel MATEMATIK F-klass Genom att använda matematik i meningsfulla sammanhang visar vi barnen vilka möjligheter den ger. Ex datum, siffror och antal, ålder, telefonnummer mm. Eleven bör kunna: benämna siffrorna

Läs mer

Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk 7 Moment Bedömningsgrunder för uppnåendemålen Begreppsbildning Tal och räkning

Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk 7 Moment Bedömningsgrunder för uppnåendemålen Begreppsbildning Tal och räkning Moment Begreppsbildning Mätningar och enheter Algebra och ekvationer Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk 7 Bedömningsgrunder för uppnåendemålen känna igen naturliga tal kunna positiva heltal:

Läs mer

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla. Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt

Läs mer

kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt

kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt Lokal pedagogisk planering Matematik år 2 Syfte Undervisningen i matematikämnet ska syfta till att eleverna ska utveckla kunskaper om matematik och visa intresse och tilltro till sin förmåga att använda

Läs mer

Strävansmål för Förskoleklass Exempel på arbetsuppgifter Fridhemsskolans uppnåendemål förskoleklass Taluppfattning

Strävansmål för Förskoleklass Exempel på arbetsuppgifter Fridhemsskolans uppnåendemål förskoleklass Taluppfattning Strävansmål för Förskoleklass Exempel på arbetsuppgifter Fridhemsskolans uppnåendemål Taluppfattning Kunna skriva siffrorna Kunna uppräkning 1-100 Kunna nedräkning 10-0 Kunna ordningstalen upp till 10

Läs mer

Vad jag ska kunna! Åk 2

Vad jag ska kunna! Åk 2 Matematik Taluppfattning HT Taluppfattning Jag kan skriva talens grannar upp till 50. Jag kan läsa av tal som visas på olika sätt upp till 50, t.ex. pengar. Jag kan markera ut rätt tal på tallinjen upp

Läs mer

Broskolans röda tråd i Matematik

Broskolans röda tråd i Matematik Broskolans röda tråd i Matematik Regering och riksdag har faställt vilka mål som svenska skolor ska arbeta mot. Dessa mål uttrycks i Läroplanen Lpo 94 och i kursplaner och betygskriterier från Skolverket.

Läs mer

Röda tråden. Skyttorps skola, Vattholmaskolan, Pluggparadiset, Storvretaskolan och Ärentunaskolan Reviderad:

Röda tråden. Skyttorps skola, Vattholmaskolan, Pluggparadiset, Storvretaskolan och Ärentunaskolan Reviderad: Matematik Åk 1 Åk 2 Åk 3 Taluppfattning och tals användning. Naturliga tal och deras egenskaper samt hur talen kan delas upp och hur det kan användas för att ange antal och ordning. Kunna läsa och skriva

Läs mer

MÅLÖVERSIKT NORMER & VÄRDEN, SVENSKA, MATEMATIK, ENGELSKA

MÅLÖVERSIKT NORMER & VÄRDEN, SVENSKA, MATEMATIK, ENGELSKA MÅLÖVERSIKT NORMER & VÄRDEN, SVENSKA, MATEMATIK, ENGELSKA Målöversikt Normer & Värden SJÄLVKÄNSLA/SAMSPEL -Känner tillit och trygghet bland olika vuxna. -Känner trygghet bland barn. -Tar kontakt med jämnåriga

Läs mer

Sociala strävansmål. De två övergripande områdena är: Normer och värderingar Ansvar och inflytande

Sociala strävansmål. De två övergripande områdena är: Normer och värderingar Ansvar och inflytande Skolans kunskapsmål I läroplanen, Lpo 94, finns kunskapsmålen för grundskolans undervisning beskrivna. Läroplanen anger dessa mål för år 5 och 9, men visar inte vilka detaljkunskaper eleverna ska uppnå.

Läs mer

Matematik F- 6 Checklista för matematik K L A R A T Begreppsbildning år år år år år år år Kunna ord om: F 1 2 3 4 5 6 storlek ex störst, minst antal ex flera, färre volym ex mest, minst vikt ex tyngst,

Läs mer

Kommunövergripande Mål i matematik, åk 1-9

Kommunövergripande Mål i matematik, åk 1-9 Kommunövergripande Mål i matematik, åk 1-9 Många skolor har lagt ner mycket tid på att omforma de mål som anges på nationell nivå till undervisningsmål på den egna skolan. Tanken är att vi nu ska kunna

Läs mer

Matematik. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret

Matematik. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret Balderskolan, Uppsala musikklasser 2009 Matematik Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret läsa och skriva tal inom talområdet 0 10 000 räkna de fyra räknesätten med olika metoder

Läs mer

Lokal planering i Matematik, fskkl Moment Lokalt mål Strävansmål Metod

Lokal planering i Matematik, fskkl Moment Lokalt mål Strävansmål Metod Lokal planering i Matematik, fskkl. 080415 Grundläggande taluppfattning 1-10, talkamrater 1-10. Träna begrepp som före/efter, mer/mindre, hälften/dubbelt. Parbildning. Ordningstal Längd meter. Vikt kg.

Läs mer

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla. Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt

Läs mer

Matematik... 2. Svenska... 4. Svenska som andraspråk... 5. Idrott och hälsa... 6. Musik... 7. Biologi... 7. Fysik... 8. Kemi... 8. Geografi...

Matematik... 2. Svenska... 4. Svenska som andraspråk... 5. Idrott och hälsa... 6. Musik... 7. Biologi... 7. Fysik... 8. Kemi... 8. Geografi... 2010-08-23 Lokal kursplan år 2 Matematik... 2 Svenska... 4 Svenska som andraspråk... 5 Idrott och hälsa... 6 Musik... 7 Biologi... 7 Fysik... 8 Kemi... 8 Geografi... 9 Historia... 9 Religion... 10 Samhällskunskap...

Läs mer

Engelska... 2. Svenska... 6. Svenska som andraspråk... 7. Idrott och hälsa... 8. Musik... 9. Biologi... 10. Fysik... 11. Kemi... 11. Slöjd...

Engelska... 2. Svenska... 6. Svenska som andraspråk... 7. Idrott och hälsa... 8. Musik... 9. Biologi... 10. Fysik... 11. Kemi... 11. Slöjd... 2010-08-23 Lokal kursplan år 3 Engelska... 2 Svenska... 6 Svenska som andraspråk... 7 Idrott och hälsa... 8 Musik... 9 Biologi... 10 Fysik... 11 Kemi... 11 Slöjd... 12 Geografi... 13 Historia... 13 Religion...

Läs mer

Svenska Läsa

Svenska Läsa Svenska Läsa utvecklar sin fantasi och lust att lära genom att läsa litteratur samt gärna läser på egen hand och av eget intresse, utvecklar sin förmåga att läsa, förstå, tolka och uppleva texter av olika

Läs mer

Lokal kursplan i matematik för Stehags rektorsområde

Lokal kursplan i matematik för Stehags rektorsområde Lokal kursplan i matematik för Stehags rektorsområde MÅL Att eleverna ska få möjligheter att tillgodogöra sig de matematiska kunskaper som krävs för att uppnå kursplanens mål. Att eleverna ges en varierande

Läs mer

Kunskapsmål. F 3 Lilla Järnåkra/Vegaskolan, Lund. Mål att uppnå i slutet av det tredje skolåret. Bild. Engelska. Svenska Svenska som andraspråk

Kunskapsmål. F 3 Lilla Järnåkra/Vegaskolan, Lund. Mål att uppnå i slutet av det tredje skolåret. Bild. Engelska. Svenska Svenska som andraspråk Bild Svenska Svenska som andraspråk Engelska Matematik Kunskapsmål F 3 Lilla Järnåkra/Vegaskolan, Lund NO S0 Idrott & Hälsa Musik Mål att uppnå i slutet av det tredje skolåret Mer information, se www.skolverket.se

Läs mer

Tränar sig att se, upptäcka, lägga och kategorisera mönster med hjälp av ex. lego, pärlor, pussel och klossar.

Tränar sig att se, upptäcka, lägga och kategorisera mönster med hjälp av ex. lego, pärlor, pussel och klossar. Algebra utvecklar sin tal- och rumsuppfattning samt sin förmåga att förstå och använda grundläggande algebraiska begrepp, uttryck, formler, ekvationer och olikheter. Förskoleklass År 2 År 3 År 4 Tränar

Läs mer

RÖDA TRÅDEN MATEMATIK F-KLASS ÅK

RÖDA TRÅDEN MATEMATIK F-KLASS ÅK RÖDA TRÅDEN MATEMATIK F-KLASS ÅK 5 F-KLASS TALUPPFATTNING ALGEBRA Hur enkla mönster i talföljder och enkla geometriska mönster kan konstrueras, beskrivas och uttryckas Matematiska likheter och likhetstecknets

Läs mer

Lokala arbetsplaner Stoby skola

Lokala arbetsplaner Stoby skola Lokala arbetsplaner Stoby skola Rev. 080326 Innehållsförteckning Lokala arbetsplaner Stoby skola... 1... 1 Lokal arbetsplan Engelska... 3 År 1...3 År 2...3 År 3...3 År 4-5...4 Lokal arbetsplan Matematik...

Läs mer

Läroplanens mål. Målen för eleverna i grundskolan är i läroplanen uppdelad i mål att sträva mot och mål att uppnå.

Läroplanens mål. Målen för eleverna i grundskolan är i läroplanen uppdelad i mål att sträva mot och mål att uppnå. Läroplanens mål Målen för eleverna i grundskolan är i läroplanen uppdelad i mål att sträva mot och mål att uppnå. Mål att sträva mot är det som styr planeringen av undervisningen och gäller för alla årskurser.

Läs mer

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla. Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt

Läs mer

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Matematik

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Matematik ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Matematik Övergripande Mål: formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder, använda och analysera matematiska begrepp och samband

Läs mer

Remissversion av kursplan i matematik i grundskolan. Matematik. Syfte

Remissversion av kursplan i matematik i grundskolan. Matematik. Syfte Matematik Syfte Matematiken har en mångtusenårig historia med bidrag från många kulturer och har utvecklats ur människans praktiska behov och naturliga nyfikenhet. Matematiken är kreativ och problemlösande

Läs mer

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN 1(6) Förskoleklass mål för förskoleklass Exempel på genomförande Strävansmål mot år 2 få fonologisk medvetenhet känna lust att lära genom att LÄSA få möjlighet till att LYSSNA, TALA och BERÄTTA utveckla

Läs mer

MATEMATIK ÅR 1-3 STENMO, SKOGSKÄLLAN

MATEMATIK ÅR 1-3 STENMO, SKOGSKÄLLAN MATEMATIK ÅR 1-3 STENMO, SKOGSKÄLLAN Så här arbetar vi: Matematiken är ett språk. Vår undervisning har som mål att eleverna ska förstå och kunna använda det språket. Vi arbetar med grundläggande begrepp

Läs mer

Kursplan för Matematik

Kursplan för Matematik Sida 1 av 5 Kursplan för Matematik Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Grundskolan har till uppgift att hos eleven utveckla sådana kunskaper i matematik som behövs för

Läs mer

"Läsårs-LPP med kunskapskraven för matematik"

Läsårs-LPP med kunskapskraven för matematik "Läsårs-LPP med kunskapskraven för matematik" Grundskola 4 6 1 LPP för hela läsåret med tillhörande kunskapskrav i matrisform Skapad 2016-08-17 av Charlotte Steinwig i Lerbäckskolan 4-6, Lund Grundskolor

Läs mer

Elever skall i samtliga årskurser ges tillfälle till regelbunden träning i muntliga och skriftliga räknemetoder

Elever skall i samtliga årskurser ges tillfälle till regelbunden träning i muntliga och skriftliga räknemetoder Matematik Elever skall i samtliga årskurser ges tillfälle till regelbunden träning i muntliga och skriftliga räknemetoder Ämnets syfte och roll i utbildningen Grundskolan har till uppgift att hos eleven

Läs mer

RÖDA TRÅDEN SVENSKA F-KLASS ÅK

RÖDA TRÅDEN SVENSKA F-KLASS ÅK RÖDA TRÅDEN SVENSKA F-KLASS ÅK 5 F-KLASS Sambandet mellan ljud och bokstav Språket lyfter A3 läsa Alfabetet och alfabetisk ordning Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen

Läs mer

Arbetsområde: Från pinnar till tal

Arbetsområde: Från pinnar till tal Arbetsområde: Från pinnar till tal Huvudsakligt ämne: Matematik, åk 1-3 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet matematik syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas:

Läs mer

Centralt innehåll. Problemlösning. Taluppfattning och tals användning. Tid och pengar. Sannolikhet och statistik. Geometri.

Centralt innehåll. Problemlösning. Taluppfattning och tals användning. Tid och pengar. Sannolikhet och statistik. Geometri. MATEMATIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Matematisk

Läs mer

ha utvecklat sin taluppfattning till att omfatta hela tal och rationella tal i bråk- och decimalform.

ha utvecklat sin taluppfattning till att omfatta hela tal och rationella tal i bråk- och decimalform. 1 (6) 2005-08-15 Matematik, år 9 Mål för betyget Godkänd Beroende på arbetssätt och arbetsmaterial kan det vara svårt att dela upp dessa uppnående mål mellan skolår 8 och skolår 9. För att uppnå godkänd

Läs mer

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla. Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt

Läs mer

Kursplanernas uppnåendemål för år 3 (svenska, svenska som andraspråk och matematik) samt. uppnåendemål för år 5 i alla ämnen.

Kursplanernas uppnåendemål för år 3 (svenska, svenska som andraspråk och matematik) samt. uppnåendemål för år 5 i alla ämnen. Kursplanernas uppnåendemål för år 3 (svenska, svenska som andraspråk och matematik) samt uppnåendemål för år 5 i alla ämnen (ur LPO 94) Mål att uppnå anger den miniminivå av kunskaper som alla elever skall

Läs mer

Matematik Uppnående mål för år 6

Matematik Uppnående mål för år 6 Matematik Uppnående mål för år 6 Allmänt: Eleven ska kunna förstå, lösa samt redovisa problem med konkret innehåll inom varje avsnitt. Ha en grundläggande taluppfattning som omfattar naturliga tal och

Läs mer

Matematik Betygskriterier i matematik år 9 Ekholmsskolan i Linköping

Matematik Betygskriterier i matematik år 9 Ekholmsskolan i Linköping Enhet 591 Ekholmen Matematik Betygskriterier i matematik år 9 Ekholmsskolan i Linköping Fakta Förståelse Färdighet Förtrogenhet De olika formerna samspelar och utgör varandras förutsättningar. För att

Läs mer

Vardagsord. Förstår ord som fler än, färre än osv. Har kunskap om hälften/dubbelt. Ex. Uppfattning om antal

Vardagsord. Förstår ord som fler än, färre än osv. Har kunskap om hälften/dubbelt. Ex. Uppfattning om antal TALUPPFATTNING Mål som eleven ska ha uppnått i slutet av det femte skolåret: Eleven skall ha förvärvat sådana grundläggande kunskaper i matematik som behövs för att kunna beskriva och hantera situationer

Läs mer

Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019).

Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019). Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019). I detta dokument synliggörs föreslagna likheter och skillnader mellan kursplanerna.

Läs mer

Lokala mål i matematik

Lokala mål i matematik Lokala mål i matematik År 6 År 7 År 8 År 9 Taluppfattning (aritmetik) förstår positionssystemets uppbyggnad med decimaler ex: kan skriva givna tal adderar decimaltal ex: 15,6 + 3,87 subtraherar decimaltal

Läs mer

Nästan allt omkring dig har underliggande matematik. En del anser att den bara ligger där och väntar

Nästan allt omkring dig har underliggande matematik. En del anser att den bara ligger där och väntar Matematikplanering 7B Läsår 15/16 Nästan allt omkring dig har underliggande matematik. En del anser att den bara ligger där och väntar på att bli upptäckt. Mönster, statistik, överlevnad, evolution, mopeder

Läs mer

Lgr 11 matriser i Favorit matematik 4 6

Lgr 11 matriser i Favorit matematik 4 6 Lgr 11 matriser i Favorit matematik 4 6 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla förmågan att De matematiska förmågor

Läs mer

Uppföljning och diagnosticering av läs- och skrivfärdighet. ann.pihlgren@isd.su.se

Uppföljning och diagnosticering av läs- och skrivfärdighet. ann.pihlgren@isd.su.se Uppföljning och diagnosticering av läs- och skrivfärdighet ann.pihlgren@isd.su.se Frågor Allt Praktiska tips, metoder, varför de är bra Hur förklarar man att bokstäver låter och heter olika och hur de

Läs mer

jämföra/storleksordna talen jämföra/storleksordna talen Jag kan jämföra/storleksordna talen

jämföra/storleksordna talen jämföra/storleksordna talen Jag kan jämföra/storleksordna talen Utveckling A Taluppfattning 0-100 Jag kan ramsräkna 0-100. Jag kan jämföra/storleksordna talen 0-100. Jag kan markera ut tal 0-100 på en tallinje. Jag förstår tiotal och ental för talen 0-100. B Taluppfattning

Läs mer

Sammanfattningar Matematikboken X

Sammanfattningar Matematikboken X Sammanfattningar Matematikboken X KAPITEL 1 TAL OCH RÄKNING Naturliga tal Med naturliga tal menas talen 0, 1,,, Jämna tal 0,,, 6, 8 Udda tal 1,,, 7 Tallinje Koordinater En tallinje kan t ex användas för

Läs mer

Centralt innehåll. I årskurs 1.3

Centralt innehåll. I årskurs 1.3 3.5 Matematik Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan.

Läs mer

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen MATEMATIK Mål att sträva mot enligt nationella kursplanen Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven utvecklar intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den

Läs mer

Statistik, sannolikhet, algebra och funktioner, 3 hp. Studenter i lärarprogrammet F-3 III, 12F380 ht17 Varberg

Statistik, sannolikhet, algebra och funktioner, 3 hp. Studenter i lärarprogrammet F-3 III, 12F380 ht17 Varberg Grundläggande matematik II 7,5 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Statistik, sannolikhet, algebra och funktioner, 3 hp Studenter i lärarprogrammet F-3 III, 12F380 ht17 Varberg TentamensKod:

Läs mer

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3 Skolområde Väster Lokal Pedagogisk Planering Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3 Avsnitt / arbetsområde: Undersöka med Hedvig Ämnen som ingår: Svenska/svenska som andraspråk, matematik, bild, So,

Läs mer

Observationspunkter, lärarmatris

Observationspunkter, lärarmatris Observationspunkter, lärarmatris Elevens namn A:1 Eleven visar uppmärksamhet vid högläsning Jag lyssnar och följer med i handlingen när någon läser för mig A:2 Eleven deltar i textsamtal och läser ord

Läs mer

MATEMATIK. Åk 1 Åk 2. Naturliga tal Naturliga tal Större än, mindre än, lika med

MATEMATIK. Åk 1 Åk 2. Naturliga tal Naturliga tal Större än, mindre än, lika med MATEMATIK Åk 1 Åk 2 Naturliga tal 0-100 Naturliga tal 0-100 Talföljd Talföljd Tiokamrater Större än, mindre än, lika med Större än, mindre än, lika med Positionssystemet Sifferskrivning Talskrivning Add.

Läs mer

Mattestegens matematik

Mattestegens matematik höst Decimaltal pengar kr 0 öre,0 kr Rita 0,0 kr på olika sätt. räkna,0,0 storleksordna decimaltal Sub för lite av två talsorter 7 00 0 tallinjer heltal 0 0 Add med tiotalsövergångar 0 7 00 0 Sub för lite

Läs mer

MATEMATIK 5.5 MATEMATIK

MATEMATIK 5.5 MATEMATIK 5.5 TETIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Matematisk

Läs mer

A. Kunna arbeta med de varierade arbetssätt som förekommer. B. Eleven ska kunna redovisa lösningar så att de kan följas av läraren.

A. Kunna arbeta med de varierade arbetssätt som förekommer. B. Eleven ska kunna redovisa lösningar så att de kan följas av läraren. Vifolkaskolan Utdrag ur Bedömning och betygssättning : Det som sker på lektionerna och vid lektionsförberedelser hemma, liksom närvaro och god ordning är naturligtvis i de flesta fall förutsättningar och

Läs mer

Ordlista 2B:1. väggklocka. armbandsklocka. väckarklocka. Dessa ord ska du träna. Öva orden

Ordlista 2B:1. väggklocka. armbandsklocka. väckarklocka. Dessa ord ska du träna. Öva orden Ordlista 2B:1 Öva orden Dessa ord ska du träna väggklocka En väggklocka är en klocka som är gjord för att hänga på en vägg. armbandsklocka En armbandsklocka är en klocka som du ska bära runt din handled.

Läs mer

MATEMATIK 3.5 MATEMATIK

MATEMATIK 3.5 MATEMATIK 3.5 TETIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Matematisk

Läs mer

formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,

formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder, Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Matematik, åk 4-6 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet matematik syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: formulera och lösa

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet matematik

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet matematik Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Nationella strävansmål i matematik. Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven

Nationella strävansmål i matematik. Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven Nationella strävansmål i matematik Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven utvecklar intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den egna förmågan att lära

Läs mer

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3 Skolområde Väster Lokal Pedagogisk Planering Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3 Avsnitt / arbetsområde: Ämnen som ingår: Tema: Undersöka med Hedvig Svenska/svenska som andraspråk, matematik, bild,

Läs mer

SVENSKA. Lokal kursplan för ämnet Svenska. Kungsmarksskolan Strävansmål år 9

SVENSKA. Lokal kursplan för ämnet Svenska. Kungsmarksskolan Strävansmål år 9 Kungsmarksskolan 2007-08-16 SVENSKA Lokal kursplan för ämnet Svenska. Strävansmål år 9 Skolan skall i sin undervisning i svenska sträva efter att eleven: - utvecklar sin fantasi och lust att lära genom

Läs mer

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska 1(5) Pedagogisk planering för ämnet: Svenska Tidsperiod: årskurs 4 Syfte & övergripande mål: Vi kommer att läsa, skriva, lyssna och tala. Syftet är att du ska utveckla förmågan att: - formulera dig och

Läs mer

Volym liter och deciliter

Volym liter och deciliter Volym liter och deciliter Måla så volymen stämmer. Skriv så volymen stämmer. : l och dl l dl l och 8 dl 0 l 9 dl dl l dl Hur många dl ska du hälla i för att få l? 7 9 dl dl dl dl dl Hur mycket? Skriv.

Läs mer

Målet med undervisningen är att eleverna ges förutsättningar att:

Målet med undervisningen är att eleverna ges förutsättningar att: Matematik Målet med undervisningen är att eleverna ges förutsättningar att: formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder, använda och analysera matematiska

Läs mer

Kursplanen i matematik 2011 - grundskolan

Kursplanen i matematik 2011 - grundskolan Kursplanen i matematik 2011 - grundskolan MATEMATIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust

Läs mer

Addition, subtraktion, summa, differens, algebra, omgruppering, ental, tiotal, multiplikation, division, rimlighet, uppskatta

Addition, subtraktion, summa, differens, algebra, omgruppering, ental, tiotal, multiplikation, division, rimlighet, uppskatta LPP Matematik räknesätten År 2 Beskrivning av arbetet Addition och subtraktion 0 200 - med utelämnat tal - algebra - med omgruppering och tiotalsövergång Addition och subtraktion med hela 100-tal Se likheter

Läs mer

Observationspunkter, klassöversikt

Observationspunkter, klassöversikt Observationspunkter, klassöversikt läsa A:1 Eleven visar uppmärksamhet vid högläsning A:2 Eleven deltar i textsamtal och läser ord som helheter (logografisk läsning) A:3 Eleven bidrar med egna erfarenheter

Läs mer

Rockhammars skola Lokal pedagogisk planering (LPP)

Rockhammars skola Lokal pedagogisk planering (LPP) Ämne: Svenska Åk:3 Syftet Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt

Läs mer

Röda tråden i svenska har vi delat in i fem större delmoment:

Röda tråden i svenska har vi delat in i fem större delmoment: Röda tråden i svenska för F-6 Röda tråden i svenska har vi delat in i fem större delmoment: Varje delmoment innehåller olika arbetsområden. Delmomenten rymmer i sin tur olika arbetsområden. Dessa arbetsområden

Läs mer

5.6 MATEMATIK. Hänvisning till punkt 7.6 i Lpgr 16.1.2004

5.6 MATEMATIK. Hänvisning till punkt 7.6 i Lpgr 16.1.2004 5.6 MATEMATIK Hänvisning till punkt 7.6 i Lpgr 16.1.2004 Undervisningen i matematik skall hos eleverna utveckla det matematiska tänkandet, ge matematiska begrepp samt de mest använda lösningsmetoderna.

Läs mer

22,5 högskolepoäng. Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Matematik 3hp. Studenter i inriktningen GSME. TentamensKod:

22,5 högskolepoäng. Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Matematik 3hp. Studenter i inriktningen GSME. TentamensKod: SMID Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Matematik 3hp Studenter i inriktningen GSME 22,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 12-08-30 Tid: 09.00-13.00 Hjälpmedel: Inga Totalt antal poäng på

Läs mer

Elevens namn: Klass: Har ännu ej startat arbetet mot detta mål (har ej påbörjat arbetet i detta moment)

Elevens namn: Klass: Har ännu ej startat arbetet mot detta mål (har ej påbörjat arbetet i detta moment) ÅR 1-4 BILD 1 (1) År 1-4 Bild - kunna framställa bilder och former med hjälp av olika redskap och tekniker, - kunna använda egna och andras bilder för att berätta, beskriva eller förklara - - ha grundläggande

Läs mer

Studenter i lärarprogrammet GF(11GF20) 46 p G: 28 p VG: 38 p

Studenter i lärarprogrammet GF(11GF20) 46 p G: 28 p VG: 38 p 11GF20 MaI Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Matematik 0,5 hp Studenter i lärarprogrammet GF(11GF20) 15 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 18-05-22 Tid: 09.00-13.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

känner igen ordbilder (skyltar) ser skillnad på ord med olika längd och som börjar på samma bokstav (bi-bil)

känner igen ordbilder (skyltar) ser skillnad på ord med olika längd och som börjar på samma bokstav (bi-bil) Svenska F-2 utvecklar sin fantasi och lust att lära genom att läsa litteratur samt gärna läser på gen hand och av eget intresse...utvecklar sin fantasi och lust att skapa med hjälp av...utvecklar sin förmåga

Läs mer

Engelska... 2. Matematik... 3. Svenska... 4. Svenska som andraspråk... 5. Idrott och hälsa... 6. Musik... 7. Biologi... 7. Fysik... 8. Kemi...

Engelska... 2. Matematik... 3. Svenska... 4. Svenska som andraspråk... 5. Idrott och hälsa... 6. Musik... 7. Biologi... 7. Fysik... 8. Kemi... 2010-08-23 Lokal kursplan år 4 Engelska... 2 Matematik... 3 Svenska... 4 Svenska som andraspråk... 5 Idrott och hälsa... 6 Musik... 7 Biologi... 7 Fysik... 8 Kemi... 8 Slöjd... 9 Geografi... 10 Historia...

Läs mer

Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6

Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6 Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6 TYDLIG OCH MEDVETEN MATEMATIKUNDERVISNING En stark koppling mellan läroplan/kunskaps mål, innehåll och bedömning finns för att medvetande göra eleverna om syftet med

Läs mer

Förslag den 25 september Matematik

Förslag den 25 september Matematik Matematik Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Matematisk

Läs mer