Inmätning och kartering av cykelleder åt Torsby Sportcenter, Torsby kommun

Transkript

1 Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Naturgeografi Anders Throgen Inmätning och kartering av cykelleder åt Torsby Sportcenter, Torsby kommun Measurement of Positions and Mapping of Bicycle Trails for Torsby Sports Center, Torsby Municipality Examensarbete 7,5 hp Mät- och kartteknikprogrammet Datum/Termin: Handledare: Jan-Olov Andersson Examinator: Rolf Nyberg Ev. löpnummer: 2011:03 Karlstads universitet Karlstad Tfn Fax

2 Försäkran Denna rapport är en deluppfyllelse av kraven till högskoleexamen på programmet för Mät- och kartteknik. Allt material i denna rapport som inte är mitt eget har identifierats, och rapporten innehåller inte material som har använts i en tidigare examen.. Anders Throgen Godkänd: Karlstad den Jan-Olov Andersson Handledare Rolf Nyberg Examinator II

3 Sammanfattning Denna rapport redovisar ett tillvägagångssätt att inventera, inmäta och kartera föreslagna cykelleder åt Torsby Sportcenter samt framställa ett dokument med adressuppgifter över berörda fastighetsägare. Inventering och inmätning utfördes med en enklare GPS-mottagare. Kartan framställdes i GIS-programmet ArcMap och som bakgrundskarta användes fastighetskartan ur vilken valda lager exporterades. För en del lager slogs vissa klasser ihop till en klass för att få en fungerande kartbild. Samtliga lager gavs egna manér. För att framställa fastighetsägaruppgifterna söktes först berörda fastigheter ut i fastighetskartan. Fastighetsbeteckningarna användes sedan i programmet TekisWebb TefatTorsby för att sedan sammanställas i en fastighetsägartabell. Cykelledernas redovisning i kartan gjordes med en symbol som fanns i ArcMap. Det konstaterades att noggrannheten för GPS-mottagaren är tillräcklig för den skala som kartan redovisas i. Sökningen av fastigheter gav önskat resultat och kunde redovisas fullständigt. Däremot är sökningen av fastighetsägare inte fullständig. Cykelledernas symbolisering anses uppfylla kravet att framträda extra tydligt kartans bakgrundsinformation. Inmätningen kan förbättras om inställningen för mätning av position är inställd på den tätaste positionsbestämningen. För sammanställande av fastigheter och fastighetsägare var det mycket manuell hantering. Detta borde gå att utveckla så att sökningarna sammanställs automatiskt. Förbättring av cykelledernas visualisering kan förslagsvis göras genom att en förstorad del kring Torsby sportcenter läggs in i kartan eller att kartan redovisas i större skala och format. III

4 Abstract This report describes an approach to measure positions and map proposed bicycle trails for Torsby Sports Center, and to produce a document with the address information of affected property owners. Inventory and measurement of positions was carried out with an ordinary handheld GPS receiver. The map was produced using GIS (ArcMap) with property maps from the National Land Survey as background, from which the selected layers were exported. For some layers classes were defined into one class, in order to obtain an appropriate map design. All layers were given their own type of symbols. Property ownership data was singled out for concerned properties in the property map. Property designation was made in the program TekisWebb TefatTorsby and then imported into a property owner table. The symbol for bicycle trails in the map was obtained from the ArcMap symbol library. It was found that the accuracy of the GPS receiver is high enough in relation to the map scale. The selection of properties gave desired results and was reported complete. The selection of the property owners was, however, not complete. The bicycle trail symbols was considered to meet the requirements of being extra clearly visible on the map s background information. Measurement of positions can be improved if the setting is set to the highest positioning accuracy. The compiling of properties and property owners involved extensive manual handling work, and it would be possible to automate that process further. Improvement of bicycle trails visualization can be done by adding a larger scale map of the local area surrounding Torsby Sports Center and include in the map, or by increasing the map scale and format. IV

5 Innehållsförteckning Sammanfattning... III Abstract... IV 1 Inledning Bakgrund Syfte Frågeställningar Metod Material Instrument Programvaror Ordlista Genomförande Inventering och inmätning av cykelleder Fastigheter och fastighetsägare Kartering och databehandling Resultat Inventering och inmätning av cykelleder Fastigheter och fastighetsägare Kartering och databehandling Diskussion Slutsatser Tackord Källförteckning Litteraturkällor Internetkällor Personliga referenser Bilagor B.1 Berörda fastigheter och samfälligheter, cykelleder Torsby Sportcenter B.2 Resultat för antalet skyltar och vägbommar B.3 Cykelled Bosebergsrundan B.4 Cykelled Granbergsrundan B.5 Cykelled Mastkärrsrundan B.6 Cykelled Vassjörundan V

6 1 Inledning 1.1 Bakgrund Bakgrunden till detta examensarbete är att jag under praktikperioden på Torsby kommun blev tilldelad ett projekt att ha eget ansvar för. Beställaren av projektet är Torsby Sportcenter som är ett bolag som ägs av Torsby kommun. Torsby Sportcenter utvecklar sin verksamhet med cykelläger för kategorin Vasaloppsmotionärer och vill därmed kunna erbjuda passande cykelleder till nämnda kategori. För att kunna gå vidare från idé till färdig produkt behöver Torsby Sportcenter hjälp med att inventera de föreslagna cykellederna som sedan mäts in för att karteras. Vidare vill beställaren ha uppgift om hur många skyltar som behövs för att markera lederna samt ett dokument över vilka som är fastighetsägare eftersom tillstånd/tillåtelse söks hos berörda fastighetsägare för att använda befintliga vägar till cykelleder samt att kunna markera cykellederna med skyltar. 1.2 Syfte Syftet med arbetet är att inventera, mäta in och kartera förslagna cykelleder åt Torsby Sportcenter samt framställa ett dokument med adressuppgifter över berörda fastighetsägare. 1.3 Frågeställningar Vilken metod ska användas vid inmätningen? Hur söks fastigheter och fastighetsägare ut som är berörda av cykellederna? Hur redovisas cykellederna på karta? 1.4 Metod Metoder som används vid arbetet är att vid inventering och inmätning använda bil, cykel samt gå vissa sträckor. Inmätningen görs med en enklare GPS, Garmin GPSmap 60CSx, som registrerar inmätt sträcka med förinställt intervall för positionsbestämning samt att waypoints anges vid behov. För fastighetsbeteckningssökning används fastighetskartan och ArcGIS samt för 1

7 fastighetsägarsökning databasen TekisWebb TorsbyTefat. Vid karteringsarbetet används ArcGIS. 1.5 Material Ursprungsdata för kartan är den digitaliserade fastighetskartan samt inritade tänkta cykelleder på en äldre traditionell terrängkarta Instrument Garmin GPSmap 60CSx Programvaror Mapsource. Användes för att föra över inmätta cykelleder till dxf-format. ArcGIS version 10 från ESRI. Användes för att skapa kartan och söka ut fastigheter. Microsoft Excel version 2007 från Microsoft. Användes för att skapa fastighetsdokumenten. TekisWebb TefatTorsby. Användes för att söka fastighetsägare. 2

8 2 Ordlista Dxf-fil Ett filformat som främst används vid tekniska ritningar. Fastighetskartan En karta som visar bland annat registerinformation, fastighetsgränser, markanvändning, kommunikationer, bebyggelse och höjdkurvor. Fastighetsbeteckning Det namn som en fastighet har och som består av trakt, blockenhet och områdesnummer. T.ex. Vasserud 3:2>1 Lager I en digitalkarta används detta för varje objekt, exempelvis så finns alla vägar i ett lager. GPS Global Positioning System, ett satellitpositioneringssystem. Manér Det sätt som varje detalj i kartan återges i form av färg, storlek och struktur. Shape-fil Ett filformat som används i ArcGIS program. Waypoint En referenspunkt som består av koordinater för den fysiska platsen. 3

9 3 Genomförande 3.1 Inventering och inmätning av cykelleder Vid inventering och inmätning, som utfördes under tre veckors tid, användes bil och cykel samt en kortare del av cykellederna inmättes till fots. Inventeringen och inmätning utfördes samtidigt. Inmätningen markerade den sträcka i terrängen som tillryggalagts samt de punkter som markerades som waypoints där skyltning är lämplig. Även vägbommar markerades med waypoints. De inmätta ledernas noggrannhet låg i spannet ±2-15 meter som observerades under inmätningarna. Noggrannhet enligt tillverkaren 1 av Garmin GPSmap 60CSx låg på <10 meter vid 95 % av mätningarna. Det fanns möjlighet att ställa in hur ofta en mätning av position skulle ske. Den inställning som valdes var det näst tätaste mätningsläget 2 vilket gav en position var 15:e sekund. Cykellederna inmättes som flera delsträckor. Där namngavs varje delsträcka vid mättillfället. För att hålla isär cykellederna benämndes huvudcykelleden 1 och dess delsträckor 1-1, 1-2 o.s.v. De övriga cykellederna benämndes 2 till 6 och med samma princip för delsträckorna som huvudcykelleden. När inventering och inmätning utfördes hade inte snön försvunnit helt och hållet. Detta gjorde att vissa partier besöktes vid ett flertal tillfällen för att överhuvudtaget kunna inventera och mäta in cykelleden. Inventeringen och inmätningen följde underlaget från uppdragsgivaren och samtliga sträckningar av cykellederna inventerades och inmättes. 1 GPSmap 60CSx Owner s Manual, s a.a, s 26. 4

10 3.2 Fastigheter och fastighetsägare Fastigheter som berörs av cykellederna ska kontaktas för tillstånd/tillåtelse att använda befintliga vägar som cykelleder samt även för skyltning. Fastighetskartan användes som grund vid sökande av fastigheter som berörs av cykellederna. Programmet ArcGIS 10 användes för att söka ut fastighetsbeteckning med hjälp av verktyget Identify (Bild 1). Bild 1. Fastighetssökning. För varje fastighet som cykellederna passerade identifierades fastigheten och dess beteckning noterades i en fastighetstabell (Bilaga 1) som gjordes i programmet Excel. I fastighetstabellen noterades trakt, blockenhet och områdes nummer för varje fastighet som berördes av cykellederna. Vissa vägar är vägsamfälligheter och uppgifter om kontaktpersoner för vägsamfälligheterna gavs direkt av Torsby kommuns mätningsingenjör 3. Dessa uppgifter kom från det register som mätningsingenjören har som underlag i 3 Pewe Lennart, Mätningsingenjör, Torsby kommun 5

11 sin verksamhet. Vägsamfälligheternas uppgifter sammanställdes i ovan nämnd fastighetstabell. Tabellen med fastighetsbeteckningarna användes vid sökning av fastighetsägare. För att söka de lagfarna fastighetsägarna användes programmet TekisWebb TefatTorsby (Bild 2). I detta program angavs trakt och blockenhet för sökning av fastighetsägare. En ägarlista till fil valdes där uppgifter om lagfarna fastighetsägare skrevs till ett Excel-dokument. Bild 2. Sökning av lagfarna fastighetsägare i programmet TekisWebb TefatTorsby. I programmet TekisWebb TefatTorsby kunde enbart en fastighetssökning i taget utföras. För varje skapad ägarlista i Excel kopierades resultatet och klistrades in i en sammanställande fastighetsägartabell i Excel. Fastighetsägar-tabellen redigerades så att fastighetsägare som äger flera fastigheter noterades i en egen kolumn. 6

12 3.3 Kartering och databehandling De inmätta cykellederna överfördes från Garmin GPSmap 60CSx till dxf-filer som bland annat innehåller polylinjer, polygoner och punkter. Detta gjordes med programvaran Mapsource. Lagret med polylinjer konverterades till en shape-fil med hjälp av ArcGIS (Bild 3). Bild 3. Konvertering av dxf-fil till shape-fil. En bakgrundskarta över det aktuella området framställdes från fastighetskartan där lämpliga lager valdes ut som underlag för kartan. De lager som valdes ut är: järnväg, vägar, byggnader, vatten, skogsmark, öppen mark, bebyggelse, hydrografi, höjdkurvor, sankmark samt fastigheter och samfälligheter. För att få lagren att fungera på önskvärt sätt användes attributet detaljtyp för att söka ut önskade klasser att slå samman dessa till en klass. Lagret vägar hade åtta stycken olika klasser som blev fyra. Bebyggelse-lagret innehöll fem klasser som slogs ihop till en klass. Lagren skogsmark och öppen mark innehöll både vardera två klasser där varje lager fick en klass slutligen. För att utföra detta moment 7

13 användes verktygen Select By Attributs (Bild 4) och Export Data (Bild 5) i ArcGIS. Bild 4. Selektering och sammanslagning av vägklasser. Bild 5. Export av data med selected features. De ovan nämnda momenten utfördes på lagren vägar, bebyggelse, skogsmark och öppen mark. 8

14 Nästa steg var att skapa för varje lager. Utgångspunkt för detta skapande är riktlinjerna för färgsättning 4, höjdkurvor 5, samt linjer och symboler 6. De manér som valdes kan ses nedan (Bild 6). Bild 6. Valda manér för objekt i kartan. De olika cykellederna producerades med hjälp av att lägga enbart de fyra vägklasserna och de inmätta lederna i kartbilden. I ArcGIS skapades nya lager för varje led som skulle ritas. Vid skapandet av lederna användes verktyget Trace för att följa vägarna där cykelleden gick. De inmätta cykellederna följde inte till 100 % vägarna vid in zoomning när lederna skapades (Bild 7). 4 Granath Lars & Elg Margareta, Konsten att framställa kartor en handledning i kartdesign. Lund, 2006, s a.a, s a.a, s

15 Bild 7. Inmätt cykelled kontra vägar i bakgrundskartan vid in zoomning. Då valdes vägarna som det lager att följa vid skapandet av lederna (Bild 8). Vägarna valdes som grund vid skapandet av cykellederna eftersom kartans skala, 1:50 000, gör att de inmätta cykellederna och vägarna sammanfaller i detta läge. Bild 8. Skapa cykelleder. För att få cykellederna att framträda i kartbilden valdes en symbol i biblioteket i ArcGIS som innehöll en cykelsymbol med linje därtill (Bild 9) och varje cykelled gavs en egen färg för att kunna urskiljas från varandra. Bild 9. Cykelsymbol 10

16 4 Resultat 4.1 Inventering och inmätning av cykelleder De inventerade och inmätta cykelledernas kondition och status diskuterades med uppdragsgivaren där ett slutgiltigt beslut togs om vilka cykelleder som är lämpliga att använda. Det framkom vid inventeringen att ett delsträcka inte kunde användas eftersom en bro delvis rasat och inte var i kondition att användas för ändamålet. Två andra delsträckor av cykellederna togs även de bort från den slutgiltiga cykelledskartan (Bild 10). Bild 10. Inmätta cykelleder som redigerats bort från den slutgiltiga kartan. Dessa delsträckor kan användas vid senare tillfälle för vidare utökning av cykellederna. För att kunna utföra skyltning av cykellederna sammanställdes antalet skyltar och vägbommar till en tabell (Bilaga 2). Det totala antalet skyltar är 116 stycken och det finns 4 stycken vägbommar som berör cykellederna. I resultatet av skyltar och vägbommar ingår samtliga inmätta cykelleder. 11

17 4.2 Fastigheter och fastighetsägare De sökta lagfarna fastighetsägarna sammanställdes till en fastighetsägartabell som lämnats till uppdragsgivaren. Resultatet av fastighetsägartabellen inkluderar samtliga inmätta delsträckor av cykellederna för att kunna användas vid en utökning av cykellederna. Det saknas adressuppgift för 6 stycken av 160 fastighetsägare. 4.3 Kartering och databehandling De slutgiltiga cykellederna blev 5 stycken. Kartor med redovisade cykelleder är 6 stycken till antalet: Bosebergsrundan (Bilaga 3) Granbergsrundan (Bilaga 4) Skallarundan Mastkärrsrundan (Bilaga 5) Vassjörundan (Bilaga 6) Huvudkartan, alla cykelleder De fem olika cykellederna har egna kartor där en endast den aktuella cykelleden redovisas. Cykellederna redovisas på en karta i skala 1:50 000, A3 format, där den egen redigerade fastighetskartan med valda lager och dess manér ligger som bakgrund. Varje cykelled fick en egen färg vid symboliseringen av cykellederna. Huvudkartan redovisar samtliga cykelleder i en kartbild. Där cykellederna har gemensam sträckning ligger lederna parallellt i kartan (Bild 11). 12

18 Bild 11. Torsby Sportcenter, alla cykelleder. För att visa resultatet på en enskild cykelleds kartbild väljs Skallarundan som exempel (Bild 12). Bild 12. Skallarundan. 13

19 5 Diskussion Vid inmätningen var det problematiskt att ta sig fram på ett enkelt sätt på grund av årstiden, tjällossning i kombination med oplogade vägar där snön ibland låg en halv meter djup. Detta gjorde att några delsträckor fick mätas vid ytterligare tillfälle. Även det faktum att bil användes vid vissa inmätningar i kombination med att inställning för mätning av position inte var inställd på den tätaste positionsbestämningen kan ha medfört att inmätta cykelleder inte följde bakgrundskartans vägar på ett förväntat sätt. För att sammanställa fastigheter som berördes av cykelleder var det ett tidsödande arbete att använda lagret fastigheter och samfälligheter från fastighetskartan och för varje fastighet notera fastighetsbeteckningen i fastighetstabellen manuellt. Detta borde gå att utveckla så att det finns möjlighet att automatiskt skapa en fastighetstabell med alla fastigheter som berörs av cykellederna. Även vid sökandet av fastighetsägare var det en manuellprocedur som utfördes med undantaget att TekisWebb TorsbyTefat skapade en Excel-fil automatiskt för varje enskild sökning som sedan redigerades till fastighetsägartabellen. Det är möjligt att det finns en funktion som samlar ihop alla sökningar automatiskt till den slutliga fastighetsägartabellen. Visualiseringen av cykellederna gjordes för att passa formatet A3 så bra som möjligt. Kartan kan förbättras genom att redovisas i en större skala och i ett större format. Då finns möjlighet att redovisningen av cykellederna blir tydligare speciellt för området vid Torsby sportcenter där det nu inte ger en tillräcklig klar bild av cykelledernas sträckning. Ett annat sätt att förbättra kartan kan vara att lägga in en förstorad del kring Torsby sportcenter i den befintliga kartan. 14

20 6 Slutsatser GPSmap 60CSx som inmätningsinstrument har tillräcklig noggrannhet för den skala som kartan redovisas i. Det fanns dock avvikelser som framgick tydligt mellan kartunderlaget och de inmätta cykellederna när in zoomning gjordes. Sökningen av fastigheter gav önskat resultat och kunde redovisas fullständigt. Däremot är sökningen av fastighetsägare inte fullständig. Med de programvaror som fanns till förfogande får dock sökningen efter fastigheter och fastighetsägare anses som godtagbara. Redovisningen av cykellederna anser jag fyller uppgiften att framträda före bakgrundskartan. En förbättring av redovisningen kan göras genom att förstora området kring Torsby Sportcenter där cykellederna startar eller genom att göra kartan i större skala och format. 15

21 7 Tackord Slutligen vill jag tacka Jon Wiggh, planarkitekt och GIS-ansvarig på Torsby kommun, som varit min handledare för hans engagemang i detta examensarbete. Jag vill även tacka Linda Danielsson, Torsby sportcenter, för gott samarbete vid diskussionerna kring utvecklingen av cykellederna och Jan-Olov Andersson, handledare Karlstad universitet, för bra stöd vid processen för examensarbetet. 8 Källförteckning 8.1 Litteraturkällor Granath, L & Elg, M. Konsten att framställa kartor en handledning i kartdesign. Lund: Studentlitteratur, Internetkällor Garmin, GPSmap 60CSX Owner s manual [ ] 8.3 Personliga referenser Pewe L. Mätningsingenjör, Torsby kommun 16

22 Bilagor B.1 Berörda fastigheter och samfälligheter, cykelleder Torsby Sportcenter Id S-0612 S-0680 S-0681 S-0780 S-1029 S-1030 S-1486 S-1487 S-1686 S-1796 K-084 Berörda fastigheter cykelleder Samfälligheter vägar Privata vägar Id Trakt Blockenhet Omrnr 1 Vasserud 3:2 1 2 Bergeby Vasserud 3:1 2 4 Vasserud 1: Vasserud 3:1 8 6 Bergsäng 1: Vasserud 3: Bergeby 1: Bergeby 1: Bergeby 1: Vasserud 3: Vasserud 3: Bergeby 1: Bergeby Bergeby 1: Vasserud Skalleby Vasserud Vasserud 1: Vasserud 1: Vasserud 1: Vasserud 1: Vasserud 1: Bergeby 1: Bergeby 1: Bergeby 1: Rådom 1:

23 28 Rådom 1: Smedserud 1: Smedserud 1: Smedserud Smedserud 1: Smedserud 1: Smedserud 1: Skalleby 1: Skalleby 1: Skalleby 1: Skalleby 1: Skalleby 1: Skalleby 1: Ganterud 1: Sörmark 1: Sörmark 1: Sörmark 1: Sörmark 1: Sörmark 1: Sörmark 1: Sörmark 1: Sörmark 1: Sörmark 1: Sörmark 1: Sörmark 1: Sörmark 1: Sörmark 1: Vasserud 3: Vasserud 1: Ganterud 1: Ganterud 1: Ganterud 1: Ganterud 1: Ganterud 1: Rådom 1: Rådom 1: Rådom 1: Rådom 1: Rådom 1: Rådom 1: Rådom 1: Rådom 1: Rådom 1: Rådom 1: Rådom 1:

24 73 Rådom 1: Rådom 1: Rådom 1: Rådom 1: Rådom 1: Rådom 1: Rådom 1: Rådom 1: Rådom 1: Rådom 1: Rådom 1: Svenneby 1: Rådom 1: Rådom 1: Rådom 1: Rådom 1: Rådom 1: Rådom 1: Torsby 1: Mårbacken 1: Västanå 1: Torsby 1: Torsby 1: Svenneby 1: Svenneby 1: Åshagen 1: Åshagen 1: Svenneby 1: Svenneby 1: Rådom 1: Rådom 1: Rådom 1: Rådom 1: Rådom 1: Rådom 1: Rådom 1: Rådom 1: Rådom 1: Rådom 1: Rådom 1: Rådom 1: Smedserud 1: Smedserud 1: Smedserud 1: Svenneby 1: Svenneby 1:

25 119 Svenneby 1: Svenneby 1: Svenneby 1: Svenneby 1: Svenneby 1: Svenneby 1: Svenneby 1: Svenneby 1: Svenneby 1: Torsby 1: Torsby 1: Västanå 1: Västanå 1: Rådom 1: Rådom 1: Rådom 1: Rådom 1: Vasserud 3: Torsby 1: Torsby 4:33 2 Tabell B.1.1 Fastigheter och samfälligheter som berörs av Torsby Sportcenters cykelleder. 20

26 B.2 Resultat för antalet skyltar och vägbommar Skyltar: 116 st. Vägbommar: 4st. FID Detaljtyp FID Detaljtyp FID Detaljtyp FID Detaljtyp 0 Skylt 36 Skylt 72 Skylt 108 Skylt 1 Skylt 37 Skylt 73 Skylt 109 Skylt 2 Skylt 38 Skylt 74 Skylt 110 Skylt 3 Skylt 39 Skylt 75 Skylt 111 Skylt 4 Skylt 40 Skylt 76 Skylt 112 Skylt 5 Skylt 41 Skylt 77 Skylt 113 Skylt 6 Skylt 42 Skylt 78 Skylt 114 Skylt 7 Skylt 43 Skylt 79 Skylt 115 Skylt 8 Skylt 44 Skylt 80 Skylt 116 Skylt 9 Skylt 45 Skylt 81 Skylt 117 Skylt 10 Skylt 46 Skylt 82 Skylt 118 Skylt 11 Skylt 47 Skylt 83 Skylt 119 Skylt 12 Skylt 48 Skylt 84 Skylt 13 Skylt 49 Skylt 85 Skylt 14 Skylt 50 Skylt 86 Skylt 15 Skylt 51 Skylt 87 Skylt 16 Skylt 52 Skylt 88 Skylt 17 Skylt 53 Skylt 89 Skylt 18 Skylt 54 Skylt 90 Vägbom 19 Skylt 55 Skylt 91 Vägbom 20 Skylt 56 Skylt 92 Vägbom 21 Skylt 57 Skylt 93 Skylt 22 Skylt 58 Skylt 94 Skylt 23 Skylt 59 Skylt 95 Skylt 24 Skylt 60 Skylt 96 Skylt 25 Skylt 61 Skylt 97 Skylt 26 Skylt 62 Skylt 98 Skylt 27 Skylt 63 Skylt 99 Skylt 28 Skylt 64 Skylt 100 Skylt 29 Vägbom 65 Skylt 101 Skylt 30 Skylt 66 Skylt 102 Skylt 31 Skylt 67 Skylt 103 Skylt 32 Skylt 68 Skylt 104 Skylt 33 Skylt 69 Skylt 105 Skylt 34 Skylt 70 Skylt 106 Skylt 35 Skylt 71 Skylt 107 Skylt Tabell B.2.1 Sammanställning behovet av antal skyltar och vägbommar. 21

27 B.3 Cykelled Bosebergsrundan B.3.1 Bosebergsrundan B.4 Cykelled Granbergsrundan B.4.1 Granbergsrundan 22

28 B.5 Cykelled Mastkärrsrundan B.5.1. Mastkärrsrundan B.6 Cykelled Vassjörundan B6.1 Vassjörundan 23