Revidering av primärkarta Nötön

Transkript

1 Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Naturgeografi Tobias Johansson & Simon Vestlund Revidering av primärkarta Nötön Updating local map of Nötön Examensarbete 7.5 hp Mät- och kartteknikprogrammet Datum/Termin: Handledare: Kristina Eresund Examinator: Rolf Nyberg Ev. löpnummer: 2011:04 Karlstads universitet Karlstad Tfn Fax

2 Faculty of Social and Life Sciences Department of Geography and Tourism Tobias Johansson & Simon Vestlund Updating local map of Nötön Degree Project of 7.5 credit points Study Programme in Surveying and Mapping Date/Term: Supervisor: Kristina Eresund Examiner: Rolf Nyberg Serial Number: 2011:04 Karlstads universitet II Karlstad Tfn Fax

3 Försäkran Denna rapport är en deluppfyllelse av kraven till högskoleexamen på programmet för Mät- och kartteknik. Allt material i denna rapport som inte är mitt eget har identifierats, och rapporten innehåller inte material som har använts i en tidigare examen. Simon Vestlund Tobias Johansson Godkänd: Karlstad den... År-Månad-Dag. Kristina Eresund Handledare. Rolf Nyberg Examinator III

4 Sammanfattning Åmåls kommuns primärkarta över området Nötön har genom detta examensarbete reviderats. Man hade upptäckt att primärkartan inte stämde överens med lantmäteriets fastighetskarta. Detta arbete har resulterat i en uppdaterad primärkarta, en kontroll av fastighetsgränsernas läge samt utförande av en mätningsteknisk lantmäteriförrättning. Geodetiska inmätningar har utförts med både totalstation och nätverks-rtk. Inmätningar har skett med hjälp av tvångscentrering av totalstation. Alla mätningar har skett enligt de kvalitetskrav som anges i HMK-Ge:D. Enbart koordinater i plan har mätts in. Samtliga data lagras i koordinatsystemet SWEREF Databearbetning har utförts i Autoka PC och det slutgiltiga resultatet har presenterats i kommunens kartsystem AutoCAD map. Resultatet är en reviderad primärkarta som kan ligga till grund för detaljplan över området Nötön. Någon förklaring till varför primärkartan och fastighetskartan inte stämde överens har man inte hittat. IV

5 Abstract Åmål Municipality's primary map of the area Nötön has been revised in this degree project. It was discovered that the primary map did not match with the surveying property map. This work has resulted in an updated of the primary map and updated real estate boundaries. Geodetic input has been performed with both total station and network-rtk. Surveying has been made using forced centering of the total station. All measurements were done according to the quality requirements specified in HMK- Ge: D. Only horizontell coordinates has been measured. All data is stored in the coordinate system SWEREF Data processing has been performed in AutoKa PC and the final results have been presented in the City's mapping system AutoCAD map. The result is a revised primary map that can form the basis for detailed development of the area Nötön. No explanation why the primary map don t match the surveying property map is found V

6 Innehållsförteckning Sammanfattning...IV Abstract... V 1 Inledning Bakgrund Begrepp Syfte Frågeställningar Metod Material Instrument Programvaror Noggrannhetstoleranser Genomförande Arbetsgång Resultat Resultat Slutsats Diskussion Tackord Källförteckning Internetkällor...11 BILAGA 1 VI

7 1 Inledning 1.1 Bakgrund Åmåls kommun har ett behov av att uppdatera sin primärkarta från år 2009 över området Nötön. Sedan 2009 har ett par nya byggnader och tillbyggnader av hus byggts upp. Kommunen har också upptäckt att deras primärkarta inte överensstämmer med lantmäteriets fastighetskarta. Vid vidare granskning upptäckte man att vissa av fastighetsgränserna hade blivit förskjutna. Nötön är ett populärt område där man planerar nya bostäder. Eftersom nybyggnation kräver att en detaljplan upprättas är det viktigt att primärkartan stämmer. Primärkartan utgör kartunderlag till detaljplanen. Då det ser ut som att vissa gränser i lantmäteriets fastighetskarta har vridit sig är det svårt att sätta ett specifikt mått på hur mycket det skiljer mellan gränserna. Några mätningar kunde inte göras ute i fält, då dessa gränslinjer enbart var visuella i GIS-programmen. Skillnaden i väst mellan gränslinjerna är 120 meter. I öst är skillnaden mellan gränslinjerna i de båda kartskikten mindre. Se bild 1 för en jämförelse mellan fastighetskartan- och primärkartans fastighetsgränser. Bild 1: Redovisar skillnaden mellan fastighetsgränserna. 1

8 Felaktigheterna har lett till att tveksamheter om primärkartans riktighet har uppstått. Fastighet 2:11 är en gammal fastighet som ej har några fastighetsgränser utmarkerade. Därför måste en lantmäteriförrättning utföras innan primärkartan kan revideras. Kommunen och berörda markägare har tidigare kommit överens om var gränsen skall gå, se bilaga 1. Kommunen står för den tekniska beskrivningen i en lantmäteriförrättning, det vill säga koordinatförteckning över bestämda gränspunkter. Det innebär att utsättning av gränspunkter sker ute i fält. Bild 2 visar gränserna innan lantmäteriförrättning påbörjades. Bild 3 visar de nya gränsmarkeringarna som skall sättas ut vid den tekniska delen av en lantmäteriförrättning. Bild 2. Bilden visar gränserna innan lantmäteriförrättning. Bild 3.Bilden visar den nya fastighetsgränsen. 2

9 1.1.1 Begrepp Primärkarta Primärkarta är en yttäckande karta över kommunernas tätorter. Den består av storskaliga kartdetaljer såsom byggnader, fastigheter och vägkanter. Primärkartan ligger till grund för kommunens övriga kartor och uppdateras kontinuerligt Grundkarta Grundkartan framställs ur primärkartan och används som underlag för en detaljplan och nybyggnadskartor. Grundkartan skall redovisa gällande fastighetsindelning med fastighetsgränser och fastighetsbeteckningar. Förrättningskarta En förrättningskarta upprättas efter en lantmäteriförrättning med de reviderade gränserna och nya rättigheter. Detaljplanekarta En detaljplanekarta är en karta som visar juridiskt bindande planbestämmelser. 1.2 Syfte Syftet med uppgiften är att samla in data och utföra diverse beräkningar av data som senare skall användas för att uppdatera Åmål kommuns primärkarta över området Nötön. Insamlad data skall sedan ligga till grund för en detaljplan över området. 1.3 Frågeställningar Vilka noggrannhetskrav gäller vid gränspunkter? Vilka noggrannhetskrav gäller vid inmätning av byggnader vid upprättning av kommunens kartor? Vart går gränsen vid vad en karta skall innehålla? Vad är relevant? Skjul, utedass? 3

10 1.4 Metod Tvångscentrering av totalstation över polygonpunkt i berg har utförts. Instrumentets horisontalvinkel ställdes in på 0 gon mot annan känd polygonpunkt. Detta utfördes på grund av att det ej fanns tillräckligt med punkter i området för att utföra en fristationsetablering och få hög noggrannhet på etableringen. Denna metod av stationsetablering har använts vid detaljmätning och vid utsättning av gränspunkt. Samtliga mätningar med totalstation har utförts flera gånger för extra kvalitetskontroll. Kvalitetskontroll är gjord med hjälp av mätband. Efter detaljmätning utfördes en enklare kvalitetskontroll då fasadmått togs med hjälp av mätband. Dessa mått kunde sedan jämföras med de inmätta måtten. Utsättning med hjälp av Nätverks-RTK har utförts. Datafil för vilka punkter som skulle sökas fram och sättas ut matades in i fältdatorn till Trimble R8 Rover. Denna metod har använts vid utsättningen av reviderade gränspunkter samt vid kontrollmätning av befintliga fastighetsgränser. Beräkningar av inmätt data utfördes i Autoka PC. Autoka PC är ett gammalt program som används av Säffle kommuns mätenhet. Revideringarna av primärkartan utfördes i AutoCAD map. Beräknad data matades in i detta program där revidering av kartan utfördes. 1.5 Material Det grundmaterial som fanns att utgå från var Åmåls kommun primärkarta 2009, vilket också är den karta som granskats och reviderats i arbetet. Lantmäteriets fastighetskarta har granskats och konstaterats vara den felaktiga över området. Grundmaterial är i koordinatsystem SWEREF Instrument Geodimeter 400 har använts vid noggrannare inmätningar av hus och tillhörande byggnader. NRTK, Trimble R8 Rover med tillhörande TCU Fältdator har använts vid inmätning och utsättning av gränspunkter, se bild 4 för exempel på ett sådant instrument.. Bild 4. Trimble R8 rover. 4

11 1.5.2 Programvaror AutoCAD map: Åmål kommuns standardsystem för kartbearbetning. Detta användes vid inmatning av data i NRTK och i slutskedet uppdaterades även grundkartan i detta program. Tekis Webb GIS: Användes för att söka ut diverse fastighetsinformation om berörda fastigheter i området. Autoka PC: Användes för att bearbeta data som samlats in med hjälp av totalstation. Nya hus och tillhörande byggnader ritades ut Noggrannhetstoleranser För toleranser inom detaljmätning hänvisas till HMK-Geodesi, Detaljmätning (HMK-Ge:D.) bilaga F. Toleranser i plan är 20 mm. Lantmäteriförrätningens noggrannhet följer SWEPOS NRTK-tjänsts mätosäkerhet i plan på mm och i höjd mm. 5

12 2 Genomförande 2.1 Arbetsgång Rekognosering: För att få en översikt över området utförs en rekognosering där felaktigheter i den gällande primärkartan registrerades. Felaktigheter som upptäcktes var att nya hus byggts upp och ej fanns med i primärkartan. Bild 5 & 6 visar före och efter kartan revideras med nytillkomna husen. Ute i fält jämfördes befintlig karta med verkligheten för att vi skulle få en översikt om vad som skulle behöva göras i området. De objekt som granskades var hus och vägar, även polygonpunkter i området lokaliserades eftersom dessa är väsentliga när man skall göra en detaljmätning. Bild 5: Före revidering. Bild 6: Efter revidering. Inmätning av hus och tillhörande byggnader utfördes med hjälp av totalstation med hjälp av tvångscentrering. Fasadmåtten togs även med hjälp av mätband, detta för en extra kvalitetskontroll. Flera uppställningar gjordes för att så många hushörn som möjligt skulle mätas in. Samtliga inmätningar gjordes enbart i plan (ej i höjd). Detta på grund av att det ej var relevant då resterande data som fanns insamlat på Nötön sedan tidigare enbart är i plan. Inmätta data från totalstationen bearbetades i Autoka PC. En dxf-fil med husen och tillhörande byggnader skapades och användes för att uppdatera primärkartan. Uppdateringen utfördes i AutoCAD. Den mätningtekniska delen i en lantmäteriförrättning, fastighet 2:11 utfördes med hjälp av Nätverks-RTK. Nya fastighetsgränspunkter sattes ut med nätverks-rtk, se bild 7. En av punkterna var tvungen att sättas ut med hjälp av totalstation, på grund av dålig mottagning och tappad initiering. Även här användes tvångscentrering. Hål i berg fick borras och gränsrör slogs ned, se bild 8. 6

13 Bild 7: Nätverks-RTK Bild 8: Nedslagning av gränsrör Åmåls kommun ville även försäkra sig om att fastighetsgränserna för fastigheterna 2:15, 2:14, 2:16, 2:22 och 2:31 befann sig där de skulle i primärkartan. Dessa kontrollerades med hjälp av Nätverks-RTK. Se bild 9 över berörda fastigheter. Bild 9. Bilden visar de berörda fastigheterna. 7

14 3 Resultat 3.1 Resultat Revidering av Åmåls kommuns primärkarta över området Nötön har utförts. Före det slutgiltiga resultatet behövdes flera moment utföras. Första steget var att utföra detaljmätning som innefattade nytillkomna byggnader. Se bild 10. Bild 10: Visar slutresultatet från inmätningen. Den mätningstekniska delen av i en lantmäteriförrättning har utförts för fastighet 2:11. Resultatet av detta blev reviderade gränspunkter med koordinatförteckning. Se tabell 1 och bild 11. Bild 11: Gränspunkter efter lantmäteriförrättning. 8

15 Tabell 1: Koordinatförteckning fastighet 2:11 Punkt X Y Markering rör i berg rör i mark rör i berg rör i berg Det slutgiltiga resultatet presenteras i Åmåls kommuns primärkarta över området Nötön och används sedan som den gällande primärkartan över området Nötön. I denna syns samtliga revideringar som utförts, se bild 12. Bild 12: Reviderad primärkarta över område Nötön Åmåls kommun. 9

16 3.2 Slutsats Målen med examensarbetet är uppfyllda. En reviderad primärkarta över området Nötön har framställts. Detta kan nu utan problem användas som underlag för en grundkarta alternativt detaljplan. Ifall eventuella revideringar skall utföras i framtiden utförs dessa enklast i AutoCAD map. Vilka noggrannhetskrav gäller vid gränspunkter? De kvalitetskrav som ställs på gränspunkter följer SWEPOS NRTK-tjänsts mätosäkerhet i plan på mm och i höjd mm. Detta eftersom metoden som använts var nätverks-rtk. Vilka noggrannhetskrav gäller vid inmätning av byggnader vid upprättning av kommunens kartor? För toleranser inom detaljmätning hänvisas till HMK-Geodesi, Detaljmätning (HMK-Ge:D.) bilaga F. Toleranser i plan är 20 mm. Vart går gränsen vid vad en karta skall innehålla? Vad är relevant? Skjul, utedass? Fokus för vad som ansgås vara relevant i detta arbete lades på nya hus, tillbyggnader av hus och fastighetsgränser. 10

17 4 Diskussion All datainsamling har skett enbart i plan. Inga höjder har således tagits med i beräkningarna. Detta på grund utav att Åmåls kommuns befintliga data över området endast finns i plan. Detta kan dock diskuteras då man eventuellt i framtiden kan behöva höjdinformation och all mätning måste utföras på nytt över hela området. 5 Tackord Slutligen vill vi tacka vår uppdragsgivare Åmåls kommun med all stötning och hjälp vi fått från kunnig personal. Speciellt tack till Ulla Johansson, Sten-Olof Johansson och Lennarth Larson. Vi vill även tacka vår handledare på Karlstads Universitet Kristina Eresund. 6 Källförteckning 6.1 Internetkällor den 24 maj HMK-Geodesi_Detalj.pdf den 1 maj den 24 maj den 31 maj

18 BILAGA 1 Urklipp från lantmäteriförrättningsprotokoll. Gränser omkring Knyttkärr 2:11 har tillkommit vid avsöndring och blev fastställd , akt 15-ÅMJ-AVS49. Gränserna får anses vara icke lagligen bestämda. Om en gräns inte blivit lagligen bestämd gäller de rå och rör eller andra märken som av ålder ansetts utmärka gränsen enligt 1 kap 4 första stycket JB. Med rå och rör eller andra märken, avses gärdesgårdar, berg och forne stenrösen, diken och häckar. Vid bedömningen bör hänsyn tas till samtliga tillgängliga bevisdata, även hävden. Om andra upplysningskällor än innehavet saknas, blir hävden utslagsgivande. Rättspraxis har intagit den ståndpunkten att en avsöndrad lägenhet alltid - alltså även om fastställelse skett omfattar det område som varit avsett med överlåtelsen. Särskild hänsyn har därvid tagits till den omständigheten att ett visst område hävdats under tiden närmast efter överlåtelsen. I de fall då avsöndringen fastställts har också kartan tillmäts viss betydelse. Till akt 15-ÅMJ-AVS49 hör karta. Möjligheten att med kartans hjälp konstatera gränsernas sträckning på marken är till viss del möjlig. Ägaren till Knyttkärr 1:19, NN, och ägaren till del av Knyttkärr 2:11, NN, enades om en gränssträckning, som hade god överensstämmelse med kartan till akt 15- ÅMJ-AVS49. 12