Strategi för bostadsförsörjningen

Transkript

1 Mark och exploatering Planering Strategi för bostadsförsörjningen i Umeå Kommun perioden Antaget av kommunfullmäktige

2 Annalena Löfgren har svarat för texter och innehåll med undantag för Utbyggnadsordning med tillhörande textkommentar, bilaga 1, som Mark- och exploatering ansvarat för. Arbetsgruppen har i övrigt bestått av Stina Johansson, Staffan Sjöström, Helen Nilsson och Lage Olofsson. Omslagsillustration: Åke Forsmark Foto: Ann-Margrethe Iseklint Kartor: Marika Jakobsson Formgivning: Guldbrand & Guldbrand Tryck: Umeå Kommun S Umeå Strategi för bostadsförsörjningen för Umeå Kommun

3 Strategi för bostadsförsörjningen i Umeå Kommun perioden Dokumentet omfattar bostads byggandet från 2013 och fram till 2020 med perspektiv mot Det ersätter den tidigare Bostadsförsörjningsprogram för Umeå som antogs av kommun fullmäktige Nästa Bostadsstrategi kommer att tas fram under kommande mandatperiod medan Utbyggnadsordningen uppdateras årligen. BESLUTSDEL Sidan Inledning 4 Kommunens ansvar 6 Syfte 7 Riktlinjer för bostadsförsörjningen 8 Nya utgångspunkter för bostadsbyggandet 10 Framtida bostadsbyggande 13 Bilaga 1, Utbyggnadsordning med kommentar 15 INFORMATIONSDEL Bostadsbyggandet ett gemensamt ansvar 24 Bostadsefterfrågan 26 Behov av bostäder för särskilda grupper 32 Slutsatser 35 Fakta om bostadsbeståndet 36 Bilaga 2, kartor över utbyggnadsområden 39 Strategi för bostadsförsörjningen för Umeå Kommun

4 Beslutsdel 4 Beslutsdel Strategi för bostadsförsörjningen för Umeå Kommun

5 Inledning Bostadsförsörjningen är av strategisk betydelse för Umeås fortsatta tillväxt. För att klara konkurrensen från andra större städer och garantera en fortsatt hög inflyttning måste kommunen kunna erbjuda ett varierat utbud av bostäder i attraktiva lägen. En god tillgång till bostäder för livets olika skeden är också en angelägen fråga för att ge alla Umebor möjlighet till en bra livskvalité och för att stimulera rörligheten mellan olika bostadstyper. Bostadförsörjning handlar inte bara om nyproduktion. I Umeå finns idag nästan bostäder av olika slag. Huvuddelen av alla Umebor kommer därför att bo i de bostäder som redan är byggda. En del av insatserna inom framtidens byggande kommer därför att handla om att komplettera, förändra och förnya i det redan byggda beståndet. Det föreslagna bostadsbyggandet har sin grund i kommunens översiktsplanering. Där redovisas den framtida markanvändningen och de utgångspunkter som ska vara vägledande när staden förändras och förnyas. Bostadsbyggande som redovisas innefattar allt byggande i Umeå kommun. Det betyder både de projekt som initieras av kommunen och de som kommer från bostadsmarknadens aktörer eller privatpersoner. Den politiska ambitionen är att öka tillväxten med siktet mot att Umeå ska bli invånare senast åt En sådan tillväxt genererar ett bostadsbyggande på cirka nya bostäder varje år. I kommunens översiktliga planering finns en planberedskap som står i samklang med den målsättningen. I Utbyggnadsordningen redovisas projekt som motsvarar ett bostadsbyggande på i genomsnitt 850 nya bostäder per år men nivån kan vid behov ökas på efter som planberedskapen är god. Med nuvarande befolkningstillväxt på ungefär personer får bostadsbyggandet inte understiga en genomsnittlig produktion av 500 bostäder per år om bostadsbrist ska undvikas. Kommunen har en öppenhet för att pröva nya idéer och förslag om andra bostadsprojekt som inte nämns i Utbyggnadsordningen, förutsatt att dessa är förenliga med de intentioner som finns i kommunens översiktliga planering. Beslutsdel Strategi för bostadsförsörjningen för Umeå Kommun

6 Kommunens ansvar Enligt lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar ska alla kommuner planera bostadsförsörjningen i kommunen så att alla invånare har tillgång goda bostäder. Kommunfullmäktige ska anta Riktlinjer för bostadsförsörjningen varje mandatperiod. Det nu gällande Bostadsförsörjningsprogrammet antogs av kommunfullmäktige i januari 2008 och sedan dess finns en rad nya förutsättningar för bostadsbyggandet. Kommunen har också ett särskilt ansvar enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen om särskilt stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) att tillgodose behovet av bostäder för utsatta grupper. Det gäller funktionshindrade och personer inom psykiatrin samt äldre med omfattande vård- och omsorgsbehov, så kallade särskilda boenden. 6 Beslutsdel Strategi för bostadsförsörjningen för Umeå Kommun

7 Syfte Strategin för bostadsförsörjningen för perioden , har som syfte att aktualisera utbyggnadsordningen utifrån de nya utgångspunkter för bostadsbyggandet som redovisats i dokumentet samt se över de bostadspolitiska riktlinjerna och bedöma bostadsbehovet för de kommande åren. Strategin är ett gemensamt underlag för kommunen och bygg- och bostadsbranschens parter där kommunen skapar förutsättningarna och marknaden svarar för bostadsbyggandet. Strategin är också ett styrdokument för flertalet av kommunens verksamhetsområden. Det utgör ett underlag för markförvärv, planläggning, infrastrukturfrågor och planering av trafik och kommunikationer. Strategin är en viktig utgångspunkt för prognosarbetet och utgör ett betydelsefullt dokument för behovsbedömning och geografisk fördelning av platser inom för- och grundskola, gymnasieskola, fritidsverksamhet och äldreomsorg. Strategin innehåller bostadspolitiska riktlinjer som anger hur Umeå kommun ska samverka med privata intressenter både när byggandet sker på kommunal mark eller privat mark. Strategin anger en prioriteringsordning av olika utbyggnadsområden som redovisas i översiktsplaneringen. Beslutsdel Strategi för bostadsförsörjningen för Umeå Kommun

8 Riktlinjer för bostadsförsörjningen Riktlinjerna för bostadsförsörjningen har sin utgångspunkt i kommunens övergripande mål och ska ligga till grund för arbetet med bostadsplaneringen i kommunen. De har grupperats under olika rubriker. Riktlinjerna ska ingå i den strate giska planen och följas upp löpande. God planberedskap och prioriteringar Kommunen ska genom en god mark- och planberedskap och ett attraktivt utbud av kommunal mark ge förutsättningar för att det färdigställs minst 500 bostäder per år. Kommunen ska ha en god framförhållning i detaljplanearbetet och ha fastställda detaljplaner på kommunal mark för minst två års bostadsbyggande. Kommunen ska ha antagna översiktsplaner för ett byggande på minst bostäder per år vilket motsvarar behovet för kommunfullmäktiges tillväxtmål på invånare. Kommunen ska uppmuntra byggandet av hyresrätter i lämpliga lägen. Det är av strategisk betydelse för Umeås konkurrenskraft samt underlättar ungas inträde på bostadsmarknaden. Kommunen ska ta fram planer, markanvisningar och byggrätter som är särskilt anpassade för mindre byggherrars villkor i syfte att öka konkurrensen och underlätta för nya aktörer på bostadsmarknaden. Kommunen ska stimulera tillkomsten av attraktiva bostäder för äldre med god tillgänglighet. Det gynnar rörligheten på bostadsmarknaden och skapar flyttkedjor som gynnar unga familjer. Hållbar tillväxt För att åstadkomma en långsiktig hållbar stadsutveckling ska kommunen verka för att minst 75 procent av bostadsbyggandet sker genom komplettering och förnyelse inom Umeå tätort och andra tätorter i kommunen. Fler ska ges möjligheter att bo centrumnära och förutsättningar ska ges för att öka antalet bostäder inom de centrala stadsdelarna. För att öka valfriheten och stärka integrationen ska en variation av lägenhetsstorlekar och upplåtelseformer eftersträvas. Vid förnyelseinsatser och komplettering ska den minst förekommande upplåtelseformen eftersträvas. Kommundelarnas och de mindre tätorternas goda livsmiljöer ska lyftas fram i syfte att öka bostadsbyggande samt för att nyttja den redan befintliga infrastrukturen. Bostadsprojekt med höga ambitioner på miljöområdet som till exempel energisnål teknik eller andra miljömässigt och socialt hållbara lösningar ska uppmuntras. 8 Beslutsdel Strategi för bostadsförsörjningen för Umeå Kommun

9 Bostäder för vissa grupper Bostadsbebyggelse inom Universitets- och sjukhusområdet ska i första hand tillgodose universitetens utveckling och studenter, forskare och anställdas behov av välbelägna bostäder. Tillgänglighetsfrågorna ska ägnas särskild uppmärksamhet i de områden där störst insatser behövs i enlighet med den inventering som genomförts, det vill säga; Västerslätt, Ersboda/Ersmark, Teg, Holmsund/Obbola, Hörnefors och Sävar. Kommunen ska erbjuda villatomter för eget byggande med en geografisk spridning. Utbudet ska motsvara minst hälften av den årligen byggda volymen småhus. Kommunen ska tillhandahålla bostäder för äldre med omfattande stöd och omsorg (Sol) enligt den behovsbedömning som redovisas i dokumentet Bostadsförsörjning för den växande äldregruppens behov. Kommunen ska ha en god planering för behovet av bostäder för personer med funktionshinder eller särskilt stöd av behov i sin livsföring (LSS). Bostäder för dessa grupper ska så långt det vara möjligt integreras ibland ordinarie bostäder. Övrigt Kommunen ska genom framsynta markinköp i strategiska lägen och nyttjandet av egen mark vara en aktiv part tillsammans med bostadsmarknadens aktörer för att förverkliga de bostadspolitiska riktlinjerna. Beslutsdel Strategi för bostadsförsörjningen för Umeå Kommun

10 Nya utgångspunkter för byggandet Nya översiktsplaner Nya fördjupande översiktsplaner har färdigställts under senare tid. Dessa har som gemensam utgångspunkt att planera Umeå för invånare. En viktig förutsättning i Fördjupningen för Umeå är fem-kilometersstaden. Den innebär att tillväxten i möjligaste mån samlas inom en radie på fem kilometer från stadskärnan eller universitetsområdet. I Fördjupningen för de centrala stadsdelarna är visionen den täta staden med siktet på ett fördubblat antal boende, arbetsplatser och handel i de centrala stadsdelarna. Hållbar tillväxt tätare stad Inriktningen mot att bygga en större andel av de kommande årens bostadsproduktion i förtätning och komplettering är i linje med kommunfullmäktiges mål om att åstadkomma en långsiktigt hållbart tillväxt. Fördelarna med en tätare stad är att den infrastruktur som redan finns i form av gator- och vägar, skolor, va- och fjärrvärmenät m.m. kan användas bättre samt att trafikarbetet minskar när fler bor nära stadens serviceutbud. En tätare bebyggelse minskar också markkonsumtionen och gör att grönytor kan användas för rekreation och friluftsliv. Det är också enklare att tillgodose kraven på tillgänglighet i en tätare stad. Våra värderingar har också ändrats så att idag efterfrågar allt fler grupper bostäder i centrala lägen. Viljan av att åstadkomma tillväxt gäller inte enbart de centrala delarna av kommunen. En god livsmiljö kan också erbjudas i våra kommundelar och mindre tätorter. Där finns en mycket väl utbyggd infrastruktur som kan utnyttjas effektivare. Den tillkommande bebyggelsen inom staden handlar till nästan uteslutande del om flerbostadshusbebyggelse i hyres- eller bostadsrätt. Den nya småhusbebyggelsen är lokaliserad i stadens ytterområden och till kommundelarna. Bolånetaket En ny lagstiftning om bolånetak för bostäder gäller sedan den 1 oktober Det innebär att det numera är möjligt att belåna bostaden till 85 procent av marknadsvärdet mot tidigare då det i princip var möjligt att låna till hela köpeskillingen. Syftet är att förhindra en osund utveckling på kreditmarknaden och att öka konsumentskyddet. Förändringen drabbar främst förstagångsköparna som nu måste spara till handpenningen alternativt ta dyrare lån mot andra säker heter. Förändringen har drabbat småhus och bostadsrätter till förmån för hyresrätten. Allmännyttans nya roll En ny lagstiftning med förändrade villkor för de allmännyttiga bostadsföretagen gäller från den 1 januari 2011, den så kallade Allvill-lagen. Syftet är att göra kom- 10 Beslutsdel Strategi för bostadsförsörjningen för Umeå Kommun

11 munala och privata bostadsföretag likvärdiga vilket innebär att kommunala bostadsföretag ska drivas efter affärsmässiga principer till skillnad från självkostnadsprincipen som tidigare gällt. Den nya lagen medger att överskott ska kunna användas för bostadssociala investeringar. I dagsläget saknas dock mer detaljer om hur lagen kommer att fungera. Allmännyttans hyresledande roll inom bruksvärdessystemet har också upphört. Nya villkor på bostadsmarknaden Bostadsbyggandet sker numera på marknadsmässiga villkor och det är i huvudsak kreditinstitut och byggherrar som ytterst avgör var och hur mycket som byggs. Förutsättningarna för hyresrätten förändrades radikalt när investeringsstöd och räntebidrag togs bort. Numera byggs i huvudsak små hyresrätter för främst unga och äldre. Ambitionen att blanda upplåtelseformer i attraktiva centrala lägen och på så sätt åstadkomma en social integration blir därför betydligt svårare. De skattemässiga villkoren för hyresrätten är under utredning. Behov av renovering i miljonprogramsområden Byggnaderna i Sverige ska förbruka hälften så mycket energi år 2050 jämfört med Den målsättningen har riksdagen slagit fast. I Umeå finns storleksordningen lägenheter i flerbostadshus som är byggda under miljonprogramsåren mellan Flertalet av dessa bostäder är i behov av både renoveringar och omfattande energieffektiviseringar fram till Den är en omfattande upprustning som krävs. Kungliga ingenjörsvetenskapsakademin, IVA, har uppskattat investeringsbehovet till mellan en halv och en miljon kronor per lägenhet. Med utgångspunkten att kostnaden ligger på en halv miljon per lägenhet är det fråga om totalt fyra miljarder kronor eller cirka 100 miljoner kronor per år fram till Det finns en risk är att renoveringarna leder till betydligt ökade hyresnivåer och blir för dyra för vissa grupper när de enligt bruksvärdesprincipen jämförs med nyproduktionshyror. För att underlätta finansieringen behöver kommande renoveringar samordnas med om- och tillbyggnader som ger fler lägenheter i attraktiva lägen och insatser som ökar tillgängligheten. Äldregruppens tillväxt Antalet äldre ökar kraftigt de kommande åren och gruppen fortsätter att öka under mycket lång tid. Under de kommande åren fram till 2020 är det främst personer i åldrarna år som ökar mest och blir fler. Därefter ökar grupperna över 80 år. Hur äldregruppen väljer att bo kommer att få stor betydelse för bostadsförsörjningen. Äldregruppens ökning ställer stora krav på Beslutsdel Strategi för bostadsförsörjningen för Umeå Kommun

12 att bostadsbeståndet är tillgängligt för personer som behöver rullator eller är rullstolsburna. Det är också viktigt att kommande nyproduktion anpassas efter den teknikutveckling som sker t.ex. vad gäller trygghetsfunktioner, larm, brand med mera. Större konkurrens om studenterna Gruppen unga mellan svarar för nästan hälften av inflyttningen till Umeå. Det kommer sig av att Umeå är en universitetsstad. Gruppen har varit extremt stor de senaste åren på grund av demografiska faktorer och når sitt maximum 2013 för att därefter minska. Det är stor utmaning för Umeå att klara konkurrensen om den här gruppen mot andra större Universitets- och högskoleorter. En viktig faktor i sammanhanget är tillgången till bostäder för unga och studenter. Ökad investeringsvilja i fastigheter Den ekonomiska krisen i flera länder inom EU har inneburit att allt fler investerare vänder sig mot Sverige. Det finns även ett ökat intresse att investera i fastigheter. Umeås kraftiga tillväxt tillsammans med den goda ekonomiska utvecklingen och möjligheten till ökade byggrätter i centrala lägen gör Umeå särskilt intressant för företag som investerar i fastigheter. 12 Beslutsdel Strategi för bostadsförsörjningen för Umeå Kommun

13 Framtida bostadsbyggande I Utbyggnadsordning , se bilaga 1, redovisas aktuella utbyggnadsprojekt för de kommande åtta åren fram till och med 2020 för storleksordningen nya bostäder vilket motsvarar en bostadsproduktion på i genomsnitt 850 nya bostäder per år. Efter 2020 redovisas både fortsatt byggande i redan påbörjade områden samt helt nya områden. I tablån finns en behovsbedömning som tar sikte på kommunfullmäktiges tillväxtmål om att Umeå ska ha invånare till år 2050 samt en redovisad lägsta nivå på bostadsbyggandet vid en tillväxt på i genomsnitt 1000 personer per år. Det byggande som redovisas omfattar både kommunal och annans mark. I Utbyggnadsordningen kommer projekt på kommunal mark först och har grön text. Projekt på annans mark har svart text. Inom båda grupperna är projekten sorterade i storleksordning. Kartor över utbyggnadsområden redovisas i bilaga 2. Nyexploatering Till nyexploatering räknas allt bostadsbyggande på jungfrulig mark i anslutning till eller utanför tätortsavgränsningen för Umeå tätort eller andra tätorter i kommunen. Hit räknas den fortsatta utbyggnaden av Tomtebo och framtida större utbyggnadsområden. Kompletteringsområden Huvuddelen av de kommande årens bostadsbyggande utgörs av kompletteringsbyggande. Det är uppdelat på byggande i de centrala stadsdelarna och i övriga områden inom Umeå tätort Kompletteringsbyggandet omfattar både större och mindre projekt. För de närmaste åren är projekten kända. På sikt kan nya projekt tillkomma. Motivet till uppdelningen är att Översiktplanen för de centrala stadsdelarna har en särskild målsättning att åstadkomma en stadsförtätning som på sikt innebär en fördubbling av antalet boende i de centrala stadsdelarna. Projekt under 30 lägenheter ingår under rubriken Spritt byggande. Småhusområden Under rubriken ingår samtliga områden avsedda för i huvudsak småhusbebyggelse i olika former (friliggande, rad-kedje- och grupphus) oavsett om de ligger inom tätorter i kommunen eller inte. Både områden på kommunal mark samt större nu kända områden på privat mark ingår. Under rubriken Spritt byggande redovisas styckebyggda småhus, främst utanför tätorten. Summering För de kommande fyra åren till och med 2016 finns i redan planerade projekt cirka bostäder vilket innebär ett möjligt bostadsbyggande på cirka 855 bo- Beslutsdel Strategi för bostadsförsörjningen för Umeå Kommun

14 städer per år. Även för den senare perioden mellan ligger redovisat byggande på nivån 850 bostäder per år. Det överstiger med god margi nal den lägsta nivå på byggandet som redovisats. Däremot är planerat bostadsbyggande fram till 2020 inte tillräckligt för att motsvara efterfrågan från en fördubblad befolkningsökning vilket är förutsättningen för att nå kommunfullmäktiges tillväxtmål på invånare. Byggande på kommunal mark Av de nya bostäder som redovisas i Utbyggnadsordning ligger cirka 65 procent av projekten eller cirka bostäder på mark som ägs/fördelas via kommunen. Det betyder att mer än 500 lägenheter per år skulle kunna byggas på mark som ägs av kommunen. Vid utbyggnaden av större områden är det viktigt att områdena fullföljs till väsentliga delar innan nya större områden öppnas. Bland annat för att undvika flera stora infrastrukturinvesteringar vid samma tidpunkt. Byggande efter 2020 Utbyggnaden av Ön kommer att svara för en stor del av byggandet efter Dessutom därutöver fortsätter utbyggnaden av Nydala sjöstad. Det finns också ytter ligare områden som kan bli aktuella. I anslutning till Nydalasjön finns ett större nyexploateringsområde Tomte bo gård som kan tas i anspråk. Vidare kan I 20- området komma att öppnas. Det finns också fler områden längs före detta trafikleder som kan bebyggas när ringleden runt Umeå är färdigställd. Årlig uppdatering Utbyggnadsordningen kommer att uppdateras årligen. Det betyder att den redovisade utbyggnadsordningen revideras om ny lämplig tomtmark kommer fram eller om behoven blir annorlunda eller förutsättningarna för bostadsbyggandet på annat sätt förändras. 14 Beslutsdel Strategi för bostadsförsörjningen för Umeå Kommun

15 Bilaga 1 Utbyggnadsordning med utblick mot 2030 Period Nyexploatering Kompletteringsbyggande Småhus I centrala stadsdelar Övriga stadsdelar Tomtebo 1B (Ö) 100 (300) Sandåkern 500 (200) Fridhem 100 (50) Tavleliden 100 Tomtebo 1B (V) 100 Öbacka Strand 335 Gimoborg 110 Ålidhem 60 Mården 150 Mariestrand 80 Äldre områden 50 Brinken 50 (50) Ålidhem 70 Ersboda 20 Dragonfältet 50 Kungsgården 70 Umedalen 50 Vipan 50 Olofsdal (100) Stöcksjö 50 Focken 5 80 Campus 200 (200) Täfteå 25 Vaktposten 60 Spritt byggande 100 Röbäck 20 Muraren 50 Ön 20 Behov: Forsete 50 Ljumviken 10 Behov: inv Magne 30 Yttersjö Spritt byggande 100 Spritt byggande 100 Summa: Tomtebo 1B (Ö) 300 Guldskrinet 200 (200) Ön 400 (2600) Tavleliden 100 Nydala sjöstad 200 (300) Sandåkern 200 Olofsdal (200) Äldre områden 70 E4 E12 inom ringen 200 (300) Aspgärdan 100 Skravelsjö 50 Lundåkern 150 Fridhem 50 Ersboda 20 Gamla K4 150 Campus 200 Stöcksjö 50 Brinken 50 Olofsdal Ön 30 Behov: Focken Spritt byggande 100 Täfteå 25 Behov: inv Spritt byggande 100 Umåker Spritt byggande 100 Summa: Pågående Nydala sjöstad Guldskrinet Olofsdal 2 Tavleliden E4 E12 inom ringen Ön Skravelsjö Ersboda Anumark Tänkbara områden I 20 Kuratorn Sörfors Tomtebogård Kärven, Logen Kungsänget Ersmark Stöcksjöliden Ön Kommentar Uppgift om antal påbörjade lägenheter. Inom parentes anges uppskattad återstående volym vid periodens slut. Redovisat behov = utifrån prognosökning personer/år samt utifrån kommunfullmäktiges mål om invånare. Grön text avser kommunens mark, svart text annans mark. Utbyggnadsordningen är sorterad efter markägande. Utbyggnadsordningen kommer att uppdateras årligen (publiceras på Beslutsdel Strategi för bostadsförsörjningen för Umeå Kommun

16 Kommentar till utbyggnadsordning Nyexploatering Projekt på kommunal mark, ej markanvisad till byggherrar Tomtebo Området är naturskönt beläget vid Nydalasjöns sydspets, cirka fem kilometer från Umeå centrum och utgör fortsättningen på utbyggnaden i anslutning till sjön. Ytterligare 400 bostäder förväntas tillkomma i den östra delen. En aktuell detaljplan finns för områdets utbyggnad. Området ligger mitt i ett omtyckt rekrea tionsområde med promenadvägar, grillplatser, motionsslingor och äventyrslekpark. Tomtebo har nära till Universitets- och sjukhusområdet, två av Umeås största arbetsplatser samt nära lokal- och regionalbussar samt Botniabanan. Nydala sjöstad Området är beläget mellan E4/Kolbäcksvägen i väster och Nydalasjön i öster. Utbyggnad är planerad att starta under senare delen av programperioden. Nydala sjöstad har ett utmärkt trafikorienterat läge nära Universitets- och sjukhusområdet samt rekreationsområdet Nydala. I området planeras för en blandning av arbetsplatser och bostäder, med arbetsplatser närmast E4 och bostäder närmare sjön. Slutlig nivå på exploateringen avgörs i detaljplanen. Området kollektivtrafikansluts. Avstånd till Universiteten är cirka 1,5 kilometer och till centrum cirka fyra kilometer. Läs mer på: utvecklingochplanering/stadsplaneringochbyggande/oversiktsplan Kompletteringsbyggande Projekt på kommunal mark, ej markanvisad till byggherrar Brinken I stadsdelen Väst på stan, vid norra älvsstranden 1,5 kilometer väster om centrum ligger Brinken, ett område som bedöms kunna inrymma cirka 100 nya bostäder. Eftersom området ligger i inflygningszonen för Umeå flygplats måste flygbullerfrågan utredas innan byggstart. Området ligger nära ett av huvudstråken för kollektivtrafiken. Vipan I ett unikt förtätningsläge i direkt anslutning till järnvägsstationen Umeå Östra, med Universitets- och sjukhusområdet och bussterminalen som nära grannar ligger kvarteret Vipan. Projektet kan komma att innehålla både verksamheter och bostäder. Detta för att tillvarata det centrala läget mellan Umeås två noder centrum och universiteten, samt för att bidra till att området hålls levande både dag- och kvällstid. Avstånd till centrum är cirka 1,5 kilometer. Området har tillgång till goda kommunikationer. 16 Beslutsdel Strategi för bostadsförsörjningen för Umeå Kommun

17 Fridhem Fridhem ligger i ett av Umeås få utsiktslägen i en sydvästsluttning inom den populära stadsdelen Berghem, med närhet både till centrum och Universitets- och sjukhusområdet. Området kommer att bebyggas med cirka 150 nya bostäder. Avståndet till centrum är cirka 1,5 kilometer. Området har en god kollektivtrafikförsörjning. Ålidhem För att komplettera det befintliga bostadsbeståndet och erbjuda större möjligheter till kvarboende kommer Ålidhemsområdet att kompletteras med storleksordningen 70 nya stadsradhus samt ungefär lika många lägenheter i flerbostadshus. Slutlig fördelning flerbostadshus/stadsradhus bestäms utifrån vad detaljplanen kommer att tillåta. Det är dels kvarteret Sekreteraren i södra Ålidhem dels området i anslutning till Assistensvägen som är aktuella för ny bebyggelse. Ålidhem är mycket populärt på grund av sin närhet till Universitets- och sjukhusområdet. Avstånd till centrum är fyra kilometer. Området har mycket god kollektivtrafikstandad. Guldskrinet När det nya badhuset tas i drift frigörs mark där det gamla badhuset rivs. I ett attraktivt läge i stadsdelen Haga kommer cirka 400 bostäder att byggas. Från Guld skrinet är det cirka 1,5 kilometer till centrum. Området är mycket väl kollek tiv trafikförsörjt. E4-E12 inom ringen Den del som avses är sträckan mellan Centrum och Ikea som blir möjlig att exploatera i takt med att vägen kan omvandlas till stadsgata när Trafikverket har överlämnat den till kommunen. Utbyggnaden kommer att ske etappvis och kan starta när den västra väglänken med en ny broförbindelse är på plats. En omvandling av de gamla europavägarna innebär stora kostnader för utbyggnad av ny infrastruktur. Lundåkern På norra älvsstranden 1,5 kilometer väster om centrum ligger Lundåkern, ett område som ska inrymma minst 150 bostäder. Området erbjuder mycket höga boendevärden med sitt älvsnära läge. Eftersom det ligger i inflygningszonen för Umeå flygplats måste flygbullerfrågan utredas innan byggstart. Området ligger nära kollektivtrafikens huvudstråk. Gamla K4 Exploatering av ett större område som är inne i slutskedet. Inom Dragonfältet, Väst på stan, finns detta förtätningsprojekt där exploatering påbörjades i slutet Beslutsdel Strategi för bostadsförsörjningen för Umeå Kommun

18 av 1990-talet. Nu återstår två etapper, varav denna etapp beräknas kunna inrymma cirka 150 nya bostäder. Ön Ön har ett unikt läge mitt i Umeälven med närhet till centrum och med cykelavstånd till Umeå flygplats, Universitets- och sjukhusområdet med bussterminalen och järnvägsstationen Umeå Östra. Miljön är vattennära med många allmänt tillgängliga strandområden. Såväl täta stadsmiljöer som villa-, sjö- och trädgårdstad finns representerade i planen. Utbyggnaden av Ön kommer att påbörjas efter 2017 och pågå under minst år. För exploatering av den norra delen av Ön krävs stora investeringar. På den södra delen av Ön passerar E4:an. Landskapet på Ön innehåller en mosaik av skiftande lövskogar, kulturoch odlingslandskap med åkrar och igenväxande ängar. Grönområdena på Ön bjuder på en känsla av orördhet, skogskänsla, utblickar och vyer över älven, kulturhistoria och artrikedom i en lugn miljö nära staden. Området kommer att anslutas till kollektivtrafiken. Läs mer i Fördjupad översiktsplan för Ön: utvecklingochplanering/stadsplaneringochbyggande/oversiktsplan Olofsdal Norr om Universitets- och sjukhusområdet ligger Olofsdal i en sydsluttning. Närheten till Universitets- och sjukhusområdet gör området attraktivt, liksom närheten till rekreationsområdena runt Nydalasjön, vid Mariehemsängarna och på Stadsliden. På kommunens mark, Olofsdal 2, inryms cirka 500 bostäder. Avståndet till Umeå Universitet är drygt en kilometer. Området är kollektivtrafikanslutet. Läs mer i Fördjupad översiktsplan för Universitets- och sjukhusområdet. utvecklingochplanering/stadsplaneringochbyggande/oversiktsplan Aspgärdan I ett kompletteringsprojekt på Böleäng i sydvästra Umeå ligger ett område som kan inrymma cirka 100 nya bostäder. Intill området ligger en av Umeås större arbetsplatser, Volvo Lastvagnar. Området ligger nära det omtyckta rekreationsområdet Bölesholmarna. Eftersom området ligger i inflygningszonen för Umeå flygplats måste flygbullerfrågan utredas innan byggstart. Avstånd till centrum är knappt två kilometer. Området ligger nära kollektivtrafikens huvudstråk. Projekt på kommunal mark som markanvisats till byggherre Sandåkern Sandåkern är ett stort centrumnära kompletteringsområde. Utbyggnaden pågår och området är planerat för cirka 700 nya bostäder. 18 Beslutsdel Strategi för bostadsförsörjningen för Umeå Kommun

19 Öbacka Strand Öbacka Strand är ett större kompletteringsområde i anslutning till Umeå Östra och Norrlands Universitetssjukhus. Hela området är planerat för cirka 600 bostäder varav cirka hälften är inflyttade. Hälften av området upplåts med bostadsrätt och hälften med hyresrätt. Mården Kompletteringsområde i storleksordningen cirka 150 bostäder Öst på stan. Området har anvisats till AB Bostaden i Umeå vilket innebär att projektet sannolikt kommer att innehålla hyresrätter. Dragonfältet Exploatering av ett större område som är inne i slutskedet. Inom Dragonfältet, Väst på stan, finns detta förtätningsprojekt där exploatering påbörjades i slutet av 1990-talet. Nu återstår två etapper, varav denna etapp beräknas kunna inrymma cirka 50 nya bostäder. Gimoborg En mindre del återstår på Gimoborg innan projektet är fullföljt, vilket motsvarar drygt 100 bostäder. Mariestrand En mindre del återstår på Mariestrand innan projektet är fullföljt, vilket motsvarar drygt 80 bostäder. Kungsgården Kungsgården utgör ett förtätningsområde med cirka 70 bostäder på gränsen mellan befintlig bebyggelse inom stadsdelen Grubbe och åkermarkerna ner mot Umeälven. Projekt på annans mark Focken Focken är ett relativt stort kompletteringsområden i de centrala stadsdelarna. Ut byggnaden beräknas pågå även efter 2017 och omfattar totalt cirka 200 bostäder. AB Bo staden i Umeå äger fastigheterna vilket pekar mot att de kommer att innehålla hyresrätter. Vaktposten Vaktposten är ett större privat projekt i den västra delen av centrum som innehållet cirka 100 nya bostäder. Muraren Muraren är ett projekt omfattade cirka 50 lägenheter på privat mark nära centrumfyrkanten. Beslutsdel Strategi för bostadsförsörjningen för Umeå Kommun

20 Forsete och Magne Forsete och Magne är kvarter inom centrumfyrkanten som är föremål för omvandling. I kvarterat Forsete byggs radhus på taket. I kvarterat Magne vid nuvarande Thulehuset byggs ett nytt kontorshus som komplement till det nuvarande. Detaljplanen medger en ökning av antalet bostäder. Olofsdal Norr om Universitets- och sjukhusområdet ligger Olofsdal. Närheten till Uni versitetsoch sjukhusområdet gör området attraktivt, liksom närheten till re kreationsområdena runt Nydalasjön, vid Mariehemsängarna och på Stadsliden. På Olofsdal 1 inryms cirka 500 bostäder. Läs mer i Fördjupad översiktsplan för Universitets- och sjukhusområdet. utvecklingochplanering/stadsplaneringochbyggande/oversiktsplan Campus På Campus har möjligheten öppnats för att bygga både bostäder och verksamheter utanför den zon som utgör själva universitetsområdet. Bedömningen är att cirka 400 bostäder kan tillkomma under programperioden. Det är önskvärt att bostäderna på Campus i första hand reserveras för universitetets behov av student- och forskarbostäder. Läs mer på: utvecklingochplanering/stadsplaneringochbyggande/oversiktsplan Småhusområden, avser både kommunal och privat mark Tavleliden, Sekreteraren, Ersboda och Skravelsjö Områdena är exempel på kommunala småhusområden som är aktuella de kommande åren. Byggandet kommer att fortsätta på Tavleliden under hela programperioden. Av den första planetappen återstår cirka 130 tomter. I en kommande planetapp möjliggörs cirka 300 nya tomter. Det är till större delen fråga om fri liggande tomter med inslag av rad- och gruppbebyggelse. Inom Ersboda är två nya småhusområden aktuella. I ett första skede öppnas ett mindre område vid Filgränd. Tanken med projektet Sekreteraren inom Ålidhem är att ny rad- och kedjehusbebyggelse ska förbättra möjligheten för barnfamiljer att bo kvar i området. I den senare delen av programperioden planeras för ett nytt större småhusområde i Skravelsjö. Det kommer att knyta samman Röbäck och Skravelsjö och på längre sikt även Stöcksjöliden. Umedalen, Stöcksjö, Täfteå, Röbäck, Ön, Ljumviken, Yttersjö med flera Det finns ett flertal privata småhusområden vilket är ett värdefullt komplement till de kommunala områdena. Det breddar utbudet både geografisk och innehållsmässigt och gör valmöjligheterna större. Här tillkommer sannolikt fler nya områden efter hand. 20 Beslutsdel Strategi för bostadsförsörjningen för Umeå Kommun