UPPLÄGG & GENOMFÖRANDE...

Transkript

1

2 Innehållsförteckning 2. SAMMANFATTNING BAKGRUND & SYFTE MÅLGRUPP UPPLÄGG & GENOMFÖRANDE SVARSFREKVENS RESULTATREDOVISNING UNDERSÖKNINGENS RESULTAT NUVARANDE ARBETSSITUATION Vilken/vilka anställningsform/-er har du idag? Inom vilken sektor arbetar du idag? Vilken bransch/branscher är din organisation huvudsakligen verksam inom? Inom vilket/vilka områden är du huvudsakligen verksam? Hur många anställda har det företag du arbetar på? Har du en chefsbefattning? Sitter du i ledningsgruppen på det företag du arbetar på? Har du bytt arbete/uppdrag under det senaste året? Hur fick du din nya tjänst/uppdrag? Vad är viktigast när du söker nytt jobb/uppdrag? DEN DIGITALA RESAN Vilken av följande fyra organisationsformer liknar mest den du arbetar i? Vilken organisationsform tror du är mest framgångsrik för att lyckas på Den digitala resan? Varför tror du den är bäst? Känner du till vilken strategi det företag/den organisation du jobbar i har? Finns det någon koppling mellan ditt dagliga arbete och strategin? Mäts du på något mål som är kopplat till företagets/ organisationens strategi? Känner du till värderingarna i din organisation? Stämmer dina värderingar med din arbetsgivares/ uppdragsgivares? Har du rätt kunskap för att möta de förändringar som digitaliseringen medför? Vilken kunskap saknar du för att kunna möta de förändringar som digitaliseringen medför? Vilka nya roller som inte finns idag tror du kommer att finnas om tre år? Vilka roller tror du kommer att försvinna inom 3-5 år? Vem tycker du är årets digitala superprofil? Vem tycker du är årets digitala ledare? Vilket företag är årets disrupter? ÖVRIGA KOMMENTARER TILL HAMMER & HANBORG BAKGRUNDSFRÅGOR Är du man eller kvinna? Hur gammal är du? Vilket postnummerområde bor du i? Vilken är din högsta slutförda utbildning?... 29

3 2. Sammanfattning Denna webbundersökning, som skickades till kunder och samtliga kandidater i Hammer & Hanborgs nätverk, har besvarats av totalt personer. Syftet med undersökningen är att kartlägga hur den nuvarande och framtida arbetssituationen ser ut för personer med kommunikativa roller. Utöver detta ställs frågor kring ett aktuellt tema. I årets undersökning är temat Den digitala resan som en naturlig följd av den digitala transformation som pågår och som var fokus i förra årets undersökning. Om respondenterna 69 % är kvinnor, två tredjedelar är mellan år och lika många bor i Stockholmsområdet. 85 % är högskoleutbildade och utbildningsnivån stiger bland respondenter som arbetar på större företag. Nuvarande arbetssituation Andelen arbetssökande fortsätter att minska och är nu 8 % (10 %). Andelen tillsvidareanställda ökar även 2016 och är nu uppe i 70 % (69 %) av respondenterna. 13 % är egna företagare och 8 % är frilansare/konsult ett nytt svarsalternativ för året. Nästan 7 av 10 arbetar inom den privata sektorn, en fjärdedel inom den offentliga sektorn och resterande 7 % återfinns i den ideella sektorn. Reklam/PR/Kommunikation är den vanligaste branschen att arbeta inom, med myndighet/stat/kommun på en andra plats. 30 % arbetar i en stor organisation med fler än 1000 anställda och 17 % arbetar i en mindre organisation med upp till tio anställda. En knapp tredjedel av respondenterna är chefer och 6 av 10 chefer sitter i ledningsgruppen i sin organisation. Cirka 4 av 10 har bytt arbete eller uppdrag under året och den vanligaste metoden för att hitta sin nya tjänst/uppdrag är genom platsannonser på internet. Det viktigaste när respondenterna söker nytt är att de vill ha intressanta arbetsuppgifter och personlig utveckling. Lön och förmåner hamnar först på en femte plats. Tema 2016: Den digitala resan 6 av 10 respondenter uppfattar att den organisation som de arbetar i är en traditionell organisation. En organisationsform som respondenterna samtidigt menar är minst lämplig för att vara framgångsrik och att lyckas på Den digitala resan. Istället tror de att en Nätverksorganisation eller en Amöbaorganisation är ett bättre sätt att organisera sig. Tre fjärdedelar av respondenterna känner till strategin för den organisation de arbetar i. Nästan 90 % av respondenterna uppger också att det finns en tydlig koppling mellan deras dagliga arbete och strategin men bara 7 av 10 mäts på något mål som är kopplat till organisationens strategi. De flesta, 91%, känner till värderingarna i den organisation de arbetar inom, och det är endast 3% som uppger att värderingarna inte alls stämmer överens med deras egna. En tredjedel tycker att organisationens värderingar delvis överensstämmer. 2

4 Två tredjedelar upplever att de har rätt kunskap för att möta de förändringar som digitaliseringen medför och en femtedel är osäkra på var de står kunskapsmässigt. Övriga 14% uppger att de inte har rätt kunskap. Digital superprofil Alexander Bard är framröstad som årets digitala superprofil. Han ses som en framtidsfilosof som ligger långt före utvecklingen i stort. Han kopplar ihop teknik med samhällsutveckling och andra områden som få andra klarar av. Digital ledare Frida Boisen vinner kategorin årets digitala ledare med sin förmåga att inspirera alla att hänga med på den digitala resan. Hon är helt integrerad digitalt och analogt och har en fin tonalitet i sitt budskap. Årets disrupter Uber vinner klart kategorin som årets disrupter. Med deras affärsmodell flyttar de begreppet av vad en transporttjänst är och utmanar inte bara en traditionell affärsidé utan även gällande skattelagstiftning. 3

5 3. Bakgrund & Syfte Hammer & Hanborg är ett konsultbolag som utvecklar företag och organisationer genom att leverera kompetens, talang och konsulttjänster inom management och kommunikation. Företaget har funnits sedan 1994 och detta är tolfte gången som undersökningen genomförs. De tidigare har genomförts 2004 samt Ett återkommande syfte med undersökningen är att kartlägga situationen för kommunikativa roller på arbetsmarknaden och vad som är viktigt när man söker jobb eller medarbetare nu och i framtiden. Undersökningen innehåller även frågor kring ett aktuellt tema. Årets undersökning fokuserar på Den digitala resan som följer av förra årets tema Digital transformation. 4

6 4. Målgrupp Målgrupp för studien är kunder och samtliga kandidater som finns i Hammer & Hanborgs nätverk. 5. Upplägg & Genomförande Den 8 mars skickades enkäten via e-post till kontaktnätet. Två påminnelser gick ut till dem som inte svarat på första utskicket. De skickades den 14 och 18 mars. Svar inkomna fram till och med den 27 mars har analyserats. Precis som föregående år använde vi även en länk som Hammer & Hanborg lade ut på sin hemsida och postade i sociala medier. De som inte fått en inbjudan via e-post till enkäten kunde svara på den genom att klicka på länken. Totalt bestod enkäten av 28 frågor. Det var dock få som fick samtliga frågor då en stor del var följdfrågor som respondenterna fick beroende på vilka svar de tidigare lämnat. 6. Svarsfrekvens Enkäten skickades ut till personer med giltig e-postadress av dessa var ej kontaktbara vilket reducerar nettourvalet till personer. Enkäten besvarades av personer från Hammer & Hanborgs nätverk (Svarsfrekvens: 11,9 %) och utöver det kom 247 svar in från länken som var delad i Hammer & Hanborgs digitala kanaler. Totalt besvarades enkäten därmed av respondenter. 5

7 7. Resultatredovisning Resultaten redovisas med totalsiffror samt med uppdelning på nedanstående undergrupper i de fall där stora skillnader återfinns mellan grupperna. Förändringar i fördelningen nedan är vanligtvis små och ligger inom felmarginalen. Så även i år där skillnaderna mot 2015 års undersökning är små. Det har tillkommit ett alternativ inom frågan för anställningsform idag, vilket behandlas i detalj under resultatredovisningen för just den frågan. 6

8 8. Undersökningens resultat Nedan följer en sammanfattning av resultaten för varje fråga i undersökningen Nuvarande arbetssituation Vilken/vilka anställningsform/-er har du idag? I årets undersökning var alternativet Frilansare med för första gången. 8 % av respondenterna valde det alternativet och det verkar ha plockat några procentenheter från alternativen egenföretagare och tidsbegränsad anställning, men inte i någon större utsträckning. Tidsbegränsad anställning minskar med två procentenheter och egenföretagare med en, så resultaten visar istället att respondenterna i högre utsträckning angett fler än ett svarsalternativ. Vid en filtrering på resultaten visar det att av de 295 som har svarat Frilansare är det 35 % som även har svarat egenföretagare och 12 % tidsbegränsad anställning eller tillsvidareanställning. Andelen tillsvidareanställda ökar för tredje året i rad låg andelen tillsvidareanställda på 63 % och har därefter ökat varje år till årets 70 %. Andelen tillsvidareanställda är som i tidigare undersökningar högst bland de som är mellan år och som oftast har lämnat studierna bakom sig. Från 40 år och uppåt börjar istället andelen egenföretagare att öka och utgör även 2016 mer än en tredjedel av respondenterna över 60 år. 7

9 Inom vilken sektor arbetar du idag? Förändringarna från 2010 och framåt är ytterst marginella med små förändringar mellan åren. Yngre respondenter arbetar i marginellt högre utsträckning i privat sektor medan andelen som arbetar inom offentlig sektor ökar med ålder. Respondenter som angett att de är tidsbegränsat anställda arbetar i högre utsträckning inom den offentliga sektorn (37 %), precis som respondenter som arbetar inom organisationer med fler än 200 anställda (39-40 %). Den ideella sektorn är däremot vanligast bland respondenter som arbetar i organisationer med 6-10 anställda (16 %). Drygt 3 av 4 chefer arbetar inom den privata sektorn medan en knapp tredjedel av de som inte är chefer arbetar inom den offentliga sektorn. Även de som inte har bytt uppdrag under året arbetar i något högre utsträckning i den offentliga sektorn. 8

10 Vilken bransch/branscher är din organisation huvudsakligen verksam inom? De första fem positionerna 2016 är identiska med resultaten från Reklam/PR/ Kommunikation ligger alltjämt etta och ökar några procentenheter jämfört med förra året då alternativet låg jämnt med Myndighet/ Stat/Kommun. Förändringarna för branscherna i övrigt är väldigt små och det handlar om enstaka procentenheter. För flera branscher är nivåerna för låga rent generellt för att kunna uttala sig om könsskillnader. Dock ser det i topp 5-delen av tabellen ut som att män i högre utsträckning jobbar inom fyra av de fem branscherna. Undantaget är Myndighet/Stat/Kommun som har en högre andel kvinnor. Lite längre ner är det också en högre andel kvinnor som arbetar inom Utbildning/Forskning och en lägre andel kvinnor som arbetar inom Tillverkningsindustrin eller Elektronik/Teknik. De yngsta, och de allra äldsta, respondenterna arbetar i högre utsträckning med Reklam/PR/Kommunikation eller Media/Förlag. Äldre respondenter har även en hög andel (21 %) som arbetar inom Konsult/Tjänsteföretag. Bland anställda inom den offentliga sektorn arbetar drygt 50 % i Myndighet/Stat/Kommun, 14 % inom Utbildning/Forskning och 11 % inom Hälso/Sjukvård/Landsting. För anställda i den ideella sektorn finns det framförallt två tydliga branscher 56 % arbetar inom Ideella organisationer och 31 % i Fackförbud/Intresseorganisationer. 7 % av respondenterna har angett Annan bransch och då också fått möjligheten att skriva vilken. Det är som vanligt en stor blandning men återkommande svar är exempelvis Bil-/fordonsbranschen, Datorspel/Spel, Mässor/Evenemang, Idrott, Försvar/Säkerhet samt Svenska Kyrkan. 9

11 Inom vilket/vilka områden är du huvudsakligen verksam? Respondenterna kunde ange ett obegränsat antal verksamhetsområden. Två tredjedelar av respondenterna är verksamma inom kommunikation och närmare hälften inom marknadsföring. Uppdelat på män och kvinnor är det en klart högre andel av kvinnorna som är verksamma inom Kommunikation, medan det är jämnt mellan könen inom Marknadsföring. Lite längre ner på listan ser vi att Ledning och Affärsutveckling är mer vanligt förekommande bland män än bland kvinnor. Männen har i genomsnitt angett 2,3 alternativ mot kvinnornas 2,0, vilket gör att andelen för män ofta är något högre än för kvinnor. Just hur många områden respondenterna har angett är intressant att titta närmare på. Egenföretagare toppar med 3,0 områden i genomsnitt, mot 2,0 för tillsvidareanställda och tidsbegränsat anställda. Anställda inom småföretag (1-5 anställda) har angett 2,9 områden, mot 1,9 för anställda i stora organisationer. Slutligen anger chefer 2,5 områden, mot 1,8 för de som inte är chefer. Utöver ovanstående områden gick det även att ange ett eget svar. 199 personer gjorde det och återkommande områden bland de svaren var Administration, Design, Journalistik, Utbildning, Hållbarhet, Politik, Projektledning och Verksamhetsutveckling. 10

12 Hur många anställda har det företag du arbetar på? Precis som föregående år är det cirka en tredjedel av respondenterna som arbetar i organisationer med fler än 1000 anställda. Överlag är det en klar övervikt på respondenter som arbetar i stora organisationer, då endast 17 % av dem arbetar i småföretag med upp till 10 anställda. Mönstret är i stora drag likadant för kvinnor och män, med den skillnaden att det är ytterligare något högre andel bland kvinnor som arbetar inom stora organisationer och en högre andel män bland de som arbetar i de allra minsta företagen. Andelen som arbetar i stora organisationer ökar fram till att respondenterna blir 50 år för att därefter avta igen. I den offentliga sektorn är det allra vanligast med stora organisationer där 47 % av respondenterna återfinns på arbetsplatser med fler än 1000 anställda. Inom den ideella sektorn är det vanligare med mindre företag där 23 % finns på arbetsplatser med upp till 10 anställda och ytterligare 26 % på arbetsplatser med anställda Har du en chefsbefattning? De som tidigare svarat att de var tillsvidareanställda, tidsbegränsat anställda eller frilansare fick även svara på frågan om de har en chefsbefattning. Rena egenföretagare var därmed undantagna från den här frågan. Resultaten visar att knappt en tredjedel av respondenterna har en chefsbefattning, med en klart högre andel bland män. Andelen chefer ökar också med stigande ålder samt är högre bland tillsvidareanställda (33 %) än tidsbegränsat anställda (12 %). Frilansare ligger allra högst på 39 %. Andelen är även högre bland de som arbetar inom den privata sektorn (37 %). 11

13 Sitter du i ledningsgruppen på det företag du arbetar på? De som angett att de är chefer fick även svara på frågan om de sitter i ledningsgruppen på det företag de arbetar i. 60 % av cheferna gör detta, vilket är en uppgång från 55 % 2015 men fortfarande under 2014 års resultat. Skillnaden mellan könen är inte tillräckligt stor för att vara signifikant, vilket den var 2014 då en lägre andel av de kvinnliga respondenterna satt med i ledningsgruppen. Andelen som sitter i en ledningsgrupp ökar med stigande ålder på respondenterna och det är en lägre andel bland tidsbegränsat anställda (39 %) som sitter i ledningsgruppen. Sett till sektorer är den högst i den ideella sektorn (79 %) och lägst i den privata sektorn (57 %). Andelen ligger över 60 % för alla storlekar på organisationen förutom de allra största där andelen minskar till 55 % för respondenter från organisationer med anställda och därefter ytterligare några enheter till 48 % för respondenter från organisationer med mer än 1000 anställda Har du bytt arbete/uppdrag under det senaste året? Fyra av tio respondenter har bytt arbete/uppdrag under det senaste året, manliga respondenter har både 2015 och 2016 i något högre utsträckning uppgett att de bytt arbete/uppdrag. Det finns vissa åldersmässiga skillnader då det i den yngsta åldersgruppen är 52 % som har bytt arbete/uppdrag, för att därefter sjunka till 31 % för respondenter över 60 år. Bland de med tidsbegränsad anställning är det 3 av 4 som har bytt under det senaste året jämfört med drygt 3 av 10 bland de med tillsvidareanställning. Det är också vanligare att byta bland anställda i småföretag (53 %). 12

14 Hur fick du din nya tjänst/uppdrag? Platsannons på Internet var även i 2016 års undersökning den vanligaste vägen till det nya jobbet/uppdraget bland de som har bytt under det senaste året. Privata kontakter och Internrekrytering kommer strax därefter och har bytt plats med varandra jämfört med förra året. Andelsmässigt är dock skillnaderna ytterst marginella. Professionella kontakter och Headhuntad direkt av arbetsgivare har också bytt plats med varandra, där det senare har ökat med två procentenheter och då på marginalen knipit fjärdeplatsen. I tidigare undersökningar fanns det tydligare skillnader mellan könen men det börjar jämnas ut i årets undersökning. Fortfarande är dock rekryteringsföretag och att starta eget vanligare bland män än bland kvinnor. 5 % av respondenterna valde att skriva ett eget svar under Annat. Det kom in 64 svar, där vanliga alternativ var att de hade blivit befordrade eller bytt inom företaget, att de bytt jobb som en följd av en omorganisation eller att de blivit rekommenderade av en kollega. En person hade också träffat sin chef ute på dans. Platsannonser på Internet har en minskande betydelse med stigande ålder, men är det mest angivna sättet bland respondenter upp till 40 år. Privata och professionella kontakter ökar däremot med stigande ålder och blir bland respondenter över 50 år de två vanligaste metoderna. Headhunting är något vanligare bland yngre och att starta eget vanligare bland äldre. Privata kontakter är vanligare bland tidsbegränsat anställda medan internrekrytering är klart vanligare bland tillsvidareanställda. Platsannonser på Internet är vanligare bland offentligt och ideellt anställda medan privat anställda i högre utsträckning angett privata eller professionella kontakter. Kontakter är också vanligare i mindre företag. Chefer är i klart högre utsträckning headhuntade eller internrekryterade än de som inte är chefer. 13

15 Vad är viktigast när du söker nytt jobb/uppdrag? Att jobbet erbjuder intressanta arbetsuppgifter är den enskilt viktigaste faktorn när respondenterna söker nya jobb/uppdrag. 6 av 10 anger detta och det finns inga tydliga skillnader mellan könen. På andra och tredje plats finns, klart distanserade, faktorer som Personlig utveckling och Balans mellan privatliv och arbete. Även alternativet Bra chef på fjärde plats kommer före den rent ersättningssyftande faktorn Lön och förmåner. Mellan könen finns det några skillnader i att kvinnor i högre utsträckning tycker att det är viktigt med en bra chef och att företaget har tydliga värderingar som stämmer med respondentens egna. Männen däremot värderar sin ersättning betydligt högre och det alternativet kommer på tredje plats för de manliga respondenterna. De flesta faktorer minskar i betydelse med respondenternas stigande ålder, med undantagen att det blir viktigare med intressanta arbetsuppgifter och att företaget/organisationen ska ha tydliga värderingar som stämmer överens med respondentens egna. En bra chef är mindre viktigt för frilansare och egenföretagare.ideellt eller offentligt anställda drivs inte av lön och förmåner. Inom de sektorerna är det värderingar och samhällsnytta som kommer fram som viktiga faktorer. 14

16 8.2. Den digitala resan Temat för 2015 års undersökning var Digital Transformation. I resultatet av den framgår det tydligt att det är människorna som avgör hur en organisation lyckas med resan in i den nya digitala världen. Kommunikatören 2016 fokuserar därför på organisation, strategier och värderingar. I vår undersökning Nordic Executive Survey 2015 framgår det att de största utmaningarna i den digitala transformationen är att få med sig medarbetarna, att man är organiserad på fel sätt och att medarbetarna saknar rätt kunskap Vilken av följande fyra organisationsformer liknar mest den du arbetar i? Respondenterna kunde välja mellan fyra olika organisationsformer: Traditionell organisation med hierarkiska strukturer och silos. Nätverksorganisation som bygger på relationer mellan intressenter. Amöbaorganisation som är öppen och inte låser inte in människor i bestämda roller och handlingsutrymmen. Här ser man till människans förmåga och låter den agera fritt utan att begränsa med traditionella rollbeskrivningar. Kaosorganisation där silos är krossade och processer inte längre är linjära och man har lösare strukturer där man i sina respektive roller rör sig fritt beroende på behov. De flesta respondenter menar att den organisation man jobbar i mest liknar den traditionella. Den är vanligast i alla sektorer och är dominerande inom offentlig sektor. I ideell och privat sektor är det ungefär en fjärdedel av respondenterna som istället uppgett att de arbetar i vad som mest liknar en nätverksorganisation. Kaosoch amöbaorganisationsformerna är däremot väldigt små i jämförelse med de andra två. Den traditionella organisationen är ett vanligare svarsalternativ för de respondenter som arbetar i större organisationer medan nätverksorganisationen relativt sett är vanligare inom små och mellanstora organisationer (upp till 50 anställda). Även kaos- 15

17 och amöbaorganisationer är vanligare i de mindre organisationerna och till och med vanligare än traditionell organisation i de allra minsta företagen Vilken organisationsform tror du är mest framgångsrik för att lyckas på Den digitala resan? Även om den traditionella organisationen är vanligt förekommande i dagsläget så ser respondenterna ingen framtid för den, för att lyckas på Den digitala resan. Då är det istället nätverksorganisationen som en majoritet av respondenterna svarar, med Amöbaorganisationen på en tydlig andraplats Varför tror du den är bäst? 637 respondenter kommenterade sitt val ovan. Nedan följer en sammanfattning av kommentarerna uppdelade på respektive organisationsform. De som angivit Traditionell organisation menar att mandaten är tydliga i den typen av organisation vilket minskar risken för konflikter och stress. Dessutom tycker man att en beslutsmässig ledning krävs för att kunna driva igenom de förändringar som krävs. Strukturen är tydlig vilket borgar för ordning och reda samt gör att man inte riskerar att något faller mellan stolarna. En ytterligare fördel är att medarbetare vet vem de ska vända sig till när de kör fast. Digitaliseringen drivs inte av ledningen utan från alla håll i organisationen, därför anses Nätverksorganisationen vara den bästa organisationsformen. De som tror på den menar att den är effektiv då den är produktionsinriktad och ger specialister möjlighet att arbeta fritt och samverka vid behov. Ingen behöver vara expert på allt. Även om organisationen bygger på relationer har den ändå struktur som främjar kommunikation och kunskapsöverföring. Digitaliseringen kräver ordning och reda samtidigt som interaktion är en förutsättning för innovation och kreativitet. För de som förespråkar Kaosorganisationen handlar det om att göra alla ansvariga för helheten genom att alla medarbetares kompetens och idéer tas till vara. Eftersom omvärlden förändras behövs flexibla strukturer som kan anpassa sig till förändringarna. Det är en lärande organisation som låter medarbetaren testa och även misslyckas. Silos ses som det största hindret för digitaliseringen. Istället ska man kunna röra sig fritt i organisationen för att både individer och organisationen i sin helhet ska kunna nå sina mål snabbare. Amöbaorganisationens förespråkare lyfter fram resurseffektivitet då individens förmåga står i centrum och organisationsformen anses främja synergieffekter som också ger ökad effektivitet. Vidare framhålls att organisationen motverkar risken att fastna i tröga beslutsprocesser. Organisationen präglas av flexibilitet vilket gör att 16

18 man enklare anpassar sig till omvärlden. Amöban gynnar innovation och möjliggör fritt tänkande. Den ger också individen möjlighet att ta egna initiativ samtidigt som alla är ansvariga för utvecklingen av organisationen. Det finns en hög grad av självstyrande vilket motiverar och engagerar medarbetarna samtidigt som det krävs att de tar eget ansvar för organisationens bästa. 17

19 Känner du till vilken strategi det företag/den organisation du jobbar i har? Cirka tre fjärdedelar av respondenterna uppger att de känner till strategin för den organisation de arbetar inom. Det är något lägre (66 %) bland tidsbegränsat anställda och det finns en skillnad i kännedomen mellan de som är chefer (89 %) och de som inte är det (69 %). Respondenterna kunde även kommentera sitt svar vilket 381 respondenter gjorde. Det framgår av kommentarerna att flera av dem som svarat Ja har uppfattat att vi frågat om kommunikations- eller digitala strategin. En majoritet har svarat att de känner till strategin men kommenterat att det saknas en strategi eller att det är en pappersprodukt som inte implementeras. Ett annat tema på kommentarer är att det finns olika strategier eller att strategin ofta ändras. Kommentarerna från de som svarat Nej på frågan menar att det kan finnas en strategi men att den är bristfällig eller att det finns många tolkningar av den. Många av de som svarat Nej på frågan har kommenterat att de uppfattat frågan som otydlig Finns det någon koppling mellan ditt dagliga arbete och strategin? 9 av 10 respondenter uppger att det finns en koppling mellan deras arbete och deras organisations strategi. Respondenterna kunde även kommentera sitt svar vilket 178 respondenter gjorde. Många av de som kommenterade frågan angav att de saknade alternativet Delvis, dessa personer har till stor del svarat Ja, vilket kan ge en missvisande fördelning mellan svarsalternativen. Kommentarerna från respondenter som svarat Ja visar på en stor spridning på kopplingen mellan strategin och det dagliga arbetet. Många vill lägga till att de kan se viss koppling mellan strategin och deras dagliga arbete. Vissa anser att det är en självklarhet att allas arbete har en koppling till strategin medan andra anser att kopplingen är minst sagt vag. Nedan följer ett axplock av citat från kommentarerna. 18

20 Det genomsyrar alla ställningstaganden. Allt jag gör förankrar jag utifrån våra gemensamma mål och strategier. En liten koppling. Eftersom den inte är så bra skriven blir den svår att följa i praktiken, men vi försöker. Our vision, mission and strategy are very clear to all but sometimes how to execute the strategy is not so clear Kommentarerna från de som svarat Nej handlar till stor del om att den strategi som finns inte är tillräckligt utarbetad för att kunna kopplas till mål. Andra menar att det snarare är implementeringen som brister. Av de som svarat Vet Ej har 7 respondenter valt att kommentera sitt svar, kommentarerna beskriver till stor del en arbetssituation med nya förutsättningar. 19

21 Mäts du på något mål som är kopplat till företagets/ organisationens strategi? 7 av 10 respondenter svarar att de mäts mot mål kopplat till strategin. Andelen är dock något lägre för respondenter inom den offentliga sektorn. Respondenter under 30 år har också en lägre andel (63 %) som mäts mot mål, precis som de med tidsbegränsad anställning (61 %) och de som inte är chefer (64 %). 90 respondenter valde att kommentera sitt Ja-svar i frågan ovan. Många menar att de mäts på mål som bidrar till sin organisations övergripande mål, men att det inte alltid är ett tydligt mätbart mål. Det kan vara kvalitativa mål som exempelvis i vilken utsträckning man som person leder verksamheten gentemot den övergripande visionen eller att en persons kreativa utveckling följs upp. Det finns naturligtvis också de som har mer tydligt mätbara mål och då kan det röra antal nya medlemmar, antal publicerade artiklar, ökad försäljning, antal leads, hur många besökare hemsidan har, hur många nedladdningar man fått eller hur synlig organisationen har varit i media. 46 respondenter som i frågan ovan svarat Nej kommenterade sitt svar. Deras svar beskriver ofta att det pratas om mål, men att deras organisation tyvärr ännu inte implementerat dem eller kommit igång med det arbetet i praktiken. Det kan ha en låg prioritering eller finnas en plan för mål när en ny strategi ska lanseras. Andra menar att de har mål men inte på individnivå, eller att de målen är för kvalitativa för att kunna anses vara mål som det går att mäta resultat på för en organisation. Flera sätter upp sina egna mål för att utvärdera sitt eget arbete Känner du till värderingarna i din organisation? Ungefär 9 av 10 respondenter uppger att de känner till värderingarna i sin organisation. Det betyder att upp till 10 % arbetar inom organisationer som antingen har otydliga värderingar eller inte lyckas nå ut med dem till sina medarbetare. Andelen som känner till värderingarna är något högre bland respondenter inom den 20

22 ideella sektorn, äldre respondenter och respondenter som arbetar inom organisationer med mer än 50 anställda Stämmer dina värderingar med din arbetsgivares/ uppdragsgivares? Cirka två tredjedelar av respondenterna uppger att deras värderingar överensstämmer med deras arbetsgivares. Ytterligare cirka 3 av 10 respondenter uppger att värderingarna i alla fall delvis överensstämmer. Respondenterna kunde även kommentera sitt svar vilket 156 respondenter gjorde. En del av kommentarerna från de som svarat Ja handlar om att det är självklart att arbetsgivarens värderingar stämmer med deras egna, och att det är en förutsättning för att de ska vilja arbeta där. En majoritet av kommentarerna handlar om att de anser att de formulerade och kommunicerade värderingarna stämmer väl överens med deras egna. Däremot efterlevs de inte alltid i organisationen. Särskilt ifrågasätts ledningen och det förekommer kommentarer som visar på att olika värderingar finns i olika delar av organisationen. Av de som kommenterat sitt Vet ej svar har många samma uppfattning om att de finns diskrepanser mellan officiella värderingar och de värderingar man de facto lever efter. Dessutom kommenterar några att det är en så pass stor och internationell organisation, varför värderingarna inte till känns helt relevanta för dem i den lokala organisationen. Flera av de som svarat Nej och kommenterat tar också upp problemet med att de värderingar som upprättats stämmer med deras egna men att de inte efterlevs. Några har svarat Nej och kommenterat att de arbetar i politiskt styrda organisationer Har du rätt kunskap för att möta de förändringar som digitaliseringen medför? Respondenterna är något osäkra på sin egen kunskap då bara 65 % uppger att de har den kunskap som behövs för att möta de förändringar som kommer till följd av digitaliseringen. Var femte respondent är osäker på om de har det och 15 % är säkra på att de saknar nödvändig kunskap. 21

23 Osäkerheten ökar med stigande ålder och är även högre bland de som inte har bytt uppdrag under det senaste året. Respondenterna kunde även kommentera sitt svar. En stor del av de 551 kommentarerna handlar om att nyansera sitt Ja eller Nej svar, till delvis eller Ja och Nej, Andra vill lägga till att det är en färskvara som hela tiden behöver uppdateras. I kommentarerna visar sig också en stor vilja att lära sig mer om digital transformation och digitala verktyg. Trots att 65 % av respondenterna svarat att de har rätt kunskap för att möta de förändringar som digitaliseringen medför menar många att de behöver ytterligare kunskaper Vilken kunskap saknar du för att kunna möta de förändringar som digitaliseringen medför? De som svarat Nej på frågan om man har rätt kunskap för att möta de förändringar som digitaliseringen medför fick svara på frågan. 349 personer valde att göra det. Att inte veta exakt vilken kunskap man saknar är en vanlig kommentar. I andra fall vet respondenten vilken kunskap som saknas. Nedan har vi klustrat fyra övergripande områden som angivits i svaren. Digitaliseringens möjligheter generellt - Koppling till affären - Kanaler - Omvärldsbevakning Hårda kunskaper - Programmering - Analys, statistiska metoder - Konvertering - UXdesign - SEO, SEM Nya tekniker - VR Virtual Reality - IOT Internet of things Digitalt ledarskap - Kunskaper för att implementera det viktiga i en organisation och se vad som ger en reell effekt. - Saknar kunskap om hur man arbetar målrelaterat med digitala kanaler och vad vi som offentlig aktör bör ha för mål. - Gameification 22

24 Vilka nya roller som inte finns idag tror du kommer att finnas om tre år? 1528 respondenter har givit sin syn på roller som de tror kommer att finnas inom en relativt snar framtid. Många kommentarer handlar om att Human Resources HR kommer att få större utrymme eftersom kultur och värderingar blir viktigare. Flera tror att beteendevetare kommer att behövas i större utsträckning i och med den digitala utvecklingen. Analytiker, statistiker, matematiker är en annan kategori som kommer att öka för att hantera all data och få ut information som kan ligga till grund för beslut i allt ifrån marknadsföring, Human Resource till Business Intelligence. Nedan följer ett axplock av titlar som nämns i kommentarerna: Hacking Manager Digital Crowd Control övervakar och organiserar publiken, hanterar damage control, förutser trender. "Non- sales-director" - med ansvar för den affär vi idag missar. Crowdfundingspecialist Ansvarig/koordinator digitala fastigheter Digital Butikschef Content Creator för Virtueal Reality CDO - Chief Disruptive Officer Chef för kundresa/kundupplevelse, typ CCXO Chief Inspirational Officer CRO - Chief Relations Officer Digital arbetsmiljöansvarig Personal Digital Trainer Vilka roller tror du kommer att försvinna inom 3-5 år? 1407 respondenter hade också en synpunkt på vilken typ av roller som kommer att försvinna inom några år. Många hävdar att inga roller kommer att försvinna. I övrigt följer här en lista utan inbördes ordning med roller som många nämnt: Administratörer Kommunikatörer Journalister Säljare Ekonomer Klassisk PR-roll Klassisk Pressroll 23

25 Vem tycker du är årets digitala superprofil? I undersökningen definieras en digital superprofil enligt nedan: Visionär och nyskapande Håller sig uppdaterad för att hitta nya affärsmöjligheter Driver förändring genom att påverka och inspirera andra att bidra till nytänkande Bygger nätverk internt och externt och utvecklar på så sätt givande samarbeten Anpassar sig lätt till nya omständigheter Ifrågasätter rådande rutiner och regler 897 respondenter har givit sitt svar på den här frågan och det är väldigt spridda svar. Det syns inte minst på att hela 80 % av svaren klumpats ihop under Annan, efter att topp-listan var klar. Högst upp på den listan kom Alexander Bard. Motiveringarna som angavs är bland annat att Alexander Bard är en framtidsfilosof som alltid är minst 10 år före sin tid och har påvisat rätt tes om den digitala utvecklingen. Han kopplar teknik till samhällsutveckling, filosofi och ekonomi på ett sätt som få gör. Att han dessutom är ett PR-geni av rang gör att Alexander tar hem förstaplatsen som Sveriges digitala superprofil. Darja Isaksson ses som en stor visionär och en fantastisk innovatör och ledare. Hon lyfter blicken och inspirerar många och har under flera år jobbat och verkat för en digital kultur och utveckling. Hon ser en tydlig koppling till samhällsnytta och ser bortom en ökad lönsamhet till att digitaliseringen kan skapa en bättre värld. Daniel Ek på Spotify förändrade logiken för musikbranschen och har lyckats utveckla erbjudandet och betalningsmodellen trots ett stort yttre tryck och ökande konkurrens. 24

26 Vem tycker du är årets digitala ledare? I undersökningen definieras en digital ledare enligt nedan: En äkta team-builder som motiverar och inspirerar andra att nyttja sin fulla potential. Ser till varje medarbetares behov och ambition och är skicklig på att attrahera och behålla talanger. Är handlingskraftig och beslutsför. Uppmuntrar sitt team att interagera och bidra till hela organisationen. 395 respondenter har gett sin syn på årets digitala ledare, och även i den här kategorin är det en väldigt stor spridning på svaren, där många fick enstaka röster. Årets digitala ledare är 2016 Frida Boisen. Motiveringarna är att hon som digitalt geni inspirerar alla till att hänga med på den digitala resan och hyllar sina medarbetare på Twitter. Hon är modig, rättfram och har en fin tonalitet och verkar vara helt integrerad digitalt och analogt. Återigen finner vi Daniel Ek på listan vilket motiveras av att han har gjort Spotify till en väldigt attraktiv arbetsplats och fortsätter att bryta väg för medarbetare inom den digitala världen. Han är en visionär ledare som är öppen, ärlig och tillgänglig. Elon Musk ses som en stor ledare och inspiratör som får många att tänka på ett nytt sätt. Med ett jordnära ledarskap och en extrem vision i att kolonisera Mars lyckas han attrahera de duktigaste medarbetarna. 25

27 Vilket företag är årets disrupter? I undersökningen ställdes frågan om vilket företag/organisation respondenten upplever har kommit längst på den digitala resan och därmed utmanar hela eller delar av den traditionella affärsmodellen, i den bransch som respondenten är verksam inom. Det inkom en mängd svar på denna fråga, totalt har 599 respondenter svarat. Dock är Uber en solklar vinnare. Uber utses till årets Disrupter för att de med sin affärsmodell som ifrågasätter nutidens system flyttar hela begreppet av vad en transporttjänst är. Taxitjänster har kommit in i 2000-talet och utgår hos Uber på ett helt nytt sätt från kundens behov. Deras innovativa affärsmodell utmanar samtidigt gällande skattelagstiftning och har på sikt möjlighet att modernisera Sveriges skattesystem i nya riktningar. Klarna var en lika tydlig tvåa i kategorin med en för tillfället oslagbar betallösning som ligger i framkant. De utvecklar vidare och skapar nya tjänster som kunderna ännu inte vet att de behöver. De har under sina 10 år ändrat arenan för smarta och innovativa betallösningar inom e-handel och har hjälpt e-handelsbranschen att bli en kanal som gemene man accepterar. Google tar slutligen hem den sista platsen av topptrion. De fortsätter att utmana allt och alla och har kraften och förtroendet att skapa i praktiskt taget vad som helst. De får även mycket publicitet som en bra och uppskattad arbetsgivare där den anställde får stor frihet i yrket. 26

28 8.3. Övriga kommentarer till Hammer & Hanborg 161 respondenter hade ytterligare kommentarer de ville dela med sig av och en sammanfattning finns här nedan. Några respondenter var inte klara med ämnet och fortsätter diskutera digitalisering och vad den innebär för olika företag. Det är mer än bara kommunikation, vilket är viktigt att förstå om man vill vara relevant. Man måste också inse att det kommer att ta ganska lång tid innan alla, även mer traditionella, företag har kommit med på digitaliseringståget. De flesta kommentarerna handlade dock om undersökningen i sig och att årets tema antingen är bra och spännande, eller att det var svårt och knepigt att svara på frågorna. Frågor som en del respondenter också menar kunde vara än spetsigare för att ge riktigt intressanta resultat. De tre sista frågorna, om digital superprofil, ledare och disrupter, kommenteras enskilt mest som väldigt svåra att svara på utan mer betänketid. 27

29 8.4. Bakgrundsfrågor Är du man eller kvinna? Könsfördelningen har generellt haft en låg variation under åren och oftast har andelen män varit omkring 30 % av respondenterna, vilket är fallet även i år. Andelen män ökar med stigande ålder (upp till 52 % bland respondenter över 60 år). Bland både egenföretagare och frilansare är den andelen män över 40%. I de offentliga och ideella sektorerna, samt bland respondenter som inte är chefer, är cirka 3 av 4 respondenter kvinnor Hur gammal är du? Jämfört med 2015 är respondenterna i genomsnitt ett år äldre. Framförallt är det gruppen år som ökat från 16 % till 19 %, och gruppen år som gått från 32 % till 29 % av respondenterna. Egna företagare har som vanligt den högsta medelåldern (47,4 år) och de respondenter som har tidsbegränsad anställning är yngst med 39,6 år. 28

30 Vilket postnummerområde bor du i? Förklaring till postnummerområden: Stockholm med ytterområden Malmö med ytterområden, Helsingborg, Ystad, Hässleholm Halmstad, Alvesta, Kalmar/Öland Göteborg med ytterområden, Trollhättan, Orust/Tjörn, Borås, Falköping, Jönköping Linköping, Norrköping, Gotland Eskilstuna, Karlstad, Örebro, Västerås, Uppsala, Borlänge, Gävle Bollnäs, Östersund, Sundsvall, Umeå, Skellefteå, Luleå, Boden Andelen respondenter från olika delar av landet är i det närmaste oförändrat jämfört med tidigare. Cirka två tredjedelar kommer från Stockholm och i övrigt bor de främst i Skåne eller Västsverige. Respondenter från den offentliga sektorn återfinns i större utsträckning i Skåne och Västsverige medan de som jobbar inom den ideella sektorn har allra mest övervikt till Stockholm (80 %). En relativt stor andel av arbetssökande (17 %) finns i Västsverige, i förhållande till gruppens storlek i hela undersökningen Vilken är din högsta slutförda utbildning? 85 % av respondenterna har studerat på högskola, knappt 60 % i mer än tre år. Resultaten ser på totalnivån ut som de gjort de senaste två åren, och precis som tidigare finns det även 2016 en skillnad mellan kvinnor och män där kvinnor i något större utsträckning har en längre högskoleutbildning (mer än tre år). Andelen långa högskoleutbildningar är högst bland respondenter mellan år (66 %) medan äldre åldersgrupper i högre utsträckning har genomfört eftergymnasiala utbildningar. Respondenter som idag arbetar inom offentlig eller ideell sektor har oftare någon form av högskoleutbildning. Generellt visar resultaten också att utbildningsnivån stiger bland respondenter som arbetar på större företag. 29