RISK OCH SÅRBARHETSANALYS OCKELBO KOMMUN 2010

Transkript

1 RISK OCH SÅRBARHETSANALYS OCKELBO KOMMUN 2010

2 Innehållsförteckning Förord 1. Övergripande beskrivning av kommunen 2. Övergripande beskrivning av identifierad samhällviktig verksamhet inom kommunens geografiska område 3. Identifierad och värderade risker, sårbarheter samt kritiska beroenden inom kommunens geografiska område 3.1 Kommunala verksamhetsområden 3.2 Kommunala ansvarsområden som uppdragits till annan aktör 3.3 Kommunens totala riskbild (ej prioritetsordning) 3.4 Identifierade och värderade risker 3.5 Olika scenarion 3.6 Verksamheter som kan ge negativ påverkan på miljön 3.7 Kritiska beroenden 4. Övergripande beskrivning av särskilt viktiga resurser som kommunen kan disponera för att hantera extraordinär händelser 5. Bedömning av förmågan i samhällviktig verksamhet inom kommunens geografiska område att motstå och hantera identifierade hot och risker som kan leda till en extra ordinär händelse 6. Bedömning av kommunens förmåga att motstå och hantera identifierade hot och risker som kan leda till en extraordinär händelse 7. Planerade och genomförda åtgärder samt en bedömning av behov av ytterligare åtgärder med anledning av risk och sårbarhetsanalysens resultat 8. Övergripande beskrivning av arbetsprocess och metod 9. Sammanfattning - 2 -

3 Förord Enligt lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap, som trädde i kraft den 1 september 2006, ska kommuner och landsting minska sårbarheten i sin verksamhet och ha en god förmåga att hantera krissituationer i fred samt uppnå en grundläggande förmåga till civilt försvar. Lagen föreskriver bl.a. att kommunen ska upprätta en plan för hur extraordinära händelser ska hanteras. Grunden för denna plan är en risk- och sårbarhetsanalys. Det moderna samhället är sårbart. Även som individer blir vi allt mer beroende av en komplex infrastruktur. Till de lokala hot som samhället alltid varit utsatt för har vi uppmärksammat nya globala hotbilder. Dagens globaliserade och högteknologiska samhälle för med sig hot och händelser som ofta både är gränslösa, komplexa och som får konsekvenser för flera samhällssektorer. Tillsammans med länsstyrelse, landsting, sektorsansvariga myndigheter, näringsliv och organisationer ska vi rusta samhället bättre för extraordinära händelser, både i perspektivet att förebygga och hantera en händelse. Med en extraordinär händelse avses en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting (2006: kap 4 ) Syfte och mål Risk och sårbarhetsanalysen är en process som syftar till att: - Öka medvetandet och stärka kunskaperna hos kommunens beslutsfattare och verksamhetsansvariga om vilka hot och risker som finns i kommunen. - Ge underlag för information och kommunikation med kommuninvånare och anställda i kommunen. - Ge underlag för planering och genomförande av åtgärder som minskar risker och såbarheter som ökar robustheten i kommunen. - Ge underlag för identifierade svagheter i förmågan att stå emot olika händelser

4 Målet med analysen är att kommunen ska ha: - God kunskap och en samlad bild av risker och sårbarheter som kan påverka kommunens verksamheter. - En planering för hur risker och sårbarheter ska undanröjas, minskas eller hanteras. - Ge underlag för hur kommunen ska hantera konsekvenserna av en extra ordinär händelse. - Verka för samordning av all krishantering, i der förebyggande arbetet och i ett akut skede som berör aktör inom kommunens område. Resultatet av analysen ska skapa en god säkerhetskultur för kommunens verksamheter. Den ordinarie verksamhetens ansvar för krishantering ställer stora krav på medvetenheten om vad som kan inträffa och kunskap om vad man bör göra när det inträffar. Detta är något som måste genomsyra hela organisationen. Att skapa medvetenhet och kunskap om risker och sårbarheter i kommunen bidrar till en god säkerhetskultur som kommer till nytta både i vardagen och vid allvarligare händelser. Just arbetet med risk och sårbarhetsanalyser medverkar till att utveckla denna säkerhetskultur. Därför är själva analysarbetet lika viktigt som resultatet. 1. Övergripande beskrivning av kommunen Ockelbo kommuns yta är kvkm och har ca 6000 invånare. Ca hälften av alla invånare bor i centrala delarna av Ockelbo. Ockelbo kommun inkluderar även orterna Lingbo, Åmot samt Jädraås som ligger ca 2 mil vardera från centralorten. Ockelbo kommun har stor pendling av elever och arbetskraft, ca 1200 personer ut eller in till Ockelbo Kommun. Kommunen är ortens största arbetsgivare med ca 500 anställda. Tre stora tillverkningsföretag med ca 50 anställda samt ett assistansbolag med ca 300 anställda med verksamhet runt om i Gästrikland

5 2. Övergripande beskrivning av identifierad samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område Nedan följer en sammanfattning av de identifierade samhällsviktiga verksamheterna inom kommunens geografiska område. Social omsorg, hälso och sjukvård - Äldreboendet Bysjöstrand - Hälsocentralen (landstinget) Förskola, skola Centralorten - Raboskolan F-6 - Gäverängeskolan låg och mellanstadium - Perslundaskolan högstadium - Stenhuggaren förskola - Wij förskola - Smultronet förskola Byar - Åmots skola - Åmots förskola - Lingbo F-6 - Jädraås F-6 Dricksvattenförsörjningen För vattenförsörjningen i Ockelbo Kommun ansvarar Gästrike Vatten. Strategiska platser är befintliga pumpstationer och reningsverk. Kostverksamhet Kost tillagas i centralköket på Vibacka samt på äldreboendet Bysjöstrand och Perslundaskolan Värme Fjärrvärmeverket försörjer hela centrala Ockelbo IT-verksamhet Ockelbo kommun samarbetar om It drift med Gävle kommun Vägtransporter Väg 272 går igenom centrala samhället Järnvägstransporter Norra stambanan går igenom centrala samhället Banker Två banker belägna vid centrumtorget Drivmedel Två bensinstationer i centralorten samt tankmöjligheter i respektive by Livsmedelsbutiker Två livsmedelsbutiker i centrala Ockelbo samt en i Åmot Tvätteri Berendsen Textil tvättar åt landstinget - 5 -

6 3. Identifierade och värderade risker, sårbarheter samt kritiska beroenden inom kommunens geografiska område 3.1 Kommunala verksamhetsområden Inom följande områden driver kommunen själv verksamheterna - Social omsorg - Förskola, skola - Kostverksamhet - Teknisk verksamhet - Kommunledning/Administration - Samhällsplanering-bygg-miljöverksamhet 3.2 Kommunala ansvarsområden som uppdragits till annan aktör genom avtalkommunförbund-bolag Inom de områden som redovisa nedan har kommunen uppdragit åt annan aktör att bedriva verksamheten. Det har säkerställts att aktören har den beredskap som krävs utifrån lagstiftningen och lokala överenskommelser - IT-verksamhet Gävle kommun - Dricksvattenförsörjningen Gästrike vatten - Återvinning Gästrike återvinnare - Räddningstjänst - Gästrike Räddningstjänst - Värme Bionär Närvärme AB 3.3 Kommunens totala riskbild (ej prioritetsordning) - Farligt gods olyckor på väg och järnväg - Pandemi (hela samhället) - Händelser som kan drabba Utbildnings och Kulturförvaltningen - Händelser som kan drabba Omsorgsförvaltningen - Händelser som kan drabba kommunledning/administration - Olyckor inom industrin - Bränder i samlingslokaler, äldreboenden, skolor administration m fl - Bränder i bostadsbebyggelse - Skogsbränder - Störningar i IT/dataverksamheten - Elförsörjning - Avbrott/störningar i vattenförsörjningen - 6 -

7 - Olyckor som kan ge negativ påverkan på miljön - Hot mot personal inom kommunen Allmänt Varje kommunal verksamhet har inom sitt ansvarsområde arbetat fram en risk och sårbarhetsanalys. Risk och sårbarhetsanalyserna har sedan redovisats för kommunledningen. Syftet med denna process har varit att aktörerna har tvingats processa sin riskbild men också varit nödvändig för kommunledningen för att öka sin kompetens i händelse av en extra ordinär händelse. På det här sättet har man fått en första bild av hur aktörerna ser på riskerna i kommunen med en ökad förståelse från kommunledningen. 3.4 Identifierade och värderade risker - Elavbrott - Pandemi - Större brand - Snöoväder - Hot och våld - Större olycka, Järnväg/Väg - Personalbortfall 3.5 Exempel på olika scenarion Nedan ges en översikt av olika scenarion inom de olika delar av samhällviktiga områden Farligt godstransporter Väg 272 samt järnväg På järnvägen och väg 272 transporteras farligt gods genom kommunen. Det finns ingen täckande information om vilken typ av kemikalier som transporteras. Om en olycka med farligt gods inträffar där det finns bostäder, äldreboende, daghem, skolor etc. kan detta få allvarliga konsekvenser. Ur miljösynpunkt är det känsligt om utsläpp rinnerner i marken eller i vattendrag som mynnar ut i sjöar/vattendrag Händelser som kan drabba Kultur och Utbildningsförvaltningen En allvarlig bussolycka med barn på en skolutflykt där barn omkommer och/eller blir skadade är en typ som oftast drabbar hela skolan väldigt hårt. Tågolycka med farligt gods med t ex ett gasutsläpp kan få stora konsekvenser för både Gäveränge, Rabo och Perslundaskolan. Alla tre ligger belägna inom en 400 meters radie från järnvägen. Om en olycka i samband med någon personalutflykt skulle hända kan det få konsekvensen att det uppstår personalbrist förlorad specialkompetens

8 Andra händelser kan vara brand i samlingslokal, elev avlider hastigt eller bli svårt skadad, barns försvinnande, barn med svåra hemförhållanden, hot och våld samt bombhot. Händelser som kan drabba omsorgsförvaltningen Hemtjänstpersonal kan få svårigheter att nå sina klienter vid oväder. Våldsbenägna klienter, påverkade, psykiskt instabila personer kan hota personal. Långvarigt strömavbrott kan förorsaka att patienter måste flyttas till annan plats. Olyckor inom industrin Riskerna inom den befintliga industrier finns huvudsakligen hos tvätteriet Berendsen Textil som tvättar åt landstinget Gävleborg. Nedsatt produktion kan ge skadliga effekter på hela sjukvårdssystemet i hela Gävleborg Brand Om brand inträffar vid Kvarteret Uret där socialtjänst, simhall och servicelägenheter är lokaliserade och stor koncentration av människor finns blir räddningsinsatsen svår. En brand i äldreboendet Bysjöstrand kan få stora konsekvenser på grund av många sängliggande äldre människor. I särskilt boende kan brand uppstå vid t.ex. en kvarglömd spisplatta eller tänt ljus. Brand i någon form av dom sju skolenheterna och alla förskoleenheter, innebär stor fara för eleverna som vistas i lokalerna. En annan risk kan vara att de långa insatstiderna för räddningstjänsten att komma till byarna Åmot, Lingbo och Jädraås. Alla tre byarna har egna verksamheter inom skolområdet men även ett mindre äldreboende (kooperativ) är beläget i Åmot. Insatstiden beräknas till ca 30 minuter Skogsbränder Det finns några skogsområden inom kommunen där det vid extrem torka kan finnas risk för bränder genom åsknedslag, mänskliga faktorn eller avverkning. Om en skogsbrand skulle inträffa sydost om Ockelbo och det råder kraftig sydostlig vind kan hela Ockelbo tätort bli drabbad av stark rökutveckling Störningar i IT/dataverksamheten Ockelbo kommun samarbetar med Gävle kommun om It drift och har inga servrar och liknande utrustning belägna i kommunen. Dock kan avbrott ske på datatrafiken om ingående datalinjer havererar. Under en kortare period kan dock verksamheten i kommunen fungera utan It-drift - 8 -

9 Strömavbrott I Centrumhuset finns reservkraft för ledningsorganisationen. Äldreboendet Bysjöstrand hat uttag för reservkraft. Reservkraft kan rekvireras från lokalt åkeri (förhandlingar inledda). Avbrott/störning i vattenförsörjningen Vattenförsörjningen ombesörjs av Gästrike Vatten. Gästrike Vatten kan leverera tankbilar med dricksvatten inom några timmar. Samtliga VA-anläggningar är känsliga för sabotage. Den allvarligaste konsekvensen uppstår om drickvattnet förgiftas 3.6 Verksamheter som kan ge negativ påverkan på miljön 1. Transport av farligt gods (järnväg, 272) 2. Risk för föroreningar från pågående verksamhet 3. Markföroreningar av nedlagd verksamhet Avloppsreningsverk Inläckage av förorening, processfel, strömavbrott och översvämning är exempel på riskkällor som kan ge utsläpp av avloppsvatten i sjöar och vattendrag 3.7 Kritiska beroenden Nedan anges dom aktörer kommunen måste ha ett fungerande samarbete med vi olika typer av extra ordinära händelser - Blåljusorganisationerna - Reservkraft lokalt åkeri, Gävle Energi - Elförsörjning-Fortum - Snöröjning anlitad entreprenör - Drivmedelsleverantörer-bensinstationer-lokala jordbrukare - Ekonomi-fungerande bankväsen 4 Övergripande beskrivning av särskilt viktiga resurser som kommunen kan disponera för att hantera extraordinära händelser Elförsörjning Samarbete med ett lokalt åkeri har inletts för att säkerställa reservkraft. Diskussioner har inletts med Gävle Energi i syfte att avtala om ytterligare reservkraftsförsörjning Drivmedel Diesel finns tillgänglig till viss del hos lokala jordbrukare Övrigt Samarbete med de lokala åkerier har inletts för att säkerställa de maskiner som kan komma att behövas vid t.ex översvämningar eller stora snömängder - 9 -

10 5 Bedömning av förmågan i samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område att motstå och hantera identifierade hot och risker som kan leda till en extra ordinär händelse Allmänt Förmågan kan anses vara god att motstå en kortare tids extra ordinär händelse utifrån dom risk och sårbarhetsanalyser som är gjorda. I och med det samarbete som etablerats både inom bla dricksvattenförsörjning och räddningstjänst är både resurser och kompetens säkrad för att dessa områden inom någorlunda rimliga gränser. Elförsörjningen kan anses något osäkrare då reservkraftsfrågan inte är löst fullt ut i skivande stund men beräknas vara helt löst vid ett tecknande av avtal med Gävle Energi och det lokala åkeriet Vägtransporter Väg 272 går igenom samhället centralt och mycket tunga transporter färdas genom samhället. Vid en eventuell tankbilsolycka kan samhället drabbas mycket hårt om olyckan sker centralt. Oavsett olycksplats går trafiken att leda om. Järnvägstransporter Norra stambanan går igenom samhället centralt och mycket tung godstrafik passerar samhället dygnet runt. Tågtrafiken kommer att öka från ca 50 tåg/dygn upp till 80 tåg/dygn. Risken för en allvarlig olycka ökar då också. Särskilt då det är godstrafiken som kommer att öka. Det allvarligaste scenariot anses vara en tågolycka med läckande gasol. Förutom det akuta scenariot kan kommunikationerna för pendlingen bli lidande. Det kan dock ordnas med busstransporter Två banker belägna vid centrumtorget Samhället har drabbats av två rån under den senaste tio årsperioden. Lyckligtvis har inga Fysiska personskador inträffat men för en del inblandade har upplevelsen varit mycket traumatisk. Vid båda tillfällena har POSOM eller förberedande organisation till POSOM fungerat utan anmärkning 6 Bedömning av kommunens förmåga att motstå och hantera identifierade hot och risker som kan leda till en extra ordinär händelse Krisledningsorganisation Det finns en tydlig krisledningsorganisation som är dokumenterad och övad. Larmlistor uppdateras kontinuerligt och samarbetet med Länsstyrelsen fungerar mycket bra Bedömning: God Skolan Skolverksamheten är till vissa delar samhällviktig vid en extra ordinär händelse då den måste ha beredskap att ta emot barn vars föräldrar arbetar med samhällviktig verksamhet. I övrigt har den möjlighet att stänga verksamheten vid kortare behov. Bedömning: God Äldreomsorgen Äldreomsorgen kan drabbas hårt vid en extra ordinär händelse. Dock finns bra rutiner och bra handlingsplaner framtagna för ett antal scenarion. Både vad beträffar äldreboendet Bysjöstrand men också utlokaliserad verksamhet som t ex hemtjänsten. Bedömning: Mycket god

11 Kost Kostverksamheten beräknas kunna leverera kost under tre till fem dagar vid elbortfall vilket anses vara en rimlig framförhållning. Bedömning: Mycket god 7. Planerade och genomförda åtgärder samt en bedömning av behov av ytterligare åtgärder med anledning av risk och sårbarhetsanalysens resultat Samtliga förvaltningar som har genomfört RSA:n har gjort handlingsplaner för att kunna undanröja de risker som har framkommit samt hur de agerar om en extra ordinär händelse inträffar 8. Övergripande beskrivning av arbetsprocess och metod Beredskapssamordnare besökte och initierade arbetet med RSA arbetet inom de identifierade områden som kan betecknas som samhällviktiga. Varje förvaltning valde tre scenarion utifrån deras egna värderingar och där de såg att det finns risker och sårbarhet i deras vardagliga arbete. Metoden som användes var ROSA metoden De tänkbara händelserna som kom fram var: - Elavbrott - Pandemi - Större brand - Snöoväder - Hot och våld - Större olycka (skolbuss) - Personalbortfall Riskobjekt - Bensinstationer - Transporter (Järnväg, 272) Skyddsvärda objekt - Förskolor - Grundskolor - Socialförvaltningens verksamhet - Publika lokaler, min 150 personer - Transformatorstationer - Vattenförsörjning - Idrottsanläggningar - Brandstationen - Centrumhuset - Värmeverket 9. Sammanfattning

12 Ovanstående risk och sårbarhetsanalys är ett levande dokument som hela tiden förändras. Både utifrån dom utvecklingsinsatser som görs ute i verksamheterna men också utifrån den föränderliga värld vi lever i. Fokus måste hela tiden vara att ge våra medborgarna all den trygghet som ett modernt samhälle har förmåga att ge och att vi alla hela tiden oförtrutet arbetar för att gemensamt nå detta mål. Ockelbo Torbjörn Hallberg Beredskapssamordnare