Flerspråkiga elevers språkutveckling

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Flerspråkiga elevers språkutveckling"

Transkript

1 Flerspråkiga elevers språkutveckling Faktorer som gynnar språkutvecklingen hos flerspråkiga grundskoleelever KURS: Självständigt arbete för grundlärare 4-6, 15 hp PROGRAM: Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6 FÖRFATTARE: Maggie Afrem, Christine Hayek EXAMINATOR: Sylvi Vigmo TERMIN: VT21

2 JÖNKÖPING UNIVERSITY School of Education and Communication Självständigt arbete för grundlärare 4-6, 15hp Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6 Vårterminen 2021 SAMMANFATTNING Maggie Afrem, Christine Hayek Flerspråkiga elevers språkutveckling - Faktorer som gynnar språkutvecklingen hos flerspråkiga grundskoleelever Multilingual pupils language development Factors that benefit language development of multilingual elementary pupils Antal sidor: 25 Denna litteraturstudie ämnar undersöka flerspråkiga elever. Syftet var att granska vilka faktorer som gynnar deras språkutveckling samt hur lärare arbetar för att främja deras språkutveckling. Undersökningen riktar sig till grundskolan, med huvudfokus i årskurserna 4 6. Informationssökning har använts som metod i studien där material från flertalet databaser och söktjänster kritiskt granskats utifrån inkluderingskriterier- och exkluderingskriterier. Sammanlagt har 12 stycken studier inkluderats i litteraturstudien som bestod av vetenskapliga artiklar, konferensbidrag, antologier och en bok. Studiens resultat synliggör ett samband mellan lärarens kompetens och flerspråkiga elevers förutsättningar för språkutvecklingen. Majoriteten av materialet som analyserats har sin teoretiska utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet, där vikten av samverkan och stöttning är avgörande för elevernas utveckling. Resultatet redogör för detta perspektiv, eftersom det synliggör att lärarens roll och samspelet i det flerspråkiga klassrummet är betydelsefullt för språkutvecklingen. Sökord: grundskolan, flerspråkighet, språkutveckling, klassrumsinteraktion, flerspråkiga elever

3 Innehållsförteckning 1 Inledning Syfte och frågeställningar Bakgrund Styrdokument Flerspråkighet Modersmål Vardagsspråk och skolspråk Språket som identitetsskapare Sociokulturellt perspektiv Metod Informationssökning Tabell 1: Sökningsprocessen Urval Tabell 2: Urvalstabell Materialanalys Resultat Främja språkutvecklingen Språkets betydelse i ett flerspråkigt klassrum Faktorer som bidrar till språkutvecklingen Lärarens roll Diskussion Metoddiskussion Informationssökning Resultatdiskussion Förslag till vidare forskning Referenser Bilaga... 26

4 1 Inledning Varje individ bär på olika erfarenheter och kunskaper. I dagens samhälle är skolorna mångkulturella där flertalet elever har olika språkliga bakgrunder utöver det svenska språket. De elever som har andra språk behärskar vanligtvis språken i olika utsträckningar. En del elever ligger på olika språkliga nivåer och har större språkkunskaper när det kommer till sitt modersmål, medan andra behärskar det svenska vardagsspråket men saknar större kunskap i skolspråket. Utifrån egna erfarenheter och den verksamhetsförlagda utbildningen, finns det synliga skillnader i hur olika skolor lägger upp sitt arbete med flerspråkiga elever. Det skiljer sig även i betygen mellan flerspråkiga elever och elever med svensk bakgrund (Gröning, 2006, s. 9). Vi tror att det kan finnas flera olika anledningar till att många flerspråkiga elever inte når upp till betygskriterierna inom svenskämnet. En anledning kan vara att läraren inte integrerar de flerspråkiga eleverna i undervisningen. Ett exempel på detta kan vara att deras modersmål inte inkluderas. Läroplanen belyser dock att skolväsendet skall bidra till alla elevers lärande och utveckling samt lust till ett livslångt lärande (Skolverket, 2019, s. 5). Av denna anledning har vi valt att utforska detta område. Studien riktar sig mot grundskoleelever med huvudfokus i årskurs 4 6, eftersom dessa årskurser är relevant för vår kommande roll inom läraryrket. Litteraturstudien redovisar utreda vad forskning visar kring vilken undervisningskompetens läraren bör ha i ett flerspråkigt klassrum för att främja elevernas språkutveckling. Studien forskar även kring vilka faktorer som gynnar flerspråkiga elevers språkutveckling. Litteraturstudiens struktur kommer att presenteras i olika delar i form av rubriker. Delarna består av syfte och frågeställningar (2), bakgrund (3), metod och material (4), resultat (5) och slutligen diskussion (6) där majoriteten har underrubriker. 1

5 2 Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att granska vad forskning visar om lärares interaktion med flerspråkiga elever och på vilket sätt lärare arbetar för att främja deras språkutveckling i grundskolan. 1. Vilka faktorer gynnar språkutvecklingen hos flerspråkiga elever? 2. Hur kan lärare arbeta för att främja flerspråkiga elevers språkutveckling? 2

6 3 Bakgrund I detta avsnitt kommer följande underrubriker att tydliggöra olika begrepp som studien behandlar. Dessa rubriker är följande: styrdokument (3.1), flerspråkighet (3.2), modersmål (3.3), vardagsspråk och skolspråk (3.4), språket som identitetsskapare (3.5) och sociokulturellt perspektiv (3.6). 3.1 Styrdokument Skolans verksamhet skall vara allsidig och saklig. Enligt läroplanen skall utbildningen vara likvärdig och utformas för varje enskild elev. Eftersom elever har olika svagheter och styrkor behöver de olika stöd för att uppnå målen och därmed kan undervisningen inte utformas på samma sätt för alla elever (Skolverket, 2019, s. 6). Läroplanen betonar att Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper (Skolverket, 2019, s. 6). Därmed är det viktigt att läraren tar hänsyn till detta (Skolverket, 2019, s. 12). Skolverkets kommentarmaterial till kursplanen i svenska (2017) belyser att alla elever i svenskundervisningen skall ges möjlighet till att utveckla det svenska språket på ett rikt och nyanserat sätt. Alla elever oavsett bakgrund skall få denna möjlighet för att i framtiden kunna studera vidare (Skolverket, 2017, s. 5 6). Undervisningen skall ständigt stimulera eleverna och ge dem förutsättningar att skapa ett förtroende för sin språkliga förmåga (Skolverket, 2019, s. 257). Identitetsutvecklingen, språket och lärandet är förknippade med varandra. Genom att eleverna får en rik möjlighet att läsa, samtala och skriva i undervisningen skapas en möjlighet att utveckla sin kommunikationsförmåga och därmed sitt språk (Skolverket, 2019, s. 7). 3.2 Flerspråkighet Flerspråkighet kan ses som ett begrepp ur såväl ett samhälleligt som ur ett individuellt perspektiv (García & Wei, 2018, s. 31; Otterup, 2005, s. 11). I dagens samhälle är många länder runt om i världen flerspråkiga och skolorna är alltmer mångkulturella. Flerspråkig även kallat mångspråkig eller polyglott är ett begrepp som omfattar individer som bär på olika språkkunskaper och använder två eller flera autonoma språk. Begreppet 3

7 flerspråkighet används oftast när en individ talar fler än två språk, medan termen tvåspråkighet istället innebär att en individ använder och har kunskap om två autonoma språk (García & Wei, 2018, s ). Flerspråkiga har i större utsträckning fördelar vid bland annat utvecklandet av sin förmåga att kunna tänka både abstrakt och flexibelt, jämfört med enspråkiga individerna (Otterup, 2005, s.14). García och Wei (2018) hävdar att en flerspråkig individ bär på en rik källa, vilket innefattar både kritik och kreativitet på grund av att det skapar konflikter, skillnader, spänningar, föränderlighet och konkurrens inom olika områden som exempelvis i ett samhälle. De menar att nya möjligheter till kreativitet och innovation uppstår genom fler kontakter mellan människor som har olika bakgrunder (García & Wei, 2018, s. 47). Liberg och Smidt (2019) konstaterar att flerspråkighet ger kunskapsmässiga, språkliga och kognitiva fördelar, framför allt när det berör språkinlärningen hos individen (s. 153). 3.3 Modersmål Modersmål även kallat förstaspråk definieras enligt Skolverkets kunskapsöversikt Greppa språket (2012) som det språk individen lär sig att tala utan att behöva anstränga sig. Från att individen föds startar språkinlärningen och efter de första åren har denne tillägnat sig det mesta av språkets uppbyggnad och regler. Dock är förutsättningarna annorlunda när vi lär oss ett andraspråk jämfört med modersmål (Skolverket, 2012, s ). I skolverksamheten betraktas det svenska språket som andraspråk för de elever som talar ett modersmål annat än svenska (Skans, 2011, s. 28). Greppa språket (2012) hävdar att människor ofta framför sin åsikt kring att elever som talar ett annat modersmål än svenska skall ägna sig åt att enbart studera svenska och inte sitt modersmål, detta hindrar elevernas utveckling av det svenska språket. Det är dock svårt att hitta forskning som stöder tanken att individen skulle belastas av språkkunskaper. Greppa språket (2012) menar att det finns forskning som visar på att om en individ bär på ett välutvecklat modersmål stöds utvecklingen av lärande i andra språk. De elever som bär på dessa kunskaper är mer konstruktiva i sitt tänkande och sin språkanvändning (Skolverket, 2012, s. 111). De språkkunskaper som dessa elever har med sig är betydelsefulla och till för användning i skolan (Liberg & Smidt, 2019, s. 152). 4

8 3.4 Vardagsspråk och skolspråk Människan rör sig mellan olika språkbruk, vi skriver och talar på olika sätt i den specialiserade domänen och i vardagsdomänen. I den specialiserade domänen som exempelvis i skolan, talar och skriver individen formellt till skillnad från språkbruket i vardagssituationer som är informellt. Individen använder språket på varierande sätt beroende på situation och/eller mottagare. En språklig domän kan beskrivas som ett språkbruk som omfattar gemensamma drag och vanligtvis uppkommer i en social situation eller i ett område (Skolverket, 2017, s. 2). Skolspråk även kallat kunskapsspråk är ett språkbruk som talas inom skolans ramar. Genom skolåren utvecklar eleverna ett mer språkligt och abstrakt språkbruk. Skolspråket används i de olika skolämnena på ett formellt och abstrakt sätt i både tal och skrift. Den kognitiva och språkliga nivån i kunskapsmål och läromedel höjs avsevärt genom skolåren. Det ämnesspecifika språket blir en specialiserad och integrerad modul av innehållet eftersom lärandet i skolans reflekterande, kritiska och specialiserade domäner ställer höga krav på elevernas kognitiva och språkliga förmåga. Det ökar kontinuerligt förväntningar och krav på elevernas skriftspråk genom skolåren (Skolverket, 2017, s 2ff). Cummins (2017) belyser att i samband med utvecklingen av elevernas språkliga förmåga speglas även skolspråkets utveckling, som är det språk som krävs för att lyckas i skolan (s. 52). Vardagsspråket som är individens språkliga bas, används i hemmet, med nära och i bekanta sammanhang. Kommunikationen stöds av sammanhanget, det vill säga den tidpunkt och plats individen befinner sig i. I vardagsdomänen handlar lärande och kunskap om det som är relevant och viktigt i vardagslivet. Kunskap och språk tillägnar vi oss via aktiviteter, vi delar referensramar med dem vi lär oss tillsammans med eller dem vi kommunicerar med. Det kan vara situationer där vi samtidigt och tillsammans med en annan individ lär oss nya begrepp och ord. Vi tillägnar oss kunskaper i vardagsdomänen och dessa kunskaper är kopplade till specifika sammanhang, till exempel hemmet och umgänget (Skolverket, 2017, s. 1). I skolverksamheten rör sig eleverna mellan olika språk, det vill säga mellan olika kunskapsdomäner (Skolverket, 2017, s. 2). I hög utsträckning bygger skolans lärande på skriftspråket, eleverna skriver dock inte på samma sätt när de befinner sig i skolmiljön 5

9 jämfört med vardagssituationer (Skolverket, 2017, s. 1). Eleverna förväntas under sin skolgång att utveckla ett språkbruk som är motsatsen till det vardagliga språkbruket. Skolspråket kan beskrivas inom både tal och skrift som ett formellt och abstrakt språk. Däremot kan vardagsspråket beskrivas som ett informellt och konkret språk (Skolverket, 2017, s. 3). 3.5 Språket som identitetsskapare Språket visar på grupptillhörighet och är identitetsskapande, genom språket markerar individen vilken grupp denne tillhör. Ett sådant exempel kan vara sättet en ungdom eller vuxen talar på för att markera sin identitet (Sundgren, 2013, s. 78). Den språkmedvetna läraren är medveten om språket som används i klassrumsinteraktion (Gibbons, 2018, s. 104). Det är viktigt att läraren stöttar eleverna för att de skall känna att de med sitt språkbruk kan ta risker, genom att exempelvis tala felaktigt. Detta gör läraren genom att bland annat bekräfta elevens insats eller felaktiga formulering och bevisa att denne förstår vad eleven försöker säga. På sådant sätt stärks självförtroendet hos eleven (Gibbons, 2016, s. 45). Språket är en viktig del för individens utveckling och identitet. Skolan och språket är två kategorier som är relaterade till identiteten (Otterup, 2005, s. 141). 3.6 Sociokulturellt perspektiv Otterup (2005) hävdar att olika sociokulturella perspektiv har inom både språkutvecklingen och språkforskningen fått en betydligt större plats (Otterup, 2005, s. 23). Lev Vygotskij och det sociokulturella perspektivets syn på lärandet och språket är att dessa två hänger samman och bör studeras i kulturella och sociala sammanhang. Lärandet ses som en samspelsaktivitet som förekommer i en specifik sociokulturell miljö (Gibbons, 2018, s. 42). I denna teori har kommunikationen mellan individer en viktig roll för lärandet och språkutvecklingen. Inom Vygotskijs teori är begreppet ZPD zone for proximal development centralt. Detta begrepp innefattar elevernas närmaste utvecklingszon. I denna zon är eleverna enligt Vygotskij i behov av stöttning från någon mer erfaren, det kan vara läraren eller klasskamraten (Wedin, 2011, s. 211). Detta perspektiv menar att stöttningen eleverna får i detta skede i sitt lärande, gör att de kan åstadkomma mer än vad de hade gjort utan den. Stöttningen medför även att eleven kan ta sig an nya roller och medverka i nya förhållanden (Gibbons, 2018, s. 42). 6

10 4 Metod Under metodavsnittet beskrivs hur genomförandet av informationssökningen har gått till (4.1), tabell 1: sökningsprocessen (4.1.1), urval (4.2), tabell 2: urvalstabell (4.2.1) samt en beskrivning av materialanalys (4.3). Metoden till studien grundar sig i en litteraturstudie. Inom det valda området har litteratur kritiskt granskats och sammanställts. Hur arbetsgången utformats inspirerades av metoden SMART som står för Systematic Mapping and Analysis of Research Topographies (Nilholms, 2017). 4.1 Informationssökning Den litteratur som samlats in för undersökning har vi funnit i följande databaser; Primo, Libris, SwePub och ERIC (Education Resource Information Center). Jönköping Universitys bibliotek har sin egen databas som heter Primo. Den ger tillgång till olika artiklar, böcker och övriga publikationer. Databasen ERIC har olika rapporter, avhandlingar och tidskrifter som är inriktade mot pedagogik. SwePub användes vid sökning för att få tillgång till nationella forskningspublikationer som svenska myndigheter och lärosäten publicerat. Libris är en nationell databas som erbjöd olika antologier. För att vi skall kunna hitta relevant forskning till våra frågeställningar använde vi oss av sökord som; flerspråkig, undervisning, billingualism, learning, elementary education, teacher, multilingualism, Sverige/Sweden och immigrant. Trunkeringar användes till majoriteten av sökorden för att få tillgång till ett bredare utbud av bland annat forskningsartiklar. Sökorden visade sig vara relevanta för studiens frågeställningar och det gav en bred sökträff. Under sökningsprocessen begränsade vi även sökningen genom att klicka i peer reviewed i ERIC och Primo och refereegranskat i SwePub. Detta för att garantera ett vetenskapligt resultat. Efter att vi granskat de olika databaserna drog vi slutsatsen att ERIC gav fler relevanta artiklar än Primo, SwePub och Libris då flerspråkighet finns runt om i världen och ERIC ger internationella artiklar. Dock resulterar Primo, SwePub och Libris i svensk forskning vilket är relevant eftersom studiens syfte berör svenskämnet och undervisning i svenska i grundskolan. 7

11 4.1.1 Tabell 1: Sökningsprocessen Forskning har under informationssökningen granskats och därefter har sammanlagt 12 stycken relevanta forskningsartiklar valts ut för att undersöka denna studie. I kontakt med högskolans bibliotek under vår sökning fick vi rådgivning, därmed valde vi att inkludera Gibbons (1998) som ligger till grund för det litteraturstudien skall undersöka. I tabellen nedan redovisas det material som valts ut specifikt för att besvara studiens frågeställningar. SWEPUB Antal träffar Utvalt material Sökord: Klassrum* AND flerspråk* 74 träffar Refereegranskat: 24 träffar Lindholm, A. Svensklärares uppfattningar om flerspråkighet en intervjustudie (2020) Språkutveckling* AND andraspråk* ERIC Education* AND sweden AND immigrant* Second language learning AND student AND Sweden 55 träffar Peer Reviewed 32 träffar 316 träffar Peer Reviewed: 179 träffar 252 träffar Peer Reviewed: 173 träffar Wedin, Å. Klassrumsinteraktion i de tidiga skolåren: Flerspråkiga elever i skolans språkliga vardag (2011) Wedin, Å. Monologen som en resurs i klassrummet (2009) Wedin, Å. Non-Challenging Education and Teacher Control as Factors for Marginalization of Students in Diverse Settings (2013) Axelsson, M. & Nilsson, J. Welcome to Sweden : Newly Arrived Students Experiences of Pedagogical and Social Provision in Introductory and Regular 8

12 Bilingual AND multilingual* AND learning AND teaching AND "second language" AND classroom Gibbons AND "second language" PRIMO Flerspråk* AND undervis* 209 träffar Peer Reviewed: 136 träffar 35 träffar Peer Reviewed: 18 träffar 266 träffar Peer reviewed: 28 träffar Classes (2013) Torpsten, A Translanguaging in a Swedish Multilingual Classroom (2018) Gracía, O. & Sylvan, C. Pedagogies and Practices in Multilingual Classrooms: Singularities in Pluralities (2011) Gibbons, P. Classroom talk and the learning of new registers in a second language (1998) Lundgren, B. Enspråkig undervisning i flerspråkig kontext (2017) LIBRIS Lärar* OCH mångkultur* 146 träffar Lindberg, I. Språk för lärande i en mångspråkig skola (2011) Andraspråk* AND undervisning AND skol* undervisning AND inlärning AND lärande 235 träffar Cummins, J. Andraspråksundervisning för skolframgång (2001) 512 träffar Hattie, J. Visible Learning: A synthesis of visible learning of over 800 meta-analyses relating to achievement (2009) 9

13 4.2 Urval a artiklar, antologier och konferensbidrag som behandlar flerspråkighet ligger till grund för denna litteraturstudie. Både exkluderingskriterier och inkluderingskriterier framställdes, detta på grund av att vi skall säkerställa att våra sökningar stämmer överens med undersökningens syfte. Ett inkluderingskriterium för vald forskning var att flerspråkig, flerspråkighet eller multilingualism skulle finnas med i nyckelorden eller rubriken samt elementary education, eftersom studien behandlar flerspråkiga grundskoleelever. En publicerad text som var skriven på ett språk annat än engelska och svenska var ett exkluderingskriterium. Efter att vi gjort de slutliga begränsningarna kontrollerades resultatet ytterligare för att säkerställa att de var relevanta för vår studie. Det första vi gjorde var att läsa titeln, om den var den relevant läste vi nyckelorden och sedan sammanfattningen. När vi i vår granskning såg att de olika delarna var relevant för syftet läste vi slutligen igenom hela texten Tabell 2: Urvalstabell Namn Titel Publikationstyp Årtal Land Axelsson, M & Nilsson, J. Welcome to Sweden : Newly Arrived Students Experiences of Pedagogical and Social Provision in Introductory and Regular Classes 2013 Sverige Cummins, J. Andraspråksundervisning för skolframgång Konferensbidrag 2001 Sverige García, O. & Sylvan, C. Pedagogies and Practices in Multilingual Classrooms: Singularities in Pluralities 2011 USA Gibbons, P. Classroom talk and the learning of new registers in a second language 1998 Australien 10

14 Hattie, J. Lindberg, I. Visible Learning: A synthesis of visible learning of over 800 meta-analyses relating to achievement Språk för lärande i en mångspråkig skola Bok 2009 Storbritannien Antologi 2011 Sverige Lindholm, A. Svensklärares uppfattningar om flerspråkighet en intervjustudie 2020 Norge Lundgren, B. Enspråkig undervisning i flerspråkig kontext 2017 Sverige Torpsten, A. Translanguaging in a Swedish Multilingual Classroom 2018 Sverige Wedin, Å. Klassrumsinteraktion i de tidiga skolåren: flerspråkiga elever i skolans språkliga vardag 2011 Norge Wedin, Å. Monologen som en resurs i klassrummet 2009 Sverige Wedin, Å. Non-Challenging Education and Teacher Control as Factors for Marginalization of Students in Diverse Settings 2013 Sverige 4.3 Materialanalys Utifrån studiens frågeställningar och syfte utgick vi från att ta fram specifika utgångspunkter som sedan användes under materialanalysen. Dessa utgångspunkter som framtagits är om det material som analyseras behandlar lärarens roll i det flerspråkiga 11

15 klassrummet samt flerspråkiga grundskoleelevers språkutveckling med huvudfokus inom svenskämnet i årskurs 4 6. När materialet under informationssökningen genomgått de punkter vi tagit fram sammanfattade vi allt material. Medan vi studerade materialet bearbetade vi det genom att utgå från frågor som; vilka faktorer gynnar språkutvecklingen hos flerspråkiga elever? Hur kan lärare arbeta för att främja flerspråkiga elevers språkutveckling? En del av det material som samlats in har vi behövt exkludera efter granskning av kriterierna. Vi drog slutsatsen att det var irrelevant för ämnet, de utgångspunkter vi beskrivit samt syftet. Efter exkluderingen sökte vi efter likheter och skillnader av det material som kvarstod, sökningen som genomfördes synliggjorde ett samband. Vi valde att sortera upp det material vi funnit i två olika kategorier, elev och lärare. Dessa kategorier innefattar två olika färgmarkeringar som användes vid analysering av de valda studierna. Ena färgen markerade de delar som behandlade lärarens roll och den andra användes för det som berörde de flerspråkiga eleverna. Under sökning av material användes dokumentet översikt över analyserad litteratur (se bilaga). Med hjälp av denna bilaga dokumenterades det identifierade materialet under analysens gång. 12

16 5 Resultat Under resultatavsnittet sammanförs studiens resultat genom att presentera det under följande rubriker, Främja språkutvecklingen (5.1) och Lärarens roll (5.2). 5.1 Främja språkutvecklingen Språkets betydelse i ett flerspråkigt klassrum Wedin (2011) hävdar att språket har en betydelsefull roll för lärandet hos flerspråkiga elever. I Sverige sker undervisningen huvudsakligen på svenska, både för eleverna som under skoltiden kommit till Sverige och för de som sedan tidigare befunnit sig i landet. De flerspråkiga eleverna hamnar i ett tillstånd där de förväntas inhämta på sitt andraspråk, det vill säga svenska, skolkunskaper samtidigt som de skall både lära sig och utveckla det svenska språket (Wedin, 2011, s. 210). Vidare skriver Wedin (2011) att eleverna mestadels tillbringar sin tid i ett svenskt enspråkigt klassrum i skolan. Hon menar att de flerspråkiga eleverna enbart får ett par timmar i veckan som tillägnas till svenska som andraspråk eller modersmålsundervisning. Dock har eleverna inte alltid möjlighet till modersmålsundervisning utan dessa tillfällen kan förekomma enstaka gånger eller aldrig. Detta betyder att de flerspråkiga eleverna huvudsakligen utvecklar sitt vardagsspråk, det vill säga deras språkliga bas. På samma gång skall de även få ny kunskap och utveckla ett skolspråk inom alla skolämnen. Vidare refererar Wedin (2011) till sex olika studier som visar att det ställs högre krav på de flerspråkiga eleverna, men även på undervisningen eleverna medverkar i (Wedin, 2011, s. 211). Även Lindholm (2020) belyser att kunskapsinnehållet inom svenskämnet inte tar hänsyn till språklig och kulturell mångfald, utan att det istället utgår från en enspråkig norm (s. 84). Eftersom dagens svensklärare undervisar flerspråkiga elever, får deras förhållningssätt och kunskaper en stor betydelse för självaste undervisningen och för de val läraren gör. Samhället idag präglas av mångfald. En stor förståelse kan skapas för elevernas likheter och olikheter om det i skolan talas kring språk och deras olika erfarenheter och kunskaper (Lindholm, 2020, s. 97). Likaså betonar Lindberg (2011) aspekter kring språkets betydelse för flerspråkiga elever. Hon menar att elever har olika språkliga förutsättningar trots att de har gemensamma drag i sina ursprungliga bakgrunder, de utgör därför inte en homogen 13

17 grupp utan snarare en heterogen grupp (Lindberg, 2011, s. 8; Wedin, 2013, s. 276). Deras språkliga färdigheter varierar och baseras bland annat på elevernas tillbringade tid i Sverige samt i vilken utsträckning de varit i kontakt med språket i och utanför skolmiljön (Lindberg, 2011, s. 8). Vidare hävdas att skolan inte är bra på att värdera och ta vara på flerspråkighet och de erfarenheter och kunskaper flerspråkiga elever bär på (Lindberg, 2011, s. 9). Dessutom saknar lärare kunskap kring elevernas nivå och kulturella och språkliga bakgrund. Det brister i lärarens kompetens att anknyta undervisningen till elevernas erfarenheter (Lindberg, 2011, s. 9). Eftersom skolan består av elever med varierade språkliga bakgrunder är det viktigt att det som förekommer i skolans verksamhet, skall genomföras med hänsyn till elevernas olika erfarenheter och kunskaper. Detta gäller framförallt de flerspråkiga eleverna (Wedin, 2009, s. 242) Faktorer som bidrar till språkutvecklingen En bidragande faktor till språk- och kunskapsutvecklingen kan vara klassrumsinteraktion (Wedin, 2011, s. 223). Wedin (2011) skriver i sin studie att undervisningstraditionen i Sverige kan uppfattas som extremt individualistisk. Synsättet lägger tonvikt på elevens självständighet. Hon menar att detta synsätt riskerar att missgynna flerspråkiga elever, eftersom samspelet mellan individer är en av de mest gynnsamma och viktiga principer för deras språkinlärning. Språkundervisningen tenderar även att till största del vara implicit istället för explicit. Wedin (2011) belyser att dessa perspektiv på lärandet resulterar i att elever som saknar tillräckligt med kunskap om skolans normer respektive språk, hamnar i ett underläge i utvecklingen (Wedin, 2011, s. 211). Lundgren (2017) skriver om transspråkande och att eleverna genom det utvecklar sitt språk, därmed skall elevernas modersmål inom lärandet snarare ses och användas som en resurs. Både elevernas språkutveckling och skolspråk gynnas när första- och andraspråket används parallellt (Lundgren, 2017, s. 13). Gracía & Sylvan (2011) belyser i sin forskning vikten av samarbete i det heterogena klassrummet. Det gynnar eleverna genom att ge dem möjligheten till att samverka med varandra, eftersom det underlättar utmaningarna de ställs inför. Samarbetet mellan eleverna möjliggör för dem att dela med sig av sina varierade perspektiv och erfarenheter, det är därför viktigt att eleverna uppmuntras till det. På sådant sätt lär sig eleverna genom samspel med varandra. Det synliggörs även att sättet som lärarna samarbetar på är en viktig faktor för elevernas språkutveckling. Alla lärare bär på olika 14

18 styrkor och förmågor (Gracía & Sylvan, 2011, s. 395). Gracía & Sylvan (2011) menar därför att alla lärare bör träffas under veckans gång flertalet gånger för att sammanföra sina varierade idéer och samtidigt stötta varandra. Samarbetet mellan lärarna resulterar i att de får en möjlighet till att skapa ett flerspråkigt klassrum, som kontinuerligt är kunskapsutvecklande och stödjande för alla elever (García & Sylvan, 2011, s. 396). Kunskaps- och språkutvecklingen består av samma utvecklingsprocess. När läraren undervisar i olika skolämnen är språket inkluderat och därmed utvecklas både språket och kunskapen hos eleverna. Det innebär att varje lärare har en avgörande roll under denna process. För att lärandet skall ske i de olika skolämnena krävs att språket utvecklas då kunskaps- och språkutvecklingen samverkar (Lindberg, 2011, s. 11). Under skolgången är en viktig aspekt av språkutvecklingen att stegvis behärska flertalet språkliga register. Det innebär att eleven utvecklar en förmåga att kunna anpassa och variera sitt språk utefter omständigheterna i olika sammanhang och situationer där språket används. Utvecklingen av det specialiserade språket som kännetecknar skolspråket, handlar inte om att den flerspråkiga eleven skall behöva överge sitt vardagsspråk eller korrigera sitt språk, snarare att de skall bredda sitt språkliga register. Skolspråket utvecklas inte på samma sätt som vardagsspråket, utan med hjälp av systematisk och explicit undervisning (Lindberg, 2011, s. 16). Flerspråkiga elever utvecklar språket genom att samspela och kommunicera med sina klasskamrater som talar målspråket. Genom att tillämpa flertalet språk i klassrummet, leder det till djupare och bredare kunskap i språket men även i de resterande skolämnena (Torpsten, 2018, s. 105). 5.2 Lärarens roll Det krävs mycket kunskap och skicklighet av läraren för att bidra till ett framgångsrikt lärande hos eleverna och en framgångsrik undervisning. Läraren måste i sin undervisning vara medveten om när lärandet gynnar eleverna. Genom att observera, använda sina erfarenheter och olika strategier kan läraren på sådant sätt avgöra om kunskapen når eleverna (Hattie, 2009, s. 25). Axelsson & Nilsson (2013) skriver i sin kvalitativa studie bland annat om flerspråkiga elevers upplevelse av undervisningen inom klassrumsmiljön (Axelsson & Nilsson, 2013, s. 146). En god klassrumsmiljö innefattar en miljö där eleverna vågar formulera sig 15

19 fel, eftersom eleverna därefter utvecklas av den återkoppling och respons de får av läraren (Hattie, 2009, s. 23). Eleverna i Axelsson & Nilssons (2013) studie upplever att det finns brister i lärarens sätt att använda det svenska språket i ämnesundervisningen. Eleverna uttrycker att de inte upplever svårigheter med själva ämnet i sig, utan de hävdar snarare att läraren talar i ett hastigt tempo och använder begrepp och termer som inte förtydligas (s. 146). Både Hattie (2009) och Lindholm (2020) menar att läraren skall vara medveten, kunna anpassa och förstå sig på elevernas förkunskaper och tidigare erfarenheter för att lärandet i undervisningen skall gå framåt (Hattie, 2009, s. 23; Lindholm, 2020, s. 97). Många av eleverna uttrycker även att de måste anstränga sig mer genom att arbeta hårdare på egen hand för att inte hamna efter, till skillnad från eleverna med svensk bakgrund. När läraren inte är tillgänglig eller kompetent används strategier av de flerspråkiga eleverna i form av observation av sina svenska klasskamrater. Dessa strategier används för att eleverna skall få förståelse för vad de skall göra (Axelsson & Nilsson, 2013, s. 148). I Gibbons (1998) studie förklarar hon att läraren i förhållande till helklasspresentationer, stöttar elever i form av vägledning för att utöka deras begreppsförståelse. Läraren repeterar med korrekta begrepp det eleverna sagt för att på sådant sätt skapa en koppling mellan skol- och vardagsspråket samtidigt som eleverna får en förståelse för de begrepp som läraren repeterar (Gibbons, 1998, s. 111). Likaså konstaterar Cummins (2001) att läraren kan ta reda på elevernas förkunskaper inom ett specifikt ämne och vad som saknas hos dem. Därmed kan läraren stötta eleverna med hjälp av att använda relevant vokabulär och begrepp för att utöka deras uppfattning av ämnet, samtidigt som skolspråket utvecklas i samma utsträckning. Detta leder till att eleverna framöver kan handskas med mer krävande kognitiva utmanande uppgifter (Cummins, 2001, s. 11). Gibbons (1998) konstaterar att det är viktigt för läraren vid helklassinteraktion att invänta elevernas svar. Detta för att de skall få tid att kunna formulera och bearbeta svaren på det språk som de ännu lär sig. Elevernas engagemang ökar samtidigt som de känner att de får möjligheten till att medverka i klassamtalen (Gibbons, 1998, s ). Hon hävdar dessutom att de flerspråkiga elevernas språkutveckling ökar genom lärarledda klassinteraktioner. Eleverna ges möjlighet till nya begrepp och ord när de interagerar med andra elever i sin klass, detta innebär att eleverna skapar förståelse för det abstrakta inom ämnet (Gibbons, 1998, s. 114). De flerspråkiga eleverna gynnas även när läraren är tydlig vid interaktion i klassrummet. Det innebär bland annat att läraren på ett konkret sätt 16

20 presenterar innehållet i ämnet. Läraren måste dock under detta skede ta hänsyn till elevernas ålder och vad som är relevant för deras nivå. Detta underlättar och främjar elevernas språkutveckling (Wedin, 2009, s. 244). Lärarens undervisningspraktik har en tydlig koppling till de kunskaper läraren har om flerspråkighet. Om läraren har dessa kunskaper och uppfattningar med sig i klassrummet, påverkas de didaktiska besluten som läraren tar och de anpassningar som eleverna ges (Lindholm, 2020, s. 84). Lärare är enligt Lindholm (2020) allmänt positiva till transspråkande förhållningssätt. Det framkommer samtidigt att hanteringen av flera språk inom klassrumsmiljön är komplex. Läraren måste vara förberedd och ha en planering som är noga genomtänkt. På sådant sätt blir läraren medveten om när det är passande för de flerspråkiga eleverna att använda sina språkliga resurser i klassrummet (Lindholm, 2020, s. 97). Däremot upplever lärare ofta en problematik i sin undervisning med flerspråkiga elever som ännu lär sig och utvecklar språket i undervisningen. Lärare känner sig oförberedda och inkompetenta för att undervisa dessa elever, eftersom de ställs för en extra utmaning (Cummins, 2001, s. 5). Om lärare däremot uppskattar och tillvaratar elevernas kulturella och språkliga mångfald, stärker det elevernas engagemang och självbild i deras inlärning (Cummins, 2001, s. 10; Lindholm, 2020, s. 97). 17

21 6 Diskussion Diskussionsavsnittet delas upp i följande två rubriker metoddiskussion (6.1) och resultatdiskussion (6.2). Under dessa rubriker diskuteras informationssökningsprocessen och materialanalysen samt hur studien sammanfört all forskning. Slutligen diskuteras hur resultatet står i relation till det ämnesområde som litteraturstudien behandlat. 6.1 Metoddiskussion Informationssökning Under sökningsprocessen diskuterades vilka ord som var relevanta att använda som sökord. För att komma fram till relevant material krävdes olika kombinationer av sökord och fraser. Det fanns olika kriterier att utgå från som tidigare nämnts (4.2). Dessa kriterier var till hjälp för att det material som granskades under informationssökningen skulle beröra och vara nära förknippat med syftet och frågeställningarna. Kriterierna som valts kan dock ha påverkat studiens resultat, på grund av att sökningarna har begränsats och därmed kan en del relevant forskning utelämnats. Materialet som har valts ut behandlar till stor del nationella förhållanden i en mångfaldig kontext, varav några är skrivna på engelska. Det var ett medvetet val att framför allt hitta forskning som riktade sig mot svenska förhållanden, vilket i sin tur begränsade urvalet Materialanalys Litteraturstudiens syfte var att granska vad forskning säger om vilka faktorer som gynnar språkutvecklingen hos flerspråkiga elever och hur lärare kan arbeta för att främja flerspråkiga elevers språkutveckling. Det valda forskningsmaterialet berör i hög grad nationella förhållanden i ett flerspråkigt sammanhang. Majoriteten av forskningen är skriven på svenska och övriga på engelska. En del av forskningspublikationerna som valdes och ansågs lämpliga för ämnesområdet var internationella. Både internationell och nationell forskning ansågs relevant eftersom språkinlärning är global. Det synliggjordes ett tydligt samband mellan de nationella och internationella forskningspublikationerna, men det krävdes samtidigt att vara extra observant när den internationella forskningen granskades. Det som uppmärksammades 18

22 under granskningen av studierna var bland annat vilket land de utgick från, eftersom förutsättningarna inom skolverksamheten ser olika ut runt om i världen. Majoriteten av materialen skulle utgå från Sverige eftersom vår studie behandlar först och främst skolverksamheten i Sverige. För att sedan få en större överblick på flerspråkighet i skolverksamheten identifierades material som utgick från andra länder. Dock påverkades inte vårt resultat negativt då de internationella såsom den nationella forskningen betonar liknande faktorer för vad som är avgörande för språkutvecklingen hos flerspråkiga elever. Därefter sammanställdes det material som samlats in och det utsågs likheter och skillnader mellan dem. De två olika kategorierna som användes, elev och lärare, visade sig vara betydelsefulla, eftersom vi snabbt såg ett samband mellan de olika studierna. Det som stärker trovärdigheten av denna litteraturstudie är bland annat att flertalet av de studier som utsetts utgår från samma forskare och dess teoretiska utgångspunkter. Några exempel på sådana forskare är; Pauline Gibbons, Inger Lindberg och Åsa Wedin. 6.2 Resultatdiskussion Studiens resultat visar hur lärare kan arbeta för att främja flerspråkiga elevers språkutveckling och vilka faktorer som finns för att gynna språkutvecklingen hos dessa elever. Resultatet visar även vikten av lärarens roll och dennes inverkan på eleverna. Samtidigt synliggör resultatet det som krävs av läraren i ett flerspråkigt klassrum, för att språkutvecklingen skall främjas hos eleverna. Litteraturstudiens resultat diskuteras nedan i relation till delar i bakgrundsavsnittet som innefattar styrdokumenten och teoretiska utgångspunkter. Utifrån litteraturstudiens resultat kan slutsatsen dras att lärarens roll har en stor betydelse för språkets utvecklig hos flerspråkiga elever. Enligt läroplanen skall läraren i undervisningen skapa inflytande hos eleverna. Skolan har i uppdrag att bidra till att eleverna blir goda medborgare ute i samhället (Skolverket, 2019, s. 7). Resultatet visar att detta är både utmanande och krävande för lärare. För att eleverna i framtiden skall kunna verka och leva i samhället krävs det att de har goda och tillräckliga språkkunskaper. I studiens resultat synliggörs att lärares förhållningssätt brister när det kommer till flerspråkiga elever, orsaken till detta är att det finns brister i lärares yrkesroll. Utifrån personliga erfarenheter av verksamhetsförlagd utbildning i mångkulturella skolor, syns det tydligt att lärare ställs inför en utmaning som kräver större planering och 19

23 förberedelse. Läraren skall i det flerspråkiga klassrummet se språket som resurs snarare än att det begränsar undervisningen som planeras. Resultatet visar även att en viktig faktor som gynnar flerspråkiga elevers språkutveckling är samspelet som sker mellan individerna. Kommunikationen och samspelet har en avgörande roll i språkutvecklingen hos eleverna. Vidare kan detta kopplas till det sociokulturella perspektivet, eftersom resultatet av studierna som granskats grundar sig i detta perspektiv och Lev Vygotskijs syn på lärandet. Detta resultat visar på att den svenska undervisningen inte arbetar mot denna riktning eftersom undervisningstraditionen uppfattas som individualistisk. Utifrån våra egna erfarenheter samt Vygotskijs syn kan vi dra slutsatsen att denna undervisningstradition missgynnar eleverna snarare än att de gynnas av den. Elevernas förståelse ökar i undervisningen om läraren varierar sitt språk med en viss anpassning, genom att tydliggöra begrepp för eleverna och tala i ett tempo som når alla elevers befintliga förmåga. Genom att eleverna får en språklig stöttning, bidrar det till en ökad begreppsförståelse, som i sin tur leder till ett mer utvecklat språkligt register. Resultatet av denna litteraturstudie finns förhoppningsvis som stöd för olika lärares arbete med flerspråkiga elever och visar hur de skall anpassa sin undervisning för dem. Resultatet visar på vikten av lärarens roll i klassrummet och vilken påverkan dennes arbetssätt har på elevernas utveckling. Eftersom läraren saknar kunskaper visar resultatet att flerspråkiga elever inte får tillräckligt med stöttning av lärare i grundskolan. Carlson (2009) skriver i sin undersökning om flerspråkighet inom lärarutbildningen. I studien har hon undersökt om studenterna inom lärarutbildningen får tillräckligt med kunskaper som ger dem möjligheten att i sin kommande yrkesroll utgå från ett flerspråkigt perspektiv. Resultatet visar att lärarutbildningen saknar till stor del ett flerspråkigt perspektiv. Därmed finns risken att lärare som kommer ut i verksamheten efter utbildningen inte utgår från ett resursperspektiv, snarare ett bristperspektiv (Carlson, 2009, s. 48). Vi hoppas att flerspråkighetsperspektivet skall få en större omfattning i utbildningen, med hänvisning till att skolorna idag till största del präglas av mångfald. Det är problematiskt att studenter på lärarutbildningen inte får ta till sig av ett sådant perspektiv, med tanke på att studier visar att lärare brister i sin kompetens inom detta 20

24 område. Det har därför varit mycket betydelsefullt och lärorikt att forska inom detta område. 6.3 Förslag till vidare forskning Inför fortsatt forskning skulle en kvantitativ studie i form av intervjuer med både lärare och elever i grundskolans årskurser 4-6 vara intressant att genomföra. Detta för att som forskare få en fördjupad förståelse för hur det ser ut i skolverksamheten. På sådant sätt får forskaren ett elevperspektiv respektive lärarperspektiv inom området. I en sådan intervju med lärare skulle den didaktiska frågan hur läraren i praktiken interagerar med de flerspråkiga eleverna och på vilket sätt denne arbetar för att främja deras språkutveckling vara intressant att forska om. En intervju med elever som har olika kulturella och språkliga bakgrunder för att få en fördjupad förståelse för hur dem upplever skolgången och sin utveckling samt lärandet. 21

25 Referenser Axelsson, Monica & Nilsson, Jenny (2013). Welcome to Sweden. International Electronic Journal of Elementary Education, 6:1, Tillgänglig på Internet: lcome_to_sweden_nilsson_axelsson.pdf Carlson, Marie (2009). Flerspråkighet inom lärarutbildningen. Ett perspektiv som saknas. Utbildning och Demokrati 2009, Vol 18, 2, Tillgänglig på Internet: ngen_-_ett_perspektiv_som_saknas Cummins, Jim (2001). Andraspråksundervisning för skolframgång - en modell för utveckling av skolans språkpolicy. Symposium 2000 : ett andraspråksperspektiv på lärande. S Cummins, Jim (2017). Flerspråkiga elever: effektiv undervisning i en utmanande tid. Första utgåvan Stockholm: Natur & Kultur. García, Ofelia, Claire E. Sylvan & Witt, Daria (2011): Pedagogies and Practices in Multilingual Classrooms: Singularities in Pluralities. The Modern Language Journal. 2011:3, García, Ofelia & Li, Wei (2018). Translanguaging: flerspråkighet som resurs i lärandet. Första utgåvan Stockholm: Natur & kultur. Gibbons, Pauline (1998). Classroom Talk and the Learning of New Registers in a Second Language [Elektronisk resurs]. Language and Educaion. 12:2, Tillgänglig på Internet: Gibbons, Pauline (2018). Lyft språket, lyft tänkandet: språk och lärande. Tredje upplagan Lund: Studentlitteratur. 22

26 Gibbons, Pauline (2016). Stärk språket, stärk lärandet: språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. 4., uppdaterade uppl. Stockholm: Hallgren & Fallgren. Gröning, Inger (2006). Språk, interaktion och lärande i mångfaldens skola. Diss. (sammanfattning) Uppsala: Uppsala universitet, Tillgänglig på Internet: Hattie, John (2009). Visible learning: a synthesis of over 800 meta-analyses relating to achievement. London: Routledge. Liberg, Caroline & Smidt, Jon (red.) (2019). Att bli lärare i svenska. Första upplagan Stockholm: Liber. Lindberg, Inger (2011). Läraryrkets interkulturella dimensioner. Stockholm: Stiftelsen SAF i samverkan med Lärarförbundet. Lindholm, Anna (2020). Svensklärares uppfattningar om flerspråkighet: en intervjustudie [Elektronisk resurs]. NOA. Norsk som andrespråk. 2:18, Tillgänglig på Internet: Lundgren, Berit (2017). Enspråkig undervisning i flerspråkig kontext. Educare - a Skrifter, 1, Tillgänglig på Internet: Nilholm, Claes (2017). Smart: ett sätt att genomföra forskningsöversikter. Upplaga 1 Lund: Studentlitteratur. Olvegård, L., Andersson Varga, P. (2017). Vardagsspråk och skolspråk. Språk-, läsoch skrivutveckling - Grundskola åk 1-9, 2, Tillgänglig på Internet: 23

27 Otterup, Tore (2005). "Jag känner mej begåvad bara": om flerspråkighet och identitetskonstruktion bland ungdomar i ett multietniskt förortsområde. Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, Tillgänglig på Internet: Skans, Anders (2011). En flerspråkig förskolas didaktik i praktiken [Elektronisk resurs]. Lic.-avh., Tillgänglig på Internet: Skolverket (2012). Greppa språket: ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet. 2. uppl. (2012). Stockholm: Skolverket. Skolverket (2017). Kommentarmaterial till kursplanen i svenska (reviderad 2017) [Elektronisk resurs]. (2017). Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på Internet: Skolverket (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad Sjätte upplagan (2019). [Stockholm]: Skolverket. Tillgänglig på Internet: Sundgren, Eva (red.) (2013). Sociolingvistik. 2., [uppdaterade] uppl. Stockholm: Liber Torpsten, Ann-Christin (2018). Translanguaging in a Swedish Multilingual Classroom [Elektronisk resurs]. Multicultural Perspectives. 20:2, Tillgänglig på Internet: Wedin, Åsa (2011). Klassrumsinteraktion i de tidiga skolåren [Elektronisk resurs] flerspråkiga elever i skolans språkliga vardag. Nordic Studies in Education. 31:3, Tillgänglig på Internet: &aqe=%5b%5d&af=%5b%5d&searchtype=simple&sortorder=author_sort_asc& 24

28 onlyfulltext=false&noofrows=50&language=sv&pid=diva2%3a564649&dswid= Wedin, Åsa (2009). Monologen som en resurs i klassrummet [Elektronisk resurs]. Pedagogisk forskning i Sverige. 13:4, Tillgänglig på Internet: Wedin, Åsa (2015). Non-challenging education and teacher control as factors for marginalization of students in diverse settings [Elektronisk resurs]. International Electronic Journal of Elementary Education. 07:2, Tillgänglig på Internet: der2=title_sort_asc&query=&language=sv&pid=diva2%3a802178&aq=%5b%5b%5 D%5D&sf=all&aqe=%5B%5D&sortOrder=author_sort_asc&onlyFullText=false&noO f 25

29 Bilaga Författare Titel Tidsskrift Publikationsår Syfte Design Urval Datainsamlin g Land Studiens teoretiska utgångspunkt/ram Resultat Axelsson, M. & Nilsson, J. Welcome to Sweden. International Electronic Journal of Elementary Education (2013) Studiens syfte är att utforska synpunkterna som nyanlända elever har på de sociala förutsättningarn a i samhället samt deras tillgång till pedagogiska resurser. Studiens material bygger på en etnografisk studie med observationer och intervjuer. Sverige Sociokulturellt perspektiv. Studiens resultat visar hur förutsättningarna för andraspråksutveckl ingen ser ut. Genom att författarna har intervjuat samt observerat har de kommit fram till att läraren är kompetent men har i större utsträckning kunskapsbrist att undervisa i ett klassrum med flerspråkighet, det vill säga ett flerspråkigt klassrum. Cummins, J. Andraspråksunder visning för skolframgång. I K. Nauclér (Red.). Symposium Ett andraspråkspersp ektiv på lärande. (2001) Litteraturens syfte är att belysa teorier och forskning som berör lärandet hos andraspråkselev er samt hur dessa kan vara till hjälp och gynnsamma i Konferensbidr ag Materialet bygger på beprövad erfarenhet och internationell forskning. Intervjuer med lärare och observationer i Sociokulturellt perspektiv. Proximalzonsteorin Lev Vygotskij. Cummins konstaterar att lärarens roll är viktig när det kommer till kunskaps- och språkutvecklingen. Cummins belyser att interaktion mellan elev och lärare är väsentlig. 26

30 undervisningen för dessa elever. klassrummet har genomförts. Sverige Dessutom presenterar han en modell för inlärning som är viktig för utvecklingen av andraspråkselever. García O. & Sylvan C. Pedagogies and Practices in Multilingual Classrooms: Singularities in Pluralities The Modern Language Journal (2011) Studien syftar till att undersöka hur de flerspråkiga elevernas förmågor byggs upp med hjälp av sju principer. Olika program granskades och analyserades samt observation av tvåspråkiga utbildningar. USA Sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att en enspråkig undervisning samt en undervisning med flexibilitet gynnar eleverna. Studien visar dessutom att läraren bör arbeta på ett flexibelt sätt och använda sig av andraspråksunderv isning vid olika tillfällen. Dessutom visar studien att samarbete mellan lärare resulterar till en kunskapsutvecklan de klassrumsmiljö. Gibbons, P. Classroom Talk and the Learning of New Registers in a Second Language Language and Education (1998) Syftet med studien är att belysa vardagsspråket och skolspråket. Där användningen av dessa språk är meningsskapand e. I skolan är det 23 språk som är representerade. Alla elever förutom två talar ett annat språk än engelska i hemmet. Fallstudie Sociokulturellt perspektiv, systemisk funktionell lingvistik och pragmatisk teori. Studiens resultat visar betydelsen av att lärare bör använda en modell som resulterar till att tvåspråkiga elever kommer nära ett kontextreducerat språk som i sin tur leder till att de utvecklar sitt skolspråk. Gibbons förklarar dessutom 27

Lärarförbundets synpunkter på utbildningsdepartementets utredning om utbildning för nyanlända elever

Lärarförbundets synpunkter på utbildningsdepartementets utredning om utbildning för nyanlända elever 14 december 2012 Till Utredare Marie-Hélène Ahnborg Utredningssekreterare Fredrik Lind Utbildningsdepartementet Lärarförbundets synpunkter på utbildningsdepartementets utredning om utbildning för nyanlända

Läs mer

Språk, kunskap och hälsa i mötet med en heterogen och flerspråkig skola

Språk, kunskap och hälsa i mötet med en heterogen och flerspråkig skola Språk, kunskap och hälsa i mötet med en heterogen och flerspråkig skola Rektor mot vetande 20140919 Maria Rubin Doktorand, Malmö högskola - Språkinriktad undervisning en strävan efter en inkluderande praktik

Läs mer

Pedagogik GR (A), Läs- och skrivinlärning, 15 hp

Pedagogik GR (A), Läs- och skrivinlärning, 15 hp 1 (5) Kursplan för: Pedagogik GR (A), Läs- och skrivinlärning, 15 hp Education Ba (A), Learning reading and writing Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression Inriktning (namn) Högskolepoäng

Läs mer

Pedagogik GR (A), Grundläggande läs- och skrivutveckling för grundlärare i fritidshem, 7,5 hp

Pedagogik GR (A), Grundläggande läs- och skrivutveckling för grundlärare i fritidshem, 7,5 hp 1 (5) Kursplan för: Pedagogik GR (A), Grundläggande läs- och skrivutveckling för grundlärare i fritidshem, 7,5 hp Education Ba (A), Basic Learning Reading and writing, Teacher Education, Afterschool Centres

Läs mer

Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt

Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Varför språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt? Att bygga upp ett skolspråk för nyanlända tar 6-8 år. Alla lärare är språklärare! Firels resa från noll till

Läs mer

Ett flerspråkigt klassrum

Ett flerspråkigt klassrum Ett flerspråkigt klassrum Lärarens kompetens och elevens lärande Malin Jansson Malin Jönsson Examensarbete 15 hp Handledare Susanne Grahn Grundlärarprogrammet inriktning förskoleklass och åk 1-3 Vårterminen

Läs mer

Om en skola för alla. - och vägen dit. Josefin Nilsson

Om en skola för alla. - och vägen dit. Josefin Nilsson Om en skola för alla - och vägen dit Josefin Nilsson Om en skola för alla Om en skola för alla Medarbetare på Nationellt centrum för svenska som andraspråk, Stockholms universitet www.andrasprak.su.se

Läs mer

Språk- och kunskapsutvecklande undervisning i det flerspråkiga klassrummet - med fokus naturvetenskap

Språk- och kunskapsutvecklande undervisning i det flerspråkiga klassrummet - med fokus naturvetenskap Sammanfattning Språk- och kunskapsutvecklande undervisning i det flerspråkiga klassrummet - med fokus naturvetenskap Skolforskningsinstitutet arbetar kontinuerligt med att ringa in undervisningsnära ämnesområden

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara språk-och kunskapsutvecklande.

Läs mer

Vad betyder vi för andra och varandra?

Vad betyder vi för andra och varandra? Vad betyder vi för andra och varandra? Ett exempel på samarbete mellan Centrumskolan och Linnéuniversitetet och dess vidare utveckling Maria Lindgren och Gudrun Svensson Interaktion för språk- och identitetsutveckling

Läs mer

Språk och kunskapsutvecklande arbete i förskolan

Språk och kunskapsutvecklande arbete i förskolan Språk och kunskapsutvecklande arbete i förskolan Karlstad 23 september Susanne Benckert Sida 1 En globaliserad värld Sverige / världen idag 5000-6000 språk fördelat på ca 200 stater 2000 språk i Asien

Läs mer

Språkutvecklande plan FAGERSJÖ-MAGELUNGSSKOLAN

Språkutvecklande plan FAGERSJÖ-MAGELUNGSSKOLAN Språkutvecklande plan FAGERSJÖ-MAGELUNGSSKOLAN Ht 2016 Språkutvecklande plan Fagersjö-Magelungsskolan Bakgrund: Skolan skall sträva efter att varje elev: Utvecklar ett rikt och nyanserat språk samt förstår

Läs mer

Vad är språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt?

Vad är språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt? Fokus på nyanlända Citat från Nationellt centrum för svenska som andraspråk: Andraspråkstalande elevers behov av språkutveckling innebär inte att de ska få allt för enkla uppgifter, utan att de ska få

Läs mer

Kursplanen i svenska som andraspråk

Kursplanen i svenska som andraspråk planens centrala innehåll för såväl dig själv som för eleven? Fundera över hur du kan arbeta med detta både i början av kursen men också under kursens gång. Lvux12, avsnitt 2. Övergripande mål och riktlinjer

Läs mer

Centrala faktorer för flerspråkiga förskolebarns språk- och kunskapsutveckling

Centrala faktorer för flerspråkiga förskolebarns språk- och kunskapsutveckling Centrala faktorer för flerspråkiga förskolebarns språk- och kunskapsutveckling Förskolans organisation Kontakt med föräldrarna - bjuda in föräldrarna i verksamheten Sociopolitiska sammanhanget Förhållningssätt

Läs mer

Pedagogik GR (A), Läs- och skrivinlärning, 15 hp

Pedagogik GR (A), Läs- och skrivinlärning, 15 hp 1 (5) Kursplan för: Pedagogik GR (A), Läs- och skrivinlärning, 15 hp Education Ba (A), Learning reading and writing Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression Inriktning (namn) Högskolepoäng

Läs mer

Att stötta nyanlända elever

Att stötta nyanlända elever Att stötta nyanlända elever nyanlända elever och språkutveckling TORE OTTERUP FIL DR I SVENSKA SOM ANDRASPRÅK, F.D. LEKTOR I SVENSKA SOM ANDRASPRÅK, GÖTEBORGS UNIVERSITET STOCKHOLM DEN 23 MAJ 2016 Innehåll

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Språk i alla ämnen för alla elever ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

Kulturell identitet och interkulturellt förhållningssätt

Kulturell identitet och interkulturellt förhållningssätt Om ämnet Modersmål Ämnesplanen utgår från att kunskaper i och om det egna modersmålet är avgörande för lärande och intellektuell utveckling. EU betonar vikten av modersmål som en av sina åtta nyckelkompetenser.

Läs mer

Institutionen för individ och samhälle Kurskod SVA201

Institutionen för individ och samhälle Kurskod SVA201 KURSPLAN Institutionen för individ och samhälle Kurskod SVA201 Svenska som andraspråk: Grammatik, fonetik och didaktiska val, 15 hp, Grundkurs (nivå 1-30), 15 högskolepoäng Swedish as a Second Language:

Läs mer

Skolutveckling på mångfaldens grund

Skolutveckling på mångfaldens grund Välkommen Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Skolutveckling på mångfaldens grund Seminarieträff 4: Om bedömning av språkutveckling och Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Solveig Gustavsson Eva Westergren

Läs mer

Är alla lärare språklärare?

Är alla lärare språklärare? Är alla lärare språklärare? Helena Andersson 1 Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Pauline Gibbons Maaike Hajer Theun Meestringa Tua Abrahamsson Pirkko Bergman Anniqa Sandell Ring Britt Johanson

Läs mer

Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång. Utbildningens upplägg, ht 2014. Högskolan Dalarna 2014-08-21

Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång. Utbildningens upplägg, ht 2014. Högskolan Dalarna 2014-08-21 Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång Utbildningens upplägg, ht 2014. Högskolan Dalarna 2014-08-21 v.42 Kursstart. Ni börjar med att titta på den inspelade kursintroduktionen på Fronter.

Läs mer

CSL-dagen 2012. Susanne Duek

CSL-dagen 2012. Susanne Duek CSL-dagen 2012 Susanne Duek Doktorand i Pedagogiskt arbete med inriktning mot barns och ungas literacy/adjunkt i Svenska som andraspråk, KARLSTADS UNIVERSITET (Några) Språkliga utmaningar för elever med

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2 Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2 Kursen ger elever med annat modersmål än svenska en möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera på svenska. Ett rikt språk ger ökade förutsättningar

Läs mer

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se Nyanlända och den svenska skolan Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning luisella.galina.hammar@skolverket.se 1 Bakgrund Nyanlända elever har svårare att nå kunskapskraven i skolan. Endast 64 procent

Läs mer

Vi i Vintergatan ett språk- och kunskapsutvecklande projekt i årskurs 2-5 med stöd av Cirkelmodellen Bakgrund Syfte och mål

Vi i Vintergatan ett språk- och kunskapsutvecklande projekt i årskurs 2-5 med stöd av Cirkelmodellen Bakgrund Syfte och mål Vi i Vintergatan ett språk- och kunskapsutvecklande projekt i årskurs 2-5 med stöd av Cirkelmodellen Text: Annika Mindedal, språkutvecklare och lektor i Katrineholms kommun Foto: Jenny Ahlforn Westdahl

Läs mer

GENREPEDAGOGIK ARBETA MED SPRÅKET PARALLELLT MED DIN VANLIGA UNDERVISNING

GENREPEDAGOGIK ARBETA MED SPRÅKET PARALLELLT MED DIN VANLIGA UNDERVISNING GENREPEDAGOGIK ARBETA MED SPRÅKET PARALLELLT MED DIN VANLIGA UNDERVISNING Kontaktpersoner: Åsa Sebelius asa.sebelius@stockholm.se Målgrupp: Alla undervisande lärare i år 1 9 oavsett ämne. Alla lärare måste

Läs mer

Flerspråkighet och modersmålsstöd i förskolan

Flerspråkighet och modersmålsstöd i förskolan Flerspråkighet och modersmålsstöd i förskolan Gemensamma riktlinjer för Trelleborgs kommuns förskoleverksamhet Inledning Barn med annat modersmål som ges möjlighet att utveckla detta får bättre möjligheter

Läs mer

KURSPLAN Svenska som andraspråk, 31-45hp (ingår i Lärarfortbildningen), 15 högskolepoäng

KURSPLAN Svenska som andraspråk, 31-45hp (ingår i Lärarfortbildningen), 15 högskolepoäng 1(5) KURSPLAN Svenska som andraspråk, 31-45hp (ingår i Lärarfortbildningen), 15 högskolepoäng Swedish as a Second Language, 31-45 Credits, 15 credits Kurskod: USAN11 Fastställd av: VD 2010-05-31 Gäller

Läs mer

LSU210, Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng.

LSU210, Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng. = Gäller fr.o.m. vt 10 LSU210, Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng. Becoming Litterate and Numerate in a

Läs mer

Tid och plats Torsdagen den 26 januari kl Fredagen den 27 januari kl Örebro universitet

Tid och plats Torsdagen den 26 januari kl Fredagen den 27 januari kl Örebro universitet Örebro kommun arrangerar tillsammans med Örebro universitet två dagar med föreläsningar kring språk och lärande i skolan. Syftet är att ge pedagoger och skolledare kunskap, inspiration och handfasta tips

Läs mer

Fritidshemmens rikskonferens Språket på fritids Petra Magnusson

Fritidshemmens rikskonferens Språket på fritids Petra Magnusson Fritidshemmens rikskonferens 2017 Språket på fritids Petra Magnusson Rektor med ambitioner, fritidspersonal med lust och nyfikenhet Kommunens lektor: kunskaper om/i språkutv och kollegialt lärande Skolenhet

Läs mer

Nyanlända elever & Skola-Arbetsliv Språk- och kunskapsutveckling i alla ämnen

Nyanlända elever & Skola-Arbetsliv Språk- och kunskapsutveckling i alla ämnen Nyanlända elever & Skola-Arbetsliv Språk- och kunskapsutveckling i alla ämnen elisabeth.linden@skolverket.se Skillnaderna mellan infödda elever och elever med utländsk bakgrund, födda i Sverige, som gått

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

Kurslitteratur Att undervisa nyanlända elever

Kurslitteratur Att undervisa nyanlända elever Kurslitteratur Att undervisa nyanlända elever Axelsson, M. (2013). Flerspråkighet och lärande. I: Hyltenstam, K. & Lindberg, I (red.). Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. (2.

Läs mer

Samhället och skolan förändras och matematikundervisningen som den

Samhället och skolan förändras och matematikundervisningen som den Saman Abdoka Elevens bakgrund en resurs De senaste tjugo åren har inneburit stora förändringar för såväl samhälle som skolmatematik. Ur en lång erfarenhet av att undervisa i mångkulturella klassrum ger

Läs mer

Introduktion Få syn på språket

Introduktion Få syn på språket Introduktion Få syn på språket Ann-Marie Wahlström Språk- och kunskapsutvecklande undervisning 1/9 2014 L9S220/LGS220, HT14 Få syn på språket Alla skolformer, verksamheter och ämnen från förskola till

Läs mer

Förslag den 25 september Engelska

Förslag den 25 september Engelska Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny

Läs mer

Förstaspråksutveckling - andraspråksutveckling

Förstaspråksutveckling - andraspråksutveckling Förstaspråksutveckling - andraspråksutveckling Hur lär man sig och utvecklar ett andraspråk? Faktorer som påverkar Hur lång tid tar det? Teorier om andraspråksinlärning Konsekvenser för undervisningen

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Fastställande. Allmänna uppgifter. Kursens mål

Fastställande. Allmänna uppgifter. Kursens mål Humanistiska och teologiska fakulteterna LLYU74, Svenska som andraspråk för lärare i svenska för invandrare (sfi), (1-30 hp). Ingår i Lärarlyftet II., 30 högskolepoäng Swedish as a Second Language for

Läs mer

Svenska som andraspråk GR (A), Uttal och kommunikation A1, 7,5 hp

Svenska som andraspråk GR (A), Uttal och kommunikation A1, 7,5 hp 1 (5) Kursplan för: Svenska som andraspråk GR (A), Uttal och kommunikation A1, 7,5 hp Swedish as a Second Language Ba (A), Pronounciation and Communication A1, 7,5 credits Allmänna data om kursen Kurskod

Läs mer

Svenska som andraspråk GR (A), Uttal och kommunikation A1, 7,5 hp

Svenska som andraspråk GR (A), Uttal och kommunikation A1, 7,5 hp 1 (5) Kursplan för: Svenska som andraspråk GR (A), Uttal och kommunikation A1, 7,5 hp Swedish as a Second Language Ba (A), Pronounciation and Communication A1, 7,5 credits Allmänna data om kursen Kurskod

Läs mer

L6SV10, Svenska 1 för lärare åk 4-6, 15,0 högskolepoäng Swedish 1 for teachers grades 4-6, 15.0 higher education credits

L6SV10, Svenska 1 för lärare åk 4-6, 15,0 högskolepoäng Swedish 1 for teachers grades 4-6, 15.0 higher education credits UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN L6SV10, Svenska 1 för lärare åk 4-6, 15,0 högskolepoäng Swedish 1 for teachers grades 4-6, 15.0 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande

Läs mer

Nyanländas lärande. Linda Castell, Lund 16 september 2016

Nyanländas lärande. Linda Castell, Lund 16 september 2016 Nyanländas lärande Linda Castell, Lund 16 september 2016 Framgångsfaktorer Mina guldkorn Tydlig organisation röd tråd Tydlighet i roll- och ansvarsfördelning på alla nivåer Bemötande och förhållningssätt

Läs mer

Kursplanen i engelska

Kursplanen i engelska I Lvux12, avsnitt 1. Vuxenutbildningens uppdrag och värdegrund står det att hänsyn ska tas till de enskilda elevernas olika förutsättningar, behov och kunskapsnivå samt att vuxenutbildningen ska ta till

Läs mer

Språket människans främsta verktyg

Språket människans främsta verktyg Språket människans främsta verktyg Språkutvecklingsplan För förskolor, grundskolor och gymnasieskolor inom BoU Eskilstuna kommun. Vad ska denna plan bidra till? All verksamhet inom BoU 2016 har en policy

Läs mer

USSV2B - Svenska som andraspråk II inom Ämneslärarprogrammet, för arbete i åk 7-9, gymnasieskolan och vuxenutbildningen, 30 hp

USSV2B - Svenska som andraspråk II inom Ämneslärarprogrammet, för arbete i åk 7-9, gymnasieskolan och vuxenutbildningen, 30 hp 1 (7) USSV2B - Svenska som andraspråk II inom Ämneslärarprogrammet, för arbete i åk 7-9, gymnasieskolan och vuxenutbildningen, 30 hp Kursen utgör den andra terminens studier i ämnet svenska som andraspråk

Läs mer

LÄRARPROGRAMMET. Vid LiU. Kursbeskrivning i franska: Didaktik och VFU 9FR211/9FR311 1-30 hp 9FR241/9FR341 31-60 hp

LÄRARPROGRAMMET. Vid LiU. Kursbeskrivning i franska: Didaktik och VFU 9FR211/9FR311 1-30 hp 9FR241/9FR341 31-60 hp Institutionen för kultur och kommunikation Augusti 2011 Ann-Kari Sundberg ann-kari.sundberg@liu.se LÄRARPROGRAMMET Vid LiU Kursbeskrivning i franska: Didaktik och VFU 9FR211/9FR311 1-30 hp 9FR241/9FR341

Läs mer

Språket- människans främsta verktyg. Språkutvecklingsplan För förskolor, grundskolor och gymnasieskolor inom BoU Eskilstuna kommun.

Språket- människans främsta verktyg. Språkutvecklingsplan För förskolor, grundskolor och gymnasieskolor inom BoU Eskilstuna kommun. Barn och utbildningsnämnden 2012-10-12 1 (5) Barn och utbildningsförvaltningen Utveckling Anne-lie Andersson Leweby, 016-710 24 54 Språket- människans främsta verktyg Språkutvecklingsplan För förskolor,

Läs mer

Institutionen för individ och samhälle Kurskod SAG102

Institutionen för individ och samhälle Kurskod SAG102 KURSPLAN Institutionen för individ och samhälle Kurskod SAG102 Svenska som andraspråk: Mångkultur och flerspråkighet, 15 hp, Grundkurs (nivå 1-30), 15 högskolepoäng Swedish as a second language: Multiculture

Läs mer

Muntlig interaktion i det flerspråkiga klassrummet

Muntlig interaktion i det flerspråkiga klassrummet Muntlig interaktion i det flerspråkiga klassrummet Inverkan på flerspråkiga elevers språk och kunskapsutveckling KURS: Examensarbete, Grundlärare F-3, 15 hp FÖRFATTARE: Anna Ekdén, Linnea Wallin EXAMINATOR:

Läs mer

Betygskriterier. US610F - Språkdidaktik I, 30 hp

Betygskriterier. US610F - Språkdidaktik I, 30 hp 1 (5) US610F - Språkdidaktik I, 30 hp Kursen avser första terminens studier i ämnet språkdidaktik. I kursen behandlas grunderna för såväl språkbeskrivning, språkanvändning, språkinlärning och språkutveckling

Läs mer

ÄSAD04, Svenska som andraspråk 4, 30 högskolepoäng Swedish as a Second Language 4, 30 credits Grundnivå / First Cycle

ÄSAD04, Svenska som andraspråk 4, 30 högskolepoäng Swedish as a Second Language 4, 30 credits Grundnivå / First Cycle Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄSAD04, Svenska som andraspråk 4, 30 högskolepoäng Swedish as a Second Language 4, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av

Läs mer

Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019).

Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019). Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019). I detta dokument synliggörs föreslagna likheter och skillnader mellan kursplanerna.

Läs mer

Nyanlända elevers språkliga tillgångar i relation till det svenska språket.

Nyanlända elevers språkliga tillgångar i relation till det svenska språket. Nyanlända elevers språkliga tillgångar i relation till det svenska språket. 1 Hassan Sharif, fil.dr. Lektor i barn- och ungdomsvetenskap, Uppsala universitet. hassan.sharif@edu.uu.se 2 Vad säger en del

Läs mer

USS79B - Svenska som andraspråk II inom Ämneslärarprogrammet, för arbete i årskurs 7-9, 15 hp

USS79B - Svenska som andraspråk II inom Ämneslärarprogrammet, för arbete i årskurs 7-9, 15 hp etygskriterier 1 (5) USS79 - Svenska som andraspråk II inom Ämneslärarprogrammet, för arbete i årskurs 7-9, 15 hp Kursen utgör den andra terminens studier i ämnet svenska som andraspråk på Ämneslärarprogrammet.

Läs mer

ÄSAD11, Svenska som andraspråk 1, 30 högskolepoäng Swedish as a Second Language 1, 30 credits Grundnivå / First Cycle

ÄSAD11, Svenska som andraspråk 1, 30 högskolepoäng Swedish as a Second Language 1, 30 credits Grundnivå / First Cycle Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄSAD11, Svenska som andraspråk 1, 30 högskolepoäng Swedish as a Second Language 1, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av

Läs mer

Broskolans röda tråd i Svenska

Broskolans röda tråd i Svenska Broskolans röda tråd i Svenska Regering och riksdag har fastställt vilka mål som svenska skolor ska arbeta mot. Dessa mål uttrycks i Läroplanen Lpo 94 och i kursplaner och betygskriterier från Skolverket.

Läs mer

Nätverksträff. Nyanlända elever i grundskolan

Nätverksträff. Nyanlända elever i grundskolan Nätverksträff 2016-05-12 Nyanlända elever i grundskolan josefin.nilsson@ 019-21 28 74 Syftet med nätverksträffen är att: Höja vår förståelse för och kunskap om vårt uppdrag Delge varandra information och

Läs mer

Textsamtal utifrån skönlitteratur

Textsamtal utifrån skönlitteratur Modul: Samtal om text Del 5: Samtal före, under och efter läsning av text Textsamtal utifrån skönlitteratur Anna Kaya och Monica Lindvall, Nationellt Centrum för svenska som andraspråk Läsning av skönlitteratur

Läs mer

Kursplanen i ämnet engelska

Kursplanen i ämnet engelska DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kursplanen i ämnet engelska Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan, sameskolan

Läs mer

Multikulturelle Skoler 2015 16-17.11 UCC

Multikulturelle Skoler 2015 16-17.11 UCC Nyanlända elevers integrering och lärande centrala faktorer ur ett språkdidaktiskt perspektiv Multikulturelle Skoler 2015 16-17.11 UCC Professor Monica Axelsson Institutionen för språkdidaktik Stockholms

Läs mer

Kursen ingår i Kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) vid Lunds Universitet. Kursen omfattar andra terminen av sammanlagt tre.

Kursen ingår i Kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) vid Lunds Universitet. Kursen omfattar andra terminen av sammanlagt tre. Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄKPN02, Ämnesläraren som reflekterande praktiker, 30 högskolepoäng The Subject Teacher as a Reflective Practitioner, 30 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande

Läs mer

Genrepedagogik i modersmålsundervisningen från förskolan till gymnasiet

Genrepedagogik i modersmålsundervisningen från förskolan till gymnasiet Genrepedagogik i modersmålsundervisningen från förskolan till gymnasiet Ett projektarbete som är starkt kopplat till erfarenhetsgrundad kunskap från olika perspektiv Förskolan Grundskolan Gymnasiet Skolspråket

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Del 5 Att lyfta språket och ämneskunskaperna med hjälp av stöttning (ämnesspecifik text: religionskunskap)

Del 5 Att lyfta språket och ämneskunskaperna med hjälp av stöttning (ämnesspecifik text: religionskunskap) Nyanländas lärande Grundskola åk 7 9 och Gymnasieskola Modul: Språk- och kunskapsutvecklande ämnesundervisning för nyanlända elever den första tiden Del 5: Del 5 Att lyfta språket och ämneskunskaperna

Läs mer

Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny kunskap, klara vidare

Läs mer

Språkutvecklingsprogram

Språkutvecklingsprogram Språkutvecklingsprogram Förskolorna i Vingåkers kommun 2013-02-01 1. Förord Detta språkutvecklingsprogram vänder sig främst till alla våra anställda i Vingåkers förskolor. Programmet kan också användas

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan. GRUNDLÄRARPROGRAMMET FRITIDSHEM För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad )

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan. GRUNDLÄRARPROGRAMMET FRITIDSHEM För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad ) UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan GRUNDLÄRARPROGRAMMET FRITIDSHEM För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad 161206) 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens

Läs mer

KURSPLAN Svenska som andraspråk 2, 15 högskolepoäng

KURSPLAN Svenska som andraspråk 2, 15 högskolepoäng 1(5) KURSPLAN Svenska som andraspråk 2, 15 högskolepoäng Swedish as a Second Language 2, 15 credits Kurskod: LS2K13 Fastställd av: Nämnd för Fristående kurs 2013-05-21 Reviderad av: Utbildningsledare 2016-04-06

Läs mer

Förutsättningar för lärande i svenska som andraspråk

Förutsättningar för lärande i svenska som andraspråk Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier Självständigt arbete 1, grundlärarprogrammet fk-3 och 4-6, 15 hp Förutsättningar för lärande i svenska som andraspråk - en intervjustudie med

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se Nyanlända och den svenska skolan Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning luisella.galina.hammar@skolverket.se 1 Likvärdig utbildning i svensk grundskola? Elevers möjligheter att uppnå goda studieresultat

Läs mer

Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019).

Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019). Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019). I detta dokument synliggörs föreslagna likheter och skillnader mellan kursplanerna.

Läs mer

Språkets betydelse i lärandet för flerspråkiga elever

Språkets betydelse i lärandet för flerspråkiga elever ÖREBRO UNIVERSITET Grundlärarprogrammet, inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6 Svenska språket Svenska, Självständigt arbete inriktning 4-6, A-nivå, 15 högskolepoäng VT 2017 Språkets betydelse

Läs mer

Kommunikation. Sammanhang. Utmaning. Östra Göinge kommun

Kommunikation. Sammanhang. Utmaning. Östra Göinge kommun Kommunikation Utmaning Sammanhang Motivation Förväntningar är grunden för vår pedagogiska plattform. Varje utvalt ord i vår plattform vilar på vetenskaplig grund eller beprövad erfarenhet. Läs mer om detta

Läs mer

Språk-, läs- och skrivutveckling

Språk-, läs- och skrivutveckling RUC-råd, torsdagen den 2 mars i Kosta Språk-, läs- och skrivutveckling forskning om elevers lärande och lärares undervisning Ewa Bergh Nestlog svenska språket med didaktisk inriktning Linnéuniversitetet

Läs mer

Institutionen för individ och samhälle Kurskod SAF201. Svenska som andraspråk, Fortsättningskurs 2, hp, 15 högskolepoäng

Institutionen för individ och samhälle Kurskod SAF201. Svenska som andraspråk, Fortsättningskurs 2, hp, 15 högskolepoäng KURSPLAN Institutionen för individ och samhälle Kurskod SAF201 Svenska som andraspråk, Fortsättningskurs 2, 46-60 hp, 15 högskolepoäng Swedish as a second language, Intermediate level 2, 15 HE credits

Läs mer

Inledning till presentationen "Nyanlända och argumenterande text. En undersökning av nyanlända och deras lärande"

Inledning till presentationen Nyanlända och argumenterande text. En undersökning av nyanlända och deras lärande Inledning till presentationen "Nyanlända och argumenterande text. En undersökning av nyanlända och deras lärande" Språkforskningsinstitutet tillhör FoU-enheten vid Utbildningsförvaltningen i Stockholm

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

Språk- och kunskapsutvecklande arbete med inkludering och motivation. Ellinor Stenis & Masoumeh Hemati Utbildningsförvaltningen 29 oktober 2018

Språk- och kunskapsutvecklande arbete med inkludering och motivation. Ellinor Stenis & Masoumeh Hemati Utbildningsförvaltningen 29 oktober 2018 Språk- och kunskapsutvecklande arbete med inkludering och motivation Ellinor Stenis & Masoumeh Hemati Utbildningsförvaltningen 29 oktober 2018 Vad tänker du på när du hör begreppet Språk - och kunskapsutvecklande

Läs mer

Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket

Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket Ökad kvalitet Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket Ökad kvalitet All utbildning vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Inom Skaraborg har utbildning hög kvalitet

Läs mer

ÄMNESGUIDE FÖR ÄMNESLÄRARPROGRAMMET MED INRIKTNING MOT ARBETE I GRUNDSKOLANS ÅRSKURS 7-9 INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER

ÄMNESGUIDE FÖR ÄMNESLÄRARPROGRAMMET MED INRIKTNING MOT ARBETE I GRUNDSKOLANS ÅRSKURS 7-9 INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER ÄMNESGUIDE FÖR ÄMNESLÄRARPROGRAMMET MED INRIKTNING MOT ARBETE I GRUNDSKOLANS ÅRSKURS 7-9 INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER 2 ÄMNESLÄRARUTBILDNING INNEHÅLL Språklärarutbildning vid Göteborgs universitet

Läs mer

Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling

Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling Annika Andersson, Kalle Räisänen, Anders Avdic - Informatik, Handelshögskolan 2012-10-25 1 Agenda

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET

INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET SSA125 Svenska som andraspråk, fortsättningskurs 2, 15 högskolepoäng Swedish as a Second language, Intermediate Course 2, 15 higher education credits Grundnivå / First

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan GRUNDLÄRARPROGRAMMET F-3 och 4-6 För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad 161206) 1 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens

Läs mer

Studera till lärare! Umeå School of Education Umeå universitet

Studera till lärare! Umeå School of Education Umeå universitet Studera till lärare! Umeå School of Education Umeå universitet www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp... 8 Grundlärarprogrammet

Läs mer

PDA107, Kvalitetsarbetet genom aktionsforskning, 7,5 högskolepoäng Action Research for Quality Improvement, 7.5 higher education credits

PDA107, Kvalitetsarbetet genom aktionsforskning, 7,5 högskolepoäng Action Research for Quality Improvement, 7.5 higher education credits UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN PDA107, Kvalitetsarbetet genom aktionsforskning, 7,5 högskolepoäng Action Research for Quality Improvement, 7.5 higher education credits Avancerad nivå/second

Läs mer

ENGELSKA 3.2 ENGELSKA

ENGELSKA 3.2 ENGELSKA 3.2 GELSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse

Läs mer

Flerspråkighet en möjlighet!

Flerspråkighet en möjlighet! Flerspråkighet en möjlighet! 35% Sva, modersmål, mottagande av nyanlända Kollegialt lärande Handlingsplan- mål och delmål *** Alla pedagoger och skolledare har god kunskap om sva/modersmål/nyanländas lärande

Läs mer

KURSPLAN Svenska som andraspråk 2, 15 högskolepoäng

KURSPLAN Svenska som andraspråk 2, 15 högskolepoäng 1(5) KURSPLAN Svenska som andraspråk 2, 15 högskolepoäng Swedish as a Second Language 2, 15 credits Kurskod: LSAK18 Fastställd av: Utbildningschef 2018-04-17 Gäller fr.o.m.: Hösten 2018 Version: 2 Utbildningsnivå:

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur

Läs mer

Svenska språket GR (A), Svenska som andraspråk A1, 7,5 hp

Svenska språket GR (A), Svenska som andraspråk A1, 7,5 hp 1 (5) Kursplan för: Svenska språket GR (A), Svenska som andraspråk A1, 7,5 hp Swedish BA (A), Swedish as a Second Language A1, 7,5 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression

Läs mer

Teknik gör det osynliga synligt

Teknik gör det osynliga synligt Kvalitetsgranskning sammanfattning 2014:04 Teknik gör det osynliga synligt Om kvaliteten i grundskolans teknikundervisning Sammanfattning Skolinspektionen har granskat kvaliteten i teknikundervisningen

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer