Vattenkraft i svenska vattendrag. Hydropower in Swedish Streams

Transkript

1 Vattenkraft i svenska vattendrag Vattenvårdens betydelse för biodiversitet i svenska vattendrag Hydropower in Swedish Streams The Importance of Water Management for the Biological Diversity in Swedish Streams Vendela Ekeberg Miljövetenskap: Kandidatuppsats VT HP Urbana studier Fakulteten för kultur och samhälle Handledare: Göran Ewald

2 Sammanfattning Svenska vattendrag har sedan länge utnyttjats och exploaterats för mänskliga behov och vattenkraftsförsörjningen utvecklades snabbt under 1900 talet. Med tiden upptäcktes dock de negativa ekologiska konsekvenser som vattenkraften hade för livet i och kring vattendragen. Trots detta anses vattenkraften idag vara en betydelsefull energikälla då den är förnybar och enkelt kan lagras. På grund av nya riktlinjer från Vattendirektivet samt målsättningar inom miljökvalitetsmålen Levande sjöar och vattendrag samt Ett rikt växt- och djurliv, ska svensk vattenkraft förses med nya miljövillkor som bland annat syftar till att förbättra ekologisk status i svenska vattendrag. Undersökningen ämnar jämföra vilka särskilt betydande faktorer (för ett vattendrags ekologiska status och biodiversitet) som används i tillståndsprövningen av små vattenkraftverk i samband med förändrade miljövillkor. Genom att utföra en litteraturstudie i ämnesområdet, undersöka pågående vattenvårdsprojekt, samt jämföra två olika domstolsbeslut gällande förändrade miljövillkor i små vattenkraftverk, har undersökningen kommit fram till att de mest betydande faktorer som används i tillståndsprövningen är konnektivitet och heterogenitet i vattendragets strömbild. Nyckelord: Ekosystem, biodiversitet, holistiskt perspektiv, vattendrag, konnektivitet, heterogenitet, ekologisk status, vattenkraft, miljövillkor 1

3 Abstract Swedish streams have long been utilized and exploited for human needs and the hydropower supply developed rapidly during the 20th century. Over time, however, the negative ecological consequences that hydropower had for life in and around streams were discovered. Despite this, hydropower is today considered a significant energy source as it is renewable and can be easily stored. Due to new guidelines from the Water Framework Directive and objectives within the Swedish environmental quality objectives "Flourishing Lakes and Streams" and "A Rich Diversity of Plant and Animal Life", Swedish hydropower will be provided with new environmental conditions, which among other things aim to improve ecological status in Swedish streams. The study intends to compare which particularly significant factors (for the ecological status and biodiversity of a watercourse) are used in the permit testing of small hydropower plants in connection with changed environmental conditions. By conducting a literature study in the subject area, examining ongoing water management projects, and comparing two different court decisions regarding changed environmental conditions in small hydropower plants, the study has concluded that the factors used primarily in permit testing are connectivity and heterogeneity in the draft current. Keywords: Ecosystem, biodiversity, holistic perspective, streams, connectivity, heterogeneity, ecological status, hydropower, environmental conditions 2

4 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 1 ABSTRACT INLEDNING STUDIENS SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING BAKGRUND VATTENKRAFT SOM ENERGIKÄLLA EKOLOGISKA KONSEKVENSER MODERNA MILJÖVILLKOR MILJÖKVALITETSMÅLEN NATIONELL PLAN FÖR VATTENKRAFT ATT SE TILL HELHETEN KUNSKAPSLÄGE VATTENKRAFTSPROBLEMET LÖSNINGSFÖRSLAG: FAUNAPASSAGER LÖSNINGSFÖRSLAG: MEANDRANDE VATTENDRAG OCH VARIERAD BOTTENSTRUKTUR LÖSNINGSFÖRSLAG: ÅTGÄRDER I BÅDE VATTENDRAG OCH STRANDZON LÖSNINGSFÖRSLAG: RIV DAMMARNA BETYDANDE FAKTORER SOM ANSES SOM VIKTIGA FÖR VATTENDRAGS EKOLOGISKA STATUS OCH BIODIVERSITET URVAL OCH METOD URVALSMETOD INNEHÅLLSANALYS AV DOMSTOLSBESLUT BEGREPP OCH DEFINITIONER RESULTAT OCH ANALYS VRAMSÅNSFALLET - AVSLAG Miljöpåverkan Föreslagna åtgärder Domstolsbeslut Sammanfattning av Vramsånfallet KÄVLINGEÅNFALLET - BIFALL Miljöpåverkan Föreslagna åtgärder Domstolsbeslut Sammanfattning av Kävlingeånfallet JÄMFÖRANDE SAMMANFATTNING AV VRAMSÅNFALLET OCH KÄVLINGEÅNFALLET AVSLUTANDE DISKUSSION OCH SLUTSATSER REFERENSER

5 1 Inledning Under det tidiga nittonhundratalet exploaterades flera av de större vattendragen i Sverige i syfte att skapa elkraft genom vattenproduktion (Bernes, 2011). Utvecklingen kom att revolutionera vattenkraftförsörjningen i Sverige som tidigare varit småskalig, och genererade stora framgångar (Sveriges radio, 2017). Med tiden uppmärksammades dock att den storskaliga vattenkraften hade negativa konsekvenser för livet i och kring vattendragen. Laxen som lekte i älvarna hade kraftigt minskat i antal och de skiftande vattennivåerna som vattenkraften medförde åstadkom förändringar både för den vattenlevande och landlevande vegetationen i anslutning till vattendragen (Bernes, 2011). Trots de negativa konsekvenserna för livet i och kring vattendragen har vattenkraften bestått. Den anses nämligen vara en viktig energikälla för landet och omkring hälften av elproduktionen i Sverige kommer i dagsläget från vattenkraft (Regeringsbeslut M2019/01769/Nm). Den anses särskilt viktig eftersom det är möjligt att enkelt lagra energin och elproduktionen från vattenkraft kan således komplettera sol- och vindkraft som inte genererar kontinuerlig energi året om (Sveriges radio, 2017). Europaparlamentet antog år 2000 ett ramdirektiv (2000/60/EG) för att uppnå god vattenkvalitet i Europa som kallas för vattendirektivet. I enlighet med detta vattenpolitiska ramverk och de nationella miljömålen beslutade de svenska vattenmyndigheterna i början av 00-talet att samtliga svenska vattenkraftverk ska miljöanpassas och förses med ambitiösa miljövillkor. Enligt målen ska sjöar och vattendrag göras ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras (Havs- och vattenmyndigheten, 2019, s.9). Dessutom ska naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion bevaras samtidigt som förutsättningar för friluftsliv ska värnas (Havs- och vattenmyndigheten, 2019, s.9). Gällande vattenkraften dröjde det till sommaren 2020 för regeringen att besluta om en nationell plan som genom omprövningar av vattenkraftens miljövillkor ska leda till både största möjliga nytta för vattenmiljön och en nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel (Havs- och vattenmyndigheten, Energimyndigheten & Svenska kraftnät, 2019, s.8). Trots att större vattenkraftverk bidrar till stora ekologiska skador i vattendragen, kan de enligt den nationella planen tilldelas dispens från strängare miljökrav, eftersom de anses vara av samhällsnyttig betydelse och ge störst bidrag till balansering av elsystemet (Havs- och vattenmyndigheten, Energimyndigheten & Svenska kraftnät, 2019, s.6). 4

6 1.1 Studiens syfte och frågeställning På grund av de påfrestningar som vattenkraft har för livet i och kring svenska vattendrag är det relevant att undersöka vilka betydande faktorer som tycks vara av stor vikt för att främja god ekologisk status och biodiversitet i vattendragen. Eftersom en främjad biodiversitet och en god ekologisk status anses vara en grundläggande förutsättning för att uppnå de specifika miljökvalitetsmålen som kallas Levande sjöar och vattendrag och Ett rikt växt- och djurliv och delvis motiverar att den nationella planen genomförs, är det relevant att granska aktuell forskning på området, se närmare på olika miljöåterställande projekt, men även granska för området relevanta domslut. Detta för att jämföra i vilken utsträckning de betydande faktorerna, som anses som viktiga för ekologisk status i svenska vattendrag, används i tillståndsprövningen av små vattenkraftverk i samband med förändrade miljövillkor för svensk vattenkraft. Undersökningen ämnar besvara följande frågeställning: Vilka för vattendrag, ekologiskt viktiga faktorer, används i tillståndsprövningen gällande förändrade miljövillkor i små vattenkraftverk? 5

7 2 Bakgrund 2.1 Vattenkraft som energikälla Redan under medeltiden utnyttjades svenska vattendrag för vattnets ständiga rörelse (Bernes, 2011). Mindre kvarnar upprättades och med tiden etablerades även vattendrivna sågverk och hammarsmedjor. Många av de forna kvarndammarna står fortfarande kvar i dessa vattendrag och påverkar miljön trots att de vanligtvis inte är i bruk. Under mitten av 1800-talet lades grunden för den moderna skogsindustrin vilket innebar en kraftig utbyggnation av flottningslederna i Sverige (Bernes, 2011). Det första elproducerande vattenkraftverket byggdes i slutet av 1800-talet och under första delen av 1900-talet upprättades sedan majoriteten av Sveriges alla vattenkraftverk (Sveriges radio, 2020). Vid den här tiden var kunskapen om och attityden till vattenkraftens miljöpåverkan i vattendragen annorlunda än vad den är idag och tankar om miljöhänsyn kom först långt senare. 2.2 Ekologiska konsekvenser Forskningen har sedan länge visat att vattenkraft leder till stora förluster av habitat för olika djur och organismer (Thompson et al., 2017). Modifierade vattenflöden är ett problematiskt ingrepp i sig, men även konstgjorda fördämningar och torrläggningar av vattendrag bidrar till negativa konsekvenser (Regeringsbeslut M2019/01769/Nm). Hela ekosystem påverkas och biodiversitet hämmas till följd av den bristande konnektivitet som fördämningar skapar i olika vattendrag (Söderqvist et al., 2019). Fördämningen hindrar bland annat spridning av fröer och försämrar olika växters livsförhållanden i både den akvatiska miljön och den anslutande strandzonen (Havs- och vattenmyndigheten, Energimyndigheten & Svenska kraftnät, 2019). En annan del av problemet är de vattenståndsförändringar och flödesfluktuationer som ofta uppstår i anslutning till vattenkraftverken. Av de arter som påverkas mest omnämns oftast lekvandrande fisk som hårt drabbad av vattenkraft och särskilt laxbestånden uppges ha minskat kraftigt sedan 1900 talet (Havs- och vattenmyndigheten, Energimyndigheten & Svenska kraftnät, 2019). Det finns olika sätt att minimera de ekologiska konsekvenserna som uppstår till följd av vattenkraft. Exempelvis har det blivit vanligare att arbeta med miljöåterställande åtgärder i vattendragen för att få dem att i allt större utsträckning efterlikna dess ursprungliga utseende och funktion och bland annat främja dess biodiversitet (Cowx & Welcomme, 1998; Havs- och vattenmyndigheten, 2013; Cook & Sullivan, 2018; Birnie-Gauvin et al. 2020). 6

8 2.3 Moderna miljövillkor EU:s ramdirektiv Vattendirektivet (2000/60/EG) infördes i svensk lagstiftning år 2004 och syftar till att Sveriges ytvattenförekomster ska få bättre vattenstatus (2000/60/EG). Arbetet fördelas mellan fem vattendistrikt och regleras efter olika miljökvalitetsnormer och andra kvalitetsfaktorer i vattenförvaltningsförordningen (SFS 2004:660). Det primära målet är att Sveriges alla ytvattenförekomster ska ha uppnått god ekologisk status senast år Vattenkraft anses idag vara en av de mest betydelsefulla källorna till förnybar energi då den står för omkring 55 procent av Sveriges totala elproduktion (Svenska kraftnät, 2021). Den samtida förståelsen för vattenkraftens ekologiska konsekvenser har lett till att regeringen och flertalet myndigheter tillsammans beslutat att Sveriges alla vattenkraftverk ska förses med ambitiösa så kallade moderna miljövillkor (Regeringsbeslut M2019/01769/Nm). Under 20 års tid ska därför Sveriges alla vattenkraftverk omprövas och förses med nya miljövillkor (Sveriges radio, 2020). En nationell plan, syftar till att ge en grundläggande helhetssyn som kan systematisera och underlätta vid samordnandet av omställningen (Havs- och vattenmyndigheten, Energimyndigheten & Svenska kraftnät, 2019). Omställningen är tänkt att genomföras med största möjliga nytta för vattenmiljön och för nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel (Regeringsbeslut M2019/01769/Nm, s.1). Totalt berörs omkring 7400 objekt som alla är i behov av en omprövning enligt de nya villkoren i miljöbalken (Regeringens proposition, 2017/18:243). Av dessa är ungefär 2000 vattenkraftverk (Sveriges radio, 2020 b), varav ett hundratal av dessa uppges ha redan giltiga tillstånd (Sveriges radio, 2020). Omställningen väntas få stora konsekvenser för vissa vattenkraftsägare och beslutet har mött kritik från olika håll (Älvräddarna, 2020). Vissa ägare av små vattenkraftverk kommer att behöva riva sina anläggningar eftersom de inte har råd att genomgå kostnadskrävande juridiska processer (Sveriges radio, 2017). I ett reportage av Sveriges radio (2020) ifrågasättes syftet att förbättra vattenmiljön genom dammutrivning. En vattenkraftsägare i reportaget menar att en sådan insats inte skulle vara positiv utan negativ för de arter och våtmarker som anpassat sig till de rådande förhållanden i området sedan hundra års tid (Sveriges radio, 2020). Myndigheternas bedömning är emellertid att om Sverige ska leva upp till de krav som följer av vattendirektivet (2000/60/EG) samt miljökvalitetsmålen Levande sjöar och vattendrag 7

9 och Ett rikt växt- och djurliv så måste de åtgärder som dessa stipulerar vidtas (Havs- och vattenmyndigheten, Energimyndigheten & Svenska kraftnät, 2019). 2.4 Miljökvalitetsmålen Enligt Havs- och vattenmyndigheten (2019) är miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag ej uppnått då antalet ytvattenförekomster som inte har god ekologisk och kemisk status anses vara för stort. Miljökvalitetsmålet Ett rikt växt- och djurliv uppnås inte heller, enligt Naturvårdsverket (2019) som vidare anser att miljötillstånden för olika arter och dess naturtyper är alldeles för undermåliga. I Havs- och vattenmyndighetens rapport (2019) uppges de främsta hoten mot sötvattensarter och dess naturtyper vara vattenreglering, övergödning och dikning som bland annat leder till att hydrologiska förhållanden störs och livsmiljöerna i vattendragen försämras eller växer igen. Särskilt hotad är exempelvis den vattenlevande flodpärlmusslan. Miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag, är formulerat enligt följande: Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas (Havs- och vattenmyndigheten, 2019, s.9). Miljökvalitetsmålet Ett rikt växt- och djurliv, är formulerat enligt följande: Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd (Naturvårdsverket, 2012, s.24). 8

10 2.5 Nationell plan för vattenkraft Omställningen av svensk vattenkraft uppges bland annat syfta till att främja nämnda miljökvalitetsmål, och följer en tidsplan för i vilken ordning olika geografiska områden ska prövas (Havs- och vattenmyndigheten, Energimyndigheten & Svenska kraftnät, 2019). Grundläggande för hur tidsplanen har formats baseras enligt den nationella planen bland annat på olika naturvärden. Områden som anses ha ett högre naturvärde uppges vara prioriterade och prövas därmed först. Vilka naturområden eller arter som har beaktats i detta avseende är följande: Arter som påverkas negativt av vattenkraft och anses särskilt skyddsvärda Ål Lax Flodpärlmussla och tjockskalig målarmussla Natura 2000-områden 2.6 Att se till helheten Vad gäller biodiversitet indikerar flera forskningsresultat vikten av att arbeta holistiskt för att gynna aktuella ekosystem i olika vattendrag (Thompson et al., 2017; McCaffery et al., 2018; Lin et al., 2020). I Tullstorpsån i Skåne har ett sådant helhetstänk präglat åtgärdsarbetet för att minimera vattendragets bidrag till övergödningsproblematiken i Östersjön (SYNLAB, 2020). Arbetssättet har visat sig ge goda resultat för vattendragets ekologiska status och biodiversitet och påstås ha minskat näringstillförseln till Östersjön med omkring 50 procent, sedan projektets början 2009 (Carlsson et al., 2020). Projektet i Tullstorpsån resulterade bland annat i ökad biodiversitet, ökad pollination, näringsretention, sedimentation och vattenrening (Nilsson, 2017). Vad som genomsyrade projektet, och dess pågående systerprojekt i Ståstorpsån, är ett åtgärdsarbete som fokuserar på flertalet ändamålsenliga insatser, för att återskapa mer heterogena vattendrag (Ståstorpsån, u.å.; Tullstorpsåprojektet, u.å.), samt att minimera översvämningsriskerna i området, främja biodiversiteten och förbättra vattendragens ekologiska och kemiska status. Exempelvis grävdes meandrande former fram i vattendraget men även tvåstegsdiken, lägre kantavplaning och nya våtmarker samt översvämningsområden 9

11 anlades längs med vattendraget (Tulltorpsprojektet, 2021; Carlsson et al., 2020). Träd och buskar planterades och örter såddes längs kanterna (se foto 5). 10

12 3 Kunskapsläge 3.1 Vattenkraftsproblemet Mer än hälften (omkring 60 procent) av Europas vattendrag anses år 2018 ej uppnå kvalitetsnivåerna för god ekologisk status (Deffner & Haase, 2018). Vattenkraft förmodas vara en stor bidragande faktor till det eftersom dammbyggena förändrar vattendragens flödesbeteende, vilket orsakar erosion och stressar den strandnära- och akvatiska vegetationen (Bernes, 2011., Riveas et al., 2012., Smith et al., 1991), försvårar reproduktionen hos de fiskarter och vattenlevande organismer som lever i vattnet (Bellmore et al., 2019., Cosoniene et al , Thompson et al. 2017) och reducerar fröspridningen av strandnära växter (Smith et al., 1991). Eftersom problemen delvis är avhängiga flödesförändringarna så är storleken på vattenkraftverken av betydelse för problemets omfattning. 3.2 Lösningsförslag: faunapassager Forskningen är delad gällande lösningsförslagen på reproduktionsproblemet. Den ena sidan anser att lösningen är att skapa livsmiljöer som efterliknar det tillstånd som rådde i vattendraget innan det reglerades (Cowx & Welcomme, 1998; Cook & Sullivan, 2018; Birnie-Gauvin et al. 2020). Denna lösning handlar om att skapa konnektivitet i vattnet, vilket man gör genom att bygga faunapassager som ger möjlighet för fisken att passera vattenkraftsanläggningen under lekvandring utan att skadas (Aarestrup et al., 2003). Exempel på sådana faunapassager kan ses nedan (foto 2). Foto 1. Exempel på fiskvägar av mer varierande form och struktur (Åtgärder i vatten, u.å.). Vanliga lösningar är att anlägga fisktrappor som leder fisken uppströms mellan bassänger på olika nivåer likt en trappa, eller ett omlöp, en fåra som leds runt ett aktuellt hinder i vattendraget 11

13 och ofta eftersträvas ha ett heterogent utseende med inslag av stenblock och grusmaterial med mera (Larinier, 2002). Mängden vatten som flödar i passagen samt varierande strömhastigheter och djup både uppströms och nedströms ger möjlighet för olika arter att passera, samtidigt som det skapar habitatmöjligheter för olika organismer (Aarestrup et al., 2003). Två aspekter anses vara viktiga att beakta vid anläggningsarbetet av passagen. Den ena är att fisken ska hitta till öppningen, den andra är att fisken ska ta sig genom hela passagen med hälsan i behåll. För nedströms vandring är det vanligen svårare och mer komplext att utföra säkra passager (Larinier, 2008). Genom fysiska barriärer som förhindrar fisken att passera genom turbinerna minimeras skaderiskerna. 3.3 Lösningsförslag: meandrande vattendrag och varierad bottenstruktur Vid konstruerandet av ett omlöp eller liknande passager, är det möjligt att främja biodiversiteten genom att modifiera dess form och struktur. Lin et al. (2020) menar att en viktig lösning är att återskapa de meandrande formerna (Lin et al., 2020). Sådana åtgärder relaterar till flera olika ekologiska faktorer i vattendraget som till exempel vattenkemi, flödeshastighet och nya livsmiljöer för olika organismer. Genom att exempelvis anlägga grunda partier i vattendraget med hjälp av olika substrat som större stenar och gruskorn, skapas så kallade riffle-pooler (Cook & Sullivan, 2018). Sådana anses vara viktiga inslag då den turbulens som uppstår i vattnet vid dessa områden tillför en högre syrekoncentration. Riffle-poolerna genererar även variation av mikrohabitat för akvatiska makrovertebrater och en ökning av dessa främjar i sin tur olika insektsätande fiskpopulationer (Cook & Sullivan, 2018). Exempel på konstruerade områden av sådant slag kan ses i foto Lösningsförslag: åtgärder i både vattendrag och strandzon Att genomföra åtgärder som förändrar vattendragets flöde, form och struktur i kombination med åtgärder i dess strandzon anses främja både terrestrisk och akvatisk växtlighet, samt däggdjur, fiskar och invertebrater (Thompson et al., 2017; McCaffery et al., 2018; Lin et al., 2020). Genom att exempelvis tillföra olika substrat och konstruera partier i vattendragen (likt öar) eller anordna översvämningskanaler, flodslätter och liknande, möjliggörs ett mer dynamiskt vattendrag, vilket anses bidra till förbättrad ekologisk status i vattendragen (Höckendorff et al., 2017). Genom att exempelvis återskapa konnektivitet mellan vattendraget och exempelvis avsnörda meanderslingor, gamla åfåror och svämplaner anses vattendragets ekologiska status 12

14 förbättras (Perotto-Baldivieso et al., 2011). Akvatisk vegetation av olika slag både växande, flytande och sjunken, anses viktig eftersom det bidrar till ökade habitatsmöjligheter för både fisk och andra organismer (Cowx & Welcomme, 1998). Att plantera träd och buskage längs vattendraget anses vara en långsiktig och fördelaktig åtgärd och träd anses bland annat stabilisera flodbankarna och bidra till skugga vid vattendraget, vilket sänker temperaturen och påverkar växtligheten (Cowx & Welcomme, 1998; Opperman & Merenlender, 2004). 3.5 Lösningsförslag: riv dammarna Det andra lägret menar att lösningen med exempelvis faunapassager är otillräcklig och att dammkonstruktionerna i många fall behöver rivas (Birnie-Gauvin et al., 2020). Sådana drastiska förändringar av vattendragen kan resultera i positiva effekter men tenderar på kort sikt att leda till andra problem. När en dammkonstruktion rivs återgår vattenflödet och strömhastigheten till ett oreglerat tillstånd. Sediment som lagrats uppströms transporteras nedströms vilket innebär att det sprids ut och deponeras längst med vägen och påverka de arter som lever där (Sethi et al., 2004; Doyle et al., 2005). Efter en dammutrivning i Baraboo River i Wisconsin, USA, uppmärksammades kraftiga sedimentförändringar med negativa följder för livet i floden (Stanley et al., 2002). Följderna var dock temporära och resultatet anses i slutänden ha inneburit en väsentlig förbättring av livsmiljön i floden. Sethi et al. (2004) påtalar ett liknande problem med dammutrivning, nämligen problemet med musseldöd. Doyle et al. (2005) gör dock gällande att detta problem förmodligen inte är permanent och att musselbankarna återetableras efter ett par årtionden, och kan således antas ha positiv inverkan på lång sikt. 13

15 Foto 3. Ståstorpsån har fått ett meandrande utseende (privat foto, 2021). Foto 2. Ståstorpsån. Stora och små stenar bildar riffle-pooler och nya habitatsmöjligheter (privat foto, 2021). Foto 4. Planterade träd längs Ståstorpsån förhindrar erosion och bidrar med skugga (privat foto, 2021). 14

16 3.6 Betydande faktorer som anses som viktiga för vattendrags ekologiska status och biodiversitet Sammantaget de olika lösningsförslagen är att de i mer eller mindre utsträckning berör flera ekologiska faktorer som relaterar till och främjar vattendragets ekosystem och biodiversitet. De betydande faktorerna är konnektivitet vilket flertalet studier hävdar är en avgörande faktor för att vattendraget ska bidra till reproduktion och spridning av olika arter (Cowx & Welcomme, 1998; Cook & Sullivan, 2018; Birnie-Gauvin et al. 2020, Aarestrup et al., 2003; Lariner, 2002), en varierad form och struktur på och i vattendraget vilket anses bidra till en förbättrad vattenkvalitet samt nya habitatsmöjligheter för olika organismer och insekter (Cook & Sullivan, 2018; Lin et al., 2020; Cowx & Welcomme, 1998), samt en biologisk och ekologisk interaktion mellan vattendraget och dess strandzon, vilket tycks vara avgörande för att både skapa och upprätthålla en god ekologisk status och biodiversitet i vattendraget (Thompson et al., 2017; McCaffery et al., 2018; Lin et al., 2020, Höckendorff et al., 2017; Perotto-Baldivieso et al., 2011). Eftersom vattenkraften tydligt påverkar vattendragens hydrologiska regim, ekologiska status och biodiversitet (Deffner & Haase, 2018; Bernes, 2011; Riveas et al., 2012; Smith et al., 1991; Bellmore et al., 2019; Cosoniene et al., 2021; Thompson et al., 2017) kan vattenvårdsrelaterade åtgärder som tar hänsyn till tidigare nämnda betydande faktorer antas vara av relevans för att minimera vattenkraftens negativa påverkan i vattendragen. 15

17 4 Urval och metod Undersökningen utgick från en allmän litteraturstudie (Barajas et al., 2013) av 19 olika studier som handlade om vattenvårdsrelaterade åtgärder eller vattenkraft, samt Sveriges nationella plan och miljökvalitetsmål Levande sjöar och vattendrag och Ett rikt växt- och djurliv. Detta syftade till att sammanställa en beskrivande bakgrund (Barajas et al., 2013, s.25) som motiverar att en empirisk studie kan utföras i framtiden. 4.1 Urvalsmetod Efter konsultation med Vattenförvaltningen i Skåne län gjordes ett strategiskt urval av två domar, en där ansökan bifallits och en där ansökan avslagits. Den första domen handlar om vattenkraft i Vramsån (avslag), den andra domen handlar om vattenkraft i Kävlingeån (bifall). Dessa domar kan och ska inte tolkas som ett representativt urval av hur den juridiska tillståndsprocessen går till i Sverige, utan som två exempel vilka tydliggör de betydande faktorer som är av relevans i domstolsbedömningarna av tillståndsprövningen för små vattenkraftverk i Sverige. Hänsyn bör tas till att studien är begränsad till endast två fall i Skåne län och om ett större antal domstolsbeslut hade tagits med i undersökningen, hade slutsatserna baserats på ett större underlag, hade de eventuellt blivit annorlunda. 4.2 Innehållsanalys av domstolsbeslut De betydande faktorer som sammanställdes i litteraturstudien, analyserades hermeneutiskt och användes som underlag för kodning och jämförande innehållsanalys av domstolsbesluten. Litteraturstudien grundar sig i ett omfattande material som innehåller olika relevanta faktorer för ett vattendrags ekologiska status, men genom att identifiera nyckelpassager och centrala begrepp i textmaterialet (Hjerm et al., 2020, s.37) var det möjligt att peka ut gemensamma faktorer och centrala beståndsdelar, vilka låg till grund för de antagande om de faktorer som anses vara av störst betydelse. Kodorden och de betydande faktorerna resulterade i två begrepp som kommit att vara grundläggande för undersökningen. 4.3 Begrepp och definitioner De centrala begreppen i undersökningen är ekosystem och biodiversitet. Det råder hög samstämmighet inom forskningen om att begreppet ekosystem bör förstås som ett holistiskt begrepp som kan brytas ned på olika nivåer, det vill säga begreppet bör inbegripa flera avgränsade lokala ekosystem (Bernes 2011; Birnie-Gauvin et al., 2020; Höckendorff et al., 2017; Fraaije et al., 2018). Begreppet biodiversitet är något mer komplext. DeLong (1996) 16

18 menar att begreppet bör definieras universellt, det vill säga på ett allmängiltigt sätt, som 1) har en sund grund inom semantik och etymologi, 2) överensstämmer med betydelsen av andra ekologiska termer, och 3) inte är partisk mot någon särskild disciplin (DeLong, 1996, s.738) 1. Användningen av begreppet bör alltså utgå från dess ursprung, från bios som betyder liv och diversity som betyder variation, överensstämma med andra biologiska termer och inte ta hänsyn till hur begreppet används av forskare knutna till olika vetenskapliga discipliner. I föreliggande analys förstås begreppen ekosystem och biodiversitet i relation till de olika betydande faktorer som anses vara av signifikans för att främja vattendragens ekosystem och biodiversitet, vilka tycks vara konnektivitet (fri rörelse uppströms och nedströms vattendraget), heterogenitet (variation i vattendragets form och karaktär) samt holism (att flera faktorer tillsammans bildar en enhet och således inte kan exkludera varandra. Både vattendragets form och struktur, men även akvatiska och terrestra åtgärder i kombination, är av betydelse). Detta bör dock förstås i beaktande av att begreppen begränsas till undersökningens litteraturstudie, och att de hanteras på ett mer övergripande plan. 1 Översatt från: 1) has a sound foundation in semantics and etymology, 2) is consistent with the meanings of other ecological terms, and 3) is not biased toward any particular discipline. (DeLong, 1996, s. 738). 17

19 5 Resultat och analys I följande kapitel redovisas analysresultaten av två domstolsbeslut gällande tillstånd för vattenkraft i Vramsån (avslag) och Kävlingeån (bifall), i Skåne län. Domstolsbesluten behandlades var för sig, och slutligen sammanfattas en jämförande analys av fallen. 5.1 Vramsånsfallet - avslag Vattenkraftverket i Vramsån uppgavs ha varit i bruk sedan 1600-talet. Det strömfall som Bäcklunda kraftverk idag använder sig av, har under mycket lång tid tillbaka använts för kraftproduktion från tidig kvarndrift till dagens elproduktion. (MMD a, 2019, s.5). Vidare förklarades Vramsån vara en stor tillgång sett ur ett naturmiljöperspektiv. Den goda vattenkvaliteten innebär ett rikt fisk- djur- och insektsliv. (MMD a, 2019, s.7). Vramsån anses vara av särskild betydelse då det tidigare har utsetts till ett Natura 2000-område. I ansökan uppgavs att vattendraget är av både riks och nationellt intresse, eftersom arter som bland annat stormusslor, jättemöja och artrikedom på fisk har noterats i området, och vattendraget ansågs särskilt värdefullt sett till dess tillhörande naturvärden (MMD a, 2019, s.8). Mark- och miljödomstolen [MMD] beslutade att avslå ansökan om lagligförklaring och tillstånd till befintlig vattenkraftsanläggning och verksamhet i Vramsån (MMD a, 2019). Beslutet överklagades och omprövades i mark- och miljööverdomstolen [MÖD] som i sin tur avslog överklagan (MÖD a, 2020) Miljöpåverkan Den ursprungliga lösningen som sedan tidigare fanns anordnad för fiskvandring beskrevs vara en öppen fiskväg som övergår till en bassängtrappa i anslutning till intagsgallret (MMD a, 2019, s.10). Bassängtrappan uppgavs vara anpassad för starksimmande arter som lax, och dess svårigheter att finna fisktrappans öppning uppfattades som liten. Arter likt braxen och abborre antogs bli missgynnade av lösningen vilket menades bero på att de tillhör mer svagsimmande arter. En bassängtrappa likt den i Vramsånfallet, skulle dock enligt vissa redogörelser (Larinier, 2002) kunna anpassas till de mer svagsimmande arterna och anses vara lämplig i vattendrag som hyser flera vandringsbenägna arter. Larinier (2002) menar dock att det samtidigt finns vissa risker att en sådan bassängtrappa feldimensioneras och proportionerna blir fel. Särskilt svårt är det att anpassa trappans volym, djup och fallhöjd, vilket i sin tur skulle påverka vissa fiskarter 18

20 negativt. Att i stället anlägga sidokanaler likt omlöp, skulle enligt flera studier möjliggöra resultat som i större utsträckning gynnar både vattendragets ekologiska status och dess biodiversitet, genom att försöka efterlikna heterogena och av människan orörda vattendrag (Höckendorff et al., 2017; Thompson et al., 2017; McCaffery et al., 2018; Lin et al., 2020). I ansökan beskrevs Vramsån vara ett betydande vattendrag för havsöring, jättemöja och flodpärlmussla (MMD a, 2019). Vramsån är också utsett till Natura 2000-område, men de sökande ansåg att eftersom verksamheterna upprättades långt före detta, borde det inte föreligga några krav om att söka tillstånd i enlighet med 7 kap. 28 a miljöbalken (MÖD a, 2020). Vidare påstods att fördämningarna som vattenkraftverket bidragit till sedan 1500-talet, har inneburit att omgivande miljö anpassat sig efter de rådande omständigheterna. Enligt de sökande kunde verksamheten antas utgöra en relativt liten risk för den fisk som passerade genom turbinen, trots att vissa arter som öringssmolt, utlekt öring och ål uppgetts vara särskilt känsliga för skador kopplade till vattenkraft i Vramsån (MMD a, 2019, s.14). I vissa fall anses utpekade områden, naturtyper eller arter vara särskilt skyddsvärda och mer angelägna att ta hänsyn till i jämförelse med det bidrag som verksamheten kan ha till den energibalans som krävs från svensk vattenkraft (Havs- och vattenmyndigheten, Energimyndigheten & Svenska kraftnät, 2019). I de fall en konflikt uppstår mellan att främja biodiversitet och behovet av balanskraft i elsystemet blir bevarandeplanen för Natura området oftast avgörande i bedömningen av frågan. Vanligen beaktas de särskilt skyddsvärda faktorerna i allt större utsträckning än verksamhetens energibidrag. Om verksamheten ej tilldelades tillstånd skulle det, enligt de sökande, leda till att dammen måste rivas, eftersom det av ekonomiska skäl inte skulle vara möjligt att bekosta det fortsatta underhållsansvaret (MMD a, 2019). I ansökan noterades dock att följderna av en dammutrivning på kort sikt kunde komma att ha en positiv effekt för fisk och bentisk fauna uppströms dammen till följd av återskapade strömsträckor (reproduktions- och uppväxtområden) och optimerade vandringsmöjligheter för fisk (MMD a, 2019, s. 15). Däremot hävdades effekterna bli negativa för de arter som lever nedströms, på grund av ökad grumling och sedimenttransport i vattendraget. Flera forskningsresultat styrker dessa antaganden, och indikerar att sådana ingrepp till viss del är problematiska och inte enbart får goda resultat med främjad biodiversitet till följd (Birnie-Gauvin et al. 2020; Sethi et al., 2004; Doyle et al., 2005; Stanley et al., 2002). En slutgiltig bedömning av resultaten kan dock enligt Doyle et al. (2005) ta flera årtionden att utvärdera eftersom påverkan på vissa arter kräver längre tid än andra. Vidare påstod de sökande att arter som till exempel jättemöjan är beroende av en 19

21 fortsatt drift av verksamheten eftersom de skulle ha anpassat sig till de rådande livsmiljöerna som fördämningen har bidragit till (MÖD a, 2020). I ansökan påpekades även att något stöd för att kraftverket är orsak till att det inte finns någon dokumenterad föryngring av flodpärlmussla i Vramsån inte finns (MÖD a, 2020, s. 7). Länsstyrelsen i Skåne ansåg att miljökonsekvensbeskrivningen i ansökan var bristfällig och redogörelserna för hur skyddsvärda arter påverkas av de föreslagna åtgärderna var ofullständiga. Uppgifterna ansågs ej utgå från de arter som faktiskt förekommer på platsen, utan påstods helt utgå från påverkan av en eventuell dammutrivning, vilket de sökande inte hade ansökt om tillstånd för. Länsstyrelsen menade vidare att de biologiska undersökningar som till exempel slutsatser om ekologisk status grundades på, borde anses osäkra. Anledningen påstods vara för att undersökningarna grundas på en metod som utförts vid endast ett tillfälle, och med en metod som bör utföras vid flera tillfällen för att kunna anses bidra med ett representativt resultat. Länsstyrelsen påpekade att enligt elfiskeregistret utfört samma metod vid 20 tillfällen på nio olika platser mellan 1992 och 2017, och då uppskattade den ekologiska statusen i Vramsån som otillfredsställande eller måttlig. Därmed finns anledning att anta att den ekologiska statusen motsvarar bedömningen av dessa kvalitetsfaktorer även om den biologiska parametern fisk i ansökan visar på god status (MMD a, 2019, s.20). MÖD påpekade att ansökan inte heller i tillräcklig grad redogjorde för på vilket sätt vattenverksamheten antas ha en positiv inverkan på och i vissa fall närmast är en förutsättning för vissa naturvärden, som ansökan ger vattenkraftverket sken av att göra (MÖD a, 2020, s.18) Föreslagna åtgärder I ansökan föreslogs ett antal skadeförebyggande åtgärder vid vattenkraftverket, bland annat att anpassa den redan befintliga bassängtrappan, alternativt anlägga en helt ny fiskväg (MMD a, 2019). Det sistnämnda alternativet föreslogs utföras i form av ett omlöp som skulle förläggas 50 meter uppströms dammen, sammanföras med Vramsån omkring 40 meter nedströms dammen, och slutligen mynna ut i en naturfåra. Medellutningen på omlöpet föreslogs bli mellan 2 2,5 procent. Genom bland annat detta menade de sökande att fiskvägen skulle få en fallprofil och en flödesdimensionering anpassad för såväl starksimmande som svagsimmande fiskarter (MMD a, 2019, s.12). Länsstyrelsen i Skåne län yrkade i första hand att ansökan skulle avslås, men om tillstånd till dämning gavs, ansåg Länsstyrelsen att det skulle förenas med sådana villkor som 20

22 säkerställer passerbarhet uppströms och nedströms för alla akvatiska organismer (MMD a, 2019, s.19). För att säkerställa både uppströms och nedströms vandring för alla akvatiska organismer krävs dock åtgärder som i princip kan anses vara omöjliga att genomföra. Många studier redogör för åtgärder som främjar flertalet akvatiska arter, men dessvärre exkluderar vissa (Cowx & Welcomme, 1998; Cook & Sullivan, 2018; Birnie-Gauvin et al., 2020; Aarestrup et al., 2013; Larinier, 2002). Exempelvis är det svårt att anlägga en faunapassage anpassad för både stark och svagsimmande arter, eftersom proportioner, vad gäller vattendjup, volym, flödeshastighet och så vidare, påverkar förutsättningarna för arterna på olika sätt. I ansökan redogjordes för ett utbyte av intagsgallret till turbinintagen i vattenkraftverket, och spaltvidden förslogs uppgå till 15 millimeter (MMD a, 2019). I anslutning till gallret avsågs en flyktväg för nedströms vandrande fisk anläggas, eventuellt via befintlig bassängtrappa. En sådan åtgärd kan antas vara av stor vikt för att minimera antalet fiskar som skadas vid nedströms passage. Till exempel kan en spaltvidd på 20 millimeter vara avgörande för att antalet ål som passerar vattenkraftverket ökar i antal (Larinier, 2008). Vid kompletterande uppgifter förändrades förslagen i ansökan, gällande anläggandet av ett omlöp. Sträckan för passagen föreslogs förläggas annorlunda så att anläggningsarbetet i stället skulle kunna utföras från land. Rätt lutning skulle uppnås genom ett fyllnadsarbete i passagen och påstods hålla sig inom 2,5 procent, möjligen med lite mer lutning på vissa parter (MÖD a, 2020, s. 6) Domstolsbeslut MMD meddelade att det, i enlighet med miljöbalken, krävs tillstånd för verksamheter eller åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura 2000-område (MMD a, 2019, s.45). Eftersom ansökan redogjorde för ett antal åtgärder i vattendraget, som kunde antas ha en betydande påverkan vad gäller möjligheten att bevara skyddade arter och livsmiljöer i Natura 2000-området, var tillstånd ett krav (MMD a, 2019, s. 46). Domstolen hävdade att ansökan inte bevisade att åtgärderna var möjliga att ske utan att skyddade livsmiljöer riskerar att skadas eller att bevarandet av skyddade arter kan försvåras (MMD a, 2019, s.47). På dessa grunder avslog MMD ansökan. Eftersom anläggningen är belägen inom ett Natura område, anses skyddade arter som påverkas negativt av vattenkraft (Havs- och vattenmyndigheten, Energimyndigheten & Svenska kraftnät, 2019, s.1) vara av stor betydelse och tycks delvis ha varit avgörande för vattenkraftverket i Vramsån. 21

23 MMD lagligförklarade inte verksamheten av flera orsaker. Dels på grund av att tillstånd till dämning och bortledning av vatten ej kunde ges, den befintliga fiskvägen hade utförts utan en föregående tillståndsprövning, dels då fördämningen ansågs utgöra ett sådant vandringshinder att det skulle försvåra möjligheten att uppfylla miljökvalitetsnormen (MMD a, 2019, s. 51). MMDs beslut överklagades av de sökande, och fallet prövades i MÖD (MÖD a, 2020). De sökande yrkade om tillstånd att anlägga ett omlöp, behålla befintlig intagsgrind framför kraftverket med en lutning på 32 grader samt en spaltvidd mellan millimeter samt anlägga en fiskavledare vid intagsgrinden. Dock ansåg MÖD att faunapassagens detaljerade utformning hade så stora brister att dess funktion inte kunde bedömas. Slutligen ansåg MÖD att redogörelserna för vattenkraftverkets miljöpåverkan var otillräckliga, i relation till att vattendraget berörs av Natura 2000-bestämmelser. Till exempel saknade MÖD en flödesanalys över tid vilket ansågs försvåra en analys av verksamhetens påverkan på arternas och naturtypernas bevarandestatus (MÖD a, 2020, s. 18). MÖD menade att det inte var bevisat att verksamheten skulle kunna bedrivas utan att göra en betydande skada på miljön. På dessa grunder avslog domstolen ansökan om tillstånd Sammanfattning av Vramsånfallet Sammantaget av analysen är att de betydande faktorer som tycks ha fått störst betydelse i bedömningen var konnektivitet och heterogenitet. Då brister i den aktuella fiskvägen hade påpekats, föreslog de sökande att anlägga ett omlöp för att återställa konnektivitet i vattendraget. På detta sätt menade de sökande att både starkoch svagsimmande arter skulle främjas. Beroende på konstruktion anses en sådan åtgärd även bidra till en ökad heterogenitet i vattendraget och dess ekosystem, både vad gäller morfologi och främjad biodiversitet (Larinier, 2002). De arter som beskrevs i ansökan var havsöring, jättemöja, ål och flodpärlmussla. Länsstyrelsen i Skåne ansåg att de sökande borde tilldelas krav på att säkerställa passerbarhet uppströms och nedströms för alla akvatiska organismer (MMD a, 2019 s.19), vilket flera studier indikerar vara svårt (Cowx & Welcomme, 1998; Cook & Sullivan, 2018; Birnie-Gauvin et al., 2020; Aarestrup et al., 2013; Larinier, 2002). MÖD ansåg dock att fördämningen som vattenkraftverket innebär, i så pass hög grad försämrar konnektivitet att det utöver att vara ett vandringshinder även minimerar möjligheterna att uppnå önskvärda miljökvalitetsnormer i vattendraget (MÖD a, 2020). 22

24 Avgörande för domstolens slutgiltiga beslut var även ett flertal brister i detaljbeskrivningar dels för det planerade omlöpet, dels redogörelser för både positiv och negativ påverkan på de arter och naturområden som berörs av vattenkraftverkets drift. Eftersom det rör sig om ett Natura 2000-område ansågs det vara av stor betydelse (MÖD a, 2020). 5.2 Kävlingeånfallet - bifall Vattenkraftverket i Kävlingeån har uppgetts bestå av flera anläggningar men vattendomen behandlar endast ett av dessa Bösamöllan. MMD beskrev det aktuella vattendraget enligt följande: Kävlingeån är ett av de största kvarvarande vattendragen i Skåne. Naturvårdsverket har pekat ut Kävlingeån som regionalt särskilt värdefullt vatten. Inom avrinningsområdet finns restbestånd av hotade musselarter, såsom den tjockskaliga målarmusslan, och en rik fiskfauna med bland annat havsvandrande öring. Det finns ål både i huvudfåran och i biflödena (MMD b, 2018, s.53). MMD beslutade att avslå ansökan om lagligförklaring och tillstånd till befintlig vattenkraftsanläggning och verksamhet i Kävlingeån (MMD b, 2018). Fallet överklagades och omprövades i MÖD, som i sin tur ändrade domen (MÖD b, 2019). MÖD lagligförklarade vattenkraftverket med dess tillhörande anläggningsdelar. Med lagligförklaringen kom dock ett antal villkor som ställde krav på vattenkraftsägarna att genomföra ett antal förändringar i verksamheten (MÖD b, 2019). På så vis möjliggjordes fortsatt drift av vattenkraftverksamheten i Kävlingeån Miljöpåverkan I ansökan förklarades att ingen manuell reglering av vattenflödet vid verksamheten skulle ske, utan vid de tillfällen vattennivåerna riskerade att bli för höga skulle det överflödiga vattnet rinna över vattenkraftverkets befintliga dammvall (MMD b, 2018). I dammvallen fanns även anläggningens befintliga fauanpassage i form av en fisktrappa, anpassad för simstarka arter. Vattenkraftverkets befintliga anläggningar uppfattades vara ett betydande vandringshinder för fisk. I ansökan menade de sökande däremot att De sökta åtgärderna motsvarar de åtgärder som föreslås för vattenförekomsten och bedöms därför kunna bidra till att god ekologisk status 23

25 uppnås senast 2021 avseende hydromorfologiska kvalitetsfaktorer (MMD b, 2018, s.9). Enligt vattenförvaltningsförordningen (SFS 2004:660) klassificeras ytvattenförekomster enligt vattendirektivets (2000/60/EG, 4 ) bedömning till antingen "hög", "god", "måttlig", "otillfredsställande" eller "dålig". Ansökan redovisade att Kävlingeån vid provtillfället klassificerades som otillfredsställande (MMD b, 2018, s.9). I ansökan hävdades att en utrivning av dammarna skulle få förödande konsekvenser för ekosystemet i ån eftersom ekosystemet i dammar och miljöer nedströms har anpassats till rådande förhållande i form av vandringshinder under århundraden (MMD b, 2018, s.10). Kävlingeåns vattenråd påpekade att sådana livsmiljöer bör betraktas som onaturliga för platsen och inte som fungerande ekosystem. (MMD b, 2018, s.35). De ekosystem som i ansökan påstås ha etablerats ansågs av vattenrådet ha låga naturvärden, i förhållande till de strömmiljöer som tidigare funnits i vattendraget, innan vattenkraftverkets etablerande. En dammutrivning skulle enligt vattenrådet leda till att dessa miljöer kan återskapas. De sökande argumenterade dock för att Om man i samband med en lagligförklaring över huvud taget ska beakta betydelsen av att fiskväg saknats måste man göra en analys av dåtida behov av anordningar till skydd för fisket (MÖD b, 2019, s.11). Ett sådant resonemang kan tolkas vara kritiskt till möjligheten att redogöra för vilka förhållanden som faktiskt skulle ha rått på platsen före vattenkraftverket anlades. Ansökan beskrev vidare att det fanns direkta närområden till vattenkraftverket i Kävlingeån som kunde anses värdefulla ur både riks och nationellt intresse, och det fanns två naturreservat samt ett Natura 2000-område i närheten. I ansökan argumenterades för att vattenkraftverket kan påverka dessa områden positivt. Särskilt pekade ansökan ut en mosse som beroende av den hydrologiska regim som förekommer i vattendraget (MMD b, 2018, s.10). Akvatisk fauna som uppgavs ha noterats i vattendraget var ål och tjockskalig målarmussla. I ansökan hävdades att det planerade åtgärdsarbetet skulle mildra konsekvenserna för arterna, trots att det under anläggningstiden kan förekomma viss grumling (MMD b, 2018). Vilka konsekvenser som åsyftades uppgavs inte. Däremot påstods att fiskar skulle främjas av åtgärderna och således även målarmusslan, eftersom fisken är musslans värddjur (MMD b, 2018). Den nationella planen redogör för vilka arter som anses särskilt viktiga att beakta vid bedömningen av vattenkraftverk, där tjockskalig målarmussla omnämns (Havs- och vattenmyndigheten, Energimyndigheten & Svenska kraftnät, 2019). Planen pekar ut musslans beroende av andra arter i vattendraget, som till exempel öring eftersom musslans larver fäster 24

26 sig i fiskens gälar och på så vis främjar musslans reproduktion och fortlevnad. Studier har indikerat att det kan få stora negativa konsekvenser för musselbankar när åtgärder i vattendrag utförs, eftersom musslor men även annan fauna, påverkas kraftigt av grumling i vattendraget (Doyle et al., 2005; Sethi et al., 2004). Doyle et al. (2005) gör dock gällande att kolonierna förmodas återetablera sig inom ett par årtionden Föreslagna åtgärder Ansökan redogjorde för ett antal skadeförebyggande åtgärder vid vattenkraftverket. Utöver att behålla den befintliga fiskvägen i form av en fisktrappa föreslogs att en ny faunapassage skulle anläggas vid dammen (MMD b, 2018). I den naturfåra som fanns i anslutning till vattenkraftverket och vattendraget förekom ej kontinuerliga vandringsmöjligheter, utan var endast temporära då fördämningen flödade över vid högt vattenstånd. Länsstyrelsen i Skåne län menade att en faunapassage kunde anordnas genom en öppning i dammvallen och påpekade att den nuvarande placeringen av fisktrappan gör att fisken inte finner ingången (MMD b, 2018, s. 30). Havs- och vattenmyndigheten rekommenderade ett omlöp vid vattenkraftverkets turbinutlopp (MMD b, 2018, s. 24). Myndigheten ansåg att en faunapassage borde anordnas i naturfårorna, och att vatten vid behov skulle släppas från dammen för att säkerställa uppströms vandring. Sveriges fiskevårdsförbund ansåg att faunapassagen måste fungera för samtliga nedströmsvandrande fiskarter i det aktuella vattendraget (MMD b, 2018, s.39). Fiskevårdsförbundet hänvisade till den ålförvaltningsplan Sverige antagit och där Kävlingeån anses betydelsefullt för blankålens utvandring förutsatt att faunapassagen åtgärdades. Flera studier har dock indikerat att lösningar anpassade till alla fiskarters olikheter och behov, är svåra att genomföra med goda resultat (Cowx & Welcomme, 1998; Cook & Sullivan, 2018; Birnie- Gauvin et al. 2020; Aarestrup et al., 2013; Larinier, 2002). Enligt vissa forskare skulle det enda alternativet för att uppnå ett sådant krav vara att riva ut dammen helt och hållet, trots att det temporärt kan få mycket negativa följder för vissa arter (Birnie-Gauvin et al. 2020; Sethi et al., 2004; Doyle et al., 2005; Stanley et al., 2002). Till följd av alla yttrandena i målet ändrades ansökan och de sökande föreslog ett omlöp i stället för ändringar i dammvallen (MMD b, 2018). Omlöpet skulle placeras strax nedströms kraftverksutloppet. Lutning skulle vara mellan 1 och 5 procent och Genom utläggning av block 25