Kommunfullmäktiges sammanträde den 19 april 2016

Transkript

1 Kommunfullmäktiges sammanträde den 19 april 2016 Kompletterande handlingar till följande ärenden: 3. Revisionsberättelse för Växjö kommun 2015 samt frågan om ansvarsfrihet Revisionsberättelse och presidiets förslag i frågan om ansvarsfrihet 4. Årsredovisning 2015 för Växjö kommun Kommunstyrelsens förslag till beslut Interpellationssvar 26. Interpellationssvar från Per Schöldberg (C) ordförande i kommunstyrelsens organisations- och personalutskott till Åsa Karlsson Björkmarker (S) om finansiering och ekonomi för Växjö kommuns måltidsorganisation 27. Interpellationssvar från Per Schöldberg (C) ordförande i kommunstyrelsens organisations- och personalutskott till Carin Högstedt (V) om tystnadskultur och arbetsmiljö i Växjö kommun 28. Interpellationssvar från Per Schöldberg (C) ordförande i kommunstyrelsens organisations- och personalutskott till Eva-Britt Svensson (V) om den nya måltidsorganisationen 29. Interpellationssvar från Bo Frank (M) kommunstyrelsens ordförande till Åsa Karlsson Björkmarker (S) om bostadsmål 30. Interpellationssvar från Per Schöldberg (C) ordförande i Växjöbostäder AB till Örjan Mossberg (V) om kostnader vid byggnationer i Växjö 31. Valärenden Förslag på tillägg till dagordning Val av ersättare i valberedningen Avsägelse från uppdrag som ersättare i kommunfullmäktige Mikael Bruér

2 MISSIV Dnr KR Karin Andersson revisionschef Tel Till Kommunfullmäktige Till Kommunstyrelsen Granskning av årsredovisningen för år 2015 Revisorerna i Växjö kommun har granskat kommunens årsredovisning och underliggande bokslut och sammanställda redovisning. Vi har också genom vårt uppdrag som lekmannarevisorer i kommunens hel- och delägda bolag och revisorer i de förbund som kommunen är delägare i, deltagit vid slutrevisioner och styrelsemöten där årsredovisning och revision för det gångna året behandlades. Vi har biträtts av revisionskontoret och revisionsföretaget PwC. Granskningens omfattning och revisorernas bedömning av resultatet framgår av bifogad revisionsberättelse och revisionsrapport. Vi ställer oss bakom de rekommendationer som lämnas i rapporten och vill med detta följebrev lyfta fram vissa iakttagelser och betona behovet av åtgärder från kommunstyrelsens sida. God ekonomisk hushållning Regelverket När den nuvarande kommunallagen (1990:900) trädde i kraft 1 januari 1992 infördes regler om god ekonomisk hushållning i kommunerna. Enligt KL 8 kap 1 ska fullmäktige besluta om riktlinjer för god ekonomisk hushållning. I KL 8 kap 5 framgår att kommunens budget ska ha mål för ekonomin och verksamheten som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Vad innebär god ekonomisk hushållning? I prop. 2003/04:105 framgår att regeringen ansåg att det inte var möjligt eller ens önskvärt att i detalj ange vad som var att betrakta som god ekonomisk hushållning. Regeringen hade dock uppfattningen att en kommun som har en i princip obegränsad livslängd inte bör förbruka sin förmögenhet för att täcka löpande behov. Vidare kan det inte anses vara god ekonomisk hushållning att finansiera löpande driftskostnader med lån. En god ekonomisk hushållning bör vara att de löpande intäkterna täcker de löpande kostnaderna. Det kan anses vara förenligt med god ekonomisk hushållning att använda medel från försäljning av anläggningstillgångar för att återbetala lån eller återinvestera i nya anläggningstillgångar. I situationer med REVISIONSKONTORET Kommunrevisionen 1 (6) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Org.nr Bg E-post karin.andersson3@vaxjo.se

3 MISSIV Dnr KR vikande befolkningsutveckling eller ett lägre behov av investeringar i anläggningar kan försäljningslikviden användas i den löpande verksamheten. En viktig utgångspunkt för regeringen när man skapade begreppet god ekonomisk hushållning var att varje generation ska betala kostnaderna för den kommunala service som man förbrukar under sin livstid. Det innebär att det ekonomiska överskottet behöver vara så stort att nästa generation ska kunna få motsvarande kvalitet och volym på servicen utan höjd uttaxering. Lagstiftaren har lämnat till varje kommun att definiera vad som utgör god ekonomisk hushållning för den egna kommunen. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning I de riktlinjer som ska upprättas enligt kommunallagen ska kommunen beskriva vad god ekonomisk hushållning innebär för den egna kommunen. Beskrivningen ska ha ett långsiktigt och strategiskt perspektiv. Växjö kommun har integrerat riktlinjerna i fullmäktiges dokument över budget och verksamhetsplan. Riktlinjerna har inte hanterats som ett självständigt beslutsärende i fullmäktige. Vi anser att riktlinjerna ger en viss vägledning om vad som anses vara god ekonomisk hushållning för Växjö. I praktiken har det dock visat sig svårt för kommunstyrelsen att göra en helhetsbedömning av hur god den ekonomiska hushållningen är. I riktlinjerna framgår att det finansiella målet för god ekonomisk hushållning framför allt tar sikte på att ha en ekonomi i balans, det så kallade balanskravet. Det är dock viktigt att också beakta det långsiktiga behovet av god ekonomisk hushållning. För närvarande har kommunen ett finansiellt mål som beskriver önskvärd nivå på överskottet under en femårsperiod. Vi anser att kommunstyrelsen bör utarbeta en tydligare definition eller beskrivning av vad god ekonomisk hushållning är för Växjö kommun. Vi tror att det kan underlätta utvärderingen av i vilken grad kommunen uppnått god ekonomisk hushållning vid varje mättidpunkt. Vidare bör kommunstyrelsen utvärdera om de nuvarande målen (och sättet att formulera målen) ger uttryck för den goda hushållning som man vill uppnå. Vi tror också att fler finansiella mål skulle bidra till en fortsatt stark ekonomi. Exempelvis ger ett mål om självfinansieringsgrad för löpande investeringar en indikation på hur stora de löpande investeringarna kan vara vid varje given resultatnivå. Ett mål för soliditet är ett märke för hur stora lån kommunen kan ha i förhållande till det egna kapitalet. 2 (6)

4 MISSIV Dnr KR När kommunen ska fastställa nivån på de finansiella målen bör hänsyn tas till de rådande lokala förhållandena och omständigheterna. Risker och osäkerhetsfaktorer bör vägas in. I vår granskning av kommunens långsiktiga ekonomiska planering (dnr KR ) berörde vi problemet att det är svårt att se hur mål och medel hänger ihop i fullmäktiges budget. Vi anser att det bör framgå av budgeten vad som ska uppnås under budgetåret med tilldelad anslagsram. Förvaltningsberättelse Regelverk Det ställs relativt omfattande krav i lagstiftningen på utformningen av den del i kommunens årsredovisning som kallas förvaltningsberättelse. Bland annat ska en finansiell analys göras, en redogörelse för väsentliga händelser under verksamhetsåret ska lämnas och en beskrivning ska upprättas över den förväntade utvecklingen för kommunen framöver. Vidare ska uppföljningen av målen för god ekonomisk hushållning redovisas och kommunens ekonomiska ställning utvärderas. Uppräkningen avslutas med krav på att kommunen ska beskriva andra förhållanden som är av betydelse för styrningen och uppföljning av verksamheten. Redovisningen ska göras för såväl kommunen som kommunkoncernen. I PwC:s granskning pekas förvaltningsberättelsen generellt ut som ett förbättringsområde. Vi vill betona behovet av utveckling av följande områden. Finansiell analys Den finansiella analysen behöver utvecklas utifrån de riktlinjer som framgår av SKL:s skrifter. Kommunstyrelsen bör vara tydlig med vilka poster i resultatet som man anser vara jämförelsestörande engångsposter och konsekvent rensa bort dessa vid beräkning av de resultatbaserade nyckeltalen och bedömningen av resultaten i nämnder och bolag. De egna finanserna kan sättas in i ett vidare perspektiv genom att jämföra med andra kommuner. Presentationen av den finansiella analysen bör omarbetas för att öka läsbarheten. Kommunen och kommunkoncernen presenteras på olika uppslag och siffror ingår ofta i löpande text. Även innehållet bör ses över. Det är exempelvis svårt att som läsare bilda sig en uppfattning om situationen i kommunens bolag utifrån den mycket kortfattade information som lämnas i förvaltningsberättelsen. Vidare är det svårt att förstå den relativa storleken på de redovisade budgetavvikelserna för nämnderna då budgetomslutningen inte framgår. 3 (6)

5 MISSIV Dnr KR Beskrivningen om förväntad utveckling handlar inte om Växjö kommun. Utvärdering av ekonomisk ställning Det saknas en sammanfattande utvärdering av kommunens och kommunkoncernens ekonomiska ställning i förvaltningsberättelsen. Vi föreslår att kommunstyrelsen ger ekonomikontoret i uppdrag att göra en grundlig genomgång av regelverket för förvaltningsberättelsen i kommunal sektor och anpassar kommunens förvaltningsberättelse till nuvarande normgivning. Uppföljning av verksamhetsmålen för god ekonomisk hushållning Kommunen har 33 verksamhetsmål och 30 miljömål. Prestationerna avseende målen redovisas i ord och siffror. Ett fåtal mål har inte kunna följas upp då mätdata saknas vid tidpunkten för upprättandet av årsredovisningen. Kommunen har en imponerande bredd på sina satsningar och antalet mål som anses vara uppnådda är ungefär som föregående år. Måluppfyllelsen kan dock inte enbart utvärderas på antalet mål som uppnåtts. Målen har olika betydelse för kommunens långsiktiga utveckling. På den positiva sidan ökar antalet företag och invånare medan antalet invånare som behöver försörjningsstöd under längre tid minskar. Hushållen sorterar sitt matavfall i allt större utsträckning och kommunen upplevs som allt mera tillgänglig i servicemätningar. På den negativa sidan är elevernas resultat i skolan fortsatt svaga, sjukfrånvaron bland kommunens medarbetare fortsätter att öka och att ändra växjöbornas sätt att transportera sig är en utmaning. Färdigställandet av nya bostäder behöver öka farten om målet för 2019 ska kunna nås. Målet om nya bostäder under mandatperioden är dock ett ambitiöst mål. Vi anser att redovisningen av de flesta målområdena är av god kvalitet men att redovisningen av områdena Arbete och företag och Växjö kommun som arbetsgivare bör utvecklas. Vidare är informationen om måltidsverksamheten och exploateringsverksamheten mycket begränsad. Det är två för kommunen viktiga verksamheter som omsätter hundratals miljoner varje år. Redovisningen är omfattande och det är trots (eller på grund av) all information svårt att skapa sig en helhetsbild över hur väl kommunen presterar utifrån de förutsättningar man har haft under året. Vi anser att den sammanfattande 4 (6)

6 MISSIV Dnr KR analysen av måluppfyllelsen brister. Kommunstyrelsen tar inte ställning i frågan om hur väl kommunen lyckas hushålla med de samlade resurserna. Växjö kommun har haft den nuvarande modellen för god ekonomisk hushållning i några år. Vi föreslår att kommunstyrelsen gör en grundlig översyn av modellen inklusive målen. Styrning och uppföljning av verksamheten Förvaltningsberättelsen saknar information om kommunen styr och följer upp nämnder och bolag. I ett sådant avsnitt kan kommunstyrelsens arbete inom ramen för uppsiktsplikten presenteras. Även arbetet med riskbedömningar och uppföljning av den interna kontrollen kan redovisas. Bokslutsprocess Arbetet med att göra bokslut och upprätta årsrapporter och årsredovisningar fungerar i huvudsak väl inom kommunkoncernen. Färdigställandet av 2015 års bokslut och årsredovisning har dock blivit försenat med drygt en månad. Orsaken är en genomgång av värdet på tillgångarna i ett dotterbolag som av olika skäl dragit ut på tiden. Vi noterar att prövningen av nedskrivningsbehov för vissa tillgångar inom tekniska förvaltningen gjorts efter balansdagen och utan nämnvärda underlag. Dokumentationen har upprättats i efterhand. Vi föreslår att kommunstyrelsen ser över dels tidplanen för de olika arbetsuppgifterna som normalt ingår i upprättandet av bokslut och årsredovisning, dels hur verifikationer för bokföringsposter ska utformas. I lagen om (1997:614) kommunal redovisning 2 kap 4 finns regler för vilka uppgifter en verifikation ska innehålla. Central ledningsfunktion för ekonomi och finans Ekonomikontoret inom kommunledningsförvaltningen är kommunens centrala ekonomiavdelning. Kontoret har bland annat ansvar för den sammanställda redovisningen och kommunens årsredovisning. Kontoret har under åren på ett förtjänstfullt sätt biträtt kommunledningen i bland annat budgetarbetet, finansiella tjänster och den externa rapporteringen. 5 (6)

7 MISSIV Dnr KR Vid våra granskningar under 2015 och nu senast vid granskningen av bokslut och årsredovisning för 2015 har vi noterat att ekonomikontoret behöver ta sig an ett mera omfattande uppdrag avseende ekonomistyrning, redovisning och uppföljning för hela kommunkoncernen. Vi anser bland annat att ekonomikontoret bör få hela ansvaret för årsredovisningen och vara den enhet inom kommunledningsförvaltningen som fullt ut biträder kommunledningen i budgetarbetet. Vi har i våra revisionsrapporter och i detta följebrev beskrivit en rad förbättringsområden som faller inom ett sådant utvidgat uppdrag. Vi har noterat att det pågår ett arbete att rekrytera en ekonomichef med ansvar för ekonomi och finans för kommunen och koncernen. Vi anser att kommunstyrelsen behöver förstärka kontorets resurser ytterligare inom framför allt kompetensområdena analys och uppföljning samt redovisning och rapportering för att kunna utföra ett större uppdrag på ett tillfredsställande sätt. Vi överlämnar 2015 års revisionsberättelse och revisionsrapport till kommunfullmäktige för handläggning. Vi vill senast den 31 oktober 2016 få en redogörelse över vilka åtgärder kommunstyrelsen har vidtagit eller har för avsikt att vidta med anledning av våra synpunkter. Växjö den 19 april 2016 Carl-Olof Bengtsson ordförande Karin Andersson revisionschef Bilagor: Revisionsberättelse för 2015 Revisionsrapport från PwC 6 (6)

8 Till kommunfullmäktige i Växjö REVISIONSBERÄTTELSE FÖR ÅR 2015 avseende Växjö kommuns styrelse, nämnder, företag och förbund samt dess sammanställda redovisning Växjö kommun, org. nr Vi, av kommunfullmäktige utsedda revisorer, har granskat den verksamhet som bedrivits i styrelse och nämnder. Styrelse och nämnder ansvarar för att verksamheten bedrivs enligt gällande mål, beslut och riktlinjer samt de lagar och föreskrifter som gäller för verksamheten. De ansvarar också för att det finns en tillräcklig intern kontroll och återredovisning till fullmäktige. Vi prövar om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen är tillräcklig. Vi ska också bedöma om årsbokslutet är förenligt med de finansiella mål och verksamhetsmål som kommunfullmäktige beslutat. Vi har genom utsedda lekmannarevisorer i Växjö kommuns hel- och delägda aktiebolag även granskat att bolagens verksamhet har varit förenlig med bolagsordning och ägardirektiv samt att den interna kontrollen är tillräcklig. Vår granskning har utförts enligt kommunallagen, god revisionssed i kommunal verksamhet och Växjö kommuns revisionsreglemente. Granskningen har genomförts med den inriktning och omfattning som behövs för att ge rimlig grund för bedömning och ansvarsprövning. Resultatet av vår granskning redovisas i revisionsrapporter som överlämnats till kommunstyrelsen och respektive nämnd. Resultatet av bolagsgranskningen redovisas i granskningsrapporter och i förekommande fall i en särskild revisionsrapport. Omfattningen och inriktningen av årets granskning sammanfattas i vår årsredogörelse som överlämnas till kommunfullmäktige. Vi bedömer sammantaget att styrelse och nämnder i Växjö kommun har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Vi bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande. Vi bedömer att styrelsens och nämndernas interna kontroll har varit tillräcklig.

9 Vi bedömer sammantaget att resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de finansiella mål som kommunfullmäktige beslutat, men att resultatet inte når upp till samtliga verksamhetsmål. Vi ska till kommunfullmäktige redovisa vår ansvarsprövning av styrelse och nämnder. Lekmannarevisorernas uppdrag i kommunens bolag omfattar inte något ställningstagande i ansvarsfrågan. Vi tillstyrker att kommunfullmäktige beviljar ledamöterna i styrelse och nämnder ansvarsfrihet. Vi tillstyrker att kommunfullmäktige godkänner Växjö kommuns årsredovisning för Växjö den 19 april 2016 Carl-Olof Bengtsson Sven Pehrson Marita Bengtsson Peter Bengtsson Eva R Ericsson Carl Geijer Ann-Mari Häggsgård Magnus Jisborg Bertil Olsson Kennerth Sjögren Johnny Werlöv

10 Caroline Liljebjörn Certifierad kommunal revisor Kerstin Sikander Certifierad kommunal revisor Granskning av årsredovisning 2015 Växjö kommun Sophie Wigren Revisionskonsult 14 april 2016

11 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning Inledning Bakgrund Revisionsfråga och metod Revisionskriterier Granskningsresultat Verksamhetens utfall, finansiering och ekonomiska ställning Förvaltningsberättelse Översikt över utvecklingen av verksamheten Investeringsredovisning Driftredovisning Balanskrav God ekonomisk hushållning Finansiella mål Mål för verksamheten Rättvisande räkenskaper Resultaträkning Balansräkning Kassaflödesanalys Sammanställd redovisning Tilläggsupplysningar PwC

12 1. Sammanfattning Vi bedömer att årsredovisningen huvudsakligen redogör för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen. Enligt kommunallagen 8 kap 17 ska årsredovisningen överlämnas till fullmäktige och revisorerna senast den 15 april året efter det år som redovisningen avser. Vi konstaterar att kommunstyrelsen inte uppfyller kravet eftersom årsredovisning 2015 överlämnas efter den 15 april. Kommunen lever upp till kommunallagens krav på en ekonomi i balans (KL 8:5 a- b). Årets resultat uppgår till 82 mnkr vilket utgör 2,0 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. I årets resultat ingår jämförelsestörande poster med 93 mnkr. Om de jämförelsestörandeposterna exkluderas utgör årets resultat -0,3 % av skatteintäkter och statsbidrag. Vi bedömer vidare att årsredovisningen i allt väsentligt uppfyller kraven på rättvisande räkenskaper och är upprättad enligt god redovisningssed med följande undantag. Redovisningen överensstämmer inte med gällande normgivning avseende exploateringsprojekt, komponentavskrivning av materiella anläggningstillgångar och det tillfälliga statsbidraget för nyanlända. Anpassning till god redovisningssed pågår avseende redovisning av exploateringsprojekt. God ekonomisk hushållning Vi anser att det saknas en övergripande bedömning av om god ekonomisk hushållning uppnås för Växjö kommun. Kommunstyrelsen är skyldig att utvärdera om god ekonomisk hushållning uppfylls enligt lagen om kommunal redovisning 4 kap 5. Vi bedömer den finansiella måluppfyllelsen som mycket god. Det finansiella målet enligt budget 2015 uppnås. Vi delar därmed kommunstyrelsens bedömning. Vi bedömer att ett av de övergripande målen, inom området ekonomi och effektivitet, behöver konkretiseras ytterligare för att en utvärdering ska vara möjlig. Det gäller verksamhetens effektivitet samt hushållning med mänskliga och ekonomiska resurser. Vi bedömer utifrån årsredovisningens återrapportering verksamhetsmålens uppfyllelse som svag. Enligt uppföljningen i årsredovisningen visar 20 av 33 mål en god eller mycket god utveckling, vilket utgör ca 60 %. Vi noterar dock att flera centrala mål bedöms som ej uppfyllda. Det gäller till exempel andelen elever som går ut grundskolan med behörighet till gymnasiet samt nivån på sjukfrånvaron. Vi bedömer utifrån årsredovisningens återrapportering miljömålens uppfyllelse som svag. Enligt uppföljningen i årsredovisningen visar 16 av 30 mål en god eller mycket god utveckling, vilket utgör ca 53 %. Vi ser det som positivt att de långsiktiga målen brutits ned till måltal för år PwC 1 av 15

13 2. Inledning 2.1. Bakgrund I den kommunala redovisningslagen (KRL) regleras externredovisningen för kommuner och landsting. I lagen finns bestämmelser om årsredovisningen. Vidare regleras den kommunala redovisningen av uttalanden från Rådet för kommunal redovisning (RKR) och i tillämpliga delar av Redovisningsrådet och Bokföringsnämndens normering. Revisionsobjekt är Kommunstyrelsen som enligt kommunallagen är ansvarig för årsredovisningens upprättande. När det gäller nämndernas redovisning, skall den enligt kommunallagen utformas på det sätt som fullmäktige bestämmer Revisionsfråga och metod Revisorerna har bl. a. till uppgift att pröva om räkenskaperna är rättvisande. Inom ramen för denna uppgift bedöms om årsredovisningen är upprättad i enlighet med lag om kommunal redovisning (kap 3 8). Vidare ska revisorerna enligt kommunallagen (9:9a) avge en skriftlig bedömning av om resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de mål fullmäktige beslutat om. Bedömningen ska biläggas årsbokslutet. Detta sker inom ramen för upprättandet av revisionsberättelsen. Granskningen, som sker utifrån ett väsentlighets- och riskperspektiv, ska besvara följande revisionsfrågor: Har årsredovisningen upprättats på ett sådant sätt som beskrivs i lagen om kommunal redovisning och i de rekommendationer om god redovisningssed som rådet för kommunal redovisning utarbetat? Har det finansiella mål som fullmäktige fastställt uppnåtts under år 2015? Har verksamhetsmålen som fullmäktige fastställt uppnåtts under år 2015? Förutom de generella frågeställningarna ska följande områden ingå i granskningen: Redovisningen av mottagna men inte förbrukade statsbidrag hos nämnden för arbete och välfärd. Redovisningen av det tillfälliga statsbidraget med anledning av flyktingsituationen i regeringens extra ändringsbudget. Värderingen av investeringen i anläggningen av produktion av biogas hos tekniska nämnden. Värderingen av investeringen i kraftvärmeverket Sandvik 3 hos Växjö Energi AB. Tillämpningen av komponentavskrivning i kommunens förvaltningar. Redovisningen av kommunens exploateringsverksamhet. Utbildningsnämndens mellanhavanden med friskolor. PwC 2 av 15

14 Granskningen av årsredovisningen omfattar: förvaltningsberättelse (inkl. drift- och investeringsredovisning) resultaträkning kassaflödesanalys balansräkning sammanställd redovisning Bilagor och specifikationer till årsredovisningens olika delar har granskats. Vi har även bedömt kommunens ekonomiska ställning och utveckling, efterlevnaden av balanskravet och om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål för god ekonomisk hushållning som fullmäktige beslutat om. Granskningen har utförts enligt god revisionssed för kommuner och landsting. Det innebär att granskningen planerats och genomförts ur ett väsentlighets- och riskperspektiv för att i rimlig grad kunna bedöma om årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild. Med rättvisande bild menas att årsredovisningen inte innehåller fel som påverkar resultat och ställning eller tilläggsupplysningar på ett sätt som kan leda till ett felaktigt beslutsfattande. Granskningen omfattar därför att bedöma ett urval av underlagen för den information som ingår i årsredovisningen. Då vår granskning av den anledningen inte varit fullständig utesluter den inte att andra än här framförda brister kan förekomma. Granskningen har introducerats genom kontakter och samplanering med kommunens ekonomiavdelning. Granskningen har utförts enligt god revisionssed med utgångspunkt i SKYREV:s utkast Vägledning för redovisningsrevision i kommuner och landsting. Vägledningen baseras på ISA (International Standards on Auditing). Som framgår av vägledningen kan implementeringen ske successivt varför tillämpliga ISA helt eller delvis har följts beroende på om vägledningen har beaktas i årets revisionsplan. Granskningen har skett genom intervjuer, dokumentgranskning och granskning av räkenskapsmaterial. Vår granskning och våra synpunkter baseras på det utkast till årsredovisning som presenterades Kommunstyrelsen fastställer årsredovisningen och fullmäktige behandlar årsredovisningen Rapportens innehåll har sakgranskats av ekonomichef, redovisningschef, budgetchef och finanschef Revisionskriterier Kommunstyrelsen är ansvarig för upprättandet av årsredovisningen som enligt 8 kap 18 KL ska godkännas av kommunfullmäktige. Granskningen av årsredovisningen innebär en bedömning av om rapporten följer: Kommunallagen Lagen (1997:614) om kommunal redovisning PwC 3 av 15

15 Rekommendationer från rådet för kommunal redovisning Fullmäktiges beslut om god ekonomisk hushållning i budget 2015 PwC 4 av 15

16 3. Granskningsresultat 3.1. Verksamhetens utfall, finansiering och ekonomiska ställning Förvaltningsberättelse Översikt över utvecklingen av verksamheten Förvaltningsberättelsen ska innehålla en översikt över utvecklingen av kommunens verksamhet (Lagen om kommunal redovisning 4 kap 1 ). I efterföljande paragrafer anges ytterligare krav på förvaltningsberättelsens innehåll. De omfattar följande områden (rubriker med fet stil): Bedömning och iakttagelser Den sammantagna bedömningen av förvaltningsberättelsen är att översikt och upplysningar i huvudsak överensstämmer med kraven i KRL. Vi anser att områdena utvärdering av ekonomisk ställning och gemensam förvaltningsberättelse behöver utvecklas för att överensstämma med kraven i KRL. Beskrivningen av händelser av väsentlig betydelse, förväntad utveckling och väsentliga personalförhållanden bör förtydligas för att öka läsvärdet. Analys och rättvisande bedömning av ekonomi och ställning Kommunens ekonomi analyseras utifrån RK-modellen vilket innebär att den finansiella analysen görs utifrån perspektiven resultat och kapacitet samt risk och kontroll. Årets resultat uppgår till 82 mnkr. I resultatet ingår jämförelsestörande poster av engångskaraktär med totalt 93 mnkr. Utvecklingen av nettokostnadsandelen analyseras inklusive finansnetto vilket innebär att nyckeltalet uppgår till 98 % för år Om de jämförelsestörande posterna exkluderas uppgår nettokostnadsandelen till 100 %. Förändringen jämfört med föregående år av skatteintäkter och utjämning samt förändringen av verksamhetens nettokostnader inklusive finansnetto analyseras exklusive jämförelsestörande poster i förvaltningsberättelsen. Av beskrivningen framgår dock att endast vissa av de poster som inledningsvis räknas upp som jämförelsestörande har exkluderats, det vill säga återbetalningen från AFA med 32 mnkr och nedskrivningar med -45 mnkr. Vi anser att det är viktigt att analysen av ekonomi och ställning görs exklusive jämförelsestörande poster av tillfällig karaktär. Övriga nyckeltal ger en rättvisande bild av kommunens ekonomi, till exempel redovisas soliditeten inklusive ansvarsförbindelsen för pensioner, vilken uppgår till 20,3 % per 31 december Utvärdering av ekonomisk ställning Enligt kommunala redovisningslagen 4:5 skall förvaltningsberättelsen innehålla en PwC 5 av 15

17 utvärdering av kommunens ekonomiska ställning. I december 2015 kom SKL ut med en idéskrift om god ekonomisk hushållning, balanskravsutredning och RUR. Gällande de finansiella målen, som får störst utrymme i skriften hänvisas till den så kallade RK-modellen. Skriften knyter också an till en tidigare skrift från SKL där god ekonomisk hushållning kan ses utifrån två dimensioner, att hushålla i tiden och över tiden. Detta innebär att väga verksamhetens behov nu mot verksamhetens behov på lite längre sikt (SKL Hushållning i lagens namn, 2005). I förvaltningsberättelsen återfinns, som beskrivits ovan, en utvärdering som tar sin utgångspunkt i den så kallade RK-modellen. För att utveckla utvärderingen av god ekonomisk hushållning rekommenderar vi att förvaltningsberättelsen innehåller en mera djuplodande analys där till exempel även jämförelser med andra kommuner inkluderas i enlighet med vad som föreslås i idéskriften. Händelser av väsentlig betydelse Händelser av väsentlig betydelse redovisas inte under en särskild rubrik, men inom ramen för de olika resultatområdena redovisas händelser som påverkar verksamheten. Vi anser att beskrivningen skulle förtydligas om en sammanfattning redovisades. Förväntad utveckling Av årsredovisningen framgår i viss omfattning den förväntade utvecklingen inom ramen för den finansiella analysen och för resultatområdena. Vi anser att en sammanfattande analys bör finnas som kopplar ihop den finansiella analysen med den förväntade utvecklingen inom olika verksamhetsområden. Väsentliga personalförhållanden Den obligatoriska redovisningen av sjukfrånvaro redovisas enligt KRL 4:1 a, det vill säga frånvaron specificeras på lång- och korttidsfrånvaro, män och kvinnor samt åldersindelad. Sjukfrånvaron har ökat från 5,06 % år 2014 till 5,88 % år I övrigt är personalredovisningen strukturerad utifrån beslutade mål inom området Växjö kommun som arbetsgivare. Vi anser att redovisningen av väsentliga personalförhållanden även bör inkludera områden som utvecklingen av mertid/övertid och personalförsörjningen på kort och lång sikt. I förvaltningsberättelsen beskrivs att cirka 800 av kommunens anställda beräknas avgå med pension under den närmaste femårsperioden. Gemensam förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelsen omfattar en beskrivning av den samlade kommunala verksamhetens organisation och särskilda upplysningar om ekonomi och verksamhet i koncernföretagen i enlighet med RKR 8.2. Vi anser att förvaltningsberättelsen innehåller vissa upplysningar över kommunens samlade verksamhet, men att de bör utvecklas när det gäller viktiga förhållanden för bedömning av ekonomin, händelser av väsentlig betydelse, förväntad utveckling, väsentliga personalförhållanden samt andra förhållanden som är av betydelse för styrningen och uppföljningen av den samlade kommunala verksamheten. PwC 6 av 15

18 Pensionsredovisning I förvaltningsberättelsen redovisas upplysningar om pensionsmedel och pensionsförpliktelser i enlighet med RKR 7.1. Upplysningar har även lämnats i årsredovisningen om särskild avtalspension och visstidspensioner i enlighet med RKR 2.1. Antalet personer med särskilda pensionsavtal framgår av not 22. Andra förhållanden som har betydelse för styrning och uppföljning av verksamheten Detta område avser information och analys rörande prestationer, kvalitet och mål. Information om kvalitet och måluppfyllelse finns per resultatområde. Sammantaget görs därför bedömningen att redovisningen av utfallet för god ekonomisk hushållning i ett verksamhetsperspektiv utgörs av uppföljningen av verksamhetsmålen. Hur kommunstyrelse och nämnder arbetar med styrning och uppföljning bör beskrivas i förvaltningsberättelsen Investeringsredovisning Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att investeringsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av årets investeringar. Vi anser att informationsvärdet skulle höjas om investeringsredovisningen visade vilka projekt som genomförts. För större investeringsprojekt som pågår under flera år bör total budget, totala utgifter samt prognos anges. Investeringsredovisningen beskriver utgifter och inkomster per styrelse och nämnd samt för områdena finansiella anläggningstillgångar, exploateringsverksamhet och fastighetsförsäljning/fastighetsförvärv. Bruttoinvesteringarna uppgår till 268 mnkr och nettoinvesteringarna till 175 mnkr. I budget 2015 beskrivs att större delen av skattefinansierade investeringar bör finansieras med egna medel. Investeringsutrymmet (årets resultat + avskrivningar) beräknades i budgeten till 122 mnkr för år I förvaltningsberättelsen görs en avstämning av nettoinvesteringarna mot summan av årets resultat och avskrivningar, som uppgår till 246 mnkr. Eftersom investeringsutrymmet är större än nettoinvesteringarna är samtliga investeringar under år 2015 finansierade med egna medel Driftredovisning Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att driftredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av hur utfallet förhåller sig till fullmäktiges budget. Vi anser att jämförelsestörande poster bör markeras tydligare i driftredovisningen så att jämförelse kan göras när det gäller den ordinarie verksamheten. Driftredovisningen anges per nämnd, men även per verksamhet. I anslutning till driftredovisningen per verksamhet kommenteras vissa avvikelser. Totalt sett redovisar nämnderna ett överskott jämfört med budget som uppgår till 53,4 mnkr. Överskottet påverkas av de jämförelsestörande posterna som återföring av statsbi- PwC 7 av 15

19 drag med 44 mnkr, retroaktiv utbetalning av momsersättning för fria verksamheter med -20 mnkr samt nedskrivningar med -45 mnkr Balanskrav Bedömning och iakttagelser Vi instämmer i kommunens bedömning att balanskravet har uppfyllts. Avstämning av årets resultat enligt balanskravets bestämmelser har skett enligt 4 kapitlet i kommunal redovisningslag. Årets balanskravsresultat uppgår enligt avstämningen till 82 mnkr. Det finns inga underskott att återställa från tidigare år God ekonomisk hushållning Bedömning och iakttagelser I förvaltningsberättelsen beskriver kommunstyrelsen att balanskravet och de finansiella målen uppnås samt att 36 av 63 verksamhetsmål visar på en god eller mycket god utveckling. Vi anser att det saknas en övergripande bedömning av om god ekonomisk hushållning uppnås för Växjö kommun. Kommunstyrelsen är skyldig att utvärdera om god ekonomisk hushållning uppfylls enligt lagen om kommunal redovisning 4 kap 5. Utifrån kommunfullmäktiges beslutade mål för god ekonomisk hushållning i budget för år 2015 samt kommunens styr- och bedömningsmodell gör vi följande bedömning: Vi bedömer den finansiella måluppfyllelsen som mycket god. Det finansiella målet enligt budget 2015 uppnås. Vi delar därmed kommunstyrelsens bedömning. Vi bedömer att ett av de övergripande målen, inom området ekonomi och effektivitet, behöver konkretiseras ytterligare för att en utvärdering ska vara möjlig. Det gäller verksamhetens effektivitet samt hushållning med mänskliga och ekonomiska resurser. Vi bedömer utifrån årsredovisningens återrapportering verksamhetsmålens uppfyllelse som svag. Enligt uppföljningen i årsredovisningen visar 20 av 33 mål en god eller mycket god utveckling, vilket utgör ca 60 %. Vi noterar dock att flera centrala mål bedöms som ej uppfyllda. Det gäller till exempel andelen elever som går ut grundskolan med behörighet till gymnasiet samt nivån på sjukfrånvaron. Vi bedömer utifrån årsredovisningens återrapportering miljömålens uppfyllelse som svag. Enligt uppföljningen i årsredovisningen visar 16 av 30 mål en god eller mycket god utveckling, vilket utgör ca 53 %. Vi ser det som positivt att de långsiktiga målen brutits ned till måltal för år *** I dokumentet Budget för år 2015 med verksamhetsplan för beskrivs styrande dokument, övergripande mål och verksamhetsmål för god ekonomisk hus- PwC 8 av 15

20 hållning. Det finns ett finansiellt mål och 33 verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning. I budgetdokumentet framgår att avstämning av målen ska göras i samband med delårsbokslut efter åtta månader och i samband med årsredovisningen Finansiella mål I årsredovisningen görs en överskådlig avstämning mot kommunens finansiella mål som fastställts i budget 2015: Finansiellt mål, fastställt av fullmäktige i budget 2015 Utfall 2015 Måluppfyllelse, KS bedömning Över en rullande femårsperiod ska kommunens överskott vara cirka 0,5 % av summa av skatteintäkter och utjämning. Över en rullande femårsperiod uppgår överskottet till 1,5 % Målet är uppnått. När det gäller det övergripande målet att verksamheten ska bedrivas inom budgetram visar prognosen att målet uppnås totalt för nämnderna. Målet att Växjö kommun ska bedrivas effektivt och hushålla med mänskliga, ekonomiska och ekologiska resurser följs upp genom att exempel ges från olika kommunala verksamheter Mål för verksamheten I årsredovisningen görs en uppföljning av de 33 verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning som finns i budgetdokumentet för år Vi konstaterar att samtliga verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning som fullmäktige fastställt följs upp i årsredovisningen. Måluppfyllelsen bedöms genom följande omdömen: Mycket god (målet är uppfyllt) God (målet är delvis uppfyllt) Oförändrat (oförändrad måluppfyllelse) Ej godtagbar (målet är ej uppfyllt) PwC 9 av 15

21 Kommunens bedömning av måluppfyllelsen för verksamhetsmålen visas i tabellen nedan: Målområde Målet är uppfyllt Målet är delvis uppfyllt Oförändrad måluppfyllelse Målet är ej uppfyllt Ej mätbart Totalt Arbete och företag Barn och utbildning Bygga och bo Demokrati och mångfald Stöd och omsorg Trygghet och säkerhet Uppleva och göra Växjö kommun som arbetsgivare Summa Av uppföljningen i årsredovisningen framgår att 20 av 33 mål har en god eller mycket god måluppfyllelse. Vi konstaterar att flera centrala mål bedöms som ej uppfyllda. Det gäller till exempel andelen elever som går ut grundskolan med behörighet till gymnasiet samt nivån på sjukfrånvaron. Målområde Miljö, energi och trafik Målet är uppfyllt Målet är delvis uppfyllt Oförändrad måluppfyllelse Målet är ej uppfyllt Ej mätbart Totalt Enligt kommunstyrelsens uppföljning visar 16 av 30 mål en god eller mycket god utveckling. Vi ser det som positivt att de långsiktiga målen brutits ned till måltal för år PwC 10 av 15

22 3.2. Rättvisande räkenskaper Resultaträkning Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att resultaträkningen uppfyller KRL:s krav och i övrigt är upprättad i enlighet med god redovisningssed. Vi bedömer att resultaträkningen med undantag för redovisningen av exploateringsprojekten ger en i allt väsentligt rättvisande bild av årets resultat. Under år 2015 har inkomster i exploateringsverksamheten redovisats inom ramen för materiella anläggningstillgångar med 75 mnkr. Resultaträkningen påverkas av att anpassning av redovisningen pågår avseende statsbidrag för nyanlända med 44 mnkr. Nedan redovisas resultaträkningens utfall jämfört med föregående år och prognos. Resultaträkning Utfall 2015 Utfall 2014 Verksamhetens intäkter Budget 2015 Prognos 2015 Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Summa skatter och statsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Årets resultat En analys av händelser, förändrade redovisningsprinciper och opåverkbara poster som haft väsentlig påverkan på skillnaden mellan åren redovisas nedan. Verksamhetens intäkter har ökat med 129 mnkr jämfört med föregående år. Ökningen beror på att schablonintäkter för nyanlända som avser tidigare år har intäktsförts med totalt 44 mnkr, att ytterligare bidrag från Migrationsverket är högre än föregående år med ca 53 mnkr samt att återbetalade premier från AFA för år 2004 ingår med 32 mnkr. Verksamhetens kostnader har ökat med 164 mnkr jämfört med föregående år. Ökningen beror på att personalkostnader netto ökar med 179 mnkr på grund av ordinarie löneökningar och fler antal årsarbetare med 212. Samtidigt har ansvaret för kollektivtrafiken överförts till landstinget vilket medför att kostnaderna minskar med 30 mnkr. Utbildningsnämnden har bokat upp retroaktiv ersättning till friskolor med 20 mnkr. Skatteintäkter och generella statsbidrag ökar med 58 mnkr eller 1,4 % jämfört med föregående år. Skatteintäkterna minskar på grund av skatteväxlingen med landstinget avseende kollektivtrafiken med ca 30 mnkr. PwC 11 av 15

23 Finansiella intäkter ökar med 38 mnkr jämfört med föregående år. Ökningen beror bland annat på att en extra utdelning från de kommunala bolagen med 52 mnkr. Årets resultat uppgår till 82 mnkr vilket utgör 2,0 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. I årets resultat ingår jämförelsestörande poster med 93 mnkr. Om de jämförelsestörandeposterna exkluderas utgör årets resultat -0,3 % av skatteintäkter och statsbidrag Balansräkning Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att balansräkningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av tillgångar, avsättning, skulder och eget kapital med följande kommentar. Redovisningen överensstämmer inte med gällande normgivning avseende exploateringsprojekt, komponentavskrivning av materiella anläggningstillgångar och det tillfälliga statsbidraget för nyanlända. Balansräkningen är uppställd enligt KRL och omfattar tillräckliga noter. Bilagor och specifikationer finns i tillräcklig omfattning. Vår bedömning är att tillgångarna, avsättningarna och skulderna existerar, är fullständigt redovisade, rätt periodiserade och har värderats enligt principerna i KRL. Följande poster kommenteras: Redovisningen av mottagna men inte förbrukade statsbidrag Äldre bidrag har intäktsförts år 2015 med totalt 44 mnkr. I utfallet för Nämnden för arbete och välfärd finns 23 mnkr och för utbildningsnämnden finns 21 mnkr i utfallet för år I balansräkningen finns ej intäktsförda bidrag som avser nämnden för arbete och välfärd. Av dessa avser 40,6 mnkr ensamkommande flyktingbarn som ska föras över till kommunstyrelsen (KS 62/2016). Resterande 38,1 mnkr avser etableringsersättning som balanseras till år Vi bedömer att anpassning av redovisningen till gällande normgivning pågår. De riktlinjer som beslutats avseende fördelning av statsbidrag från och med 1 januari 2016 ger förutsättning för en ändamålsenlig fördelning av etableringsersättningen. Redovisningen av det tillfälliga statsbidraget med anledning av flyktingsituationen i regeringens extrabudget Det tillfälliga statsbidraget utbetalades med 58,9 mnkr i december år Bidraget avser år 2015 och 2016 enligt riksdagens beslut, men i bokslutet för år 2015 har ingen del av bidraget resultatförts. Rådet för kommunal redovisning har i ett yttrande angett hur bidraget bör fördelas mellan år 2015 och Enligt yttrandet bör minst 4,5 mnkr redovisas som intäkt år Vi bedömer att redovisningen av det tillfälliga statsbidraget inte överensstämmer med riksdagens beslut och RKR:s yttrande. PwC 12 av 15

24 Värderingen av investeringen i anläggningen av produktion av biogas hos tekniska nämnden En nedskrivning har gjorts med 30 mnkr under år Tekniska nämnden har tagit fram en framtidsprognos som visar att en ökning av avfallsmängden till ca ton krävs för att verksamheten ska visa positiva resultat (2015: ton). Nedskrivningen minskar kapitalkostnaderna med 1,9 mnkr. Vi bedömer att framtidsprognosen visar att nedskrivningen är motiverad. Det framgår inte tydligt hur nivån på nedskrivningen har fastställts. Tillämpningen av komponentavskrivning i kommunens förvaltningar. De huvudsakliga områdena att anpassa till komponentavskrivning finns inom tekniska nämndens verksamheter. En utredning har gjorts avseende komponentavskrivning inom VA-området. Utredningen pågår för området gator och vägar. Vi bedömer att anpassning till komponentavskrivning bör göras enligt genomförd utredning. Anpassning till komponentavskrivning ska vara genomförd senast år Redovisning av kommunens exploateringsverksamhet. Redovisning av exploateringsprojekt sker inom ramen för investeringar i materiella anläggningstillgångar. Under år 2015 har exploateringsprojekten haft utgifter med 117 mnkr och inkomster i form av anslutningsavgifter och tomtförsäljning med 75 mnkr. Vi bedömer att hanteringen inte överensstämmer med god redovisningssed avseende klassificering av tillgångar i anläggningstillgång och omsättningstillgång, beräkning av anskaffningsvärde för anläggningstillgång och omsättningstillgång, samt redovisning av kostnader och intäkter för sålda tomter, intäkter för anslutningsavgifter samt avskrivningar på anläggningstillgångar. Vi noterar att steg har vidtagits för att inleda anpassningen till gällande normgivning. Utbildningsnämndens mellanhavanden med friskolor. I balansräkningen finns en upplupen kostnad för retroaktiva lokalbidrag med totalt 12 mnkr. Förvaltningsrätten har bifallit ersättning för lokaler till friskolor utifrån kommunens genomsnittliga lokalkostnader för år Tidigare gjordes ersättningen med faktiska lokalkostnader. Den upplupna kostnaden avser retroaktiv ersättning för åren och bedöms av utbildningsnämnden motsvara 70 % av total ersättning. Friskolorna har inkommit med begäran om utbetalning för den aktuella perioden. Vi bedömer att uppbokningen av retroaktiva lokalbidrag motiveras av försiktighetsprincipen eftersom friskolorna inkommit med begäran om utbetalning för år Vi anser att uppbokningen har karaktären av en avsättning eftersom det föreligger osäkerhet när det gäller utbetalningens storlek och tidpunkt. En avsättning ska upptas till den bästa uppskattningen av det som krävs för att reglera skulden, vilket innebär att avsättningen är ca 5 mnkr för låg per 31 december PwC 13 av 15

25 Kassaflödesanalys Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att kassaflödesanalysen redovisar kommunens finansiering och investeringar samt att noter finns i tillräcklig omfattning. Vi bedömer att överensstämmelse finns med motsvarande uppgifter i övriga delar av årsredovisningen. Årets kassaflöde uppgår till 226 mnkr jämfört med 317 mnkr föregående år. Kommunens likvida medel uppgår vid årets slut till 819 mnkr jämfört med 593 mnkr föregående år Sammanställd redovisning Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att den sammanställda redovisningen inte fullt ut ger en helhetsbild av kommunens ekonomiska ställning och åtaganden. Vi bedömer att KRLs krav uppfyllts såväl avseende 8.1 som 8.2 men att rekommendationen från Rådet för kommunal redovisning inte har följts fullt ut. Det grundar vi på att det i förvaltningsberättelsen finns vissa upplysningar om kommunens samlade verksamhet, men att informationen bör förtydligas när det gäller viktiga förhållanden för bedömning av ekonomin, händelser av väsentlig betydelse, förväntad utveckling, väsentliga personalförhållanden samt andra förhållanden som är av betydelse för styrningen och uppföljningen av den samlade kommunala verksamheten. Vi bedömer vidare att konsolideringen av underliggande enheter beskrivits på ett korrekt sätt och att olikheter i redovisningsprinciper mellan enheter beskrivits samt att effekten framgår. Under år 2015 har en värdering av tillgångarna i Växjö Energi AB genomförts i syfte att få underlag till den nedskrivningsprövning som måste göras enligt K3- regelverket. Ett nedskrivningsbehov bedömdes föreligga och en nedskrivning av de materiella anläggningstillgångarna har gjorts med 265 mnkr. Vi gör ingen annan bedömning av nedskrivningen än den som gjorts av de auktoriserade revisorerna i Växjö Energi AB Tilläggsupplysningar Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att årsredovisningens tilläggsupplysningar uppfyller KRL:s krav och i övrigt lämnas i enlighet med god redovisningssed, innebärande att: Tillämpade redovisningsprinciper beskriver varje särskild redovisningsprincip och eventuella förändringar av dessa som årsredovisningens intressenter måste känna till för att rätt förstå årsredovisningens innehåll. Viktiga uppgifter och poster i förvaltningsberättelse, resultat- och balansräkning samt kassaflödesrapport specificeras och preciseras i notupplysningar som krävs i KRL respektive RKR:s rekommendationer samt god redovisningssed i övrigt. PwC 14 av 15

26 Följande rekommendationer har dock kommunen inte följt fullt ut: RKR 8.2 Sammanställd redovisning RKR 13.2 Redovisning av hyres- och leasingavtal RKR 18 Redovisning av intäkter från avgifter, bidrag och försäljning RKR 19 Nedskrivningar Följer delvis Följer delvis Följer i huvudsak Följer i huvudsak Förvaltningsberättelsen bör kompletteras med information om viktiga förhållanden för bedömning av ekonomin, händelser av väsentlig betydelse, förväntad utveckling, väsentliga personalförhållanden samt andra förhållanden som är av betydelse för styrningen och uppföljningen av den samlade kommunala verksamheten. Kommunen leasar fordon som används i verksamheterna. Vi bedömer att en genomgång bör göras av avtalen för att avgöra om de ska klassificeras som finansiell leasing i enlighet med RKR Anslutningsavgifter inom till exempel VA-området intäktsförs i sin helhet samma år som de inbetalas. Enligt RKR 18 ska periodisering ske över nyttjandetiden för den tillgång som anslutningsavgiften avser. Uppgift om återvinningsvärde saknas för gjorda nedskrivningar Kerstin Sikander Projektledare Caroline Liljebjörn Uppdragsledare PwC 15 av 15

27 ÄRENDE Dnr KS Kommunfullmäktige Presidiets förslag till beslut i fråga om ansvarsfrihet för kommunstyrelsen och nämnderna Förslag till beslut Kommunfullmäktige beviljar, i enlighet med revisorernas förslag, kommunstyrelsen och nämnderna samt enskilda ledamöter i dessa organ ansvarsfrihet för verksamhetsåret Bakgrund Kommunstyrelsen har i 161/2016 behandlat Växjö kommuns årsredovisning. Kommunens revisorer har i en revisionsberättelse, godkänd den 19 april 2016, tillstyrkt att kommunstyrelsen och nämnderna samt de förtroendevalda i dessa organ beviljas ansvarsfrihet. Revisorerna tillstyrker också att fullmäktige godkänner kommunens årsredovisning för Ärendet Kommunfullmäktiges presidium har i sin beredning av frågan om ansvarsfrihet för 2015 års verksamhet tagit del av årsredovisningen samt revisorernas revisionsberättelse för år Kommunfullmäktiges presidium Benny Johansson kommunfullmäktiges ordförande Marie-Louise Gustavsson kommunfullmäktiges 1:e vice ordf Lena Wibroe kommunfullmäktiges 2 :e vice ordf Kommunledningsförvaltningen 1 (1) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr Bg E-post kommunstyrelsen@vaxjo.se