Illustration: Cecilia Sönne. Lokalt välfärdsbokslut nr 6

Transkript

1 Illustration: Cecilia Sönne Lokalt välfärdsbokslut 2010 nr 6 oktober 2011

2 Innehåll Sida Förord Målområde 1: Delaktighet och inflytande i samhället Målområde 2: Ekonomisk och sociala förutsättningar Målområde 3: Barn och ungas uppväxtvillkor Målområde 4: Hälsa i arbetslivet Målområde 6: Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Målområde 7: Skydd mot smittspridning Målområde 8: Sexualitet och reproduktiv hälsa Målområde 9: Fysisk aktivitet Målområde 10: Matvanor och livsmedel Målområde 11: Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Fakta om Klippans kommun ff

3 FOLKHÄLSORÅDET Lokalt välfärdsbokslut 2010 Inledning Folkhälsorådet har sedan 2005 årligen sammanställt lokala välfärdsbokslut för Klippans kommun. Fram t.o.m. välfärdsbokslut för 2009 har upplägg och indikatorer presenterats på i stort sett samma sätt. Då det gäller lokalt välfärdsbokslut för 2010 har rådet valt att presentera ett bokslut med färre indikatorer. För 10 av de 11 nationella målen presenteras i detta välfärdsbokslut en indikator per målområde. Anledningen till detta är att många statistiska uppgifter presenteras vartannat eller vart fjärde år eller släpar efter. Folkhälsorådet anser att trenderna är det viktigaste för att kunna se om välfärden förbättras eller försämras genom de olika indikatorerna. Folkhälsoplanen som antogs av Kommunfullmäktige hösten 2007 ska uppdateras och ett arbete med att revidera denna har påbörjats. Folkhälsoplan och de lokala välfärdsboksluten har ett starkt samband för det lokala folkhälsoarbetet och i välfärdsboksluten presenteras även förslag för prioriterade arbetsområden. Region Skåne genomför vart fjärde år en Folkhälsoenkät för Skånes befolkning. Denna kommer nu att kompletteras med en levnadsvaneundersökning (LVU) för skolungdom. LVU n genomförs i åk 6, 9 samt åk 2 gymnasiet. Denna LVU ersätter den tidigare drogvaneundersökningen. Levnadsvaneundersökningen planeras att presenteras under 4:e kvartalet 2012 och Folkhälsoenkäten 2:a kvartalet Prioriterade arbetsområden 2011 Tobakspolicyn Den övergripande Tobakspolicyn beslutades i Kommunfullmäktige 21 december Folkhälsorådet kommer att följa implementeringen av denna policy. Äldres hälsa Samarbete med offentliga och privata aktörer i Klippans Kommun har startats för att utveckla arbetet med äldres hälsa. Även pensionärsorganisationerna är delaktiga i detta arbete.att utveckla former för ökad delaktigheten genom mötesplatser/ träffpunkter samt för att öka den fysiska aktiviteten har påbörjats och fortsätter under 2011/

4 Fysisk aktivitet Då all forskning påvisar vikten av daglig fysisk aktivitet, påbörjas arbetet för att hitta former för att öka den fysiska aktiviteten hos medborgarna i Klippans Kommun. Kommunfullmäktige beslutade att notera lokalt välfärdsbokslut för 2010 att uppdra åt Folkhälsorådet att följa implementeringen av tobakspolicyn samt att i samarbete med Region Skåne samt privata och offentliga aktörer samt föreningar fortsätta utveckla former för arbetet med äldres hälsa samt att påbörja arbetet med att hitta former för att öka den fysiska aktiviteten Enligt uppdrag Tommy Cedervall Ordförande i FHR Börje Norén Folkhälsosamordnare Ann-Margret Ringnér Friskvårdskonsulent 3

5 Målområde nr 1. Delaktighet och inflytande i samhället Omfattar bestämningsfaktorerna politisk integration, jämställdhet, diskriminering och social delaktighet Indikator 1: Röstande 1:1 Andelen röstande av de röstberättigade till valet till kommunfullmäktige 84 Andelen röstande av de röstberättigade till valet till kommunfullmäktige Klippan Skåne Riket Källa: SCB, valstatistik Kommentar Valdeltagandet i Klippan ligger lägre i jämförelse med Skåne och Riket. Dock har det ökat jämfört med Kommentar: Folkhälsorådet, Klippan 4

6 Målområde nr 2. Ekonomisk och sociala förutsättningar Omfattar bestämningsfaktorerna ekonomiska villkor, arbetsmarknadsposition, utbildningsnivå, trygghet i närmiljö Indikator 11: Trygg miljö Andelen personer som uppger att de ibland eller ofta avstår från att gå ut ensamma av rädsla att bli överfallna, rånade eller på annat sätt ofredade 11:2 Trygghetsindex Sammanvägning av 33 variabler. Skala 1-6 där 6 är sämst. 6 5 Trygghetsindex Källa: Lokalt Brå, Klippans kommun. Kommentar Sedan 2004 gör polismyndigheten i Skåne årliga trygghetsmätningar. I varje kommun får slumpvis utvalda invånare, svara på frågor som rör tryggheten i det område där de bor. Svaren på varje fråga indelas i en skala från 0-6 där det lägsta värdet är det mest positiva. Sammantaget hamnade Klippans kommun på siffran 1,67 för 2010 som jämförelse var siffran hela 2,7 vid 2006 års trygghetsmätning I Trygghetsmätningen kan vi skönja en viss oro för brott mot ens egendom men den oron är åtminstone statistiskt obefogad. Den faktiska utsattheten för brott är låg i kommunen, och genom information till allmänheten och media så har även den upplevda tryggheten ökat. Kommentar: BRÅ Klippans kommun Klippan 5

7 Målområde nr 3. Barn och ungas uppväxtvillkor Omfattar bestämningsfaktorerna miljön i hemmet, miljön i förskolan, miljön i skolan och barns kompetenser. Indikator 14: Behörighet till studier efter avslutad grundskola 14:1 Andelen elever i grundskolan med minst betyget godkänt i ämnena svenska/ svenska som andraspråk, engelska och matematik 92 Behöriga till gymnasieskola % Klippan Skåne Riket Källa: Skolverket Kommentar 88 % är något över riksgenomsnittet och innebär 159:e plats (av 290 kommuner) för Klippans kommun. Det är positivt att fler elever än tidigare kommer in på ett nationellt program. Kommentar: Barn- och utbildningsförvaltningen 6

8 Målområde nr 4. Hälsa i arbetslivet Omfattar bestämningsfaktorerna arbetsmiljöfaktorer och systemeffektivitet Indikator 21: Ohälsotal Försäkringskassan beräknar ohälsotalet genom att för en region summera antalet sjukdagar, dagar med förtidspension/sjukbidrag, dagar med rehabiliteringsersättning och dagar med förebyggande sjukpenning och dividera summan med antalet sjukförsäkrade och förtidspensionärer. 21:1 Ohälsotal 80 Ohälsodagar per person/år Klippan Kv Klippan M Skåne Kv Skåne M Riket Kv Riket M Siffror anges i antal ohälsodagar per person (20-64 år) och år Källa: FHI databas, Kommunala basfakta Kommentar Det finns många teorier varför ohälsotalet minskar generellt. Några av dem är: större medvetenhet vad sjukskrivning ska användas till, attityderna till sjukskrivning och debatten under åren har sannolikt bidragit till en positiv utveckling. Rehabiliteringskedjan fr.o.m Alla aktörer hanterar sjukskrivningsprocessen bättre och är sannolikt medvetna om riskerna och konsekvenserna av och med långtidssjukskrivning Förbättrad samverkan mellan myndigheter och/ eller andra rehab aktörer Tidigare sammanhang och statistik mellan sjukskrivningar och arbetslöshet, goda/ dåliga tider gäller inte längre Jämfört med 2003 har Klippan den högsta sänkningen av ohälsotalet i Nordvästra Skåne. Mot bakgrund till de olika teorierna ovan har ett samverkansprojekt startats mellan Vårdcentralerna i Klippans kommun/capio Citykliniken, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Region Skåne och Klippans Kommun. Kommentar: Försäkringskassan Skåne 7

9 Målområde nr 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Indikator 27: Ungdomsmottagningar och hälsofrämjande sjukhus 27:2 Antal FaR (fysisk aktivitet på recept) Antal FaR (fysisk aktivitet på recept) Källa: Kultur- och fritidsförvaltningen, Klippans kommun. Kommentar Antalet FaR-recept har ökat successivt varje år sedan start. Ett arbete med att utöka antalet aktiviteter pågår kontinuerligt i samarbete med Skåneidrotten. Kommentar: Kultur- och fritidsförvaltningen Klippan Kv Klippan M Totalt 8

10 Målområde nr 7. Skydd mot smittspridning Omfattar bestämningsfaktorerna förekomst av smittämne och förekomst av immunitet Indikator 29: Klamydia Klamydia antal fall Rapporterade Klamydiafall Källa: Region Skånes, smittskyddsenheten Kommentar Minskningen av rapporterade klamydiafall 2010 kan bero på det minskade öppethållandet på ungdomsmottagningen i Klippan. En annan anledning kan vara att ungdomar numera kan testa sig via nätet. Dock registreras dessa på den ort varifrån provet skickas in. Statistiken visar bara de fall som är provtagna i Klippan, inte de som är skrivna i Klippans kommun. Källa: Ungdomsmottagningen i Klippan Det minskade antalet positiva klamydiafall kan bero på dels färre provtagna, dels på att det verkligen är färre antal positiva. Källa: Region Skåne/smittskyddsenheten 9

11 Målområde nr 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa Omfattar bestämningsfaktorn oskyddat sex Indikator 30: Aborter Antalet aborter per 1000 kvinnor år 26 Tonårsaborter per kvinnor Klippan Skåne Riket Antal per 1000 kvinnor Källa: Socialstyrelsen, EpC Kommentar I socialstyrelsens preliminära rapport 2010 jan-juni skriver man följande: Viktigt att komma ihåg i sammanhanget är att även små förändringar i absoluta tal kan ge stora procentuella förändringar och att förändringar i regioner med lågt invånarantal bör tolkas med stor försiktighet. Vidare noteras i den slutgiltiga rapporten att då det gäller sammantaget för hela riket så utfördes nästan 79% av alla aborter före utgången av 9:e graviditetsveckan. Andelen medicinska aborter fortsätter att öka och utgör 87,5% av alla aborter för utgång av 9:e graviditetsveckan. Källa: Socialstyrelsens rapporter

12 Målområde nr 9. Fysisk aktivitet Omfattar bestämningsfaktorerna fysisk aktivitet 33:4 Antal besök Antal besök friskvården, Klippan Friskvården, Klippan Källa: Kultur- och fritidsförvaltningen, Klippans kommun 6000 Antal besök friskvården, Ljungbyhed Friskvården, Ljh Källa: Kultur- och fritidsförvaltningen, Klippans kommun Kommentar Antalet besökare på förvaltningens friskvårdsanläggningar har ökat markant de senaste åren. Olika faktorer kan vara anledning till denna positiva trend. Träningsutrustning uppdateras kontinuerligt. I Klippan ser vi en påtaglig ökning av tremånaderskort för ungdom. Samt så ökar även antalet FaR-besökare. Positivt är även att antalet kommunanställda som nyttjar kommunens anläggning ökar. Antal besökare är färre 2008 p g a ombyggnaden av Badhuset. Kommentar: Kultur- och fritidsförvaltningen 11

13 Målområde nr 10. Matvanor och livsmedel Omfattar bestämningsfaktorerna energibalans och amningsfrekvens Indikator 34: Amningsfrekvens ( %) vid 6 mån Amningsfrekvens % Klippan Skåne Riket Källa: Socialstyrelsen, EpC Kommunala basfakta Kommentar Den minskade amningsfrekvensen kan ha flera anledningar. En nybliven mamma behöver lugn och ro omkring sig för att få en bra amning. Det är också viktigt med bra mat och dryck. Inställningen till vikten av amning kan också ha ändrats under åren. Man vet även att mödrar som röker ammar mindre. Om detta beror på att barnet inte vill ha mjölken vet man inte. Källa: Personlig kommentar från barnmorskemottagningen, Ängelholm 12

14 Målområde nr 11. Tobak, alkohol, narkotika, doping och spel Omfattar bestämningsfaktorerna tobaksbruk, skadlig alkoholkonsumtion, bruk av narkotika Indikator 37: Rökande blivande mödrar Andelen av gravida kvinnor som röker vid inskrivning till MVC i Klippan Rökande blivande mödrar (%) Klippan Skåne Riket Källa: Kommunala basfakta, FHI, Kommentar Under åren har det både i Riket, i Regionen samt i Klippan skett en successiv minskning i tobakskonsumtionsmönstret hos blivande mödrar. Dock ligger Klippan på en oroväckande hög nivå med 14,7% rökande blivande mödrar. Det är mer än dubbelt så många gravida kvinnor i Klippan som röker än i landet i övrigt. I vissa faser i livet har hälso- och sjukvårdspersonal en unik möjlighet att påverka individers levnadsvanor. Graviditet utgör ett sådant ypperligt tillfälle till att grunda sunda levnadsvanor både för kvinnan men framför allt för det kommande barnet. Den kunskap vi har idag kring rökning innebär att vi har allt att vinna i ökad livskvalitet och minskad sjukvårdskonsumtion genom att påverka den rökande blivande modern till ett rökfritt liv. Dessutom har de verktyg hälso- och sjukvårdspersonal kan använda förfinats i metoder som t ex Motiverande Samtal vilket i sig möjliggör att följsamheten till livsstilsförändringen blir mer hållbar över tid. Här finns ett stort behov att utröna på vilket sätt det tobakspreventiva arbetet kan förädlas och hur samverkan kan ske mellan olika aktörer för att nå en ytterligare minskning av andelen rökande blivande mödrar. Skol- och ungdomshälsovårdsöverläkare, Helsingborg 13

15

16

17

18

19

20

21 Hälsans bestämningsfaktorer Efter modell av Leif Svanström och Bo Haglund, Socialmedicin, Karolinska Institutet Kommunkontoret, Trädgårdsgatan 12, Klippan Klippan Tel: Fax: E-post: