DOKTORANDKURS I SOCIALVETENSKAPLIG TEORI, 10 HP (SW3611) HT08

Transkript

1 Teorikurs SW DOKTORANDKURS I SOCIALVETENSKAPLIG TEORI, 10 HP (SW3611) HT08 Allmän information Som framgår av kursplan och litteraturlista omfattar kursen fyra lika stora block, varav det första är allmängiltigt och syftar till att ge en grund för olika sätt att se på teori och teoribildning medan de följande tar upp olika exempel på teorier som utvecklats inom tre olika forskningsfält, här kallade utanförskap och gemenskap (block 2), familj (block 3) och organisation (block 4). Dessa tre fält är å ena sidan sådana som ligger oss tre lärare på kursen särskilt varmt om hjärtat, därför att vi bedrivit forskning inom dem, å andra sidan områden som har stor relevans för socialt arbete i allmänhet. Det är möjligt för den som av särskilda skäl, t.ex. att man redan tidigare har så många kurspoäng totalt eller inom något av de tre områdena att man inte behöver eller vill ha mer poäng där, att följa eller examineras på endast några av de fyra blocken; i så fall motsvarar varje block 2,5 hp. I övrigt gäller följande: Med undantag av blocket familj, där undervisning ges i anslutning till och gemensamt med en kurs på avancerad nivå, torsdagar och fredagar 11/9 23/10, kommer föreläsningar och seminarier äga rum under sex tisdagar i sträck två tisdagar/block med början den 4 november. Vi rekommenderar att ni deltar i alla föreläsningar och deltagande i seminarierna är obligatoriskt (vid förhinder får istället en skriftlig uppgift lämnas in). Det finns två möjligheter att examineras: antingen den 16 december (vilket betyder att kursen som motsvarar knappt 7 veckors heltidsstudier också kan klaras av på ungefär denna tid) eller den 13 januari (vilket gör att kursen kan fördelas på längre tid, ungefär motsvarande halvtid för dem som studerar på halvtid eller ägnar sig även åt avhandlingsarbete under denna tid).

2 Teorikurs SW Schema Block 1, teorier och perspektiv Tis 4 nov. Grounded theory, theory of the middle range m.m. (RL) Seminarium (RL): Merton, Weber och delar av Glaser & Strauss Tis 11 nov. Konstruktionen av sociala problem (IS) Seminarium (IS): (delar av) Douglas, (delar av) Hacking och Best Block 2, Utanförskap och gemenskap Tis 18 nov. Sammanhållningens problem (IS) Seminarium (IS): Simmel, (Hur är samhället möjligt?), Granowetter, Foucault och (delar av) Cohen kap. (61+X s.) Tis 25 nov. Utanförskapets problem (IS) Seminarium: Bauman; Crow, Allan & Summers; Hall; Schütz och Simmel (Främlingen, The Poor) (93 s.) Block 4, organisation Tis 2 dec. Teoretiska perspektiv på organisationer (RL) Seminarium: Czarniawska, Hasenfeld (Kap 2), Meyer & Rowan, Scott (RL) Tis 9 dec. Människobehandlande organisationer och närbyråkrater (RL) Seminarium: Hasenfeld (kap 1), Scott (Lord of the dance..) Lipsky (RL) Inlämning av papers 12 dec. för examination 19 dec. resp. 9 jan. Fre 19 dec. Paperseminarium: examination av papers (MBW, RL, IS) Inlämning av papers 2 jan. för examination 9 jan. Fre 16 jan. Paperseminarium: examination av papers (MBW, RL, IS) Varje dag inom block 1 2 och block 4 innefattar 5 lektionstimmar: föreläsning kl , seminarium kl Till seminarierna förväntas deltagarna ha läst en i förväg angiven del av kurslitteraturen inom respektive block (se exempel några av kursdagarna ovan; närmare anvisningar kommer senare). För block 3, familj, gäller särskilt schema gemensamt med masterskursen i familj: Tors 11/9 kl Introduktion (MBW, Helena Johanssson) (avser hela masterskursen, 15hp) Fre 12/9 kl Välfärdsregimer och könspolitik 1 (Linda Lane) Bergman & Hobson; Crompton, Lewis & Lyonette; den Dulk & van Doorn-Huskies Tors 25/9 kl Välfärdsregioner och könspolitik 2 (Linda Lane) Tors 9/10 kl Teoretiska perspektiv och metoder 1 (MBW, Helena Johansson) Bengtson et. al.; Bäck-Wiklund; Dilworth et al.; Morgan, Oswald Tors 9/10 kl Systemteori (Margareta Regnér) Broderick Fre 10/10 kl Teoretiska perspektiv och metoder 2 (MBW, Helena Johansson) Tors 23/10 kl Den nya familjen (Maren Bak) Silva & Smart (eds)

3 Teorikurs SW Examination För godkänt fordras dels aktivt deltagande vid seminarier, dels författandet av ett examinationspaper och opposition på minst en annan doktorands paper. Examinationspapret skall visa att doktoranden förmår diskutera hur olika typer av teorier förhåller sig till varandra, vad som gör dem förenliga respektive oförenliga, vilka grundantaganden de baseras på och hur dessa grundantaganden kan varieras för att göra olika teorier förenliga. Olika substantiella teorier (dvs. teorier som innefattar påståenden om verkligheten) vilar på olika ontologiska (om verklighetens existens) respektive epistemologiska antaganden (om möjlighet till kunskap och om denna kunskaps karaktär etc.), samt grundantaganden om verklighetens och förändringens karaktär (t.ex. om människans natur, om hur grupper fungerar, om samhällets drivkrafter och om vad som driver utvecklingen framåt). Utmaningen är att å ena sidan undersöka vilka av de teorier som presenteras på kursen och i den obligatoriska kurslitteraturen som är förenliga respektive oförenliga, och å andra sidan undersöka i vilken mån teorier från ett fält i princip kan användas för att studera ett annat. Med andra ord: kan teorier om organisation och om främlingskap appliceras på familjeliv? Kan teorier om familjen användas i studier av organisation och exkluderingsprocesser? Under vilka förutsättningar är detta möjligt? Visa med verkliga eller fiktiva exempel på möjligheter och problem! Vi menar att det är möjligt, och att det som presenteras som fältspecifika teorier i hög grad bygger på och kan befrukta studiet av andra fält, men att det fordrar att teorierna och de förutsättningar de bygger på problematiseras. Examinationspapret bör vara högst 15 sidor långt (med radavstånd 1,5) exklusive referenslista och innehålla referenser (med sidhänvisningar) till kurslitteraturen inom samtliga fyra block men kan också innefatta referenser till annan relevant litteratur. Det bör inte vara så specifikt att inte kurskamraterna (och lärarna) har möjlighet att bedöma det. Det bör hållas samman av en eller ett par huvudfrågor, som fungerar som sammanhållande grundbultar för skrivprodukten, men dessa frågor kan väljas fritt av författaren, även om vi rekommenderar samråd med någon av lärarna på kursen. Papret skall mailas som attachment, döpt efter författarens efternamn, till lärarna och övriga deltagare (mailinglista kommer att ordnas) senast en vecka inför planerat examinationsseminarium. På doktorandnivå ges bara betygen U eller G. Det organiseras inga särskilda tillfällen för omtentor; den som inte godkänns vid seminariet får revidera sitt paper enligt de synpunkter som ges och lämna in det för godkännande i efterhand.

4 Teorikurs SW Kurslitteratur 1. Introduktionsblock Best, Joel, (red). (1995): Images of Issues. Typifying Contemporary Social Problems. New York: Aldine de Gruyter, s Douglas, Mary (1987): How Institutions Think. London:Routledge & KeganPaul, s Glaser Barney & Strauss Anselm (1967): The Discovery of Grounded Theory: strategies for qualitative research. New Brunswik, N.J:Aldine Transaction, s , Hacking, Ian (2004): Social konstruktion av vad? Stockholm: Thales, s Merton Robert K. (1968): Social Theory and Social Structure enlarged edition. New York: The Free Press, s Weber, Max (1987): Ekonomi och samhälle. Förståelsesociologins grunder, del 3 Politisk sociologi. Lund: Argos, s Utanförskap och gemenskap Bauman, Zygmunt (1997): Främlingen på återbesök i Skärvor och fragment: essäer i postmodern moral. Göteborg: Daidalos, s Cohen, Stanley (1985): Visions of Social Control: Crime, Punishment and Classification Cambrige: Polity Press, s Crow, Graham P & Allan, Graham A. & Summers, Marcia (2001): Changing Perspectives on the Insider/Outsider Distinction in Community Sociology. Community, Work & Family, Vol. 4, No 1, s Foucault, Michel (2000): Governmentality. I Faubion, James D. (red.):the Essential Works of Michel Foucault Vol.3 Power. New York: The New Press, s Granowetter, Mark S. (1975): The Strength of Weak Ties. The American Journal of Sociology, Vol. 78, No 6, s Emirbayer, Mustafa & Williams, Eva M. (2005): Bourdieu and Social Work. Social Service Review, s Hall, Stuart (1999): Kulturell identitet och diaspora. I Eriksson, Catharina/Eriksson Baaz, Maria/Thörn, Håkan (red.): Globaliseringens kulturer, den postkoloniala paradoxen, rasismen och det mångkulturella samhället. Nora: Nya doxa, s Schütz, Alfred (2000), Främlingen: en socialpsykologisk essä. I Schütz, Alfred: Den sociala världens fenomenologi. Göteborg: Daidalos, s Simmel, Georg (1981), Hur är samhället möjligt? Göteborg: Bokförlaget Korpen. Tre kapitel: Hur är samhället möjligt?, s Främlingen s Storstäderna och det andliga livet s Simmel, Georg (2007): The Social Boundary. in Theory, Culture & Society, Vol 24. s Simmel, Georg & Claire Jacobson (1965): The Poor. Social Problems, Vol. 13, No. 2 (Autumn, 1965), s

5 Teorikurs SW Familj Bengtson, Vern, L. et. al. (2005) Theory and Theorizing in Family Research. I Bengtson, Vern L. (ed.) (2005) Sourcebook of Family, Theory and Research. Sage.Thousand oaks, Calif., s Bergman, Helena & Hobson, Barbara (2002): Compulsory Fatherhood: the Coding of Fatherhood in the Swedish Welfare State. I Hobson, Barbara & Morgan, David (eds): Making Men into Fathers: Men, Masculinities and the Social Politics of Fatherhood. Cambridge: Cambridge University Press, s Bäck-Wiklund, Margareta (2001): Senmodernt familjeliv: om makt och motmakt, offentliga påbud och individuella val. I Sernhede, Ove & Johansson, Thomas (red): Identitetens omvandlingar. Göteborg: Daidalos, s Broderick, Carlfred B. (1993): Understanding Family Processes: Basics of Family Systems Theory. London : Sage.50 s. I urval enligt kursledares anvisning. Crompton, Rosmary, Lewis Suzan & Lyonette, Clare (2007): Introduction: The Unravelling of the Male breadwinner Model and Some of its Consequences. I Crompton, Rosmary: Women, Men, Work and Family in Europe. London: Palgrave. Dilworth, Peggy et al. (2005) Contemporary and Emerging Research Methods. I Bengtson, Vern L. (ed.) (2005) Sourcebook of Family, Theory and Research. Sage. Thousand oaks, Calif., s den Dulk, Laura & van Doorn-Huskies, Anneke (2007): Social Policy in Europe: Its Impact on Family and Work. I Crompton, Rosmary & Lewis Suzan & Lyonette, Clare: Women, Men, Work and Family in Europe. London: Palgrave, s Morgan, David H. J. (1996): Family Connections: In introduction to Family Studies. London: Polity Press. 150 s. Oswald, Ramona, F et al. (2005) Decntring Heteronormativity: A Model for Family Studies. I Bengtson, Vern L. (ed.) (2005) Sourcebook of Family, Theory and Research. Sage.Thousand oaks, Calif., s Silva, Elisabeth & Smart, Carol (eds) (1999): The New Family? London: Sage. 100 s. 4. Organisation Czarniawska, Barbara (2005): En teori om organisering. Lund: Studentlitteratur. Hasenfeld, Yesekel (1992): Human Services as Complex Organisations. London: Sage, s Hasenfeld, Yesekel (2000): Organizational Forms as Moral Practices: The Case of Welfare Departments. Social Service Review (September 2000), s Lipsky, Michael (1980): Street-Level Bureaucracy. Dilemmas of the Individual in Public Services. New York: Russel Sage Foundation, s Meyer, John W & Rowan, Brian (1991): Institutionalized Organizations: Formal Structure as Myth and Ceremony. I Powell, Walter & DiMaggio, Paul (eds) The New Institutionalism in Organizational Analysis. Chicago: University of Chicago Press, s Scott, Richard W (2008) Institutions and Organizations. Thousand Oaks: Calif. Sage, s Scott, Richard W (2008): Lord of the Dance: Professionals as Institutional Agents. Organization Studies, 29 (02), s