Mål, budget och verksamhetsplan 2012

Transkript

1 Mål, budget och verksamhetsplan 2012 Antagen av förbundsstyrelsen den 28 november 2011

2 Omslagsbilden: Framtidsvisioner - blå himmel, men några orosmoln finns. Foto: Michael Åstmar. 2

3 Innehållsförteckning Sidan Sammanfattning 4 1. Inledning 4 2. Budgetprocess för Om Samordningsförbundet Uppdrag Övergripande mål och syfte Målgrupper Samordnade verksamheter Organisation 7 4. Vision 8 5. Prioriterade målgrupper Ungdomar år som befinner sig längre från arbetsmarknaden Personer vars dagar med sjukpenning eller sjukersättning tar slut Personer som hamnat i en gråzon mellan myndigheter och som inte får sina behov tillgodosedda inom befintliga verksamheter Personer som varit sjukskrivna minst 180 dagar eller har aktivitetsersättning (19-29 år) eller försörjningsstöd d.v.s. ESF-projektet Dirigos målgrupp Personer som behöver bryta sitt våldsbeteende och aggressivitet i nära relationer 9 6. Verksamheter Ungdomsteamet i Haninge Ung i Nynäs och Ung i Tyresö Resursrådet väntas övergå till Resursmodellen Södertörn BRIA, Bättre Rustad Inför Arbetslivsintroduktion ESF-projektet DIRIGO Socialt företagande Köp av behandlingstjänster från Manscentrum Övriga insatser KUR-projektet - kompetensutvecklingsinsats Stödja arbetet med bildandet av en lokal samverkansgrupp för våld i nära relationer Frukostmöten Uppföljning och utvärdering Intäkter Budget för Förändring mellan budget 2011 och budget Förslag till beslut 17 3

4 Sammanfattning Samordningsförbundet Östra Södertörns budget för 2012 beräknas blir 18 Mkr, vilket är en minskning med 1 Mkr jämfört med 2010 och Samordningsförbundet Östra Södertörn äskade totalt 24,5 Mkr för verksamhetsåret 2012 från sina medlemmar. Grunden för äskandet är att den nuvarande verksamhetsnivån med deltagare i insatserna bör behållas även under Förbundet har under 2011 ökat sin verksamhet utifrån behov från de nya medlemmarna Nynäshamn och Tyresö. Detta avser framför allt Ungdomsverksamheterna Ung i Nynäs och Ung i Tyresö, insatsen Resursrådet för samtliga tre kommuner samt arbetet med utvecklingen av sociala företag. Medlemskommunerna är enligt styrelsen positivt inställda till utökningen av budgetramen för Östra Södertörn. En viktig utgångspunkt för budgetarbetet är att en stor del av budgetmedlen redan är bundna till beviljade ungdomsprojekt som delfinansieras av Europeiska Socialfonden, ESF. Dessutom har styrelsen under året tagit ställning till ytterligare två ESF-projekt som påbörjas under Dessa är partnerskapet i Försäkringskassans projekt Dirigo samt projektet Resursmodellen Södertörn som har insatsen Resursrådet som grund. Styrelsen har även diskuterat prioriterade målgrupper för 2012 utifrån behovet och kända budgetförutsättningar samt gett förbundschefen i uppdrag att: 1. Inrikta befintliga och nya insatser mot målgrupper som står längre från arbetsmarknaden. 2. Förbereda implementeringen av ESF-projektet Ungdomsteamet Haninge. 3. Fortsätta arbetet med att främja socialt företagande. 4. Klargöra finansiella förutsättningar för Manscentrums fortsatta verksamhet. Förslaget till budget som redovisas nedan har anpassats till tilldelningen av medel som ovan redovisats. Sammanfattningsvis planeras verksamhet för deltagare enligt följande: 1. Ungdomsteamet i Haninge, ESF 250 deltagare 2. Ung i Nynäshamn, ESF 120 deltagare 3. Ung i Tyresö, ESF 480 deltagare 4. Resursrådet/Resursmodellen, ESF 200 deltagare 5. BRIA 80 deltagare 6. Dirigo, ESF 50 deltagare 7. Manscentrum 28 deltagare Totalt deltagare Anledningen till att förbundet kan behålla en relativt hög verksamhetsnivå under 2012 är att nästan alla projekt delfinansieras med medel från Socialfonden. 1. Inledning Samordningsförbundet Östra Södertörn har nu verkat sedan 1 april 2010, då kommunerna Tyresö och Nynäshamn anslöt sig till Samordningsförbundet Haninge. Verksamheten har ständigt utvecklats och står nu på följande tre ben: Det första är förbundets ESF-projekt och insatser, som ger direkt stöd till individer. Det är basen i Samordningsförbundets verksamhet. Genom insatserna hittar förbundet nya vägar till samarbete mellan kommuner och myndigheter. Parterna ser vad som behöver utvecklas i samarbetet och 4

5 strukturerna. Att påverka strukturerna är det andra av förbundets ben. Det tredje är att arrangera mötesplatser, som våra frukostmöten och föreläsningar. Dessa tre områden är den grund Samordningsförbundet Östra Södertörn kommer att arbeta vidare med under Vi ska vidareutveckla det vi påbörjat, där vi når resultat. 2. Budgetprocess för 2012 I Regeringens budgetproposition för 2012 kom äntligen beskedet att finansieringen till samordningsförbunden läggs in i statsbudgeten som ett eget anslag. Ett eget budgetanslag för samordningsförbunden ger betydligt bättre förutsättningar för samordningsförbunden att arbeta långsiktigt, samtidigt som de nya förutsättningarna ställer krav på organisationer som företräder samordningsförbunden på nationell nivå. Önskemål om eget anslag för samordningsförbunden har förts fram av Nationella Nätverket NNS under en längre tid. I höstproppen ökades statens satsning på finansiell samordning från 260 Mkr till 280 Mkr. Detta innebär att samordningsförbunden gemensamt får ett ökat anslag från staten med 20 miljoner. Statens budgetram på 280 Mkr ger därmed ramen för samordningsförbundens totala budget (50 % +25%+25%) enligt gällande fördelningsprincip som finns i Finsam-lagen. Nästa steg i budgetprocessen för samordningsförbunden är att Försäkringskassan i samarbete med Arbetsförmedlingen fördelar de statliga medlen mellan landets samordningsförbund. Inför tilldelningen samlar LFC:s ledningskansli äskandena för landets samtliga samordningsförbund enligt en mall. Områdeschefer för lokala försäkringscenter ansvarade för att äskandena lämnas in. Vårt lokala försäkringscenter LFC Södertörn lämnade ett äskande på 24,5 Mkr till ledningskansliet vilket var i linje med beslut i Samordningsförbundets styrelse den 5 oktober LFC:s ledningskansli har inför sitt beslut samrått med Stockholms läns landstings Hälso- och sjukvårdsförvaltning om nivån för tilldelningen. Försäkringskassans utgångspunkt för tilldelningen var att Samordningsförbundet Östra Södertörn skulle behålla minst samma budgetnivå som under 2010 och Samrådet har dock resulterat i att Försäkringskassan fick sänka och anpassa budgettilldelningen för nivån som Hälso- och sjukvårdsförvaltningen föreslog. Därefter (den 7 november 2011) fattade Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen beslut om tilldelning av medel till landets samordningsförbund Samordningsförbundet Östra Södertörn tilldelades 9 Mkr, vilket är 500 tkr mindre än för 2010 och Hälso- och sjukvårdsnämnden kommer att fatta beslut om budgeten för samordningsförbunden den 22 november. Budgetprocessen visar att det kan finnas anledning att diskutera frågan hur kommunerna kan delta i beredning av budget för samordningsförbunden framöver. Den nuvarande hanteringen innebär att avgiften för medlemskommunerna automatiskt blir 4,5 Mkr. 5

6 3. Om Samordningsförbundet 3.1 Uppdrag Samordningsförbundet Östra Södertörn är en fristående juridisk person. Förbundets medlemmar är Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Stockholms läns landsting och kommunerna Haninge, Nynäshamn och Tyresö. Syftet med samarbetet är att utveckla nya former för organisation och arbetssätt alltid med individen i centrum. Verksamheten bygger på Lag om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. Lagens syfte är att ge lokala aktörer bättre möjligheter att utveckla och samordna gemensamma insatser samt underlätta en effektiv resursanvändning, för att därigenom öka den enskildes funktions- och arbetsförmåga. Målgruppen är personer i förvärvsaktiv ålder, som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser. Samordningsförbundets uppdrag är att arbeta med rehabiliterande och förebyggande insatser ur ett individ- och grupperspektiv samt att stödja fortsatt samarbete mellan parterna utifrån målgruppens behov. Det finns också behov av att utveckla rutiner för hur det fortsatta samarbetet mellan parterna ska utformas. Det är ett långsiktigt arbete som indirekt kommer individerna till del. 3.2 Övergripande mål och syfte Samordningsförbundets övergripande mål är att bedriva finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet så att aktuella samhällsresurser används på ett bättre sätt och till en större nytta för invånarna. Syftet med Samordningsförbundet är dels att den enskilde ska uppnå eller förbättra sin förmåga till förvärvsarbete och dels att underlätta en effektiv resursanvändning. Ur ett individperspektiv innebär detta att personer med behov av samordnad rehabilitering erbjuds en individuell handlingsplan med samhällets samlade kompetenser, insatser och lösningar. Förväntat resultat är ökade möjligheter till egen försörjning och ökad livskvalitet. För samhället är syftet att optimera de samlade resurserna, genom att arbetskraftsreserverna tas i anspråk och fler kommer i arbete. Förväntat resultat är en större effektivitet och att resurser frigörs för angelägna behov. Samordningsförbundets arbete ska genomsyras av ett brukar- och medborgarperspektiv med individen i centrum. Genus- och mångfaldsperspektivet ska beaktas i kartläggningar, insatser, uppföljningar och utvärderingar. 3.3 Målgrupper Finsams målgrupp utgörs av personer mellan år, som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser från minst två av de samverkande parterna. I målgruppen ingår även personer som av olika skäl inte har möjlighet att gå i skolan. Samordningsförbundet har möjlighet att agera utifrån ett samhällsperspektiv och kan därför verka bredare än respektive myndighets verksamhetsmål. Målgrupper identifieras och prioriteras lokalt av Samordningsförbundet. Arbetslinjen är mycket tydlig. 6

7 3.4 Samordnade verksamheter Finansiell samordning ska ses som en möjlighet till kompletterande insatser utöver de som de samverkande myndigheterna/parterna redan ansvarar för. Samordningen ska beröra minst två av de samverkade parterna. På organisationsnivå får resurserna inom finansiell samordning användas till utvecklingsarbete, kompetensutveckling och förstärkning av personal inom olika verksamheter. Resurserna kan också användas till samordnade verksamheter, gemensamma kartläggningar, analyser och utvärderingar. På individnivå kan åtgärderna utgöras av arbetsträning, medicinsk rehabilitering och arbetsrehabilitering mm. Resurserna kan också användas till gemensamma bedömningar, gemensam individuell handlingsplan, samtalsstöd, utbildning mm. Denna typ av insatser ska ses som förstärkning av insatser som ingen av medlemsmyndigheterna kan finansiera. 3.5 Organisation Samordningsförbundet har en styrelse, beredningsgrupp och kansli. Styrelsen beslutar om mål och riktlinjer samt hur de medel som står till förfogande ska användas. Styrelsen ska också stödja samverkan mellan parterna. Beredningsgruppen bereder ärenden inför styrelsen. Gruppen ska också utveckla styrelsens intentioner i projekt och samarbetet mellan organisationerna. Beredningsgruppen återför information från Samordningsförbundet till den egna organisationen. Slutligen ska beredningsgruppen identifiera behov av samverkansinsatser och skapa förutsättningar för samarbete mellan handläggare där samverkan behövs. Kansliet leder, administrerar och driver samordningsarbetet utifrån uppställda mål och riktlinjer. I de olika projekten finns styrgrupp, projektledare och projektgrupp. Styrgruppen fastställer projektets syfte och inriktning och anger projektledarens befogenheter. Styrgruppen ska föra en aktiv dialog med projektledaren samt följa och stödja projektarbetet. Representanter från näringsliv, brukarorganisationer, förtroendevalda från medlemsorganisationerna och representanter från myndigheternas region- eller huvudkontor ska kunna ingå i styrgrupperna. Projektledare ansvarar för att projektet genomförs efter angivna direktiv, mål och projektplan. I detta ingår att leda och samordna arbetet i projektets tre faser: planering, genomförande/ verksamhetsutveckling och utvärdering/överlämnande. Projektgruppen utför sina arbetsuppgifter enligt projektplan, medverkar i planering, löpande uppföljning och verksamhetsutveckling. 7

8 4. Vision Gemensamma tag kring människor som behöver stöd från myndigheter för att kunna återgå till arbete eller etablera sig på arbetsmarknaden. Detta innebär: Minska utanförskap inom prioriterade målgrupper. De ska ha fått rätt stöd och insatser som ökar anställningsbarheten. Resurserna utnyttjas effektivare genom samverkan. Samordningsförbundets intentioner är välkända hos berörda myndigheter. Näringsliv, sociala företag, ideella organisationer och offentlig sektor är naturliga samarbetspartner som aktivt bidrar med att skapa arbetstillfällen för personer med behov av särskilt stöd. Samordningsförbundet har hög legitimitet hos de medverkande organisationerna, byggt på att samarbetet har påvisat goda resultat. Personalen inom de medverkande organisationerna ser Samordningsförbundet som en viktig resurs till ordinarie verksamhet. Samordningsförbundets insatser arbetar med samarbetsmodeller som främjar insatser för de valda målgrupperna. 5. Prioriterade målgrupper Ungdomar år som befinner sig längre från arbetsmarknaden Målgruppen omfattar gruppen unga som varken arbetar eller studerar och som behöver ett ökat stöd från flera myndigheter för att snabbare komma ut till arbetslivet. Gruppen unga vuxna med diffus eller komplex problematik är en heterogen grupp som är svår att mäta i antal. Hur många de är varierar bland annat med konjunkturläget. Signaler och olika studier från medlemskommuner bekräftar bilden om att arbetsmarknaden blivit kärvare speciellt för unga utan godkända betyg från gymnasieskolan och att ungdomar med psykisk ohälsa är oroande många. Insats: Ungdomsteamet i Haninge, Ung i Nynäs, Ung i Tyresö och Resursrådet/Resursmodellen Södertörn Personer vars dagar med sjukpenning eller sjukersättning tar slut Målgruppen har för 2011 omfattat 247 personer, varav 127 personer är aktuella för ett erbjudande att delta i insatsen BRIA, Bättre Rustad Inför Arbetslivsintroduktionen. Av dessa har hittills 79 tackat ja till erbjudandet att delta i insatsen (43 från Haninge, 17 från Nynäshamn och 19 från Tyresö). Prognosen för 2012 är att 219 personer uppnår maximal tid i sjukförsäkringen uppdelat på 144 som uppbär sjukpenning och 75 tidsbegränsad sjukersättning. Insats: BRIA och Resursrådet/Resursmodellen Södertörn Personer som hamnat i en gråzon mellan myndigheter och som inte får sina behov tillgodosedda inom befintliga verksamheter Målgruppen omfattar personer som står långt från arbetsmarknaden pga. ohälsa, funktionsnedsättning eller arbetslöshet och som hamnat i en gråzon mellan myndigheterna. Alltså sådana som i nuläget inte får insatser inom ramen för ordinarie verksamheter. Det kan vara personer som ännu inte är klara för tio timmars arbete per vecka, sjukskrivna utan sjukpenninggrundande inkomst (s.k. noll-klassade), personer som utförsäkrats och söker försörjningsstöd, personer som 8

9 efter arbetslivsintroduktionen söker sig tillbaka till sjukförsäkringssystemet och personer som av sociala skäl står mycket långt från arbetsmarknaden. Gruppen är svår att mäta i antal. Under 2011 beräknas insatsen Resursrådet genomföra en gemensam bedömning för ca 190 personer som tillhör målgruppen. Insats: Resursrådet som efter 1 juni 2012 förväntas övergå till ESF-projektet Resursmodellen Södertörn Personer som varit sjukskrivna minst 180 dagar eller har aktivitetsersättning (19-29 år) eller försörjningsstöd d.v.s. ESF-projektet Dirigos målgrupp För närvarande finns det xx personer som varit sjukrivna minst 180 dagar och längst 365 dagar inom LFC Södertörn. Antalet unga med aktivitetsersättning är 450 inom vårt område. ESFprojektet Dirigo med Försäkringskassan som projektägare, börjar genomförandeperioden i början av Projektet innebär att omfattande extra resurser tillkommer för målgruppen inom vårt område. Samordningsförbundets roll i projektet är finansiera två socialsekreterartjänster inom kommunernas socialtjänster i syfte att underlätta remitteringen av personer med försörjningsstöd till projektet. Målet är att kommunerna Haninge, Tyresö och Nynäshamn under projektperioden remitterar totalt 200 deltagare till Dirigos insatser. Insats: Samverkanspartner i ESF-projektet Dirigo Personer som behöver bryta sitt våldsbeteende och aggressivitet i nära relationer I målgruppen ingår personer som har komplexa problem och inte sällan är arbetslösa eller sjukskrivna, men det som är gemensamt är att våldsbeteendet är ett hinder för deras väg till arbete. Insatser som kan möta målgruppens behov saknas idag. Insats: Köp av behandling och samtalsstöd från föreningen Manscentrum. 6. Verksamheter 2012 Sammanfattningsvis planeras verksamhet för deltagare. Anledningen till att förbundet kan behålla en relativt hög verksamhetsnivå under 2012 är att nästan alla projekt delfinansieras med medel från Socialfonden. 6.1 Ungdomsteamet i Haninge Ungdomsteamet är ett av fem delprojekt som ingår i ESF-projektet Grenverket Södertörn. ESFrådet har under hösten 2011 beviljat en förlängning av projektperioden, vilket innebär att projektet kommer att kunna bedrivas med full verksamhet under hela Under 2012 kommer projektet att lägga fokus på vidareutveckling av samverkan med näringslivet och på implementeringen av verksamheten i ordinarie verksamhet. Avsikten är att lyckosamma metoder såsom anpassade yrkesutbildningar exempelvis skulle kunna ingå i Arbetsförmedlingens upphandling av ordinarie kursutbud. Projektperiod: 1 nov december 2012 Budget 2012: kronor 9

10 Antal deltagare 2012: 250 Utvärdering och Uppföljning: Ingår i ESF-projektet Samverkansparter: Arbetsförmedlingen och Haninge kommun Målgrupp: Ungdomar år som varken arbetar eller studerar och som behöver ett ökat stöd från flera än en myndighet. Många har en komplex problematik bestående av t ex oavslutade studier, psykisk ohälsa, neuropsykiatriska funktionshinder. Mål: 50 procent av deltagarna ska arbeta eller studera efter avslutad insats. Teamet ska skapa nya arbetssätt med rekryterade företag och utbildningsanordnare. Teamet ska utveckla utbudet av aktiviteter som matchar de behov och önskemål som ungdomarna har. 6.2 Ung i Nynäs och Ung i Tyresö Under 2010 startade Samordningsförbundet två nya ungdomsinsatser i Nynäshamn och Tyresö. Dessa två insatser utgör sedan juli 2011 ett ESF-projekt som heter Grenverket Nynäshamn och Tyresö. Projekten samarbetar kring en rad aktiviteter med Grenverket Södertörn. Projektperiod: 1 sept juni 2014 Budget 2012: kronor kronor Antal deltagare 2012: 600, varav 120 i Ung i Nynäs och 480 i Ung i Tyresö Utvärdering och Uppföljning: Ingår i ESF-projektet Samverkansparter: Arbetsförmedlingen och kommunerna Nynäshamn och Tyresö Målgrupp Ung i Tyresö vänder sig till samtliga ungdomar mellan år som varken arbetar eller studerar. I målgruppen ingår många ungdomar med komplex problematik. Ung i Nynäs vänder sig till ungdomar mellan år som varken arbetar eller studerar och som behöver ett ökat stöd från fler än en myndighet. Många har en komplex problematik bestående av t ex oavslutade studier, psykisk ohälsa, neuropsykiatriska funktionshinder. Mål: 50 procent av deltagarna är i arbete efter avslutad insats. 15 procent av deltagarna är i utbildning efter avslutad insats. 10 procent av deltagarna har efter avslutad insats gått till annan arbetsmarknadspolitisk insats. 75 procent av deltagarna ska efter avslutad insats uppleva förbättrad hälsa. 75 procent av ungdomarna ska delta i olika utbildningsinsatser. 6.3 Resursrådet väntas övergå till Resursmodellen Södertörn Förbundet har tillsammans med sina medlemsmyndigheter och tre sociala företag sökt 8,7 Mkr från Europeiska Socialfonden, ESF, för Resursmodellen Södertörn. Projektidén är att utarbeta nya samverkansformer mellan den offentliga sektorn och den sociala ekonomin. Syftet är framför allt att skapa flera arbetsträningsplatser för personer som står långt från arbetsmarknaden, samtidigt som tillväxten av sociala företag främjas. Besked väntas i december. Redan den 1 januari drar projektet i gång med mobilisering om medlen beviljas. Resursrådet är grunden för det tilltänkta projektet. JobbVerket i Tyresö, Bönorna i Handen och Hela Människan i Nynäshamn är samarbetspartners. 10

11 Projektperiod: 1 april juni 2014 om medel beviljas av ESF Budget 2012: kronor Antal deltagare 2012: 200 personer Utvärdering och Uppföljning: Ingår i ESF-projektet Samverkansparter: Kommunerna Haninge, Nynäshamn, Tyresö, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Stockholms läns landsting samt tre sociala företag Mål: Samtliga deltagare i Resursrådet ska ha fått en myndighetsövergripande handlingsplan. Minst 80 procent av deltagarna ska efter insatsen uppleva att deras möjligheter att erhålla ett arbete har ökat. Minst 80 procent av deltagarna ska efter insatsen uppleva att deras livskvalitet höjts. Minst 30 procent av deltagarna ska vid avslut vara i arbete med eller utan lönesubvention. 6.4 BRIA, Bättre Rustad Inför Arbetslivsintroduktion För att fördjupa samverkan och implementeringen av arbetsmetoden hos respektive myndighet behöver projektledaren få fortsätt uppdrag även under De första deltagarna togs in i insatsen BRIA i mars Prognosen för 2012 är att 219 personer uppnår maximal tid i sjukförsäkringen, varav 80 personer beräknas delta i insatsen. Samarbetet har i huvudsak genomförts inom ramen för Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens ordinarie uppdrag, kompletterat med personal- och insatsförstärkningar (köp av tjänster) som finansierats med medel från Samordningsförbundet. En projektledare från Försäkringskassan har arbetat heltid för samordning av insatsen med berörda myndigheter. Rutiner för gemensamma möten, myndighetsövergripande handlingsplaner, kvalitetssäkring av medicinska underlag mm har skapats och tillämpas idag. Projektledningen anser dock att rutiner som omfattar den senare delen av samarbetet ännu inte har prövats då de första deltagarna först nu kommit så långt i processen. Projektperiod: 1 mars december 2012 Budget 2012: 240 tkr kronor (avseende en halvtidssamordnare på FK) Antal deltagare 2012: 80 personer Uppföljning: Egen uppföljning Samverkansparter: Kommunerna Haninge, Nynäshamn, Tyresö, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Målgrupp: Målgruppen är personer vars dagar med sjukpenning eller tidbegränsad sjukersättning tar slut inom sex månader. Fram till oktober har 78 personer tackat ja till att delta i insatsen, vilket ger ett deltagande på 61 procent. Mål: Det övergripande målet är att deltagarna ska vara bättre förberedda inför arbetslivsintroduktionen och att färre återvänder till sjukförsäkringen. Resultatmål Minst 20 procent av deltagarna är i arbete direkt efter arbetslivsintroduktion med eller utan stöd av arbetsmarknadspolitiska åtgärder, alternativt har börjat en utbildning. Mätning sker sex månader efter start i arbetslivsintroduktionen. Mindre än 25 procent av deltagarna söker sig tillbaka till sjukförsäkringen efter arbetslivsintroduktionen. (I genomsnitt i landet återvänder över 55 procent av deltagarna till sjukförsäkringen.) 11

12 Minst 70 procent av deltagarna upplever att deras hälsa har förbättrats efter arbetslivsintroduktionen. (Hälsobarometer.) Minst 90 procent av deltagarna anser att de har fått ett bra stöd till återgång i arbete i projektet. (Enkät vid avstämningsmötet inför arbetslivsintroduktionen.) Samverkansmål Det finns en gemensam samverkansprocess före, under och efter arbetslivsintroduktionen mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, kommunerna och vårdenheterna. Minst 90 procent av deltagarna upplever att avstämningsmötet med berörda parter varit bra och värdefullt. (Enkät efter första avstämningsmötet) Av resultatet hittills kan nämnas att av de 21 personer som hunnit delta i arbetslivsintroduktionen har endast 1 person återvänt till sjukförsäkringen. 6.5 ESF-projektet DIRIGO Samordningsförbundet har anmälts som partner till Försäkringskassans ESF-projekt Dirigo. Avsikten är att förbundet ska finansiera kommunernas medverkan i projektet motsvarande en socialsekreterartjänst i Haninge kommun och en halv socialsekreterartjänst i Nynäshamn respektive Tyresö. Samordningsförbundet anser att Arbetsgivarringar och insatser som ger stöd och struktur för tillvaron bör prövas som ett av flera verktyg inom ramen för Dirigo. (Jämför med Finsam Gotlands insatser BÖRJE, börja dagen med frukost och Skarphälls Arbetsgivarring). En representant från Samordningsförbundet bör delta i styrgruppen för Dirigo om möjlighet till detta ges. Projektperiod: 1 jan juni 2014 Budget 2012: tkr (Samordningsförbundets medfinansiering) Antal deltagare 2012: 50 med försörjningsstöd Utvärdering och Uppföljning: Ingår i ESF-projektet Samverkansparter: Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och kommunerna Haninge, Nynäshamn, Tyresö. Mål: Efter insatsen ska 15 personer i målgruppen med kommunalt försörjningsstöd ha återfått arbetsförmågan (ett av ESF-projektmålen). 6.6 Socialt företagande Samordningsförbundet har inlett en tvåårig satsning på socialt företagande. Satsningen görs tillsammans med Haninge kommun. Uppdraget har huvudsakligen varit av kunskapsutvecklande och informationsspridande karaktär. En utvecklingsgrupp för socialt företagande bildas med representanter bland annat från Samordningsförbundets styrelse. Det övergipande syftet med satsningen på socialt företagande är att underlätta bildandet av sociala företag och därigenom kunna vidga arbetsmarknaden och erbjuda möjligheter till rehabilitering och arbete genom företagande för fler av dem som idag inte har plats på arbetsmarknaden. Projektperiod: 1 juni maj 2013 Budget 2012: kronor (Samordningsförbundets medfinansiering) Utvärdering och Uppföljning: Ingår i ESF-projektet Resursmodellen Södertörn 12

13 Mål I ESF-ansökan Resursmodellen Södertörn har följande mål för socialt företagande för perioden jan 2012 juni 2014 formulerats: 1. Det finns fler sociala företag inom berörda kommuner och därmed fler arbetstillfällen för målgruppen. (Övergripande mål) 2. Öka samverkan mellan den offentliga sektorn och sociala företag. 3. Stödja befintliga sociala företag i Haninge, Nynäshamn och Tyresö. 4. Inspirera potentiella sociala företag att delta i utvecklingen av sociala företag. 5. Inom berörda kommuner finns ett ökat intresse för socialt företagande bland föreningar. 6. Antal sociala företag i Haninge, Nynäshamn och Tyresö har ökat från tre till tio under projektperioden. 7. Antalet arbetstillfällen i sociala företag kommer att öka från dagens ca 15 till minst 50. Under projektets mobiliseringsfas (jan- juni 2012) kan en översyn av ovan nämnda mål genomföras. 6.7 Köp av behandlingstjänster från Manscentrum Syftet med insatsen är att förebygga uppkomst av arbetshinder, samt att underlätta återgång till arbete. Projektperiod: 1januari december 2012 Budget 2012: kronor (köp av behandlingsplatser) Deltagare: 28 personer Uppföljning: Egen uppföljning Målgrupp: Män som behöver stöd i krissituationer. Män som har relationsproblem. Män som har problem att hantera sin aggressivitet. Kvinnor som har problem att hantera sin aggressivitet. Mål: Att minst 90 procent av dem som har arbete och som genomgår en samtalsbehandling, stannar kvar i arbete utan sjukskrivning. 7. Övriga insatser 2012 Kompetensutvecklingen under 2012 ska ha fortsatt fokus på metoder, förhållningssätt och ökad förståelse för varandras arbetsområden hos de medverkande organisationerna. 7.1 KUR-projektet - kompetensutvecklingsinsats Försäkringskassan har fått i uppdrag av regeringen att stimulera en gemensam kunskapsutveckling om rehabilitering för personer med psykisk diagnos och psykisk funktionsnedsättning. Uppdraget har döpts till Kurprojektet. Syftet är att ge personalen inom Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, socialtjänsten och psykiatrin en gemensam kunskapsbas som bygger på evidensbaserad kunskap och beprövad erfarenhet. Det ska också leda till ökad samverkan mellan organisationerna. Samordningsförbundet är involverat i planeringen och genomförandet av kunskapssatsningen. Kurprojektet finansieras med projektmedel från Försäkringskassan. Bidraget täcker dock inte kostnader för lokaler. 13

14 Projektet förutsätter att Samordningsförbundet står för lokalkostnaden. Fyra föreläsningar och 2 workshops planeras att ingå i kunskapssatsningen vilken riktar sig till ca 150 handläggare. Projektperiod: 1 januari december 2012 Budget 2012: kronor för lokaler som medfinansiering från Samordningsförbundet Deltagare. Ca 150 handläggare Utvärdering och Uppföljning: Utvärderas av Försäkringskassan Samverkansparter: Försäkringskassan ansvarar för insatsen 7.2 Stödja arbetet med bildandet av en lokal samverkansgrupp för våld i nära relationer Kommunernas socialtjänster har idag ett samarbete med polis och primärvården, men samarbetet kan utvecklas och inkludera myndigheterna Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Arbetet har påbörjats med ambition om att bilda en lokal samverkansgrupp. Gruppen är tänkt att bli ett formaliserat forum som arbetar gränsöverskridande med konkreta insatser för att kunna upptäcka våld i nära relationer i ett tidigt stadium, motverka att våldsspiraler uppstår. 7.3 Frukostmöten Samordningsförbundets frukostmöten med aktuella teman fortsätter att genomföras 3-4 gånger under vår och höst. Syftet med dessa frukostmöten är, förutom de ämnen som tas upp, att sprida kunskap om Finsam. Vidare är syftet att vissa av frukostmötena även arrangeras i Nynäshamn och Tyresö. Målet är att frukostmötena blir en väl inarbetad mötesplats för intresserade av frågor som berör Finsams målgrupper. 8. Uppföljning och utvärdering Den finansiella samordningen ska utvärderas och följas upp på olika nivåer, både den lokala och den nationella nivån. Utvärderingarna bör tydliggöra effekterna för de berörda individerna för deltagande parter samt för samhället. Utvärderingen ska vara en kartläggning och bedömning samt ha som syfte att beskriva, analysera och värdera effekterna av den finansiella samordningen. Syftet är att tydliggöra eventuella samband mellan insatser, resultat och samverkan. Uppföljningen ska ske genom fortlöpande insamling och sammanställning av data som visar omfattning, innehåll och kvalitet på gjorda insatser samt dess effekter på samarbetet mellan de ingående parterna. Nationell utvärdering: Samtliga parter förväntas inom ramen för finansiell samordning, att rapportera uppgifter genom SUS (Sektorsövergripande system för Uppföljning och Samverkan). SUS administreras av Försäkringskassan. Inför nästa år kommer Försäkringskassan att använda kvaliteten och omfattningen av data som förbundet inrapporterat i SUS som ett av flera kriterier för fördelningen av samverkansmedel mellan samordningsförbunden. Förbundet avser under 2012 att ytterligare förbättra kvaliteten på data som inrapporteras i SUS. Försörjningsmåttet: Försäkringskassan har inför tilldelning av samverkansmedel för 2012 gjort en jämförelse av nivån på försörjningsmåttet i förbundens upptagningsområden samt tilldelade medel per capita i de aktuella områdena. Mot bakgrund av detta kommer förbundet att följa upp utvecklingen av försörjningsmåttet per kommun i fortsättningen. 14

15 Försörjningsmåttet ger en samlad bild av försörjningsersättningar över tid. De ersättningar som ingår är ekonomiskt bistånd, sjuk- och rehabiliteringspenning, sjuk- och aktivitetsersättning, aktivitetsersättning och arbetslöshetsersättning. Statistiken kan även ses som service för medlemmarna och som planeringsunderlag inför beslut av nya insatser. 15

16 9. Intäkter Enligt förbundsordningen ska fördelningen av den kommunala delen av medlemsavgiften avspegla relationen i befolkningstalen (hela befolkningen) per den 1 november året innan budgeten fastställs. (kr) Huvudman Intäkter 2010 Intäkter 2011 Intäkter 2012 Försäkringskassan SLL Haninge kommun ,77 % Tyresö kommun ,38 % Nynäshamns kommun ,86 % Totalt Budgetramen för 2012 blir kronor, vilken består av följande delar: Budgetram från huvudmännen Prognos överskott från 2011 Överskott SF Haninge Total budgetram kronor kronor kronor kronor 10. Budget för 2012 Kostnader (kr) Insats Budget 2012 Budget 2011 Förändring Resursrådet (1:a halvåret) Resursmodellen (2:a halvåret), ESF Ungdomsteamet Haninge, ESF Ungdomsteamet, övrigt Ung i Nynäs Ung i Tyresö Ung i Nynäs och Tyresö, ESF Ung i Nynäs och Tyresö, övrigt Manscentrum Roa+, stresshanteringskurser BRIA Dirigo, ESF Socialt företagande Ram för nya insatser Moms Information, kompetensutveckling, frukostmöten Utbildning styrelsen Externa utvärderingar Summa insatser

17 Styrelse och revision Kansli och administration Budget Extra överskott öronmärkt för Haninge insatser Total budget Förändring mellan budget 2011 och budget 2010 Roa+ Manscentrum BRIA Socialt företagande Kansli Moms Resursrådet får i uppdrag att administrera köp av stresshanteringskurser för enskilda individer vid behov. Köp av samtalsbehandling med minst 5 planerade besök för 28 deltagare enligt avtal. Projektledaren finns kvar i insatsen på halvtid. Insatsen genomförs för övrigt inom ramen för Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens ordinarie uppdrag. Kostnaden för socialt företagande anpassas för rådande budgetförutsättningar. Kostnadsminskningen beror på att de flesta av tjänsterna redovisas i berört projekt och delfinansieras via medel från Socialfonden. Enligt beslut från Skatteverket (maj 2011) beviljas Samordningsförbunden ingen ersättning för inbetald mervärdesskatt. Beslutet har överklagats till Förvaltningsdomstolen. Finansdepartementet förbereder en lagförändring i frågan. Det är dock oklart när lagförändringen träder i kraft. 11. Förslag till beslut Enligt 12 i förbundsordningen ska styrelsen fastställa förbundets budget senast den 30 november budgetåret innan. Ersättningsnivån från huvudmännen beräknas bli 18,0 Mkr för verksamhetsåret Samordningsförbundet har anpassat Mål, budget och verksamhetsplan för 2012 till rådande förutsättningar. Styrelsen föreslås besluta: 1. Att Samordningsförbundets styrelse antar Mål, budget och verksamhetsplan 2012 och att beslutet överlämnas till medlemmarna. Marie Litholm Ordförande Ritva Widgren Förbundschef 17