VERK 2009/161 Projektplan version 2.0 Akt.nr: Handläggare: Anton Lager

Transkript

1 Reviderad projektplan inför år 2012 avseende regeringsuppdrag att kartlägga det förebyggande arbetet i kommunerna som särskilt riktas till barn och ungdomar i olika risksituationer samt att ta fram och följa upp indikatorer Uppdragets karaktär och innehåll Ursprungligt regeringsuppdrag Regeringen gav år 2009 Statens folkhälsoinstitut ett treårigt uppdrag att kartlägga det förebyggande arbete i kommunerna som är särskilt riktat till barn och ungdomar i olika risksituationer (Reg.beslut III:5, , S2009/2925/FH). Syftet med uppdraget var att skapa förutsättningar för jämförelser och verksamhetsutveckling i kommuner, särskilt genom att ta fram och följa indikatorer i form av mätbara mått som speglar både befintliga insatser och åtgärder som vidtagits för att utveckla arbetet. Regeringen betonar att kartläggningen gäller det selektivt preventiva arbetet, det vill säga insatser för barn i utsatta miljöer, och inte de primärpreventiva insatser som syftar till att förebygga uppkomsten av miljöer där barn far illa eller de indikerade insatser som primärt har målet att åtgärda redan uppkomna problem. Inom det selektivt preventiva arbetet skulle kartläggningen ge en samlad bild av insatser och åtgärder för barnen och ungdomarna, och exempelvis inte avgränsas till vissa aktörers insatser eller till insatser som vänder sig direkt till barnen. En viktig del i uppdraget var att kartlägga vilka grupper av barn som förebyggande insatser riktas till. Kartläggningar genomförda år 2010 och 2011 Två kartläggningar har genomförts inom ramen för uppdraget. Resultatet av dessa kartläggningar har återredovisats till regeringen (Socialdepartementet) den 31 mars 2010 respektive den 30 juni år Den första kartläggningen presenterades år 2010 och avsåg situationen år Den genomfördes via en enkät som skickades till socialförvaltningarna i samtliga kommuner. Svarsfrekvensen var relativt låg, 51 procent, och undersökningen hade därtill ett omfattande internt bortfall. Genom kartläggningen kunde dock olika typer av insatser och målgrupper identifieras, liksom åtgärder för att utveckla det förebyggande arbetet. I 2011 års kartläggning, avseende år 2010, riktades enkäten till ett mindre antal kommuner (45 stycken) än tidigare men till ett större antal aktörer (17 stycken). Ett tydligt resultat från kartläggningen var dock att socialtjänsten är huvudaktör när det gällde insatser på området. Svarfrekvensen varierade mellan aktörerna, men endast hos fem aktörer var svarsfrekvensen över 50 procent. Till de problem som respondenterna angav hörde att de hade svårt att avgränsa det selektivt förebyggande arbetet samt att redogöra för exakt statistik om insatserna. 1

2 Reviderat uppdrag inför år 2012 Inför år 2012 ska det pågående regeringsuppdraget samordnas med ett nytt uppdrag som tillkommit år 2011 (Reg.beslut II:1, , S2011/6353/FST). Det nya uppdraget innebär att Socialstyrelsen i samråd med Statens folkhälsoinstitut och Sveriges Kommuner och Landsting ska leda, samordna och stimulera till ett nationellt utvecklingsarbete av stöd till barn i familjer med bland annat missbruk. Statens folkhälsoinstitut ska särskilt stödja kunskaps- och kvalitetsutveckling av metoder på området. Med hänsyn till nya regeringsuppdraget har Socialdepartementet och Statens folkhälsoinstitut kommit överens om att 2012 års kartläggning särskilt ska syfta till att ge fördjupade kunskaper om kvaliteten hos de förebyggande insatserna för barn i risksituationer. Mål I avsikt att kunna bidra till såväl jämförelser och verksamhetsutveckling som till fördjupade kunskaper om kvaliteten på olika insatser är kartläggningens målsättning att för varje typ av insats: 1. Beskriva det syfte med insatsen som utförarna framhåller samt det som förväntas vara insatsens verksamma komponenter (syfte och mekanismer) 2. Beskriva utförandet av insatsen (praktisk utformning) 3. Diskutera de empiriska beläggen för positiva effekter av insatsen (vetenskapligt stöd) Kartläggningarna är 2009 och 2010 har haft stora bortfall. I syfte att försöka minska bortfallet kommer årets kartläggning att använda djupintervjuer med chefer som insamlingsmetod istället för enkäter. Cheferna förväntas genom sin funktion ha kännedom om såväl mål som utformning av olika insatser. Intervjuer förebygger också internt bortfall genom att man direkt kan föra en diskussion om frågor som upplevs som svåra. Begreppet selektiv prevention och de fördefinerade målgrupper som tillämpats i tidigare kartläggningar kommer inte att användas vid intervjuerna. Istället görs en bedömning av vilka insatser som fungerar selektivt preventivt efter att data samlats in. Avgränsning Årets kartläggning avgränsas till att endast avse socialtjänstens verksamhet. Därutöver utesluts de delar av socialtjänstens verksamhet som inte avser sekundär prevention, som finns kartlagda sedan tidigare och/eller som redan kartläggs inom ramarna för annat utvecklingsarbete. Dessa är: - Insatser inom socialtjänstens missbruksvård - Dygnsvård av barn och ungdomar - Försörjningsstöd 2

3 Genomförande av kartläggning 2012 Kartläggning 2012 planeras ha följande upplägg: 1. Samma urval av kommuner och stadsdelar som användes i 2011 års kartläggning kontaktas. En deltagarfrekvens på drygt hälften ger ca 25 svarande kommuner/socialförvaltningar. 2. Brev med en inbjudan, beskrivning av kartläggningen och uppmuntran att lämna synpunkter på genomförandet skickas till cheferna vid de berörda socialförvaltningarna. 3. Tabeller och intervjuguider utformas och pilottestas hos ett mindre urval av chefer. Slutliga mallar konstrueras och skickas till alla berörda socialförvaltningar i god tid innan den slutliga datainsamlingen genomförs i form av telefonintervjuer. Den information som kommer att efterfrågas är framförallt; Typ av insats (ex stödsamtal, hembesök, praktik etc.) Vem/vilka insatsen varit avsedd för (ex barn, vuxna, tonåringar, ensamstående föräldrar etc.) [I de fall målgruppen för en insats inte specifikt är barn eller föräldrar (utan exempelvis vuxna med ett visst problem):] Ungefär hur stor andel som uppskattas bo med eller vara biologiska föräldrar till barn under 21 år (ex insatsen erbjuds ensamstående vuxna och omkring en fjärdedel av deltagarna uppskattas vara föräldrar ) Vem/vilka som genomfört insatsen och hur mycket tid de har lagt på insatsen under två månader, totalt inklusive förberedelse/kringarbete etc. (ex två familjeterapeuter, halvtid under hela perioden ) Vilket resultat som förväntas av insatsen (ex bättre relationer, stärkt ekonomi, större självinsikt etc.) Beskrivning av insatsens innehåll (om den ex alltid är individanpassad, innehåller vissa komponenter, bygger på vissa principer, baseras på en viss teori, en viss profession eller dylikt) Om insatsen genomförs vid behov eller om det finns ett typiskt antal sessioner och i så fall hur många Ungefär hur många som bedöms ha tagit del av insatsen under de två senaste månaderna Om någon specifik uppföljning är kopplad till insatsen, och i så fall vilken 3

4 4. Insatserna sammanställs. Med hjälp av redan publicerade litteratursammanställningar diskuteras därefter; Det vetenskapliga stödet för att det utfall som insatsen syftar till är av betydelse för barnens hälsa (ex sambandet mellan socialt stöd och hälsa) Det vetenskapliga stödet för att det som framhålls som verksamt i insatsen verkligen har en sådan effekt (ex resultat från utvärderingar av självhjälpsgruppers effekt på det sociala stödet) Den praktiska utformningen i relation till insatsens syfte och komponenter (ex diskussion om antalet barn som deltar i grupperna) Diskussionen om det vetenskapliga stödet koordineras i relevanta delar med de pågående uppdragen att leda, samordna och stimulera till ett nationellt utvecklingsarbete av stöd till barn i familjer med missbruk m.m. samt utbetalning av medel, utreda konsekvenserna för Statens folkhälsoinstitut av att tillämpa GRADE-systemet för värdering av vetenskapligt stöd samt utreda utformningen av rekommendationer för metoder och strategier på folkhälsoområdet. Samverkan Inför revideringen har samtal förts med referensgruppen. Projektplanen skickas också för kännedom till den referensgrupp som sedan tidigare är knuten till uppdraget samt styrgruppen för uppdraget att leda, samordna och stimulera till ett nationellt utvecklingsarbete av stöd till barn i familjer med missbruk m.m. samt utbetalning av medel som leds av Socialstyrelsen och där SKL ingår. Institutet ska sprida resultaten från de genomförda kartläggningarna och i detta ta stöd av de av regeringen finansierade länssamordnarna vid landets länsstyrelser som arbetar med alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksförebyggande insatser. Projektorganisation år 2012 Projektansvarig: Anton Lager Arbetsgrupp: Pia Kvillemo, Åsa Wallin och Jenni Niska. I arbetet med barn i riskmiljöer medverkar även Annika Frykholm (finns tillgänglig som resursperson). Referensgrupp: En referensgrupp finns sedan tidigare knuten till uppdraget (med representanter från SoS, SKL, Rikspolisstyrelsen, CAN och FHI). Övergripande styrning och uppföljning av genomförandet av projektet Avdelningschef Anna Bessö. 4

5 Resurser och budget Projektorganisationsens personalkostnader (för projektledare och arbetsgrupp) finansieras inom ramen för Statens folkhälsoinstituts ordinarie verksamhetsbudget. Kostnader om ca kronor beräknas tillkomma för resor, möten, arvoden, språkgranskning av slutrapport etc. Regeringen har anslagit kronor för genomförandet av det treåriga regeringsuppdraget. Av dessa medel återstår kronor att disponera år Institutet avvaktar besked från Socialdepartementet om huruvida medel från ett kommande anslag för det nationella utvecklingsarbetet 2012 kan användas för kartläggningen. Om inte medel från detta uppdrag kan användas belastas förvaltingsanslaget. Återredovisning av uppdraget Resultatet av kartläggning 2012 ska återredovisas till regeringskansliet (Socialdepartementet) senast 1 oktober Revidering av återredovisningsdatum kommer att skivas in i institutets regleringsbrev vid kommande revidering av regleringsbrevet. Det nya återredovisningsdatumet finns dock dokumenterat i mejl från Socialdepartementet. Tidplan Övergripande tidplan för regeringsuppdraget April-december 2009 Förberedelser för kartläggning av insatser för Januari-mars 2010 Genomförande av den första kartläggningen. Mars 2010 Återredovisning till regeringen. April- december 2010 Förberedelser för kartläggning av insatser för Januari-juni 2011 Genomförande av den andra kartläggningen. Juni 2011 Återredovisning till regeringen. Juli-december 2011 Förberedelser för kartläggning av insatser för Januari september 2012 Genomförande av den tredje kartläggningen (se tidplan nedan). Oktober 2012 Slutredovisning till regeringen. Preliminär tidplan för kartläggning 2012 Januari-februari Urval av vilka kommuner/socialförvaltningar som ska ingå i kartläggning 2012 Förslag till datainsamlingsmall och utvärderingsprocess utformas Mars Inbjudan om att delta i kartläggning 2012 skickas till berörda kommuner eller socialförvaltningar Pilotundersökning av mallar och intervjuguider Underlag för datainsamling skickas till berörda kommuner/socialförvaltningar April Datainsamling genomförs i form av intervjuer Maj Sammanställning och analys av insamlade data Juni-Augusti Rapportskrivning 5

6 Beslutsföredragning Slutrapport för hela uppdragsperioden återredovisas till regeringen senast den 30 september