Avtalsinformation. Stål och Metall Arbetsgivareförbundet IF Metall. Varierad arbetstid Trygghet och Flexibilitet

Transkript

1 Avtalsinformation Stål och Metall Arbetsgivareförbundet IF Metall Varierad arbetstid Trygghet och Flexibilitet Beskrivning av ett nytt system för att variera arbetstiden Syfte och målsättning med varierad arbetstid I Kollektivavtalet för Stål och Metall införs i och med avtal 2013 ett nytt system för att vid behov kunna tillämpa varierad arbetstid. Systemet, som kallas Trygghet och Flexibilitet, ska kunna hantera såväl företagets ökade behov av flexibilitet, som de anställdas behov av trygghet i anställningen. Denna avtalsreglering är inte dispositiv och kan därför inte avtalas bort av de lokala parterna. Syftet med det nya systemet är att öka flexibiliteten i verksamheten för att kunna hantera beläggnings- och efterfrågesvängningar på grund av konjunkturläget eller då beläggningen/ efterfrågan tillfälligt förändras. Arbetstiden kan också tillfälligt behöva justeras på grund av företagets egen planering, t ex vid reparations- eller underhållsarbeten och semesterstängning. Genom den ökade flexibiliteten ges företagen större förutsättningar att snabbt kunna anpassa sig till rådande konjunkturläge samt förändringar i beläggning och efterfrågan, vilket innebär att företagens konkurrenskraft därmed bättre kan bibehållas eller stärkas. Detta innebär i sin tur att individens trygghet i anställningen ökar. Möjligheten att minska arbetstiden utan att förlora inkomst, kan även innebära att företagen i en kortare lågkonjunktur inte behöver varsla eller säga upp anställda. I vilka situationer kan varierad arbetstid tillämpas? Systemet är avsett för att kunna hantera situationer då behovet av arbetstid under en period är lägre än den normala arbetstiden. Men det ska också kunna användas i den motsatta situationen, då behovet av arbetstid under en tid är högre än normal arbetstid. 1

2 Långa eller korta perioder Perioden under vilken normalarbetstiden behöver ändras kan handla om såväl längre som kortare perioder, det viktiga är att det rör sig om förändringar som är möjliga att planera och schemalägga i god tid innan förändringen ska börja gälla. Det ska inte vara fråga om typiska övertidssituationer, dvs plötsligt uppkomna behov som inte kan planeras i förväg. För sådana situationer gäller de vanliga övertidsreglerna, oavsett om den schemalagda arbetstiden för tillfället är lägre eller högre än den normala. Behovet av varierad arbetstid under längre perioder kan t ex uppkomma på grund av konjunktursvängningar, med åtföljande minskad eller ökad efterfrågan av produktion. I lågkonjunktur handlar det ofta om en längre period som det råder brist på sysselsättning. En högkonjunktur bör dock inte på motsvarande sätt innebära att arbetstiden ökas konstant under en längre period. Det kan ibland förekomma arbetstoppar som pågår under ett par månader men ofta rör det sig om kortare perioder än så. En ökad orderstock kan t ex ofta innebära att man går upp i arbetstid under en eller ett par veckor. Vid planerade driftsstopp med anledning av att underhållsarbeten, reparationsarbeten eller andra anläggningsarbeten måste utföras, behöver arbetstiden ofta minskas under en kortare period. Liknande behov kan också uppkomma vid stängning i samband med storhelger och huvudsemester. Denna typ av planerade åtgärder kan också innebära att arbetstiden under en kort period behöver ökas. I alla nu nämnda fall är det naturligt att använda detta system genom att minska eller öka den ordinarie arbetstiden under de dagar eller veckor som åtgärderna utförs. Behov av andra åtgärder vid uppgång I en konjunkturuppgång kan det givetvis vara lämpligt att använda systemet initialt, innan man vet om konjunkturen faktiskt vänt eller om det bara rör sig om en tillfällig uppgång. Om man använder systemet och därigenom ökar den ordinarie arbetstiden under en period, bör dock arbetsgivaren relativt snart ta ställning till om det är dags att gå upp i skiftgång istället eller kanske rentav nyanställa personal. Det är svårt att dra någon exakt gräns för hur lång tid man ska kunna använda systemet istället för att vidta andra åtgärder. Detta beror givetvis också på omkringliggande faktorer och situationen måste ses utifrån ett helhetsperspektiv. Har t ex perioden med utökad arbetstid föregåtts av en längre nedgång i arbetstid? Finns det rentav minustid istället för plustid? Om plustid finns, hur stor är den och börjar man närma sig taket för plustiden? Behov av andra åtgärder vid nedgång På samma sätt som arbetsgivaren vid behov av ökad arbetstid måste överväga om eventuella andra åtgärder vore lämpligare att vidta istället - särskilt efter en längre period av ökad arbetstid måste arbetsgivaren vid behov av minskad arbetstid överväga om andra åtgärder vore mer lämpliga och relevanta. Har man t ex uppnått ett stort minussaldo som kanske rentav närmar sig golvet, kan det vara aktuellt med andra åtgärder. En kollektiv modell Det ska framhållas att systemet är avsett att tillämpas kollektivt, antingen på hela eller på delar av verksamheten. Vid ökad efterfrågan och uppgång i produktion kan det finnas behov av att alla anställda inom verksamheten går upp i arbetstid. Vid stängning i samband med 2

3 storhelger kan det också ofta handla om hela verksamheten, medan det t ex vid driftsstopp eller nedgång i produktionen kan vara enbart vissa enheter inom verksamheten som berörs. Systemet är inte avsett att tillämpas på enstaka individer. Däremot kan det finnas skäl för att göra undantag från en minskad eller ökad arbetstid för vissa funktioner. De lokala parterna kan komma överens om att undanta vissa kategorier av anställda eller vissa enstaka individer eller på annat sätt lösa deras situation. Hur fungerar systemet med varierad arbetstid? Avsättning av timmar Systemet innebär att för varje anställd 68 timmar avsätts till ett personligt s.k. avsättningskonto den 1 januari varje år. 34 timmar avsätts av den anställde samtidigt som arbetsgivaren avsätter motsvarande antal timmar. Minskat eller ökat behov av arbetstid Vid nedgång i produktionen, eller om minskat behov av arbetskraft uppstår av andra orsaker, används timmarna i avsättningskontot och läggs ut som betald ledig tid. Under denna lediga tid utges ersättning för förlorad arbetsförtjänst. Vid uppgång i produktionen, eller om ökat behov av arbetskraft uppstår av andra orsaker, kan arbetsgivaren utöka den ordinarie arbetstiden. De plustimmar som då arbetas utgör inte övertid, utan är ny ordinarie arbetstid. Lön utgår således enligt ordinarie arbetstidsschema och ob-ersättning utges för de timmar som enligt avtalet berättigar till ob-ersättning. Plustimmarna uppräknas med faktor 2 och tillförs ett personligt plustidskonto, för att hållas isär från de timmar som årligen avsätts till avsättningskontot. Vid behov av att minska arbetstiden ska i första hand användas de timmar som arbetsgivaren och den anställde gemensamt har avsatt till avsättningskontot. Om avsättningskontot är tomt, dvs alla innestående timmar har redan använts, läggs eventuella innestående timmar på plustidskontot ut som ledig tid. Finns inte heller sådana timmar till förfogande, får arbetsgivaren lägga ut s.k. minustid. Övre gräns och undre gräns för tidskonto Såväl avsättningskonto som plustidskonto har tak, vilket innebär att avsättningskontot inte får överskrida 150 timmar och plustidskontot inte får överskrida 200 timmar. Detta gäller såvida inte de lokala parterna överenskommit andra övre gränser. Med uttrycket inte vid något tillfälle överskrida avser parterna avstämningstidpunkten som infaller per årsskifte. Det finns också ett golv för hur mycket ledig tid som kan läggas ut. Om alla timmarna på avsättningskontot, samt därutöver alla eventuella timmar på plustidskontot, har åtgått till att minska arbetstiden, får arbetsgivaren därutöver inte lägga ut mer än 150 timmar i minustid för varje anställd. 3

4 Vem beslutar? Arbetsgivaren bedömer löpande tillsammans med den fackliga organisationen om behov finns av att öka eller minska verksamheten/produktionen, eller del av den, och om de anställda därmed behöver gå upp eller ned i arbetstid. Det är viktigt att arbetsgivaren tillhandahåller relevant underlag för denna bedömning. Om arbetsgivaren bedömer att förändring i arbetstiden behöver göras, är han innan sådant beslut fattas - skyldig att så snart som möjligt överlägga med sin fackliga motpart. Arbetsgivaren ska vid överläggningen presentera sitt förslag till minskad eller ökad arbetstid samt ange skälen för denna förändring. Arbetsgivaren ska samtidigt presentera ett förslag till detaljerad arbetstidsförläggning för varje berörd avdelning. Den fackliga organisationen ska ges tillfälle att ta del av och framföra synpunkter på förslaget och arbetsgivaren är skyldig att lyssna och överväga de synpunkter som framförs. 4

5 Om parterna inte kan enas om hur arbetstiden ska förläggas, är det arbetsgivaren som beslutar om hur det ska ske. Det är dock viktigt att tillse att inte enskilda anställda på ett oskäligt sätt belastas av upp- och nedgång i arbetstiden. Arbetsgivaren är därför skyldig att fördela timmarna så jämnt som möjligt över tid och mellan de anställda som berörs av förändringen, varvid hänsyn ska tas till både verksamhetens krav och individens intressen. Förändring i ordinarie arbetstidsschema ska normalt göras med 14 dagars varsel. Vid oförutsedda händelser eller om verksamheten kräver det, får ändringen efter överläggning ske med kortare varsel. Arbetsgivaren är dock alltid skyldig att ta rimlig hänsyn till individens möjligheter att anpassa sig till förändringen. Om individen p.g.a särskilda skäl har svårt att anpassa sig till förändringen, ska arbetsgivaren om möjligt lösa situationen för denne på annat sätt. En intresseavvägning får göras i de fall en individ anför särskilda skäl emot en arbetstidsförändring. Ju kortare varsel, desto tyngre väger individens berättigade intressen. Hur sker avstämning? Avstämningstidpunkt är den 31 december varje år. Varje individs tidssaldo på avsättningskontot stäms av vid detta tillfälle, enligt nedan. Avsättningskontot Om inget behov funnits av att minska arbetstiden under året och ingen ledig tid därmed har behövt läggas ut, kvarstår de 68 timmarna enligt exemplet på det personliga avsättningskontot och kan användas under kommande år. Om en del av timmarna lagts ut som betald ledighet, kvarstår resterande antal timmar på avsättningskontot. Skulle samtliga timmar som avsatts till avsättningskontot ha förbrukats - dvs lagts ut som betald ledig tid - och arbetstiden behövt minskas ytterligare genom att ledig tid lagts ut, kan ett minussaldo ha uppkommit för individen. De nya timmar som avsätts efter avstämningen, den 1 januari, avräknas då mot sådant minussaldo. Om t ex arbetstiden minskats så att samtliga 68 timmar som avsatts på avsättningskontot år ett förbrukats under året och därtill ytterligare 30 timmar lagts ut som betald ledig tid under året, finns alltså ett minussaldo om 30 timmar vid avstämningstidpunkten. Det blir då endast 38 avsatta timmar kvar på avsättningskontot, efter det att minustimmarna har räknats av (68 30= 38). De lokala parterna kan också överenskomma t ex om avsättningskontot kommer att nå den övre gränsen/taket (totalt 150 timmar) i och med de nya 68 timmarna som ska avsättas den 1 januari, eller om minskat behov av arbetstid inte förväntas inom överskådlig tid - att de kvarvarande timmarna på avsättningskontot som den anställde själv bidragit med istället ska utges i kontant ersättning till den anställde. I sådant fall ska motsvarande antal timmar, dvs de som arbetsgivaren skjutit till, samtidigt tas bort från avsättningskontot. Proportionen mellan de timmar som den anställde respektive arbetsgivaren har avsatt, ska således vara densamma över tiden. Plustidskontot Skulle behov av ökad arbetstid uppstå under året och plustid därmed uppkomma, används dessa timmar löpande för att reglera eventuella minustimmar. Timmar på plustidskontot kan alltså inte ackumuleras förrän eventuellt minussaldo har nollats. Såsom ovan beskrivits 5

6 används dock i första hand de timmar som avsatts till avsättningskontot för att hantera minskad arbetstid. Om arbetstiden ökats under året kan det däremot finnas innestående timmar på plustidskontot (som uppräknats med faktor 2). Dessa timmar regleras normalt inte med kontant ersättning, utan står kvar på plustidskontot för att kunna användas vid kommande nedgång och läggas ut som ledig tid. Dock kan de lokala parterna vid avstämningstidpunkten överenskomma att timmarna på plustidskontot ska utges i kontant ersättning. Det kan t ex vara lämpligt i det fall högkonjunktur råder och inget behov av minskad arbetstid förväntas inom överskådlig tid. Om plustidskontot nått gränsen/taket om totalt 200 timmar, kan det också vara aktuellt med kontant ersättning vid avstämningstidpunkten. Hur stor del av timmarna som ska ersättas respektive stå kvar på plustidskontot, får bedömas med hänsyn till det framtida förväntade behovet av minskad arbetstid. Om timmarna ersätts kontant vid avstämningstidpunkten, ska de inte uppräknas med faktor 2, utan i sådant fall utges ersättning endast för faktiskt antal arbetade timmar, dock att övertidstillägg ska utges för dessa timmar. Arbetsmiljöansvar och skyddsregler Det är av största vikt att arbetsgivaren vid tillämpning av det nya systemet för varierad arbetstid är medveten om och iakttar sitt övergripande ansvar för de anställdas hälsa och säkerhet. Systemet kan i vissa lägen medföra utökad arbetstid under perioder och det är då viktigt att de anställda ändå ges tillräckligt med tid för behövlig vila och återhämtning. Arbetsgivaren måste alltid göra de riskbedömningar som följer av det systematiska arbetsmiljöarbetet och det är extra viktigt att vara vaksam på eventuella risker som kan följa av att den ordinarie arbetstiden ökas under en period. När t ex produktionen ökar behöver givetvis säkerhetsfrågorna finnas med i sammanhanget. Arbetsgivaren behöver också vara vaksam på den upplevda stress som kan förekomma vid ökad och förändrad arbetstid. När förändring i verksamheten planeras har arbetsgivaren alltid att bedöma om förändringen medför risker för ohälsa eller olycksfall som kan behöva åtgärdas. Vid förändringar av den ordinarie arbetstiden behöver arbetsgivaren vid varje tillfälle ta ställning till om förändringen är av sådan omfattning att en skriftlig riskbedömning också behöver göras. Allmänt kan sägas att varje förändring av arbetstiden givetvis inte kräver en skriftlig riskbedömning. Om förändringen är av större omfattning i antal timmar och/eller avser en längre period kan dock en skriftlig riskbedömning behöva göras. Eftersom plustiden inte utgör övertid faller den inte heller under de begränsningsregler som gäller för övertid. Det är dock viktigt att komma ihåg att alla övriga begränsningsregler för arbetstiden enligt kollektivavtalen gäller även för plustiden. 6

7 Anställnings upphörande Vid anställnings upphörande regleras avstämningskontot och eventuellt plus- eller minussaldo. Kontant ersättning (månadslön/175) utges för de kvarstående timmar som den anställde bidragit med till avstämningskontot. Timmarna proportioneras mot den andel av kalenderåret som gått vi anställningens upphörande för att någon överkompensation inte ska ske. Kvarstående timmar på plustidskontot ersätts kontant, varvid endast faktiskt antal arbetade timmar räknas med. Övertidstillägg utges för dessa timmar. Om det istället föreligger ett minussaldo ska kvittning ske och skulden regleras. I ett antal situationer ska dock kvittning ej ske. Dessa är om anställningen upphört genom uppsägning på grund av arbetsbrist, pensionsavgång eller genom att tidsbegränsad anställning löpt ut och arbetaren på grund av arbetsbrist inte fått fortsatt anställning. Vid uppsägning på grund av personliga skäl ska kvittning inte ske om de personliga skälen är hänförliga till sjukdom. Vid egen uppsägning, efter det att arbetsgivaren varslat om uppsägningar inom arbetarkollektivet på grund arbetsbrist, ska inte heller kvittning ske. 7