För ett utvecklat föräldrastöd till tonårsföräldrar

Transkript

1 För ett utvecklat föräldrastöd till tonårsföräldrar Resultat årskurs

2 Inledning Landstinget Sörmland arbetar för att främja sörmlänningarnas hälsa, förebygga ohälsa och att minska hälsoklyftorna. För att nå målet, att vara Sveriges friskaste län 0, behöver vi veta hur sörmlänningarna mår och lever, både idag men också bakåt i tiden. Enkätundersökningen Liv & Hälsa ung genomfördes första gången 00. I och med 01 års undersökning finns nu 10 års folkhälsodata som kan bidra till att visa på hälsoutvecklingen i länet och hjälpa oss att se utmaningarna framåt. Länsstyrelsen har uppdraget att under stödja kommuner och andra föräldrastödjande aktörer i arbetet med att utveckla ett universellt, kunskapsbaserat, samordnat och långsiktigt stöd till föräldrar med barn i tonåren. Viktiga utgångspunkter för arbetet ska vara det jämställda föräldraskapet och barnets rättigheter. Liv & Hälsa ung Våren 01 genomfördes enkätundersökningen Liv & Hälsa ung som riktar sig till sörmländska elever i årskurserna, och 9 i grundskolan samt årskurs på gymnasiet. Även elever i särskolan från årskurs på grundskolan till på gymnasiet har getts möjlighet att delta. I Sörmland finns det 10 skolor med barn i någon av dessa årskurser och av dem deltog 1 i undersökningen. Svaren har lämnats anonymt med särskild uppmaning till varje elev att inte skriva namn på enkäten. Efter ifyllandet har enkäten lagts i ett kuvert som klistrats igen. Skolornas personal har ansvarat för utlämnandet och insamlandet av enkäterna. Eleverna har besvarat enkäterna på skoltid, med en lärare närvarande. Andelen elever som svarat på enkäten i de deltagande skolorna för årskurs 9 är 8 procent, sammanlagt ca 100 elever. Frågeområden i Liv & Hälsa ung Enkäten innehåller frågeområden kring elevernas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Det är olika frågor i enkäterna och antalet frågor varierar beroende på elevernas ålder. Exempel på frågeområden för årskurs 9 är: familjeförhållande, trygghet, ekonomiska förutsättningar, skola och fritid kost, motion, alkohol, narkotika och tobak frågor om samlagsdebut, spel, brottslighet och våld självupplevd hälsa, värk, psykosomatiska besvär och tandhälsa Syfte och användningsområde Syftet med Liv & Hälsa ung är att verksamheter inom landsting, kommuner, andra offentliga verksamheter och frivilligorganisationer ska få ett brett och mångsidigt kunskapsunderlag om sörmländska barns och ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Materialet gör det möjligt att följa utvecklingen över tid. Resultatet kan användas för planering och verksamhetsuppföljning samt som underlag för hälsofrämjande och förebyggande insatser. Ett övergripande mål för arbete med Liv & Hälsa ung är att det ska vara en del i de underlag och prioriteringar som styr landstingets och kommunernas åtgärder, när det gäller förebyggande och främjande arbete för barn och ungdomar.

3 Denna sammanställning är framtagen av en arbetsgrupp från Landstinget Sörmland i samverkan med samordnaren för föräldrastöd Länsstyrelsen i Södermanlands län och riktar sig till alla som arbetar med föräldrastöd. Underlaget kan användas som samtalsunderlag i arbetsgrupper, i planering för möten med chefer, politiker, föräldrar eller andra aktörer. Förhoppningen är att underlaget kan bidra till att utveckla det generella föräldrastödet i Sörmland. Att tolka resultaten i tabellerna I denna sammanställning redovisas ett urval av årskurs 9 elevernars svar i 01 års Liv & Hälsa ung undersökning på sidorna och. På länsnivå ger resultaten en bra generell bild av hälsa, livsvillkor och levnadsvanor hos Sörmlands 9 klassare. När det gäller att tolka resultaten där andelarna är låga bör en försiktighet iakttas när det handlar om mindre grupper av elever. Tänk på att se mönster i resultaten istället för att dra slutsatser från enstaka frågor. Några frågor att fundera på när du läser tabellerna: Vad betyder resultaten för oss i vår verksamhet? Finns skillnader mellan pojkar och flickor? Finns skillnader mellan mamma och pappa? Vad kan eventuella skillnader bero på? Framträder ett mönster som gör att vi kan behöva arbeta särskilt med något område? Hur ser vår samverkan ut, internt i kommunen och med andra verksamheter? Följande text är hämtat från rapporten Föräldrastöd till tonårsföräldrar en kartläggning av arbetet i Södermanlands län. 01:1 Länsstyrelsen i Södermanlands län Barnets bästa ett gemensamt ansvar Ansvaret för barns bästa är gemensamt, såväl den offentliga som idéburna sektorn har ett ansvar för att stödja föräldrar liksom föräldrar har skyldigheter gentemot barnet och samhället. Huvudansvaret för barns uppväxtförhållanden och livsvillkor och att barnet får sina rättigheter tillgodosedda har föräldrar eller andra vårdnadshavare. För att kunna fullfölja sina skyldigheter har föräldrar rätt att få stöd från det offentliga, t.ex. sociala skyddssystem, utbildning, hälso- och sjukvård och information och rådgivning. Enligt socialtjänstlagen har kommunen det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp de behöver. Socialnämnden ska verka för att barn växer upp under trygga och goda förhållanden och ska i nära samarbete med hemmet främja en allsidig personlighetsutveckling och en gynnsam fysisk och social utveckling hos barn. De ansvarar även för omsorg och service, upplysningar, råd, stöd och vård, ekonomisk hjälp och annat bistånd till familjer och enskilda som behöver det. Landstingen ska förebygga ohälsa. Den som vänder sig till hälso- och sjukvården ska, enligt hälso- och sjukvårdslagen, när det är lämpligt upplysas om metoder för att förebygga sjukdom eller skada.

4 Nationell strategi för ett utvecklat föräldrastöd en vinst för alla Den nationella strategin för föräldrastöd, som antogs 009, är en strategi för ett universellt förebyggande föräldrastöd. Att föräldrastödet är universellt innebär att alla föräldrar erbjuds samma möjligheter till stöd och hjälp. Strategin omfattar inte selektivt eller indikativt förebyggande insatser. Målsättningen med föräldrastödet är att via föräldrar främja barns hälsa och positiva utveckling och maximera barnets skydd mot ohälsa och sociala problem. Strategins övergripande mål: Alla föräldrar ska erbjudas föräldrastöd under barnets uppväxt (0-1 år). Stödet ska vara frivilligt och ges utifrån föräldrars önskemål och behov. För att uppnå detta har tre delmål formulerat: Ökad samverkan kring föräldrastöd mellan aktörer vars verksamhet riktar sig till föräldrar. Genom att olika aktörer samverkar, samordnar och samlokaliserar sitt arbete kan stödet till föräldrar påverkas och förbättras. Aktörer som nämns är kommuner, landsting, trossamfund, föräldraföreningar, idrottsrörelsen och andra idéburna organisationer samt studieförbund. Ökat antal hälsofrämjande arenor och mötesplatser för föräldrar. Genom hälsofrämjande arenor och mötesplatser ges föräldrar möjlighet att skapa informella kontakter som kan komplettera det stöd som föräldrar har genom sina egna sociala nätverk. Exempel på hälsofrämjande arenor är öppna förskolan och familjecentraler. Regeringen påpekar att det är viktigt att ha ett jämställdhetsperspektiv när man inrättar arenor och mötesplatser så att alla föräldrar kan känna sig lika delaktiga. Ökat antal föräldrastödsaktörer med utbildning i hälsofrämjande metoder och universella evidensbaserade föräldrastödsprogram. Det föräldrastöd som erbjuds ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet och baseras på barnkonventionen och ett jämställdhetsperspektiv. Föräldrastödet bör baseras på ett barnrättsperspektiv och utgår från det jämställda föräldraskapet och ansvarstagandet. Föräldrastödet är ett erbjudande och inte en obligatorisk verksamhet.

5 Röster från Liv & Hälsa ung: Jag har jättesvårt att prata om hur och vad jag känner med nästan alla (tom mina föräldrar!), vet inte varför men det går bara inte Det jag har kryssat i om mina föräldrar gäller för det mesta min pappa. Skulle kunna vara bra att kryssa i olika för sina föräldrar än gemensamt Jag känner mig ledsen på min mamma Jag bor bara hos min ena förälder nu för den andra vill inte ha mig där Mina föräldrar är snälla och jag blir inte utnyttjad eller slagen, dom är bara lite överbeskyddande

6 Liv & Hälsa ung 01 årskurs 9 Sörmland. Andel i procent. Fråga Svarsalternativ Flickor Pojkar Totalt Vilka bor du tillsammans med? Båda mina föräldrar (som bor tillsammans) 8 8 Ensamstående förälder En förälder med partner 8 Delat boende med mamma och pappa Annan boendekonstellation Vad gör dina föräldrar? Var är dina föräldrar födda? Båda föräldrarna arbetar/studerar En förälder arbetslös/sjukskrivet Båda föräldrarna arbetslösa/sjukskriven Minst en förälder är född i Sverige Båda föräldrarna är födda utomlands Fråga/påstående Svarsalternativ Flickor Pojkar Totalt Hur mår du rent allmänt? Mycket bra, bra Varken bra eller dåligt Dåligt, mycket dåligt Hur trivs du med livet just nu? Hur trivs du i skolan? Har du blivit mobbad den här terminen? Jag tycker om att vara tillsammans med mina föräldrar. Jag kan alltid lita på mina föräldrar när det verkligen gäller. Mina föräldrar brukar ha kontakt med mig via mobilen och fråga vad jag gör. Mycket bra, ganska bra Inte särskilt bra Trivs inte alls Mycket bra, ganska bra Varken bra eller dåligt Mycket dåligt, ganska dåligt Ja, någon gång under terminen Ja, en gång i månaden eller oftare Stämmer bra Stämmer varken bra eller dåligt Stämmer dåligt Stämmer bra Stämmer varken bra eller dåligt Stämmer dåligt Stämmer bra Stämmer varken bra eller dåligt Stämmer dåligt

7 Liv & Hälsa ung 01 årskurs 9 Sörmland. Andel i procen Fråga/påstående Svarsalternativ Flickor Pojkar Totalt Kan du prata om saker som bekymrar dig med mamma? Har jag lätt för Har jag varken lätt eller svårt för 8 Har jag svårt för Har ingen/vi träffas aldrig Kan du prata om saker som bekymrar dig med pappa? Hur ofta har du under de senaste tre månaderna haft något av följande besvär: migrän, huvudvärk, ont i magen, öronsus/tinnitus, värk i axlar, skuldror, nacke, rygg eller höfter? Hur ofta haft har du under de senaste tre månaderna känt dig något av följande: ängslig, orolig, nedstämd eller svårt att somna? Röker du? Har jag lätt för Har jag varken lätt eller svårt för Har jag svårt för Har ingen/vi träffas aldrig Mer än en gång i veckan Mer än en gång i veckan 0 9 Har aldrig rökt Röker ibland Röker i stort sett dagligen 1.. Hur ofta under de senaste 1 månaderna har du druckit alkohol? En gång eller oftare 9 Hur ofta under de senaste 1 månaderna har du druckit så mycket alkohol att du varit En gång i månaden eller oftare berusad/full? (av de som dricker) Har du någon gång använt narkotika? Ja, en eller flera gånger 8 8 För mina föräldrar är det okej om jag röker cigaretter. För mina föräldrar är det okej om jag dricker alkohol. Känner du dig trygg hemma? Känner du dig trygg på nätet? Stämmer dåligt Stämmer varken bra eller dåligt Stämmer bra Vet inte Stämmer dåligt Stämmer varken bra eller dåligt Stämmer bra Vet inte Ja, oftast eller alltid Ibland Nej, sällan eller aldrig Ja, oftast eller alltid Ibland Nej, sällan eller aldrig

8 8

9 Liv & Hälsa ung 01 årskurs 9 Sörmland. Andel i procen Publikationer Liv & Hälsa ung 01 Liv & Hälsa ung i Mellansverige. Liv & Hälsa ung för alla. Metod och resultatrapport och kortversion med diskussionsfrågor. Alkohol - Narkotika - Dopning - Tobak. Resultat Kommunprofiler för Eskilstuna, Flen, Gnesta, Katrineholm, Nyköping, Oxelösund, Strängnäs, Trosa och Vingåkers kommuner. På väg mot Sveriges friskaste län 0 10 år med Liv & Hälsa ung - Hur mår niondeklassare i Sörmland Återkoppling till elever i åk,, 9 och. Återkoppling till föräldrar i åk,, 9 och. 011 Liv & Hälsa ung en första länssammanställning med resultat och utveckling över tid. Kommunprofiler. Redovisar ett urval av en kommuns resultat och länets resultat från enkätundersökningen Liv & Hälsa ung Eskilstuna, Flen, Gnesta, Katrineholm, Nyköping, Oxelösund, Strängnäs, Trosa och Vingåkers kommuner. Återkoppling till elever i åk, 9 och. Återkoppling till föräldrar i åk, 9 och. Vetenskapliga artiklar A cross-sectional study of victimisation of bullying among schoolchildren in Sweden: Background factors and self-reported health complaints. Annerbäck EM, Sahlqvist L, Wingren G. Scand J Public Health Dec 01 DOI: 10.11/ Länssammanställning årskursvis i åk.9 och. Länsrapport 008. Tackblad till elever i åk. Tidning Reality till elever i åk 9 och. Vetenskapliga artiklar Association between adolescents self-perceived oral health and self-reported experiences of abuse. Kvist T, Annerbäck EM, Sahlqvist L, Flodmark O, Dahllöf G. Eur J Oral Sci 01; 11():9-99. The triply troubled teenager - Chronic conditions associated with fewer protective factors and clustered risk behaviours. Nylander C, Seidel C, Tindberg Y. Acta Paediatr. 01 Oct 1. Child physical abuse and concurrence of other types of child abuse in Sweden-Associations with health and risk behaviors. Annerbäck EM, Sahlqvist L, Svedin CG, Wingren G, Gustafsson PA. Child Abuse Negl. 01 Jul-Aug;(-8):8-9. A suvery of Pet- and Non-Pet-Owning Sweden Adolescent: Demographic Differences and Health Issues. Müllersdorf, M., Granström, F. & Tillgren, P. Anthrozoös, 01; (1), 9-0. Prevalence and characteristics of child physical abuse in Sweden - findings from a population-based youth survey. Annerbäck EM, Wingren G, Svedin CG, Gustafsson PA. Acta Paediatr. 010 Aug;99(8):19-. Avhandling Annerbäck, E-A. (011). Child physical abuse: characteristics, prevalence, health and risk-taking. Linköping : Department of Clinical and Experimental Medicine, Linköping University 00 Kommunprofiler för Eskilstuna, Flen, Gnesta, Katrineholm, Nyköping, Oxelösund, Strängnäs, Trosa och Vingåkers kommuner. Fokusrapport - Ungdomsmottagningar. 00 Delrapport 1- Länet Delrapport Kommunerna Fokusrapport utländsk bakgrund Samtliga publikationer finns att ladda ner i sin helhet på vår hemsida: 9

10 Vill du veta mer om enkätundersökningen, titta på Liv & Hälsa ungs webbplats Sammanställningen är gjord av En arbetsgrupp för Liv & Hälsa ung i Landstinget Sörmland i samverkan med samordnaren för föräldrastöd Länsstyrelsen i Södermanlands län. Oktober 01