Del 2. Dimensionering av träkonstruktioner. Regler och formler enligt Eurokod 5
|
|
- Jan-Erik Forsberg
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Dimensionering av träkonstruktioner Regler och formler enligt Eurokod 5 Del 2 Generella begrepp Materialegenskaper Böjning Axiell belastning Tvärsnitt utsatt för skjuvning Tvärsnitt utsatt för kombinerade spänningar Element med varierande tvärsnitt eller krökt form Bruksgränstillstånd Förband med förbindare av metall Skivverkan i träregelväggar Stagning
2
3 Dimensionering av träkonstruktioner Regler och formler enligt Eurokod 5 Del 2 Redaktör Per Bergkvist Faktagranskare Eric Borgström och Rune Karlsson Formgivning och produktion ProService Reklambyrå AB Illustrationer Cornelia Thelander Vendela Martinac Skogsindustrierna Svenskt Trä Box Stockholm Tel: Fax: info@svenskttra.se svenskttra.se ISBN Innehållet i denna bok är baserat på information från ett antal experter inom det aktuella fackområdet. Skogsindustrierna tar inte ansvar för några skador orsakade av utnyttjande av denna bok. Upphovsrätten tillhör Skogsindustrierna och bokens författare. Innehållet skyddas av Upphovsrättslagen. Alla överträdelser beivras. All kopiering och reproduktion av innehållet är förbjuden. Skogsindustrierna, 2015
4 Förord Denna publikation är avsedd att användas tillsammans med boken Dimensionering av träkonstruktioner, Del 1 och Dimensioneringsexempel, Del 3. Böckerna är anpassade till Eurokod och till svenska byggregler enligt EKS 9. Alla tre böckerna har finansierats, utgivits och distribuerats av Skogs industrierna, Sammanställningen och redigeringen har gjorts av teknisk doktor Tord Isaksson och professor Sven Thelandersson vid Lunds Tekniska Högskola i samarbete med författarna till böckerna som nämns ovan; Roberto Crocetti, Marie Johansson, Helena Lidelöw, Robert Kliger, Annika Mårtensson, Bert Norlin och Anna Pousette. Stockholm, november 2015 Per Bergkvist Svenskt Trä Friskrivningar Genom att använda innehållet i Dimensionering av träkonstruktioner, Del 1 3 godkänner du nedan angivna användarvillkor. All information i Dimensionering av träkonstruktioner, Del 1 3 tillhandahålls endast i informationssyfte och ska inte anses vara en rådgivande eller professionell relation med läsaren. All information tillhandahålls i befintligt skick och utan någon form av garanti, i den utsträckning som tillåts av gällande lag. Även om utgivaren i rimlig omfattning försöker tillhandahålla tillförlitlig information i Dimensionering av träkonstruktioner, Del 1 3, garanterar inte utgivaren att innehållet är fritt från felaktigheter, misstag och/eller avsaknad av information eller att innehållet är aktuellt och relevant för användarens behov. Utgivaren, Föreningen Sveriges Skogsindustrier, lämnar ingen garanti för några resultat som härrör från nyttjandet av informationen som finns i Dimensionering av träkonstruktioner, Del 1 3. All användning av information i Dimensionering av träkonstruktioner, Del 1 3 sker på eget ansvar och på egen risk. Rättigheterna till innehållet i Dimensionering av träkonstruktioner, Del 1 3 tillkommer Föreningen Sveriges Skogsindustrier. Innehållet skyddas enligt upphovsrättslagen. Missbruk beivras. Kopiering av innehållet är förbjuden. Föreningen Sveriges Skogsindustrier tar inte något ansvar för skada som må orsakas på grund av innehållet i Dimensionering av träkonstruktioner, Del Dimensionering av träkonstruktioner Del 2
5 Introduction to design and design process Structural properties of sawn timber and engineered wood products Design of structural timber elements in ULS Design of timber joints Composite timber elements Horizontal stabilization Design for serviceability Timber building systems for housing Structural systems for infrastructure Design of timber structures Volume 1 1 General concepts Material properties Bending Axial loading Cross section subjected to shear Cross section subjected to combined stresses Members with varying cross section or curved shape Serviceability limit states Connections with metal fasteners Wall diaphragms Bracing Design of structural timber elements in ULS Design of timber joints Composite timber elements Horizontal stabilization Design for serviceability (SLS) Dimensionering i bruksgränstillstånd (SLS) Design of timber structures Volume 3 1 Dimensionering av träkonstruktioner Projektering av träkonstruktioner Del 1 Dimensionering av träkonstruktioner Dimensioneringsexempel Del 3 Dimensionering av träkonstruktioner Regler och formler enligt Eurokod 5 Del 2 Introduktion till utformning och dimensionering Konstruktiva egenskaper för sågat virke och träbaserade kompositprodukter Dimensionering av konstruktionselement i brottgränstillstånd Dimensionering av träförband Sammansatta träelement Horisontalstabilisering Dimensionering för bruksgränstillstånd Träbyggnadssystem för bostäder Konstruktionssystem för infrastruktur Dimensionering av konstruktionselement av trä i brottgränstillstånd (ULS) Dimensionering av träförband Sammansatta träelement Horisontalstabilisering Dimensionering av träkonstruktioner Del 3 1 Generella begrepp Materialegenskaper Böjning Axiell belastning Tvärsnitt utsatt för skjuvning Tvärsnitt utsatt för kombinerade spänningar Element med varierande tvärsnitt eller krökt form Bruksgränstillstånd Förband med förbindare av metall Skivverkan i träregelväggar Stagning Dimensionering av träkonstruktioner Dimensionering av träkonstruktioner Del 1 3 är ett samarbete mellan utbildningen av konstruktörer i Sverige. De olika delarna är anpassade till Eurokod 5 och till de svenska tillämpningsreglerna EKS 9 (BFS 2013:10). Del 1: Projektering av träkonstruktioner Del 2: Regler och formler enligt Eurokod 5 Del 3: Dimensioneringsexempel Design of timber structures Structural aspects of timber construction Volume 1 Design of timber structures Rules and formulas according to Eurocode 5 Volume 2 Design of timber structures Examples Volume 3 Design of timber structures Volume 1: Structural aspects of timber construction Volume 2: Rules and formulas according to Eurocode 5 Volume 3: Examples Dimensionering av träkonstruktioner Del 2 5
6 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Inledning Generella begrepp Lastvaraktighetsklasser Klimatklasser Lastkombinationsfaktorer ψ Materialegenskaper Dimensioneringsvärde för hållfasthet i brottgränstillstånd Hållfasthetsmodifieringsfaktor k mod Storlekseffekter Materialegenskaper för standardiserade träprodukter Konstruktionsvirke Limträ Fanerträ (LVL) Träfiberskivor Spånskivor OSB-skivor (Oriented Strand Boards, strimlespånskivor) Plywood Slutlig elasticitetsmodul Böjning Axiell belastning Dragning Tryck Tvärsnitt utsatt för skjuvning Tvärsnitt utsatt för kombinerade spänningar Tryckspänningar i en vinkel mot fibrerna Kombinerad böjning och axiell dragning Kombinerad böjning och axiellt tryck Dimensionering av träkonstruktioner Del 2
7 Innehållsförteckning 8 Element med varierande tvärsnitt eller krökt form Snedsågade balkar Sadelbalkar, krökta balkar och bumerangbalkar Balkar med urtag Bruksgränstillstånd Allmänt Förskjutning i knutpunkter Nedböjningar Vibrationer Förband med förbindare av metall Allmänt Skjuvbärförmåga för förband trä mot trä och trä mot skiva Skjuvbärförmåga för förband stål mot trä Spikförband Tvärkraftsbelastade spikar Krav på spikavstånd och inträngningsdjup Axiellt belastade spikar Kombinerad tvärkraftsbelastning och axiell belastning Skruv- och dymlingsförband Förband med träskruv Tvärkraftsbelastade träskruvar Axiellt belastade träskruvar Skivverkan i träregelväggar Förenklad analysmetod A Förenklad analysmetod B Stagning Enskilda element i tryck Stagning av balk- eller fackverkssystem Symboler Dimensionering av träkonstruktioner Del 2 7
8 Generella begrepp 1 Inledning Målsättningen med denna publikation är att tillhandahålla formler, information och dimen sioneringsregler relaterade till europeisk standard EN i ett behändigt och lättillgängligt format. Reglerna som tillhandahålls baseras på de svenska tillämpningsreglerna för EN , beskrivna i publikationen EKS 9 (BFS 2013:10). Hänvisningar till europeiska standarder antagna och tillämpade i Sverige görs i det följande till prefix SS (Svensk Standard), vilket anger att standarden är tillämpad enligt specifikationerna i EKS 9. Uppmärksamma att SIS och Boverket kontinuerligt ger ut rättelser, tillägg och ändringar till standarderna och de svenska tillämpningsreglerna. Denna publikation är primärt avsedd för undervisningsbruk och i praktisk konstruktionsdimensionering bör inte hänvisningar göras till denna bok som till ett officiellt dokument. För det syftet bör originaldokumenten SS-EN , EKS 9 och EN-standarder användas. 2 Generella begrepp 2.1 Lastvaraktighetsklasser Tabell 2.1 Lastvaraktighetsklasser. Lastvaraktighetsklass Ackumulerad varaktighet Exempel på belastning Permanent (P) > 10 år Egentyngd Långtid (L) 6 månader 10 år Lagrat gods Medellång (M) 1 vecka 6 månader Nyttig last på bjälklag Snölast Korttid (S) < 1 vecka Vindlast Momentan (I) Vindstötar Olyckslast Enstaka koncentrerad last på yttertak Källa: Tabell enligt SS-EN :2004, Klimatklasser (SS-EN , ) Klimatklass 1 Medelfuktkvoten för virke av barrträ överstiger inte 12 %, vilket motsvarar en miljö med temperaturen 20 C och en relativ fuktighet som överstiger 65 % endast några veckor per år. Exempel: Ytterväggar som omger permanent uppvärmda utrymmen och är skyddade av tät och ventilerad beklädnad. Träelement i uppvärmda inomhusmiljöer. 8 Dimensionering av träkonstruktioner Del 2
9 Generella begrepp Klimatklass 2 Medelfuktkvoten för virke av barrträ överstiger inte 20 %, vilket motsvarar en miljö med temperaturen 20 C och en relativ fuktighet som överstiger 85 % endast några veckor per år. Exempel: Träelement som är ventilerade och skyddade mot nederbörd, såsom takstolar, vindar och kryprumsbjälklag. Stommar i ventilerade byggnader som inte är permanent uppvärmda eller utrymmen med aktiviteter eller förvaring som inte alstrar någon fukt, såsom sommarhus, ouppvärmda vindar, garage och förråd, lantbruksbyggnader och kryprum ventilerade med utomhusluft. Klimatklass 3 Medelfuktkvoten för virke av barrträ överstiger 20 %, vilket ger en högre fuktkvot än den specificerad för klimatklass 2. Exempel: Stommar som inte skyddas mot nederbörd eller är i markkontakt, samt byggnadsställningar. 2.3 Lastkombinationsfaktorer ψ Tabell 2.2 Lastkombinationsfaktorer. Last y 0 y 1 y 2 Nyttig last i byggnader, kategori 1) A: Rum och utrymmen i bostäder 0,7 0,5 0,3 B: Kontorslokaler 0,7 0,5 0,3 C: Samlingslokaler 0,7 0,7 0,6 D: Affärslokaler 0,7 0,7 0,6 E: Lagerutrymmen 1,0 0,9 0,8 F: Utrymmen med fordonstrafik, 0,7 0,7 0,6 fordonstyngd 30 kn G: Utrymmen med fordonstrafik, 0,7 0,5 0,3 30 kn < fordonstyngd 160 kn H: Yttertak Snölast s k 3 kn/m 2 0,8 0,6 0,2 2,0 s k < 3,0 kn/m 2 0,7 0,4 0,2 1,0 s k < 2,0 kn/m 2 0,6 0,3 0,1 Vindlast 0,3 0,2 0 Temperaturlast (ej brand) i byggnader 0,6 0,5 0 1) Kategori enligt SS-EN Källa: Tabell enligt EKS 9, tabell B-1 (BFS 2013:10). Dimensionering av träkonstruktioner Del 2 9
10 Materialegenskaper 3 Materialegenskaper 3.1 Dimensioneringsvärde för hållfasthet i brottgränstillstånd f d f k k mod dimensioneringsvärde för hållfasthetsparameter karakteristiskt värde för hållfasthetsparameter modifieringsfaktor som tar hänsyn till effekten av lastvaraktighet och klimatklass för hållfasthetsparametrar g M partialkoefficient för material, se Tabell 3.1. Tabell 3.1 Partialkoefficient g M för material i brottgränstillstånd. Material Konstruktionsvirke 1,3 Limträ 1,25 LVL, plywood, OSB 1,2 Spånskiva 1,3 Träfiberskiva (hård, medelhård, MDF) 1,3 Träförband 1) 1,3 Spikplåtsförband 2) 1,25 1) Avser alla typer av förband i en träkonstruktion, där inget annat anges. 2) Avser förband med pressade spikplåtar som utförs under kontrollerade former. Källa: Tabell enligt SS-EN :2004, g M 10 Dimensionering av träkonstruktioner Del 2
11 Materialegenskaper 3.2 Hållfasthetsmodifieringsfaktor k mod Tabell 3.2 Hållfasthetsmodifieringsfaktorer k mod för klimatklasser och lastvaraktighetsklasser. Material Tillhörande Klimatklass Lastvaraktighetsklass materialstandard P L M S I Konstruktionsvirke SS-EN ,60 0,70 0,80 0,90 1,10 2 0,60 0,70 0,80 0,90 1,10 3 0,50 0,55 0,65 0,70 0,90 Limträ SS-EN ,60 0,70 0,80 0,90 1,10 2 0,60 0,70 0,80 0,90 1,10 3 0,50 0,55 0,65 0,70 0,90 Fanerträ (LVL) SS-EN ,60 0,70 0,80 0,90 1,10 SS-EN ,60 0,70 0,80 0,90 1,10 3 0,50 0,55 0,65 0,70 0,90 Plywood SS-EN 636 Typ 1 1 0,60 0,70 0,80 0,90 1,10 Typ 2 2 0,60 0,70 0,80 0,90 1,10 Typ 3 3 0,50 0,55 0,65 0,70 0,90 OSB (Oriented Strand Board, strimlespånskiva) SS-EN 300 OSB/2 1 0,30 0,45 0,65 0,85 1,10 OSB/3, OSB/4 1 0,40 0,50 0,70 0,90 1,10 OSB/3, OSB/4 2 0,30 0,40 0,55 0,70 0,90 Spånskiva SS-EN 312 Typ P4, P5 1 0,30 0,45 0,65 0,85 1,10 Typ P5 2 0,20 0,30 0,45 0,60 0,80 Typ P6, P7 1 0,40 0,50 0,70 0,90 1,10 Typ P7 2 0,30 0,40 0,55 0,70 0,90 Träfiberskiva, hård SS-EN HB.LA, HB.HLA 1, 2 1 0,30 0,45 0,65 0,85 1,10 HB.HLA 1, 2 2 0,20 0,30 0,45 0,60 0,80 Träfiberskiva, medelhård SS-EN MBH.LA 1, 2 1 0,20 0,40 0,60 0,80 1,10 MBH.HLS 1, 2 1 0,20 0,40 0,60 0,80 1,10 MBH.HLS 1, 2 2 1) 1) 1) 0,45 0,80 Träfiberskiva, MDF SS-EN MDF.LA, MDF.HLS 1 0,20 0,40 0,60 0,80 1,10 MDF.HLS 2 1) 1) 1) 0,45 0,80 1) I klimatklass 2, varaktighetsklasserna P, L och M, tillåts inte fiberskivor i klasserna MBH.HLS1, MBH.HLS2 och MDF.HLS. Källa: Tabell enligt SS-EN :2004, I ett förband mellan trämaterial med olika värden på k mod, kan hållfasthetsmodifieringsfaktorn bestämmas som: där k mod,i är hållfasthetsmodifieringsfaktorn för materialen 1 och 2. Dimensionering av träkonstruktioner Del 2 11
12 Materialegenskaper 3.3 Storlekseffekter För en del material och brottmoder kan storlekseffekter, även kallat volymeffekter, beaktas, se SS-EN , Konstruktionsvirke i böjning och dragning: För dimensioner med höjden h mindre än 150 mm kan de karakteristiska värdena f m,k och f t,0,k ökas med faktorn k h, h tvärsnittshöjden uttryckt i mm. Limträ i böjning och dragning: För rektangulära tvärsnitt med tvärsnittshöjder mindre än 600 mm, kan värdena f m,k och f t,0,k ökas med faktorn k h, h tvärsnittshöjden uttryckt i mm. Fanerträ (LVL) i böjning: För andra tvärsnittshöjder än 300 mm, bör värdet för f m,k korrigeras med en faktor k h, h tvärsnittshöjden uttryckt i mm. s parameter för storlekseffekt, se Avsnitt Fanerträ (LVL) i dragning: Referenslängden vid dragning är mm. För andra längder bör draghållfastheten f t,0,k multipliceras med faktorn k l, längden uttryckt i mm. De värden för parametern s, som ges i SS-EN 14374, för storlekseffekten gällande fanerträ skall användas, se även Avsnitt Dimensionering av träkonstruktioner Del 2
13 Materialegenskaper 3.4 Materialegenskaper för standardiserade träprodukter Konstruktionsvirke Tabell 3.3 Karakteristiska hållfasthets- och styvhetsegenskaper uttryckta i MPa och densitet kg/m 3 för konstruktionsvirke i hållfasthetsklass C14 C40. 1) Egenskaper C14 C16 C18 C20 C22 Hållfasthetsvärden Böjning parallellt med fibrerna f m,k Dragning parallellt med fibrerna f t,0,k Dragning vinkelrätt mot fibrerna f t,90,k 0,4 0,4 0,4 0,4 0,4 Tryck parallellt med fibrerna f c,0,k Tryck vinkelrätt mot fibrerna f c,90,k 2,0 2,2 2,2 2,3 2,4 Längsskjuvning f v,k 3,0 3,2 3,4 3,6 3,8 Styvhetsvärden för analys av bärförmåga Elasticitetsmodul E 0, Styvhetsvärden för deformationsberäkningar, medelvärden Elasticitetsmodul parallellt med fibrerna E 0,mean Elasticitetsmodul vinkelrätt mot fibrerna E 90,mean Skjuvmodul G mean Densitet Densitet ρ 2) k Densitet ρ 3) mean Egenskaper C24 C27 C30 C35 C40 Hållfasthetsvärden Böjning parallellt med fibrerna f m,k Dragning parallellt med fibrerna f t,0,k Dragning vinkelrätt mot fibrerna f t,90,k 0,4 0,4 0,4 0,4 0,4 Tryck parallellt med fibrerna f c,0,k Tryck vinkelrätt mot fibrerna f c,90,k 2,5 2,6 2,7 2,8 2,9 Längsskjuvning f v,k 4,0 4,0 4,0 4,0 4,0 Styvhetsvärden för analys av bärförmåga Elasticitetsmodul E 0, Styvhetsvärden för deformationsberäkningar, medelvärden Elasticitetsmodul parallellt med fibrerna E 0,mean Elasticitetsmodul vinkelrätt mot fibrerna E 90,mean Skjuvmodul G mean Densitet Densitet ρ 2) k Densitet ρ 3) mean ) För tillämpningar i Sverige är de dominerande hållfasthetsklasserna för konstruktionsvirke C14 och C24. Även hållfasthetsklass C18, C30 och C35 förekommer i Sverige. 2) ρ k motsvarar 0,05-percentilen. 3) ρ mean motsvarar 0,50-percentilen. Källa: Tabell enligt SS-EN 338:2009. Dimensionering av träkonstruktioner Del 2 13
14 Materialegenskaper Hållfastheten vid rullskjuvning hos konstruktionsvirke är ungefär två gånger draghållfast heten vinkelrätt mot fibrerna enligt SS-EN , 6.1.7, det vill säga 0,8 MPa. Se Figur 3.1. a) b) q F (1) (2) (1) (2) c) d) Figur 3.1: a) Element med en skjuvspänningskomponent vinkelrätt mot fibrerna (längsskjuvning). b) Element med båda skjuvspänningskomponenterna vinkelrätt mot fibrerna (rullskjuvning). Två praktiska exempel. c) Pålimmat träknap på pelare, längsskjuvning mellan kontaktyta (1) och (2). d) Två ihoplimmade balkar, rullskjuvning mellan kontaktyta (1) och (2). 14 Dimensionering av träkonstruktioner Del 2
15 Materialegenskaper Limträ Tabell 3.4 Karakteristiska hållfasthets- och styvhetsegenskaper uttryckta i MPa och densitet i kg/m 3 för kombinerat (c), 1) 2) 3) homogent (h) och klyvsågat (s) limträ. Egenskaper GL22c GL24c GL26c GL28c GL28cs GL30c GL32c Hållfasthetsvärden Böjning parallellt med fibrerna f 4) m,k Dragning parallellt med fibrerna f t,0,k ,5 19,5 19,5 19,5 Dragning vinkelrätt mot fibrerna f t,90,k 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 Tryck parallellt med fibrerna f c,0,k 20 21,5 23, ,5 24,5 Tryck vinkelrätt mot fibrerna f c,90,k 2,5 2,5 2,5 2,5 2,5 2,5 2,5 Längsskjuvning f v,k (skjuvning och vridning) 3,5 3,5 3,5 3,5 3,5 3,5 3,5 Rullskjuvning f r,k 1,2 1,2 1,2 1,2 1,2 1,2 1,2 Styvhetsvärden för analys av bärförmåga Elasticitetsmodul E 0, Elasticitetsmodul E 90, Skjuvmodul G Styvhetsvärden för deformationsberäkningar, medelvärden Elasticitetsmodul E 0,mean Elasticitetsmodul E 90,mean Skjuvmodul G mean Densitet Densitet ρ k Densitet ρ mean Egenskaper GL22h GL24h GL26h GL28h GL28hs GL30h GL32h Hållfasthetsvärden Böjning parallellt med fibrerna f 4) m,k Dragning parallellt med fibrerna f t,0,k 17,6 19,2 20,8 22,4 22, ,6 Dragning vinkelrätt mot fibrerna f t,90,k 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 Tryck parallellt med fibrerna f c,0,k Tryck vinkelrätt mot fibrerna f c,90,k 2,5 2,5 2,5 2,5 2,5 2,5 2,5 Längsskjuvning f v,k (skjuvning och vridning) 3,5 3,5 3,5 3,5 3,5 3,5 3,5 Rullskjuvning f r,k 1,2 1,2 1,2 1,2 1,2 1,2 1,2 Styvhetsvärden för analys av bärförmåga Elasticitetsmodul E 0, Elasticitetsmodul E 90, Skjuvmodul G Styvhetsvärden för deformationsberäkningar, medelvärden Elasticitetsmodul E 0,mean Elasticitetsmodul E 90,mean Skjuvmodul G mean Densitet Densitet ρ k Densitet ρ mean ) Här har index g (för glulam) i egenskapsbeteckningarna utelämnats. 2) För tillämpningar i Sverige är den dominerande hållfasthetsklassen för limträ GL30c. Även hållfasthetsklass GL28cs, GL28hs och GL30h förekommer i Sverige, se tabell 3.5. Tillgängligheten på övriga hållfasthetsklasser och dimensioner bör kontrolleras med de svenska limträtillverkarna före projektering sker. Se även Limträhandbok Del 1 för mer information om limträ. 3) Karakteristiska värden för böjning och dragning gäller för limträ med en tvärsnittshöjd av 600 mm. För storlekseffekter, se Avsnitt ) För kombinerat limträ gäller dessa värden inte för böjning med momentvektorn vinkelrät mot limfogarna. För homogent limträ gäller samma värden även för böjning med momentvektorn vinkelrät mot limfogarna. Källa: Tabell enligt SS-EN 14080:2013. Dimensionering av träkonstruktioner Del 2 15
16 Materialegenskaper Tabell 3.5 Tillverkningssortiment för limträpelare och limträbalkar tillverkade i Sverige, i aktuella hållfasthetsklasser. Bredd b (mm) Höjd h (mm) GL28hs GL28hs GL28hs GL28hs GL30h GL30h GL30h GL30h GL30h GL30h 115 GL30h GL30h GL30h GL30h GL30h 135 GL28hs GL28hs GL28hs GL28hs GL30h GL30h GL30h GL30h GL30h GL30h 140 GL30h 160 GL30h 165 GL30h 180 GL28cs GL28cs GL28cs GL28cs GL30c GL30c GL30c GL30c GL30c GL30c GL30c 225 GL28cs GL28cs GL28cs GL28cs GL30c GL30c GL30c GL30c GL30c GL30c 270 GL28cs GL28cs GL28cs GL28cs GL30c GL30c GL30c GL30c GL30c GL30c 315 GL28cs GL28cs GL28cs GL28cs GL30c GL30c GL30c GL30c GL30c GL30c 360 GL28cs* GL28cs GL28cs GL28cs GL30c GL30c GL30c GL30c GL30c GL30c 405 GL28cs* GL28cs GL28cs GL28cs GL30c GL30c GL30c GL30c GL30c GL30c 450 GL28cs GL28cs GL28cs GL30c GL30c GL30c GL30c GL30c GL30c 495 GL28cs* GL28cs GL28cs GL30c GL30c GL30c GL30c GL30c GL30c 540 GL28cs* GL28cs* GL28cs GL30c GL30c GL30c GL30c GL30c GL30c 585 GL28cs* GL28cs GL30c GL30c GL30c GL30c GL30c GL30c 630 GL28cs* GL28cs* GL30c GL30c GL30c GL30c GL30c GL30c 675 GL28cs* GL30c GL30c GL30c GL30c GL30c GL30c 720 GL28cs* GL30c GL30c GL30c GL30c GL30c GL30c 765 GL28cs* GL30c GL30c GL30c GL30c GL30c GL30c 810 GL30c GL30c GL30c GL30c GL30c GL30c 855 GL30c GL30c GL30c GL30c GL30c GL30c 900 GL30c GL30c GL30c GL30c GL30c GL30c 945 GL30c GL30c GL30c GL30c GL30c 990 GL30c GL30c GL30c GL30c GL30c GL30c GL30c GL30c GL30c GL30c GL30c GL30c GL30c GL30c GL30c GL30c GL30c GL30c GL30c GL30c GL30c GL30c GL30c GL30c GL30c GL30c GL30c GL30c GL30c GL30c GL30c GL30c GL30c GL30c GL30c GL30c GL30c GL30c GL30c GL30c GL30c GL30c GL30c GL30c GL30c GL30c GL30c GL30c GL30c GL30c GL30c GL30c GL30c GL30c GL30c GL30c GL30c GL30c GL30c Fet stil = Lagersortiment för limträpelare och limträbalkar tillverkade i Sverige. * Klyvsågat limträ i hållfasthetsklasserna GL28cs och GL28hs ska ha ett höjd-/breddförhållande h b 8 1. Om en klyvsågad limträbalk med ett höjd-/breddförhållande h b > 8 klarar sig hållfasthetsmässigt, får dock höjden på limträbalken ökas med bibehållen bredd om så önskas (dock rekommenderas av praktiska skäl ett maximalt höjd-/breddförhållande h b = 10). Förklaring: h = homogeneous, homogent limträ, c = combined, kombinerat limträ, s = split, klyvsågat limträ. 16 Dimensionering av träkonstruktioner Del 2
17 Materialegenskaper Fanerträ (LVL) Tabell 3.6 Karakteristiska hållfasthets- och styvhetsegenskaper uttryckta i MPa och densitet i kg/m 3 för fanerträ (LVL) 1). Egenskaper Kerto-S Tjocklek mm Kerto-Q Tjocklek mm Kerto-Q Tjocklek mm Hållfasthetsvärden Böjning på högkant (momentvektor vinkelrätt limfogarna) f m,0,edge,k Parameter för storlekseffekt s 0,12 0,12 0,12 Böjning på lågkant (momentvektor parallellt limfogarna), parallellt med fibrerna f m,0,flat,k (tjocklek mm) Böjning på lågkant, vinkelrätt mot fibrerna f m,90,flat,k - 8,0 2) 8,0 Dragning parallellt med fibrerna f t,0,k Dragning på högkant, vinkelrätt mot fibrerna f t,90,edge,k 0,8 6,0 6,0 Dragning på lågkant, vinkelrätt mot fibrerna f t,90,flat,k Tryck parallellt med fibrerna f c,0,k Tryck på högkant, vinkelrätt mot fibrerna f c,90,edge,k Tryck på lågkant, vinkelrätt mot fibrerna f c,90,flat,k 1,8 2,2 2,2 Skjuvning på högkant f v,0,edge,k 4,1 4,5 4,5 Skjuvning på lågkant, parallellt med fibrerna f v,0,flat,k 2,3 1,3 1,3 Skjuvning på lågkant, vinkelrätt mot fibrerna f v,90,flat,k - 0,6 0,6 Styvhetsvärden för analys av bärförmåga Elasticitetsmodul - parallellt med fibrerna, längs E 0,k parallellt med fibrerna, tvärs E 90,k ) på högkant, vinkelrätt mot fibrerna E 90,edge,k på lågkant, vinkelrätt mot fibrerna E 90,flat,k Skjuvmodul - på högkant G 0,edge,k på lågkant, parallellt med fibrerna G 0,flat,k på lågkant, vinkelrätt mot fibrerna G 90,flat,k Styvhetsvärden för deformationsberäkningar, medelvärden Elasticitetsmodul - parallellt med fibrerna, längs E 0,mean parallellt med fibrerna, tvärs E 90,mean ) på högkant, vinkelrätt mot fibrerna E 90,edge,mean på lågkant, vinkelrätt mot fibrerna E 90,flat,mean Skjuvmodul - på högkant G 0,edge,mean på lågkant, parallellt med fibrerna G 0,flat,mean på lågkant, vinkelrätt mot fibrerna G 90,flat,mean Densitet Densitet ρ k Densitet ρ mean ) Värdena i tabellen baseras på ett tekniskt godkännande (VTT Certificate No 184/03, daterat 2012) för den dominerande europeiska leverantören (Metsä Wood) av fanerträ (Kerto) och gäller inte för produkter från andra leverantörer. För mer information om och specifika egenskaper för Kerto liksom vanligt förekommande fanerträdimensioner, se VTT Certificate No 184/03 som tillhandahålls av leverantören. 2) För uppbyggnad I III I kan värdena 14,0; och användas istället för värdena 8,0; och Dimensionering av träkonstruktioner Del 2 17
18 Materialegenskaper Träfiberskivor Tabell 3.7 Karakteristiska hållfasthets- och styvhetsegenskaper uttryckta i MPa och densitet i kg/m 3 1) 3) för träfiberskivor. Hårda skivor (fuktiga förhållanden HB.HLA2) och medelhårda skivor (torra förhållanden MBH.LA2). Egenskaper Hårda träfiberskivor (SS-EN 622-2) HB.HLA2 Nominell tjocklek t nom (mm) Medelhårda träfiberskivor (SS-EN 622-3) MBH.LA2 3,5 >3,5 5,5 >5,5 10 >10 Hållfasthetsvärden Böjning f m Dragning f t Tryck f c Panelskjuvning f v ,5 4,5 Skiktskjuvning f r 3 3 2,5 0,3 0,25 Medelvärden för styvhet 2) Böjning E m Dragning och tryck E t, E c Panelskjuvning G v Densitet Densitet ρ k ) Värdena skall modifieras med k mod eller k def enligt Tabell 3.2 och 9.1. MBH.LA2 kan bara användas i klimatklass 1. HB.HLA2 kan även användas i klimatklass 2. 2) 5-percentilvärden fastställs som 0,8 gånger medelvärdena. 3) Tillgängligheten på skivtyper och skivtjocklekar bör kontrolleras med de svenska skivtillverkarna eller skivleverantörerna före projektering sker. 18 Dimensionering av träkonstruktioner Del 2
19 Materialegenskaper Tabell 3.8 Karakteristiska hållfasthets- och styvhetsegenskaper uttryckta i MPa och densitet i kg/m 3 1) 3) för MDF. MDF.HLS för fuktiga och MDF.LA för torra förhållanden (SS-EN 622-5). Egenskaper Typ Nominell tjocklek t nom (mm) >1,8 12 >12 19 >19 30 >30 Hållfasthetsvärden Böjning f m MDF.HLS 22,0 22,0 21,0 18,0 MDF.LA 21,0 21,0 21,0 19,0 Dragning f t MDF.HLS 18,0 16,5 16,0 13,0 MDF.LA 13,0 12,5 12,0 10,0 Tryck f c MDF.HLS 18,0 16,5 16,0 13,0 MDF.LA 13,0 12,5 12,0 10,0 Panelskjuvning f v MDF.HLS 8,5 8,5 8,5 7,0 MDF.LA 6,5 6,5 6,5 5,0 Medelvärden för styvhet 2) Böjning E m MDF.HLS MDF.LA Dragning och tryck E t, E c MDF.HLS MDF.LA Panelskjuvning G v MDF.HLS MDF.LA Densitet Densitet ρ k MDF.HLS MDF.LA ) Värdena skall modifieras med k mod eller k def enligt Tabell 3.2 och 9.1. MDF.LA kan bara användas i klimatklass 1. MDF.HLS kan även användas i klimatklass 2 i lastvaraktighetsklass S och I. 2) 5-percentilvärden fastställs som 0,85 gånger medelvärdena. 3) Tillgängligheten på skivtyper och skivtjocklekar bör kontrolleras med de svenska skivtillverkarna eller skivleverantörerna före projektering sker. Källa: Tabeller enligt SS-EN :2001. Dimensionering av träkonstruktioner Del 2 19
20 Materialegenskaper Spånskivor Tabell 3.9 Karakteristiska hållfasthets- och styvhetsegenskaper uttryckta i MPa och densitet i kg/m 3 1) 4) för spånskivor. Egenskaper Typ 2) Nominell tjocklek t nom (mm) >6-13 >13 20 >20 25 >25 32 >32 40 >40 Böjning f m P4 14,2 12,5 10,8 9,2 7,5 5,8 P5 15,0 13,3 11,7 10,0 8,3 7,5 P6 16,5 15,0 13,3 12,5 11,7 10,0 P7 16,7 15,4 14,2 13,3 12,5 - Dragning f t P4 8,9 7,9 6,9 6,1 5,0 4,4 P5 9,4 8,5 7,4 6,6 5,6 5,6 P6 10,5 9,5 8,5 8,3 7,8 7,5 P7 11,5 10,6 9,8 9,4 9,0 8,0 Tryck f c P4 12,0 11,1 9,6 9,0 7,6 6,1 P5 12,7 11,8 10,3 9,8 8,5 7,8 P6 14,1 13,3 12,8 12,2 11,9 10,4 P7 15,5 14,7 13,7 13,5 13,2 13,0 Panelskjuvning f v P4 6,6 6,1 5,5 4,8 4,4 4,2 P5 7,0 6,5 5,9 5,2 4,8 4,4 P6 7,8 7,3 6,8 6,5 6,0 5,5 P7 8,6 8,1 7,9 7,4 7,2 7,0 Skiktskjuvning f r P4 1,8 1,6 1,4 1,2 1,1 1,0 Medelvärden för styvhet 3) P5 1,9 1,7 1,5 1,3 1,2 1,0 P6 1,9 1,7 1,7 1,7 1,7 1,7 P7 2,4 2,2 2,0 1,9 1,9 1,8 Böjning E m P P P P Dragning E t P Tryck E c P P P Panelskjuvning G v P P P P Densitet Densitet ρ k P P P P ) Värdena skall modifieras med k mod eller k def enligt Tabell 3.2 och 9.1. Spånskivor typ 4 och 6 kan endast användas i klimatklass 1. Spånskivor typ 5 och 7 kan även användas i klimatklass 2. 2) Spånskivor delas in i typerna P4 P7 enligt SS-EN 312 i respektive del ) 5-percentilvärden fastställs som 0,8 gånger medelvärdena. 4) Tillgängligheten på skivtyper och skivtjocklekar bör kontrolleras med de svenska skivtillverkarna eller skivleverantörerna före projektering sker. Källa: Tabell enligt SS-EN : Dimensionering av träkonstruktioner Del 2
21 Materialegenskaper OSB-skivor (Oriented Strand Boards, strimlespånskivor) Tabell 3.10 Karakteristiska hållfasthets- och styvhetsegenskaper uttryckta i MPa och densitet i kg/m 3 1) 6) för OSB. Nominell tjocklek t nom (mm) OSB/2, OSB/3 4) OSB/4 4) >6 10 >10 18 >18 25 >6 10 >10 18 >18 25 Hållfasthetsvärden Böjning f m parallellt med spånen // 2) 18,0 16,4 14,8 24,5 23,0 21,0 Böjning f m vinkelrätt mot spånen 3) 9,0 8,2 7,4 13,0 12,2 11,4 Dragning f t parallellt med spånen // 2) 9,9 9,4 9,0 11,9 11,4 10,9 Dragning f t vinkelrätt mot spånen 3) 7,2 7,0 6,8 8,5 8,2 8,0 Tryck f c parallellt med spånen // 2) 15,9 15,4 14,8 18,1 17,6 17,0 Tryck f c vinkelrätt mot spånen 3) 12,9 12,7 12,4 14,3 14,0 13,7 Panelskjuvning f v 6,8 6,8 6,8 6,9 6,9 6,9 Skiktskjuvning f r 1,0 1,0 1,0 1,1 1,1 1,1 Medelvärden för styvhet 5) Böjning E m parallellt med spånen // 2) Böjning E m vinkelrätt mot spånen 3) Dragning E t parallellt med spånen // 2) Dragning E t vinkelrätt mot spånen 3) Tryck E c parallellt med spånen // 2) Tryck E c vinkelrätt mot spånen 3) Panelskjuvning G v Skiktskjuvning G r Densitet Densitet ρ k ) Värdena skall modifieras med k mod eller k def enligt Tabell 3.2 och 9.1. OSB/2 kan endast användas i klimatklass 1. OSB/3 och OSB/4 kan även användas i klimatklass 2. 2) Parallellt med spånen i det yttre lagret. 3) Vinkelrätt mot spånen i det yttre lagret. 4) OSB delas in i typerna OSB/2 OSB/4, enligt SS-EN ) 5-percentilvärden fastställs som 0,85 gånger medelvärdena. 6) Tillgängligheten på skivtyper och skivtjocklekar bör kontrolleras med de svenska skivtillverkarna eller skivleverantörerna före projektering sker. Källa: Tabell enligt SS-EN :2001. a) b) Figur 3.2: Definition av a) panelskjuvning och b) skiktskjuvning. Dimensionering av träkonstruktioner Del 2 21
22 Materialegenskaper Plywood Tabell 3.11 Karakteristiska hållfasthetsvärden för plywood, för användning vid dimensionering. 1) Hållfasthetsklass 2) Karakteristiska hållfasthetsvärden (MPa) Fiberriktning i ytskiktet 2) 0 och Böjning f m Dragning f t Tryck f c F3 3 1,2 1,5 F ,5 F F ,5 F F ,5 F F F F F F ) Värdena skall modifieras med k mod enligt Tabell ) Klasserna identifieras för båda riktningarna parallellt med fibrerna (0) respektive vinkelrätt mot fibrerna (90). F-klasserna för hållfasthet definieras i SS-EN 636. Tabell 3.12 Klassificering av elasticitetsmodul för plywood vid böjning, dragning och tryck. 1) Styvhetsklass 2) Medelmodul (MPa) 3) Fiberriktning i ytskiktet 2) 0 och Böjning E m Dragning E t Tryck E c E E E E E E E E E E E E E E E ) Värdena skall modifieras med k def enligt Tabell ) Klasserna identifieras för båda riktningarna parallellt med fibrerna (0) respektive vinkelrätt mot fibrerna (90). E-klasserna för styvhet definieras i SS-EN ) 5-percentilvärden skall bestämmas enligt nedan. 22 Dimensionering av träkonstruktioner Del 2
23 Materialegenskaper Observera Klasserna för hållfasthet (F) och styvhet (E) skall identifieras för båda riktningarna, 0 respektive 90, baserat på böjningsegenskaper, se SS-EN 636. Värden för dragning och tryck i riktningarna 0 respektive 90 bör bestämmas baserat på klasserna som är giltiga för samma riktningar. 5-percentilen för styvhet tas som X gånger de medelvärden som ges i Tabell 3.12, X = 0,67 för skivor bestående av trädarter med en medeldensitet < 640 kg/m 3. X = 0,84 för skivor bestående av trädarter med en medeldensitet 640 kg/m 3. Då 5-percentilen ρ w,05 för densiteten är känd, kan medelvärdet härledas ur: 1) 2) Tabell 3.13 Medelvärden för skjuvstyvhet och karakteristisk skjuvhållfasthet för plywood. ρ w,mean G v f v G r f r (kg/m 3 ) (MPa) ,8 7,3 0, ,7 11 0, ,5 16 0, ,3 22 0, ,0 32 0, ,7 44 0, ,3 60 1, ,9 82 1, , ,2 1) Värdena skall modifieras med k mod eller k def enligt Tabell 3.2 och ) Tillgängligheten på skivtyper och skivtjocklekar bör kontrolleras med de svenska skivtillverkarna eller skivleverantörerna före projektering sker. Källa: Tabeller enligt SS-EN : Slutlig elasticitetsmodul Vid analys av snittkrafter i brottgränstillståndet, där konstruktionselementens styvhet är av betydelse, bör slutliga elasticitetsmodulen E mean,fin bestämmas enligt: E mean ψ 2 k def elasticitetsmodulens medelvärde kvasipermanent lastkombinationsfaktor för den last som orsakar den största spänningen i relation till hållfastheten faktor som tar hänsyn till inverkan av klimatklass på deformationer. Ett analogt uttryck bör tillämpas för skjuvmodulen G mean och förskjutningsmodulen K ser för knutpunkter med förbindare av dymlingstyp. Se även Kapitel 9 i denna del (Del 2). Dimensionering av träkonstruktioner Del 2 23
24 Böjning 4 Böjning Dimensionerande böjmomentkapacitet M Rd bestäms ur: f m,d k crit W λ rel,m dimensioneringsvärde för böjhållfasthet faktor som tar hänsyn till vippning böjmotstånd relativt slankhetstal vid böjning. för för för där σ m,crit är kritisk böjspänning beräknad enligt klassisk vippningsteori, baserat på 5-percentil värden för styvhetsegenskaper (SS-EN , 6.3.3): M y,crit E 0,05 G 0,05 I z I tor l ef W y kritiskt böjmoment vid böjning kring den styva axeln (y) 5-percentilvärde för elasticitetsmodul parallellt med fibrerna 5-percentilvärde för skjuvmodul parallellt med fibrerna tröghetsmoment kring den veka axeln (z) vridtröghetsmoment effektiv längd för balken, beroende av upplagsförhållanden och last konfiguration, se Tabell 4.1 böjmotstånd kring den styva axeln (y). För konstruktionsvirke och limträ av barrträ med rektangulärt, massivt tvärsnitt kan den kritiska böjspänningen tas som: 24 Dimensionering av träkonstruktioner Del 2
25 Axiell belastning Tabell 4.1 Effektiv längd som andel av spännvidden 1). Balktyp Belastning l ef l Fritt upplagd Konstant moment 1,0 Jämnt utbredd last 0,9 Koncentrerad kraft mitt på spannet 0,8 Konsol Jämnt utbredd last 0,5 Koncentrerad kraft vid den fria änden 0,8 1) Värdena i tabellen gäller för en balk som är fixerad mot vridning vid upplagen och belastad i tvärsnittets tyngdpunkt. Om lasten påförs vid den tryckta kanten, så bör l ef ökas med 2h, medan l ef kan minskas med 0,5h för en last som angriper vid den dragna kanten. Källa: Tabell enligt SS-EN :2004, Axiell belastning 5.1 Dragning Bärförmågan N t,0,rd vid dragning parallellt fiberriktningen är: f t,0,d A dimensionerande draghållfasthet parallellt fiberriktningen tvärsnittsarea, vid beräkning av tvärsnittsarean ska hänsyn tas till tvärsnittsförminskningar på grund av exempelvis borrhål och slitsar. Bärförmågan N t,90,rd vid dragning vinkelrätt fiberriktningen är: (för konstruktionsvirke) f t,90,d (för limträ) dimensionerande draghållfasthet vinkelrätt fiberriktningen V 0 referensvolym = 0,01 m 3 V dragpåverkad volym. Dimensionering av träkonstruktioner Del 2 25
26 Axiell belastning 5.2 Tryck Bärförmågan N c,0,rd vid tryck parallellt fiberriktningen är: f c,0,d f c,0,k A k c, k λ rel λ E 0,05 l e i I dimensionerande tryckhållfasthet parallellt fiberriktningen karakteristisk tryckhållfasthet parallellt fiberriktningen tvärsnittsarea instabilitetsfaktorer relativt slankhetstal slankhetstal elasticitetsmodulens 5-procentsfraktil effektiv knäcklängd vid tryck tröghetsradie tröghetsmoment. Parametern β c tar hänsyn till initiella avvikelser från rakt tillstånd och kan sättas till 0,2 för konstruktionsvirke och 0,1 för limträ och fanerträ (LVL). Tvärsnittsförminskningar på grund av exempelvis borrhål och slitsar kan reducera bärförmågan väsentligt. 26 Dimensionering av träkonstruktioner Del 2
27 Axiell belastning Bärförmågan vid tryck vinkelrätt fiberriktningen (notera ej axiell belastning) är: k c,90 f c,90,d A ef faktor som tar hänsyn till hur lasten angriper och graden av sammantryckning (SS-EN , 6.1.5) dimensionerande tryckhållfasthet vinkelrätt fiberriktningen effektiv kontaktyta vid tryck vinkelrätt fiberriktningen. A ef bör bestämmas med hänsyn till effektiv kontaktlängd l ef parallellt fiberriktningen, där den verkliga kontaktlängden l på varje sida kan ökas med 30 mm, dock inte med mer än a, l eller l 1 2, se Figur 5.1. För ett element som är helt understött, förutsatt att l 1 2h, se Figur 5.1 a), bör värdet för k c,90 sättas till: k c,90 = 1,25 för konstruktionsvirke av barrträ k c,90 = 1,5 för limträ Måtten l, l 1 och a definieras i Figur 5.1 och h är elementets tvärsnittshöjd. För element på upplag belastade med jämnt utbredd last och/eller punktlaster, förutsatt att l 1 2h, se Figur 5.1 b), bör värdet för k c,90 sättas till: k c,90 = 1,5 för konstruktionsvirke av barrträ k c,90 = 1,75 för limträ förutsatt att l 400 mm Exempelvis takbalkar med centrumavstånd < 610 mm får därvid betraktas som jämnt utbredd last. I övriga fall bör värdet för k c,90 sättas till 1,0. Se även Del 1: Avsnitt a 1 1 h h b b a a) b) Figur 5.1: Element som är a) helt understött (exempelvis en syll på en betongplatta) och b) som ligger på upplag (exempelvis en balk upplagd på pelare). Dimensionering av träkonstruktioner Del 2 27
28 Tvärsnitt utsatt för skjuvning 6 Tvärsnitt utsatt för skjuvning För ett rektangulärt tvärsnitt belastat i böjning bestäms skjuvbärförmågan genom: f v,d dimensionerande längsskjuvhållfasthet. Vid verifiering av skjuvhållfastheten för element i böjning, tas hänsyn till inverkan av sprickor genom användning av en effektiv bredd b ef för elementet, som ges av: b elementets bredd vid det betraktade snittet k cr = 0,67 för konstruktionsvirke och limträ exponerat för nederbörd och solstrålning k cr = k cr = 1,0 f v,k för konstruktionsvirke och limträ i övriga fall för andra träbaserade produkter i enlighet med SS-EN och SS-EN 14374, till exempel fanerträ (LVL) karakteristisk längsskjuvhållfasthet i MPa. För möjlighet till tvärkraftsreduktion vid upplag, se SS-EN , (3). För tvärsnitt utsatta för vridning, se SS-EN , Dimensionering av träkonstruktioner Del 2
29 Tvärsnitt utsatt för kombinerade spänningar 7 Tvärsnitt utsatt för kombinerade spänningar 7.1 Tryckspänningar i en vinkel mot fibrerna Tryckspänningarna σ c,α,d i en vinkel α mot fibrerna, se Figur 7.1, bör uppfylla följande villkor: f c,0,d f c,90,d k c,90 dimensionerande tryckhållfasthet parallellt fiberriktningen dimensionerande tryckhållfasthet vinkelrätt fiberriktningen faktor enligt Avsnitt 5.2 som tar hänsyn till inverkan av tryckspänningar vinkelrätt fiberriktningen. σ c,α α Figur 7.1: Tryckspänningar i vinkel mot fiberriktningen. 7.2 Kombinerad böjning och axiell dragning Vid kombinerad böjning och dragning skall följande villkor uppfyllas: M y,ed, M z,ed N t,0,ed M y,rd, M z,rd N t,0,rd k m dimensionerande lasteffekt av böjmoment kring huvudaxlarna y respektive z dimensionerande lasteffekt av axiell dragning dimensionerande bärförmåga vid böjning kring huvudaxlarna y respektive z dimensionerande bärförmåga vid axiell dragning reduktionsfaktor = 0,7 för rektangulära tvärsnitt och = 1,0 för andra typer av tvärsnitt. Dimensionering av träkonstruktioner Del 2 29
30 Tvärsnitt utsatt för kombinerade spänningar 7.3 Kombinerad böjning och axiellt tryck Vid kombinerad böjning och tryck utan risk för knäckning, det vill säga om λ rel 0,3, skall följande villkor uppfyllas: M y,ed, M z,ed N c,0,ed M y,rd, M z,rd N c,0,rd k m dimensionerande lasteffekt av böjmoment kring huvudaxlarna y respektive z dimensionerande lasteffekt av axiellt tryck dimensionerande bärförmåga vid böjning kring huvudaxlarna y respektive z dimensionerande bärförmåga vid axiellt tryck reduktionsfaktor = 0,7 för rektangulära tvärsnitt och = 1,0 för andra typer av tvärsnitt. Vid kombinerad böjning och tryck med risk för knäckning, det vill säga om λ rel > 0,3, skall följande villkor uppfyllas: För beaktande av samtidig vippning och knäckning, se Kapitel 4 respektive Avsnitt 5.2 i denna del (Del 2) för faktor k crit respektive k c samt se även SS-EN , (6). 30 Dimensionering av träkonstruktioner Del 2
31 Element med varierande tvärsnitt eller krökt form 8 Element med varierande tvärsnitt eller krökt form 8.1 Snedsågade balkar Spänningarna σ m,α,d vid den snedsågade kanten av en balk med rektangulärt tvärsnitt b h bör uppfylla följande villkor: M d f m,d f v,d f t,90,d k m,α dimensionerande böjmoment dimensionerande böjhållfasthet dimensionerande längsskjuvhållfasthet dimensionerande draghållfasthet vinkelrätt fiberriktningen reduktionsfaktor som beskrivs nedan. För dragspänningar parallellt med den snedsågade kanten: För tryckspänningar parallellt med den snedsågade kanten: Villkoret ovan skall uppfyllas för pulpetbalkar och för sadelbalkar i de delar som har en enkel snedskärning med vinkeln α, se Figur 8.1. α Figur 8.1: Sadelbalk. Dimensionering av träkonstruktioner Del 2 31
32 Element med varierande tvärsnitt eller krökt form 8.2 Sadelbalkar, krökta balkar och bumerangbalkar Spänningen från ett böjmoment M ap,d vid hjässan, se Figur 8.2, skall uppfylla följande villkor: med: k r = 1,0 (sadelbalkar) för för (krökta balkar och bumerangbalkar) k l korrektionsfaktor, se ovan b balkens bredd h ap balkens höjd vid hjässan, se Figur 8.2 k r reduktionsfaktor på grund av lamellernas krökning α ap ytans lutning vid hjässans mitt, se Figur 8.2 r in den inre radien, se Figur 8.2 t limträlamellernas tjocklek. Vid hjässan bör den största dragspänningen vinkelrätt mot fibrerna σ t,90,d uppfylla följande villkor: med: k vol = för limträ och fanerträ (LVL) med alla faner parallella med balkaxeln k dis = 1,4 för sadelbalkar och krökta balkar k dis = 1,7 för bumerangbalkar 32 Dimensionering av träkonstruktioner Del 2
33 t t Element med varierande tvärsnitt eller krökt form k dis faktor som tar hänsyn till effekten av spänningsfördelning vid hjässan k vol volymfaktor f t,90,d dimensionerande draghållfasthet vinkelrätt fiberriktningen V 0 referensvolym 0,01 m 3 V belastad volym i hjässzonen, i m 3, se Figur 8.2, dock högst 2 3 av balkens totala volym. Se beräkningsuttryck i Del 1: Tabell 3.4. (1) α ap h ap a) 0,5h ap 0,5h ap (1) α ap = 0 h = h ap β b) r in r = r in + 0,5h ap h ap α ap (1) c) r in r = r in + 0,5h ap Figur 8.2: a) Sadelbalk, b) krökt balk och c) bumerangbalk. Fiberriktningen är parallell med den undre kanten. Delen markerad med (1) i figuren är den belastade/krökta volymen V. Dimensionering av träkonstruktioner Del 2 33
34 Element med varierande tvärsnitt eller krökt form Den största dragspänningen σ t,90,d vinkelrätt fiberriktningen orsakad av böjmoment kan beräknas som: M ap,d k p dimensionerande moment som orsakar dragspänningar parallellt med den inre krökta kanten korrektionsfaktor, se nedan. 8.3 Balkar med urtag För balkar med urtag och rektangulära tvärsnitt där fiberriktningen i huvudsak är parallell med elementets längdaxel, bör den effektiva skjuvspänningen τ d i balken vid ett urtag vid upplaget, uppfylla följande villkor: h ef effektiv höjd på tvärsnittet, definierad i Figur 8.3 V d dimensionerande tvärkraft b ef tvärsnittets effektiva bredd, enligt Avsnitt 6 k v reduktionsfaktor, se nedan dimensionerande längsskjuvhållfasthet. f v,d För balkar med urtag på motsatta sidan av upplaget, se Figur 8.3 b), är k v = 1,0. För balkar med urtag på samma sida som upplaget, se Figur 8.3 a), gäller: 34 Dimensionering av träkonstruktioner Del 2
35 Element med varierande tvärsnitt eller krökt form i urtagets lutning, se Figur 8.3 a) h balkhöjd, i mm x avstånd från upplagets verkningslinje till urtagets inre hörn, i mm, se Figur 8.3 a). för fanerträ (LVL) för konstruktionsvirke för limträ. h ef h - h ef h h h ef a) b) x i(h - h ef ) Figur 8.3: Balkar med ändurtag. Notera att eventuell tvärkraftsreduktion endast är tillåten i fall b). Dimensionering av träkonstruktioner Del 2 35
36 Bruksgränstillstånd 9 Bruksgränstillstånd 9.1 Allmänt Beräkning av nedböjningar baseras vanligtvis på medelvärden av styvhetsegenskaper. Tidsberoende kan tas i beaktande genom att definiera en slutlig elasticitetsmodul E mean,fin som: där E mean är elasticitetsmodulens medelvärde och k def tar hänsyn till inverkan av klimatklass på deformationer, enligt Tabell 9.1. Tabell 9.1 Värden på k def för virke och träbaserade material. Material Tillhörande Klimatklass materialstandard Konstruktionsvirke SS-EN ,60 0,80 2,00 Limträ SS-EN ,60 0,80 2,00 Fanerträ (LVL) SS-EN 14374, SS-EN ,60 0,80 2,00 Plywood SS-EN 636 Typ 1 0, Typ 2 0,80 1,00 - Typ 3 0,80 1,00 2,50 OSB (Oriented Strand Board, strimlespånskiva) SS-EN 300 OSB/2 2, OSB/3, OSB/4 1,50 2,25 - Spånskiva SS-EN 312 Typ P4 2, Typ P5 2,25 3,00 - Typ P6 1, Typ P7 1,50 2,25 - Träfiberskiva, hård SS-EN HB.LA 2, HB.HLA1, HB.HLA2 2,25 3,00 - Träfiberskiva, medium SS-EN MBH.LA1, MBH.LA2 3, MBH.HLS1, MBH.HLS2 3,00 4,00 - Träfiberskiva, MDF SS-EN MDF.LA 2, MDF.HLS 2,25 3,00 - Källa: Tabell enligt SS-EN :2004, Dimensionering av träkonstruktioner Del 2
37 Bruksgränstillstånd 9.2 Förskjutning i knutpunkter För knutpunkter med förbindare av dymlingstyp kan förskjutningsmodulen för varje skjuvningsplan och förbindare bestämmas ur Tabell 9.2. Tabell 9.2 Förskjutningsmodul K ser för förbindare i förband trä mot trä och träskiva mot trä. Typ av förbindare K ser (N/mm) Dymlingar Skruv med eller utan glapp 1) 1,5 ρ m d 23 Träskruv Spik (med förborrning) 1,5 Spik (utan förborrning) ρ m d 0,8 30 1,5 Klammer ρ m d 0,8 80 Slitsade ringbrickor typ A ρ m d c 2 Skjuvbrickor typ B Tandbrickor - typ C1-C9 1,5 ρ m d c 4 - typ C10 och C11 ρ m d c 2 1) Glappet bör adderas separat till förbindarens förskjutning. Källa: Tabell enligt SS-EN :2004, 7.1. ρ m medeldensitet för ingående trämaterial, i kg/m 3 d förbindarens ytterdiameter, i mm d c förbindardiameter, enligt definition i SS-EN Om medeldensiteterna ρ m,1 och ρ m,2 för två förbundna element är olika, så bör ρ m i Tabell 9.2 sättas till: Dimensionering av träkonstruktioner Del 2 37
38 Bruksgränstillstånd 9.3 Nedböjningar Kontroll av nedböjning w kan baseras på olika lastkombinationer definierade i SS-EN Den totala nettonedböjningen w net, fin efter lång tid ges av: w inst w creep w c w fin momentan nedböjning baserad på relevant lastkombination nedböjning orsakad av krypning överhöjning (i förekommande fall) slutlig nedböjning av dimensionerande last. De olika komponenterna visas i Figur 9.1. Krypdeformationen w creep beräknas som: där w inst,qp är momentan nedböjning vid kvasi-permanent kombination av aktuella laster. w c w inst w net, fin w fin w creep Figur 9.1: Definitioner av nedböjning. De gränsvärden för nedböjning som anges i Tabell 9.3 rekommenderas i SS-EN Tabell 9.3 Exempel på gränsvärden för nedböjning av balkar. w inst w net,fin w fin Balk på två upplag l 300 l 500 l 250 l 350 l 150 l 300 Konsolbalk l 150 l 250 l 125 l 175 l 75 l 150 Källa: Tabell enligt SS-EN :2004, Dimensionering av träkonstruktioner Del 2
Eurokod Trä. Eurocode Software AB
Eurokod Trä Eurocode Software AB Eurokod 5 Kapitel 1: Allmänt Kapitel 2: Grundläggande dimensioneringsregler Kapitel 3: Materialegenskaper Kapitel 4: Beständighet Kapitel 5: Grundläggande bärverksanalys
2 kn/m 2. Enligt Tabell 2.5 är karakteristisk nyttig last 2,0 kn/m 2 (kategori A).
Bärande konstruktioners säkerhet och funktion G k 0, 16 5+ 0, 4, kn/m Värdet på tungheten 5 (kn/m 3 ) är ett riktvärde som normalt används för armerad betong. Översatt i massa och med g 10 m/s innebär
Del 3. Dimensionering av träkonstruktioner. Dimensioneringsexempel
Dimensionering av träkonstruktioner Dimensioneringsexempel Del 3 Dimensionering av konstruktionselement av trä i brottgränstillstånd (ULS) Dimensionering av träförband Sammansatta träelement Horisontalstabilisering
BÄRANDE KONSTRUKTIONER MED EPS - BERÄKNINGSPRINCIPER
BÄRANDE KONSTRUKTIONER MED EPS - BERÄKNINGSPRINCIPER 2 (11) BÄRANDE KONSTRUKTIONER MED EPS Dimensioneringsprocessen Dimensioneringsprocessen för bärande konstruktioner kan delas upp i lämpliga steg. Dessa
Exempel 3: Bumerangbalk
Exempel 3: Bumerangbalk 3.1 Konstruktion, mått och dimensioneringsunderlag Dimensionera bumerangbalken enligt nedan. Bumerangbalk X 1 600 9 R18 000 12 360 6 000 800 10 000 10 000 20 000 Statisk modell
Förbindelsestegar till sandwichelement.
Förbindelsestegar till sandwichelement. Lund 2013-07-04 Tyréns AB, Region Syd Peter Gustavsson 1. Förbindelsestegar Förbindelsestegar kan användas vid förbindning av två betongskivor till ett sandwichelement.
Program S4.13. SOFTWARE ENGINEERING AB Byggtekniska Program - Trä. Trädim. enligt BKR 98
Program S4.13 SOFTWARE ENGINEERING AB Byggtekniska Program - Trä Trädim. enligt BKR 98 BYGGTEKNSKA PROGRAM - TRÄ Trädim. enligt BKR 98 Software Engineering AB Hisingsgatan 30 417 03 Göteborg Tel : 031-50
konstruera Med POndUs Dimensionering baserad på provningar utförda av SP Sveriges tekniska forskningsinstitut
konstruera Med POndUs Dimensionering baserad på provningar utförda av SP Sveriges tekniska forskningsinstitut Rostskyddsbeläggning (KTCO) godkänd för korrosivitetsklass C4. Swedish technical approval SC
K-uppgifter Strukturmekanik/Materialmekanik
K-uppgifter Strukturmekanik/Materialmekanik K 1 Bestäm resultanten till de båda krafterna. Ange storlek och vinkel i förhållande till x-axeln. y 4N 7N x K 2 Bestäm kraftens komposanter längs x- och y-axeln.
Exempel 11: Sammansatt ram
Exempel 11: Sammansatt ram 11.1 Konstruktion, mått och dimensioneringsunderlag Dimensionera den sammansatta ramen enligt nedan. Sammansatt ram Tvärsnitt 8 7 6 5 4 3 2 1 Takåsar Primärbalkar 18 1,80 1,80
Statik. Nåväl låt oss nu se vad som är grunderna för att takstolsberäkningen ska bli som vi tänkt.
Statik Huvuddelen av alla takstolsberäkningar utförs idag med hjälp av ett beräkningsprogram, just anpassade för takstolsdimensionering. Att ha ett av dessa program i sin dator, innebär inte att användaren
EN 1993 Dimensionering av stålkonstruktioner. Inspecta Academy 2014-03-04
EN 1993 Dimensionering av stålkonstruktioner Inspecta Academy 1 EN 1993 Dimensionering av stålkonstruktioner EN 1993-1: Allmänna regler och regler för byggnader EN 1993-2: Broar EN 1993-3: Torn, master
Eurokoder grundläggande dimensioneringsregler för bärverk. Eurocode Software AB
Eurokoder grundläggande dimensioneringsregler för bärverk Eurocode Software AB Eurokoder SS-EN 1990 Grundläggande dimensioneringsregler SS-EN 1991 Laster SS-EN 1991-1-1 Egentyngd, nyttig last SS-EN 1991-1-2
Exempel 2: Sadelbalk. 2.1 Konstruktion, mått och dimensioneringsunderlag. Exempel 2: Sadelbalk. Dimensionera sadelbalken enligt nedan.
2.1 Konstruktion, mått och dimensioneringsunderlag Dimensionera sadelbalken enligt nedan. Sadelbalk X 1 429 3,6 360 6 000 800 10 000 10 000 20 000 Statisk modell Bestäm tvärsnittets mått enligt den preliminära
Projekteringsguide byggnader.
Projekteringsguide byggnader. Snödimensionering 2 Snölastkarta 3 Raka balkar 4 Sadelbalkar 5 Treledstakstolar med dragband 6 Pelare 7 Limträ konstruktionsfakta 8-10 Limträ toleranser 11 Branddimensionering
Bärande konstruktioners säkerhet och funktion OSKAR LARSSON
Bärande konstruktioners säkerhet och funktion OSKAR LARSSON 1 Krav på Konstruktioner Säkerhet mot brott (säkerhetskrav) Människors liv och hälsa Kostnader för skador God funktion (brukarkrav) Begränsa
BISTEEX 080213-SL ÖVNINGSEXEMPEL I STÅLBYGGNAD FÖR BYGG- INGENJÖRSUTBILDNINGEN VID CTH
BISTEEX 080213-SL ÖVNINGSEXEMPEL I STÅLBYGGNAD FÖR BYGG- INGENJÖRSUTBILDNINGEN VID CTH 1) En 9 m lång lina belastas av vikten 15 ton. Linan har diametern 22 mm och är av stål med spänning-töjningsegenskaper
Studie av tidsbesparing vid dimensionering med StatCon samt redovisning av handberäkningar
Studie av tidsbesparing vid dimensionering med StatCon samt redovisning av handberäkningar Possible timesaving during the dimensioning process using StatCon and presentation of handcalculations Filip Sundin
CRAMO INSTANT STATISKA BERÄKNINGAR MODULTYP C40 KARLSTAD 110930. Tommy Lindvall
CRAMO INSTANT STATISKA BERÄKNINGAR MODULTYP C40 KARLSTAD 110930 Tommy Lindvall 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA BERÄKNINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 3 GOLV / VÄGG 4 TAK / STÅL 5 STABILITET 6 SAMMANFATTNING 8 Egna kommentarer
KONSTRUKTIONSTEKNIK 1
KONSTRUKTIONSTEKNIK 1 TENTAMEN Ladokkod: 41B16B-20151-C76V5- NAMN: Personnummer: - Tentamensdatum: 17 mars 2015 Tid: 09:00 13.00 HJÄLPMEDEL: Formelsamling: Konstruktionsteknik I (inklusive här i eget skrivna
1. En synlig limträbalk i tak med höjd 900 mm, i kvalitet GL32c med rektangulär sektion, belastad med snölast.
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Byggteknik Uppgifter 2016-08-26 Träkonstruktioner 1. En synlig limträbalk i tak med höjd 900 mm, i kvalitet GL32c med rektangulär sektion, belastad med snölast.
EUROKOD 5 i praktiken
EUROKOD 5 i praktiken Mats Axelson SP Trätek Skivor, (golvspånskivor) Fästdon Sprickfaktor Tryck vinkelrätt fibrerna Deformationer Svensk handledning till EK 5 Golvspånskivor NKB Produktregler 5, Produktregler
Exempel 5: Treledstakstol
5.1 Konstruktion, mått och dimensioneringsunderlag Dimensionera treledstakstolen enligt nedan. Beakta två olika fall: 1. Dragband av limträ. 2. Dragband av stål. 1. Dragband av limträ 2. Dragband av stål
Exempel 7: Stagningssystem
20,00 7.1 Konstruktion, mått och dimensioneringsunderlag Dimensionera stagningssstemet enligt nedan. Sstemet stagar konstruktionen som beräknas i exempel 2. Väggens stagningssstem 5,00 Takets stagningssstem
Dubbelgängad skruv PONDUS
Dubbelgängad skruv PONDUS 1. Egenskaper 2. Jämförelse med traditionell träskruv 3. Användningsområde applikations exposé 4. Beräkningsförutsättningar 5. Hjälpmedel 1 Egenskaper Egenskaper Reducerad skallstorlek
Exempel 13: Treledsbåge
Exempel 13: Treledsbåge 13.1 Konstruktion, mått och dimensioneringsunderlag Dimensionera treledsbågen enligt nedan. Treledsbåge 84,42 R72,67 12,00 3,00 56,7º 40,00 80,00 40,00 Statisk modell Bestäm tvärsnittets
PRESTANDADEKLARATION NR. MWUK/FJI/ /CPR/DOP 1 (3) 1. PRODUKTTYP: Finnjoist I-balk - lätt träbaserad kompositbalk
PRESTANDADEKLARATION NR. MWUK/FJI/321-001/CPR/DOP 1 (3) 1. PRODUKTTYP: Finnjoist I-balk - lätt träbaserad kompositbalk - flänsar av fanerträ (LVL) och balkliv av OSB-skiva 2. TYP-, PARTI- ELLER RIENUMMER
HUNTON FANERTRÄBALK LVL
TEKNISK ANDBOK FÖR GOLV OC TAK UNTON FANERTRÄBALK LVL Fanerträbalk för höga krav SE - 04/18 FANERTRÄBALK LVL MLT Ltd. Werk Torzhok Z-9.1-811 MLT Ltd. Werk Torzhok Z-9.1-811 Kvalitet och effektivitet UNTON
PRESTANDADEKLARATION NR. MWUK/FJI/ /CPR/DOP 1 (3)
PRESTANDADEKLARATION NR. MWUK/FJI/321-001/CPR/DOP 1 (3) 1. PRODUKTTYP: Finnjoist I-balk - Lätt träbaserad kompositbalk - Flänsar av fanerträ (LVL) och balkliv av OSB-skiva - Strukturellt lim Typ I (EN
CAEBBK01 Drag och tryckarmering
Drag och tryckarmering Användarmanual 1 Eurocode Software AB Innehåll 1 INLEDNING 3 1.1 ANVÄNDNINGSOMRÅDEN 3 1.2 TEKNISK BESKRIVNING 3 1.3 ARMERINGENS INLÄGGNING 4 1.4 ARBETSKURVA BETONG 4 2 INSTRUKTIONER
2016-04-01. SS-Pålen Dimensioneringstabeller Slagna Stålrörspålar
2016-04-01 SS-Pålen Dimensioneringstabeller Slagna Stålrörspålar Dimensioneringstabeller slagna stålrörspålar 2016-05-10 1 (20) SCANDIA STEEL DIMENSIONERINGSTABELLER SLAGNA STÅLRÖRSPÅLAR, SS-PÅLEN RAPPORT
Eurokod nyttiglast. Eurocode Software AB
Eurokod nyttiglast Eurocode Software AB Eurokoder SS-EN 1991 Laster SS-EN 1991-1-1 Egentyngd, nyttig last SS-EN 1991-1-2 Termisk och mekanisk påverkan vid brand SS-EN 1991-1-3 Snölast SS-EN 1991-1-4 Vindlast
Konstruktioner av kallformad stål- och aluminiumplåt
Konstruktioner av kallformad stål- och aluminiumplåt Torsten Höglund, KTH, Juni 2007. EN 1993-1-3 och EN 1999-1-4 behandlar konstruktioner av kallformad stål- och aluminiumplåt och härrör ursprungligen
CAEMRK01 VER 4.1. Programbeskrivning
Sida1(11) VER 4.1 Programbeskrivning Eurocode Rotevägen 36 433 69 Sävedalen Tele 031-260268 Sida2(11) 1 Allmänt... 3 1.1 Definitioner... 3 2 Teknisk beskrivning... 4 2.1 Beräkningsmetod... 4 3 Indata...
www.eurocodesoftware.se
www.eurocodesoftware.se caeec209 Pelartopp Program för dimensionering av pelartopp. Användarmanual Rev B Eurocode Software AB caeec209 Pelartopp Sidan 2(12) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Beteckningar...
Byggnader som rasar växande problem i Sverige. Dimensionering av byggnadskonstruktioner
Byggnader som rasar växande problem i Sverige Dimensionering av byggnadskonstruktioner Välkommen! DN-debatt, 6 november 2012 Professor Lennart Elfgren, Luleå Tekniska Universitet Professor Kent Gylltoft,
Hållfasthetsklasser för limträ
Hållfastetsklasser för limträ enligt SS-EN 14080:2013 Copperill Mountain Lodge, Åre. Foto: Jonas Kullman Reviderad - augusti 2015 Hållfastetsklasser för limträ Hållfastetsvärden för limträ Lagersortiment
Praktiska rekommendationer vid brandskyddsteknisk dimensionering
Praktiska rekommendationer vid brandskyddsteknisk dimensionering Inledning I detta kapitel ges rekommendationer och råd avseende brandteknisk dimensionering av stålstommar. I vilken omfattning rekommendationerna
EN 1993-2 Dimensionering av stålkonstruktioner - Del 2: Stålbroar
Ert datum Er beteckning Järnvägssystem Bansystem SE-781 85 Borlänge Besöksadress: Jussi Björlings väg 2 Telefon 0243-44 50 00 Telefax 0243.44 56 17 www.banverket.se EN 1993-2 Dimensionering av stålkonstruktioner
Dimensionering av KL träkonstruktioner HENRIK DANIELSSON, LUNDS UNIVERSITET OCH LIMTRÄTEKNIK I FALUN AB
Dimensionering av KL träkonstruktioner HENRIK DANIELSSON, LUNDS UNIVERSITET OCH LIMTRÄTEKNIK I FALUN AB Korslimmat trä, KL trä [Foton från KL trähandbok] Nuvarande status för KL trä i förhållande till
Material föreläsning 3. HT2 7,5 p halvfart Janne Färm
Material föreläsning 3 HT2 7,5 p halvfart Janne Färm Tisdag 24:e November 10:15 15:00 PPU105 Material Förmiddagens agenda Styvhet och vikt: E-modul och densitet ch 4 Paus Styvhetsbegränsad design ch 5
Ba rande tra konstruktioner, 7,5 hp
Kurs-PM Ba rande tra konstruktioner, 7,5 hp EN KURS INOM EXPERTKOMPETENS FÖR HÅLLBART TRÄBYGGANDE Author: Thomas Bader och Johan Vessby Semester: Hösten 2016 Course code: 4BY100 Introduktion Syftet med
Eurokod lastkombinationer. Eurocode Software AB
Eurokod lastkombinationer Eurocode Software AB Lastkombination uppsättning av dimensioneringsvärden som används för att verifiera ett bärverks tillförlitlighet för ett gränstillstånd under samtidig påverkan
GLH FÖRTAGNINGSSYSTEM FÖR BETONGKONSTRUKTIONER
GLH FÖRTAGNINGSSYSTEM FÖR BETONGKONSTRUKTIONER Tillverkning och försäljning: GLH Byggdetaljer AB Stenhuggaregatan 21, 913 35 HOLMSUND Telefon 090-402 48, Telefax 090-14 92 00 PROJEKTERINGSHANDLING INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Exempel 12: Balk med krökt under- och överram
6,00 Exempel 12: Exempel 12: 12.1 Konstruktion, mått och dimensioneringsunderlag Dimensionera fackverket med krökt under- och överram enligt nedan. Överram Underram R 235,9 det.2 R 235,9 1,5 det.1 10,00
Modul 6: Integraler och tillämpningar
Institutionen för Matematik SF65 Envariabelanalys Läsåret 5/6 Modul 6: Integraler och tillämpningar Denna modul omfattar kapitel 6. och 6.5 samt kapitel 7 i kursboken Calculus av Adams och Essex och undervisas
Installation System Topas
Installation System Topas ID SU System Topas ger ett kostnadseffektivt direktmontage av ljudabsorbenter med utmärkt ljudabsorption som ger möjlighet till maximal takhöjd. Systemet består av två alternativa
HEA-BALK Storhetsbeteckningar
HEA-BALK Storhetsbeteckningar K v = Vridstyvhetens tvärsnittsfaktor g = Massa per m W v = Elastiskt vridmotstånd F = Mantelyta per m Z v = Plastiskt vridmotstånd A = Tvärsnittsarea C = Vridstyvhet GK v
EXAMENSARBETE. Snedfördelning av laster på sadeltak av trä. Förslag på detaljlösning. Alexander Kaponen 2014
EXAMENSARBETE Snedfördelning av laster på sadeltak av trä Förslag på detaljlösning Alexander Kaponen 2014 Civilingenjörsexamen Väg- och vattenbyggnadsteknik Luleå tekniska universitet Institutionen för
Stiborramverket - del 2 och 3
1 (5) 2016-02-05 Stiborramverket - del 2 och 3 2. Regler för inrapportering och beräkning av Stibor Stibor (Stockholm Interbank Offered Rate) är en referensränta som visar ett genomsnitt av de räntesatser
Exempel. Inspecta Academy 2014-03-04
Inspecta Academy 1 på stålkonstruktioner I princip alla stålkonstruktioner som består av balkar eller liknande ska dimensioneras enligt Eurocode 3 Vanligaste exempel Byggnader Broar Andra vanliga exempel
Föreläsning 4 del 2. Olyckslaster Fortskridande ras
Föreläsning 4 del 2 Olyckslaster Fortskridande ras Raset vid Ronan Point i London 1968 Gasexplosion på 18e våningen orsakade s.k. fortskridande ras. 5 personer dog. Huset var byggt av prefabricerade betongelement
Dimensionering för moment och normalkraft stål/trä KAPITEL 9 DEL 2
Dimensionering för moment och normalkraft stål/trä KAPITEL 9 DEL 2 oment och normalkraft Laster Q (k) Snittkrafter och moment L q (k/m) max = ql 2 /8 max =Q Snittkrafterna jämförs med bärförmågan, t.ex.
Statistik 1 för biologer, logopeder och psykologer
Innehåll 1 Punktskattning och kondensintervall Innehåll 1 Punktskattning och kondensintervall Population Punktskattning och kondensintervall Vi har en population vars någon mätbar egenskap X vi är intresserade
Lathund, procent med bråk, åk 8
Lathund, procent med bråk, åk 8 Procent betyder hundradel, men man kan också säga en av hundra. Ni ska kunna omvandla mellan bråkform, decimalform och procentform. Nedan kan ni se några omvandlingar. Bråkform
Utvärdering av Trädvitalitet och stabilitet Ryttare Eken, Södra Fiskaretorps vägen Stockholm.
Teknisk träd rapport. Utvärdering av Trädvitalitet och stabilitet Ryttare Eken, Södra Fiskaretorps vägen Stockholm. Sammanfattning: Ryttare eken är en veteran ek med anmärkningsvärt bra vitalitet. Baserat
Plannja Lättbalk Teknisk information
BSAB 96 HSB Maj 2000 Plannja Lättbalk Teknisk information INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. TVÄRSNITTSDATA.. 2 2. ALLMÄNT.. 3 2.1. Z-balkars verkningssätt.. 3 2.2. C-balkars verkningssätt.. 4 3. DIMENSIONERING AV
Karlstads universitet 1(7) Byggteknik
Karlstads universitet 1(7) Träkonstruktion BYGB21 5 hp Tentamen Tid Lördag 28 november 2015 kl 9.00-14.00 Plats Universitetets skrivsal Ansvarig Kenny Pettersson, tel 0738 16 16 91 Hjälpmedel Miniräknare
vägtrafiken? Hur mycket bullrar
Hur mycket bullrar vägtrafiken? Information från Boverket och Sveriges Kommuner och Landsting om hur du enkelt och snabbt kan beräkna utbredningen av buller från vägtrafik Foto: Hans Ekestang Översiktlig
Repetition av cosinus och sinus
Repetition av cosinus och sinus Av Eric Borgqvist, 00-08-6, Lund Syftet med detta dokument är att få en kort och snabb repetition av vissa egenskaper hos de trigonometriska funktionerna sin och cos. Det
TENTAMEN I KURSEN TRÄBYGGNAD
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Byggteknik TENTAMEN I KURSEN TRÄBYGGNAD Datum: 013-05-11 Tid: 9.00-15.00 Antal uppgifter: 4 Max poäng: 40 Lärare: Annika Moström Hjälpmedel: Limträhandboken
Balk & Hålprofiler Balk & Hålprofiler
Balk & Hålprofiler Balk & Hålprofiler... 50 Val av säkerhetsklass... 52 Momentkapacitet... 54 Böjknäckning... 55 Svetsförband... 64 Skruvförband... 65 HEA-balk... 68 HEB-balk... 72 HEM-balk... 76 IPE-balk...
TRÄKONSTRUKTIONSTEKNIK
UMEÅ UNIVERSITET 2012-01-26 Tekniska högskolan Byggteknik EXEMPELSAMLING I TRÄKONSTRUKTIONSTEKNIK Utdrag: Träförband och sammansatta konstruktioner (Ex. 4.1-2,5-8,10,13 innehåller gamla svar) Sammanställd
Tentamen i. Konstruktionsteknik. 26 maj 2009 kl
Bygg och Miljöteknolo gi Avdelningen för Konstruktionsteknik Tentamen i Konstruktionsteknik 26 maj 2009 kl. 8.00 13.00 Tillåtna hjälpmedel: Tabell & Formelsamlingar Räknedosa OBS! I vissa uppgifter kan
Övningshäfte Algebra, ekvationssystem och geometri
Stockholms Tekniska Gmnasium --9 Övningshäfte Algebra, ekvationssstem och geometri Nivå: rätt svårt Fråga : f är ett polnom. Beräkna värdet av f, f och fπ Fråga : Ingångslönen på företaget Börjes Gurkinläggning
Rapport Utredning befintliga bärande konstruktioner Påbyggnad av centrumfastighet
Rapport Utredning befintliga bärande konstruktioner Påbyggnad av centrumfastighet Beställare (kund): Fittja Centrumfastigheter AB Uppdragsnamn: Utredning Fittja centrum, etapp 1 Uppdragsnummer: 5356-001
MW SS-EN 13162 T5 DS(TH) CS(10)70 TR15 PL(5)100 WL(P)- MU1
En kortfattad vägledning till produktegenskaper och koder enligt europastandarden SS-EN 13162 Värmeisoleringsprodukter för byggnader Fabrikstillverkade mineralullsprodukter (MW) Egenskapsredovisning Takunderskiva
Betongkonstruktion Facit Övningstal del 1 Asaad Almssad i samarbete med Göran Lindberg
Böjning ÖVNING 1 Bestäm M Rd Betong C30/37 XC3 vct ekv = 0,50 L100 Stenmax = 12 mm 4ϕ16 A s = 4 201 = 804 mm 2 Täckskikt: ϕ16 C nom = c min +Δc dev, Δc dev = 10 mm C min = max (c min,b, c min,dur, 10 mm)
SF1620 Matematik och modeller
KTH Teknikvetenskap, Institutionen för matematik 1 SF160 Matematik och modeller 007-09-10 Andra veckan Trigonometri De trigonometriska funktionerna och enhetscirkeln Redan vid förra veckans avsnitt var
(kommer inte till tentasalen men kan nås på tel )
Karlstads universitet 1(7) Träkonstruktion BYGB21 5 hp Tentamen Tid Tisdag 13 januari 2015 kl 14.00-19.00 Plats Ansvarig Hjälpmedel Universitetets skrivsal Carina Rehnström (kommer inte till tentasalen
Enkätresultat för elever i år 2 i Mega Musik gymnasium hösten 2014. Antal elever: 47 Antal svarande: 46 Svarsfrekvens: 98% Klasser: MM13
Enkätresultat för elever i år 2 i Mega Musik gymnasium hösten 2014 Antal elever: 47 Antal svarande: 46 Svarsfrekvens: 98% Klasser: MM13 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till de skolor
Enkätresultat för elever i år 2 i Praktiska Skövde i Praktiska Sverige AB hösten 2014
Enkätresultat för elever i år 2 i Praktiska Skövde i Praktiska Sverige AB hösten 2014 Antal elever: 18 Antal svarande: 13 Svarsfrekvens: 72% Klasser: År 2 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin
Bygga innervägg. Renovering Bygga innervägg. www.byggbeskrivningar.se. 1 Planering. 2 Regelverket. www.byggbeskrivningar.se
Renovering Bygga innervägg Byggbeskrivningarna är framtagna av Svenskt Trä i samarbete med bygg- och trävaruhandeln. Alla byggbeskrivningar finns på www.byggbeskrivningar.se. Där får du hjälp att måttanpassa
Karlstads universitet 1(7) Byggteknik. Carina Rehnström
Karlstads universitet 1(7) Träkonstruktion BYGB21 5 hp Tentamen Tid Tisdag 14 juni 2016 kl 8.15-13.15 Plats Ansvarig Hjälpmedel Universitetets skrivsal Kenny Pettersson Carina Rehnström Miniräknare Johannesson
SVENSK STANDARD SS-EN :2004/A2:2014
SVENSK STANDARD SS-EN 1995-1-1:2004/A2:2014 Fastställd/Approved: 2014-05-12 Publicerad/Published: 2016-03-15 Utgåva/Edition: 1 Språk/Language: svenska/swedish ICS: 91.010.30; 91.070.05; 91.070.50; 91.070.60;
Volymer av n dimensionella klot
252 Volymer av n dimensionella klot Mikael Passare Stockholms universitet Ett klot med radien r är mängden av punkter vars avstånd till en given punkt (medelpunkten) är högst r. Låt oss skriva B 3 (r)
Kontaktperson Datum Beteckning Sida Carl-Johan Johansson P (6) SP Trä
UTLÅTANDE Kontaktperson Datum Beteckning Sida Carl-Johan Johansson 2014-07-22 4P04161 1 (6) SP Trä 010-516 51 17 carl-johan.johansson@sp.se Tryck vinkelrätt fiberriktingen en interimistisk lösning Innehåll
Dimensionering av traverskranbanor
1 Dimensionering av traverskranbanor Wylliam Husson Regelverk 2 Kranbana: SS-EN 1991-3, last av kranar och maskiner SS-EN 1993-6, Kranbanor + EKS10 (Nationella val, Boverket) Totalt: ca 100 sidor + hänvisningar
Dimensioneringsgång med kontroll av HSQ-balkar
Dimensioneringsgång med kontroll av HSQ-balkar Dimensioning process and control of HSQ beams Tony Fransson BY1423 Examensarbete för högskoleingenjörsexamen i byggteknik, 15 hp Sammanfattning Detta examensarbete
Dimensionering av loftgångsbalkar i trähus
Dimensionering av loftgångsbalkar i trähus Design of access balcony beams in wooden houses Linnea Nilsson BY1324 Examensarbete för högskoleingenjörsexamen i byggteknik, 15 hp Sammanfattning Det ska byggas
Statsbidrag för läxhjälp till huvudmän 2016
Statsbidragsenheten 1 (5) Statsbidrag för läxhjälp till huvudmän 2016 Skolverket lämnar statsbidrag enligt förordning (2014:144) om statsbidrag för hjälp med läxor eller annat skolarbete utanför ordinarie
VSMF10 Byggnadskonstruktion 9 hp VT15
VSMF10 Byggnadskonstruktion 9 hp VT15 F1-F3: Bärande konstruktioners säkerhet och funktion 1 Krav på konstruktioner Säkerhet mot brott Lokalt (balk, pelare etc får ej brista) Globalt (stabilitet, hus får
Dimensionering av fästplåtar enligt Eurokod
Byggingenjörsprogrammet Högskolan i Halmstad Sektionen för Ekonomi och Teknik Examensarbete 5 hp Dimensionering av fästplåtar enligt Eurokod Design of fasteners according to Eurocode Erik Karlsson 9880504-3596
BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Sten Bjerström
BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Sten Bjerström Boverkets föreskrifter om ändring i verkets konstruktionsregler (1993:58) - föreskrifter och allmänna råd; BFS 2007:20 Utkom från trycket den 10 december
TENTAMEN I FÖRDJUPNINGSKURS I BYGGKONSTRUKTION
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Byggteknik TENTAMEN I FÖRDJUPNINGSKURS I BYGGKONSTRUKTION Datum: 014-08-8 Tid: 9.00-15.00 Antal uppgifter: 4 Max poäng: 40 Lärare: Annika Moström Hjälpmedel:
Enkätresultat för elever i år 2 i Nösnäsgymnasiet 2 i Stenungsund våren 2014
Enkätresultat för elever i år 2 i Nösnäsgymnasiet 2 i Stenungsund våren 2014 Antal elever: 47 Antal svarande: 40 Svarsfrekvens: 85% Klasser: 12BAa, 12BAb, 12LL Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per
Eurokod laster. Eurocode Software AB
Eurokod laster Eurocode Software AB Eurokoder SS-EN 1991 Laster SS-EN 1991-1-1 Egentyngd, nyttig last SS-EN 1991-1-2 Termisk och mekanisk påverkan vid brand SS-EN 1991-1-3 Snölast SS-EN 1991-1-4 Vindlast
Enkätresultat för elever i åk 9 i Borås Kristna Skola i Borås hösten 2012. Antal elever: 20 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 95% Klasser: Klass 9
Enkätresultat för elever i åk 9 i Borås Kristna Skola i Borås hösten 2012 Antal elever: 20 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 95% Klasser: Klass 9 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till
DEMONSTRATIONER MAGNETISM II. Helmholtzspolen Elektronstråle i magnetfält Bestämning av e/m
FyL VT6 DEMONSTRATIONER MAGNETISM II Helmholtzspolen Elektronstråle i magnetfält Bestämning av e/m Uppdaterad den 19 januari 6 Introduktion FyL VT6 I litteraturen och framför allt på webben kan du enkelt
Exempel 14: Fackverksbåge
Exempel 14: Fackverksbåge 14.1 Konstruktion, mått och dimensioneringsunderlag Dimensionera fackverksbågen enligt nedan. Fackverksbåge 67,85 Överram Diagonalstänger Trcksträvor Dragband Underram 6,05 6,63
Begränsad uppräkning av den nedre skiktgränsen för statlig inkomstskatt för 2017
Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Begränsad uppräkning av den nedre skiktgränsen för statlig inkomstskatt för 2017 Februari 2016 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Förslag till
Mätning och beräkning av buller
Mätning och beräkning av buller Metallåtervinningsanläggning IL Recycling AB Metals, Riddarhyttan 2013-03-28 Vectura/Uppsala, Mark, miljö och Henrik Naglitsch anläggning Box 1733, 751 47 Uppsala, Akustikkonsult
3.1 Linjens ekvation med riktningskoefficient. y = kx + l.
Kapitel Analytisk geometri Målet med detta kapitel är att göra läsaren bekant med ekvationerna för linjen, cirkeln samt ellipsen..1 Linjens ekvation med riktningskoefficient Vi utgår från ekvationen 1
Särskild avgift enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument
2014-05-21 BESLUT Länsförsäkringar Fondförvaltning AB FI Dnr 13-13944 Tegeluddsvägen 11 13 Delgivning nr 2 106 50 STOCKHOLM Finansinspektionen P.O. Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46
CAEBSK10 Balkpelare stål
CAEBSK10 Balkpelare stål Användarmanual 1 Eurocode Software AB Innehåll 1 INLEDNING...3 1.1 TEKNISK BESKRIVNING...3 2 INSTRUKTIONER...3 2.1 KOMMA IGÅNG MED CAEBSK10...4 2.2 INDATA...4 2.2.1 GRUNDDATA...5
Del 3 UTGÅVA 2:2016. Dimensionering av träkonstruktioner. Dimensioneringsexempel
Dimensionering av träkonstruktioner Dimensioneringsexempel Del 3 UTGÅVA 2:2016 Dimensionering i brottgränstillstånd (ULS) Dimensionering av träförband Sammansatta träelement Horisontalstabilisering Dimensionering
Äldreomsorgnämndens rapport till kommunfullmäktige angående antal beslut om bistånd som inte har verkställts till och med 31 mars 2013
2013-04-16 AN-2013/240.739 1 (10) HANDLÄGGARE Malmsten, Susanne Äldreomsorgsnämnden Susanne.Malmsten@Huddinge.se Äldreomsorgnämndens rapport till kommunfullmäktige angående antal beslut om bistånd som
David Wessman, Lund, 30 oktober 2014 Statistisk Termodynamik - Kapitel 5. Sammanfattning av Gunnar Ohléns bok Statistisk Termodynamik.
Sammanfattning av Gunnar Ohléns bok Statistisk Termodynamik. 1 Jämviktsvillkor Om vi har ett stort system som består av ett litet system i kontakt med en värmereservoar. Storheter för det lilla systemet
CAEMRK12 Grundplatta. Användarmanual
Användarmanual Eurocode Software AB 1 Innehåll 1 INLEDNING...3 1.1 TEKNISK BESKRIVNING...3 2 INSTRUKTIONER...4 2.1 KOMMA IGÅNG MED CAEMRK12...5 2.2 INDATA...5 2.2.1 GRUNDDATA...6 2.2.2 GEOMTERI...7 2.2.3
TENTAMEN I FÖRDJUPNINGSKURS I BYGGKONSTRUKTION
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Byggteknik TENTAMEN I FÖRDJUPNINGSKURS I BYGGKONSTRUKTION Datum: 016-05-06 Tid: 9.00-15.00 Antal uppgifter: 4 Max poäng: 40 Lärare: Annika Moström Hjälpmedel: