STUDIEANVISNING för 790G60. Kristendomens historia, fortsättningskurs, 15 hp

Transkript

1 1 LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för kultur och kommunikation Religionsvetenskap Höstterminen 2015 Kjell O Lejon, professor, studierektor STUDIEANVISNING för 790G60 Kristendomens historia, fortsättningskurs, 15 hp Kursansvarig: Kjell O. Lejon, professor Kontor: Hus Key, rum 4438 Tel.nr: E postadress: kjell.o.lejon@liu.se Administratör: Kristina Hellman Kontor: Hus Key, rum 4408 Tel.nr: E postadress: kristina.hellman@liu.se Studievägledare: Birgitta Lönning Kontor: Hus Key, rum 4226 Tel.nr: E postadress: birgitta.lonning@liu.se

2 2 KURSINFORMATION 790G60 Delkurs 1: Introduktion (3hp) Delkursen är en introduktion till det kristendomshistoriska studiet: Deldiscipliner, forskningslinjer och problemområden. Schema Dag och datum Tid och plats To 20/ Innehåll Seminarium 1: Introduktion delkurs 1 Läshänvisningar Inlämning av arbeten To 10/ (obs! forts ) Enskild inläsning samt skrivarbete/uppgiftslösning Seminarium 2: Sammanfattning delkurs 1 Inlämning av huvuduppgift 1 vid seminariets start Instruktion för enskilt arbete delkurs 1 Det individuella arbetet skall innehålla: 1. En beskrivning av kristendomens historia omfattande ca ord: dess discipliner (3st ) och deldiscipliner (inom kyrkohist. och kyrkovet.), dvs. vad dessa omfattar, vilka frågor och problemställningar som kan ställas i de kristendomshistoriska studierna, m.m., dvs. ditt arbete skall sammanfatta det samlade introduktionsmaterialet (introduktionsseminariet, bok och LISAM materielet, samtliga artiklar du kan ta hjälp av frågorna nedan, under Inför seminariet den 10 september ), samt av arbetsfrågor till Bexells bok under fliken kursdokument på LISAM, samt: 2. Egna för kursen relevanta reflektioner omfattande c:a 350 ord (ex.vis en reflektion över vad du funnit särskilt intressant, lärorikt och/eller upplysande och varför, vad du anser behöver belysas mer utförligt och varför, vad du skulle vilja fördjupa dig i, etc.) Arbetet skall inlämnas till kursansvarig (1 ex., papperskopia) enligt schema. För sent inlämnat arbete kan inte tilldelas VG. Det inlämnade materialet utgör huvuddelen av examinationsmaterialet för delkus 1.

3 3 Inför seminariet den 10 september Var redo att presentera svar på frågorna nedan (genom exempel och resonemang utifrån texter och genomgångar under delkursen): Vilka discipliner och underdiscipliner finns inom det kristendomshistoriska området? Vilka är deras huvudinriktningar/forskningsinriktningar? Förklara och exemplifiera. Vad är kyrkohistorien? (discipliner och underdiscipliner) Kyrkohistorien som teologisk disciplin När början kyrkohistorien? Kyrkohistorieämnets gränser. Kyrkohistoriens periodisering. Vilken tes driver Carr? Hur driver han den? Vilken tes driver Eusebius i sin historieskrivning? Hur? Vilken tes driver Braw? Hur? Vilken problemställning tas Thurén upp? Beskriv. Delkurs 2: Utvecklingslinjer (7,5hp) To 10/9 (forts. från 9.15 ) Seminarium 2, forts: Fornkyrkan Läs vald huvudbok och speciallitteratur efterhand och redovisa enligt nedan. Individuella studier, huvudbok och speciallitteratur Fre 18/ E inlämning av specialuppgift 1 (Irenaeus) Ons 23/ Seminarium 3: Fornkyrkan forts. Konstantin Tidig medeltid Individuella studier, huvudbok och speciallitteratur To 1/ E inlämning av specialuppgift 2 Må 12/ Fre 23/ (obs!) Seminarium 4: Medeltid: Ett kristet Europa Individuella studier, huvudbok och speciallitteratur Seminarium 5: Förreformation, reformation och motreformation Huvudlinjer 16/1700 tal Individuella studier, huvudbok (Augustinus)

4 4 och speciallitteratur Ti 10/ E inlämning av specialuppgift 3 (Lejon) Fre 20/ E inlämning av specialuppgift 4 (vald bok) Fre 27/ Seminarium 6: 1800 tal till nutid Opponenter till slutseminariet 21/1 fastställs Individuella studier, huvudbok och speciallitteratur Ons 2/ E inlämning huvuduppgift 2: Kyrkohistoriskt kompendium Under denna delkurs genomförs ett översiktligt studium av kristendomens tvåtusenåriga historia med några specialnedslag/specialstudier. Därvid skall en rad centrala händelser och skeenden, personer och traditioner, etc. uppmärksammans. En i samråd med kursansvarig vald huvudbok samt specialstudier (se nedan). Specialstudierna lämnas in under kursens gång enligt schema. Kursen avslutas med en skriftlig inlämningsuppgift samt en muntlig tentamen. Händelser som skall uppmärksammas och beskrivas är bl.a: 1. Kyrkans begynnelse. Möten och spridning i romarriket. 2. Kristenlivets centrum: Gudstjänsten, rötter och utformning 3. Kampen gnosticism kristendom, inkl. de antignostiska fäderna. Specialstudium: Läs Irenaeus bok Bevis för den apostoliska förkunnelsen (upplaga 1997 eller 2007). Skellefteå: Artos. Skicka in en sammanfattning på ca ord (som därför måste vara väl avvägd och preciserad) samt egna reflektioner utifrån boken (250 ord) enligt schema till kursansvarig. 4. Från martyrkyrka till statskyrka. Konstantin. Teologiska kontroverser och nya kyrkoformationer. 5. Augustinus. Specialstudium. Läs Braws Åter till Gud. Skicka in en sammanfattning på ord (som därför måste vara väl avvägd och preciserad) samt egna reflektioner utifrån boken (250 ord) enligt schema till kursansvarig. Romarrikets fall men kyrkas roll stärks. Mission. Religionsskifte i Norden. 6. Ett kristet Europa: klosterrörelsens enorma betydelse, striden om makten påvekejsare, korståg, vallfart, medeltidens lärda värld (läs bl.a. kapitlen Pernler, Lärdomshistoriska perspektiv och Lejon, Petrus de Dacia, se litteraturlistan nedan) 7. Orsaker till de reformatoriska rörelserna. Förreformatorer, reformatorer. Reformation, splittring och konsolideringsprocesser, motreformation och 1800 talets huvudlinjer: Pietism, upplysning, modernism, konfessionalism, pluralism, protestantisk världsmission, Nordamerika.

5 5 9. Specialstudium: Kontroversen kristendom modernism. Läs Lejons bok Till Kristendoms försvar (Skellefteå: Artos). Skicka in en sammanfattning på ca (som därför måste vara väl avvägd och preciserad) samt egna reflektioner utifrån boken (250 ord) enligt schema till kursansvarig talets huvudlinjer: angrepp och svar, ekumenik, liturgisk förnyelse, den enorma tillväxten. Specialstudium: Läs egen vald bok om den helt moderna kristendomsutbredningen, t.ex. allmänt eller på specifika platser. Skicka in en sammanfattning på ca (som därför måste vara väl avvägd och preciserad) samt egna reflektioner utifrån boken (250 ord) enligt schema till kursansvarig. Den skriftliga översiktssammanställningen av den kristna kyrkans utveckling skall omfatta ord. Till denna sammanfattning skall du foga självständiga kommentarer (c:a 500 ord) om vad du funnit mest intressant, vilka insikter som varit mer givande och varför, kommentarer om historieskrivning (utifrån vad du lärt dig i delkurs 1a), vilka personer eller händelser som står ut i din kyrkohistoriska läsning. Detta skall lämnas in enligt schema till kursansvarig. Delkurs 3: Fördjupning/Självständigt arbete (4,5hp) To 3 dec Enskild inläsning och skrivarbete, huvuduppgift 3. Må 18/ Skicka in fördjupningsarbetet, huvuduppgift 3, till kursansvarig och To 21/ medstudenter Slutseminarium Redovisning av huvuduppgift 3, samt opposition. Se nedan. Arbetet kan koncentreras till ett kyrkohistoriskt, kyrkovetenskapligt eller missionshistoriskt problem, ett kyrkohistoriskt skeende eller en utvecklingsfas, en person eller tradition, etc. Förslag på ämne (preliminär titel och undertitel på arbete samt några rader om preliminär litteratur (några primära och sekundära källor) och hur du tänkt dig upplägget av arbetet, sammantaget max. 400 ord) skall inlämnas till kursansvarig enligt schema. Notera att ämnet bör vara klart avgränsat och koncentrerat för att ett rimligt fördjupande studium omedelbart skall kunna påbörjas. Sök och fastställ en uppgift på ett så tidigt stadium som möjligt, genomför litteratursökning (primärt och sekundärt material), beställ litteratur, dokument, etc.

6 6 och påbörja inläsningen, fastställ ett primärt arbetsupplägg och påbörja skrivprocessen.. Inlämningsuppgiftens omfattning: c:a ord exklusive källoch litteraturförteckning. I arbetets inledning bör syfte, frågeställningar, avgränsningar (i tiden, materialmässigt, etc.), källmaterialet och arbetssättet (metoden) kortfattat presenteras. Såväl primära som sekundära källor skall utnyttjas vid studiet, minst fem av varje. Arbetet skall avslutas med en sammanfattning, som bör ha en tydlig koppling till inledningen (syftet, frågeställningar, etc.). Citera och hänvisa på vederbörligt sätt. Fotnoter skall brukas och en käll och litteraturförteckning skall avsluta arbetet (se nedan) Arbetet skall vara inlämnat/inskickad till kursansvarig och kursdeltagare i elektronisk form enligt schema. För sent inlämnade arbeten kommer inte att kunna erhålla ett Väl Godkänt resultat. Under slutseminariet skall du presentera ditt arbete: 1. Presentera ämnet och varför du valt detta ämne 2. Presentera arbetets huvudsakliga innehåll (inte allt material eller allt du finner intressant!) 3. Sammanfatta resultaten av ditt arbete Dessa tidsramar erfordrar mycket goda presentationsförberedelser från studenternas sida, som bör resultera i ett kort och koncist presentationsmaterial (o/h eller annat presentationsmaterial som tydliggör framställningen kan brukas). Du skall noga ha läst igenom en annan students arbete förbereda ett enkelt opponentskap. Opponentskapet genomförs på så sätt att opponenten ställer fyra meningsfulla frågor alternativt kort tar upp fyra huvudpunkter om kurskamratens arbete till kort diskussion. Det kan gälla arbetets disposition eller innehåll (något som borde kommenteras och/eller förklaras, metodiska frågor eller brister, innehållsmässiga frågor eller brister, bruk av källmaterial, vetenskaplig stringens, etc.). Eventuell kritik skall vara konstruktiv och gärna innehålla alternativa lösningar. Opponentskapets utförande samt uppsatsstudentens förmåga att respondera ingår som en del i betygsättningsprocessen av delkursen. Citat m.m. Citat anges med citationstecken (exempelvis»xx» eller yy ). Som citationstecken inom citat används enkelt citationstecken (exempelvis yy ).

7 7 Boktitlar, tidningar, etc., anges alltid med kursiv stil, både i löpande text och i käll och litteraturlistan (Exempel: I Mässa i medeltida socken finner vi att ; I Svensk Pastoraltidskrift diskuteras ). Artiklar (även tidningsartiklar) sätts inom citationstecken, både i löpande text och i käll och litteraturförteckningen. Alla titlar, etc., som tas upp i texten skall även finnas med i käll och litteraturförteckningen. Utformning av fotnoter, exempel: Martling (1987), 55. Flinders & Mills (1993), 122f. Utformning av litteraturlista, exempel: Bok: Martling, Carl Henrik (1987), Den talande tystnaden. Om det liturgiska symbolspråket. Stockholm: Verbum. Bok med två författare: Flinders, David J. och Mills, Geoffrey E. (Red.) (1993), Theory and concepts in qualitative research: perspectives from the field. New York: Teachers College Press. Artikel i editerad bok: Härdelin, Alf (1984), Monastisk teologi en praktisk teologi före skolastiken. Artikel i Kyrkohistorisk årsskrift 1984: Uppsala: Almqvist & Wiksell. Artikel i tidskrift: Lance Banning (1986), Jeffersonian Ideology Revisited: Liberal and Classical Ideas in the New American Republic, William and Mary Quarterly 43 (January 1986): Elektronisk källa: Bruce Pegg (1998), National Writing Centers Association, Resources for Writers. [Online] Tillgänglig: [ ].

8 8 Allmänna bedömningsgrunder för Godkänt respektive Väl godkänt och Underkänt resultat på kurser inom ämnesområdet religionsvetenskap Godkänd För att studenten skall erhålla betyget godkänd på en kurs skall följande krav uppfyllas: Den studerande visar förmåga att identifiera, formulera, analysera och diskutera för kursen specifik information och problematik, inklusive att använda teorier och centrala begrepp för att relevant kunna reflektera kring kursens innehåll (se kursmålen). Den studerande visar förmåga att producera texter med ett för kursen relevant innehåll och med en tydlig struktur, samt med en argumentation väl förankrad i vetenskaplig litteratur och/eller föreläsningar och/eller seminarier. Valt referenssystem tillämpas på ett konsekvent. Väl Godkänd För att studenten skall erhålla betyget väl godkänd på en kurs skall följande krav uppfyllas: Den studerande visar god förmåga att ta ett kvalificerat helhetsgrepp på kursens innehåll genom att med analytiskt djup identifiera, formulera, analysera och diskutera för kursen specifik information och problematik, inklusive att använda teorier och centrala begrepp för att relevant kunna reflektera kring kursens innehåll (se kursmålen). Den studerande visar god förmåga att producera kvalificerade texter med självständiga resonemang på ett för kursen relevant sätt avseende innehåll och med en tydlig struktur, samt med en argumentation väl förankrad i (vetenskaplig) litteratur och/eller föreläsningar och/eller seminarier. Valt referenssystem tillämpas på ett konsekvent sätt. Underkänd Om man inte uppfyller kriterierna för Godkänd innebär det att man blir underkänd. Nedan särskiljs några kriterier som direkt och enskilt kan ligga till grund för att den studerande ges betyget Underkänd på kursen: Den studerande visar oförmåga att identifiera, formulera, analysera och diskutera för kursen specifik information och problematik, inklusive att använda teorier och centrala begrepp för att relevant kunna reflektera kring kursens innehåll

9 9 Den studerandes skriftliga produktion kännetecknas av allmänt tyckande och brist på förankring i t.ex. kurslitteratur eller annan för kursen relevant litteratur och/eller föreläsningar och/eller seminarier. Valt referenssystem tillämpas på ett inkonsekvent sätt. Den studerande inlämnar skriftligt arbete som i enlighet med Linköpings universitets policy betraktas som fusk/plagiat (se även nedan: Övrig viktig information). 1 1 Den definition av fusk och plagiat som Linköpings universitets disciplinnämnd utgår ifrån finns i Högskoleförordningen (10 kap. 1 ): Disciplinära åtgärder får vidtas mot studenter som 1. med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid prov eller när studieprestation annars skall bedömas... För kännedom kan här noteras att ett plagiat är något som studenten antingen inte har skrivit själv, utan som direkt har övertagits från någon annan författare genom att skriva av eller att kopiera från en källa, exempelvis en bok, en artikel eller en hemsida, eller som saknar en ordentlig källhänvisning som visar var det avskrivna/kopierade har sitt ursprung. En student får och skall naturligtvis fritt referera och citera källor eftersom det ingår i ett vetenskapligt arbete, men det måste klart framgå vilka dessa källor är som brukas. Man kan samla ihop flera källhänvisningar i samma not/parentes efter ett kortare avsnitt. Dock ska man alltid ha en källhänvisning med sidor direkt efter ett citat. Som verktyg för att komma tillrätta med plagiat använder vi oss i vissa kurser av databasen URKUND, till vilken studenten ska skicka sin examinations och/eller fördjupningsuppgift. Se även brödtexten nedan.

10 10 Övrig viktig information FÖR ORIENTERING OM CITERINGSTEKNIK OCH CITERINGSSTILAR Se och referera/citeringsteknik?l=sv SPRÅKVERKSTÄDER Språkverkstäderna är öppna för alla studenter vid Linköpings universitet som vill ha hjälp med muntlig eller skriftlig framställning på svenska och engelska. Hjälpen är kostnadsfri. Du kan få hjälp med att formulera dig bättre i vetenskapligt skrivande. Det kan handla om PM, rapporter och andra liknande texter som är vanliga under universitetsutbildningen. Observera dock att vi inte korrekturläser. Syftet är att ge hjälp till självhjälp. I Språkverkstäderna kan du också få hjälp med muntliga uppgifter, att planera en redovisning, manusteknik, förberedelser, tekniska hjälpmedel med mera. Våga tala kurser ges också på kvällstid varje termin. Besök gärna hemsidan: FUSK/PLAGIERING Nedanstående text återfinns på: Vad är plagiering? Att plagiera innebär enligt Svenska Akademiens ordlista att stjäla andlig egendom genom att skriva av text utan att ange källa. Enligt Disciplinnämnden på Linköpings universitet är plagiat när man presenterar någon annans arbete som sitt eget; detta inkluderar bl.a. texter, idéer, siffror eller bilder. När studenter plagierar tar sig detta ofta formen av att: Man skriver om en annan författares text men byter endast ut några få ord i sin egen text jämfört med originaltexten; Man använder material från ett tidigare godkänt arbete och lämnar in det igen på en ny kurs utan tillstånd från läraren; Man använder en annan students arbete och presenterar det som sitt eget; Man kopierar ett stycke ur en text på internet utan att markera citat eller referera till källan

11 11 Man tar en annan författares idéer, skriver om texten med egna ord utan att ange referens Ovanstående exempel är olika former av plagiat. Enligt Svenska Akademiens ordlista beskrivs ett plagiat som litterär eller konstnärlig stöld Detta kan hända när du kopierar och klistrar in material från olika källor i ditt eget arbete med tanken att du ska skriva om det senare, men sedan glömmer vilket som var ditt eget och vilket som var det kopierade. Enligt disciplinnämnden förekommer det också att studenter lämnar in ett arbete som inte är den slutgiltiga versionen och som därför innehåller kopierat material från andra källor. De förväntar sig sedan att få möjlighet att lämna in arbetet på nytt på basis av lärarens kommentarer. Så är dock inte fallet. Arbeten som lämnas in måste vara den slutgiltiga versionen och får inte innehålla något som kan räknas som plagiat. Ett tips för att undvika detta är att du läser och tolkar texten och därefter återger den med dina egna ord direkt! Definitionen av "material" används i dess bredaste form och innefattar bl.a. texter, figurer, bilder, ljud, video, idéer och tabeller. Definition av att "använda" sig av andras text innefattar alla former som citering, kopiering, parafrasering eller översättning. Observera att det inte spelar någon roll om du missat att ange en referens av misstag eller avsiktligt, båda fallen är plagiat. Självplagiat är när man återanvänder egna tidigare publicerade/inlämnade arbeten. Man refererar till egna texter på samma sätt som till andra källor. Att undvika plagiering är relativt enkelt: ange alltid en fullständig referens när du använder andra författares material. För information gällande referat och citat, se t.ex: och DISCIPLINÄRENDEN Handläggning av disciplinärenden regleras i Högskoleförordningens 10 kapitel. De disciplinära åtgärder som en högskola får vidta är varning eller avstängning. Dessa åtgärder kan vidtas när en studerande: med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid prov eller när en studieprestation skall bedömas.

12 12 stör eller hindrar undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen vid högskolan. stör verksamheten vid högskolans bibliotek eller annan särskild inrättning inom högskolan. utsätter en annan student eller en arbetstagare vid högskolan för sådana trakasserier eller sexuella trakasserier som avses i 1 kap. 4 diskrimineringslagen (2008:567). För mer information, se: rattigheter sakerhet/lagar regler rattigheter/disciplinarenden?l=sv

13 13 Litteraturlista Delkurs 1 Bexell, Oloph (1996), Kyrkovetenskapliga forskningslinjer: en vetenskapsteoretisk översikt. Lund: Studentlitteratur. (Finns som e bok på AdLibris.) Kompendiematerial utlagt på LISAM under fliken kursdokument. Delkurs 2 Huvudbok: Vald huvudbok/valda böcker: översikter, som skall täcka in hela eller stora delar av den kristna kyrkans historia. Valet skall godkännas av kursansvarig. Specialstudier Braw, Christian (1994), Åter till Gud. Trons mönster hos Augustinus. Skellefteå: Artos. Irenaeus (uppl el. 2007), Bevis för den apostoliska förkunnelsen. Skellefteå: Artos. Lejon, Kjell O. (2002) Till Kristendomens försvar. Skellefteå: Artos Två kapitel ur: Lejon, Kjell O. (2005), Diocesis Lincopensis II. Medeltida internationella influenser några uttryck för en framväxande östgötsk delaktighet i den västeuropeiska kultursfären (Skellefteå: Artos), sidorna (Pernler), (Lejon). Vald bok om modern utveckling. Valet skall godkännas av kursansvarig. Att läsa relevanta originaldokument i: Martling, Carl Henrik (2007), Kyrkligt documentarium: kyrkans historia i dokument, Skellefteå: Artos. Delkurs 3 Relevant litteratur till det skriftliga specialstudiet. Fastställs i samråd med kursansvarig.