Besöksmål. Biogas. Skaraborg

Transkript

1 Besöksmål Biogas Skaraborg

2 Besöksmål GÅRDSANLÄGGNINGAR NATURBRUKSGYMNASIET, SÖTÅSEN, TÖREBODA Naturbruksgymnasiet Sötåsen invigde sin biogasanläggning I anläggningen rötas främst gödsel och vall. Beräknad produktion är drygt kwh per år. Energin som utvinns blir elektricitet och värme. Ett av syftena med anläggningen är att använda den för utbildning både av skolans elever samt andra intresserade. På skolan fi nns även en energihall där det fi nns möjlighet att i praktiken testa olika typer av pellets- och havrebrännare. I hallen fi nns även vedpanna, ackumulatortank och solfångare. Mätutrustning för att se t.ex. rötgastemperatur fi nns installerad. Naturbruksgymnasiet Sötåsen anordnar kurser och utbildningar inom förnyelsebar energi samt tar gärna emot studiebesök. Det fi nns även möjlighet för skräddarsydda kurser efter önskemål. Kontakt: Maria Gustavsson tel , e-post maria.gustavsson@hush.se HÖGEBO, HÄLLEKIS Gårdsanläggningen på Högebo i Götene kommun stod klar sommaren I anläggningen ska det rötas främst fl ytgödsel samt även en del fastgödsel från svin. Produktionen beräknas bli MWh per år. Energin som utvinns blir elektricitet via ett kraftvärmeverk samt värme via en gaspanna. Kontakt: Lars Åslund tel GÖTENE GÅRDSGAS, ST. SVENSTORP Götene Gårdsgas AB är ett företag inom koncernen Sveaverken som projekterar och bygger gårdsbaserade biogasanläggningar. Den första anlägg-ningen, som är en prototyp, byggdes på St. Svenstorp Rötkammaren rymmer 220 m 3 och rötar ca m 3 svinfl ytgödsel per år. Gasproduktionen är m 3 gas per dygn som innehåller ca 65 % metan (detta motsvarar ca 766 MWh per år). Gasen används till elproduktion och värme. Kontakt: Bo Johansson tel , e-post: svenstorp@r.lrf.se

3 Besöksmål KOMMUNALA ANLÄGGNINGAR MARIESTAD ENERGI Avloppsslam från reningsverket i Mariestad och ytterligare fyra mindre reningsverk samt från enskilda avlopputgör basen i biogasproduktionen började man röta slammet och ytterligare fem år senare monterades en gaspanna och detta innebär att biogasen numera används till värmeproduktion. Kontakt: Owe Ekman tel , e-post owe.ekman@mariestad.se KRETSLOPP FALKÖPING Falköpings kommun började producera biogas från avloppsslam på 1950-talet. I dag produceras biogas även från organiskt hushållsavfall. Sedan 2008 uppgraderas biogasen till fordonsbränsle. I dagsläget räcker biogasen till att försörja 300 personbilar. Gårdsbaserade anläggningar har möjlighet att ansluta sig med en rågasledning som går till uppgraderingsanläggningen. Falköpings har inom EU-projektet, Biogas- Max, utvecklat Falköpingsmodellen. En i dag internationellt använd modell för att utveckla lokala biogasstrategier. GÖTENE VATTEN OCH VÄRME AB Biogas har producerats vid reningsverket i Götene sedan 1983 av det kommunala bolaget Götene Vatten och Värme. I dagsläget produceras MWh per år. Biogasen omvandlas till elektricitet via en turbin och till värme via en gaspanna. Kontakt: Joakim Andersson tel e-post: joakim.andersson@gotenevatten.se Kontakt: Ida Helander tel , e-post ida.helander@falkoping.se

4 STADSKVARN, SKÖVDE Skövde kommun har producerat biogas sedan 1940-talet. Den nya biogasanläggning togs i drift 2003 i ett samarbetsprojekt med Skövde Slakteri AB. I anläggningen rötas restprodukter från slakteriet. Efter rötning och avgasning återstår biogödsel som används som ett attraktivt gödningsmedel i jordbruket. Produktionen är ca 4500 Nm 3 per dygn, det motsvarar ca MWh per år. Gasen uppgraderas till fordonsbränsle och säljs till slakteriet för att producera hetvatten. Biogasen används även för produktion av värme till reningsverket samt till fjärrvärmenätet. Kontakt: Pernilla Bratt tel , e-post pernilla.bratt@skovde.se RENINGSVERKET, TIBRO På reningsverket i Tibro rötas sedan 1982 avloppsslam. Biogasen används till elektricitet. Det blir ca kwh per år, samt för värme ca , kwh per år. Kontakt: Mikael Jonson tel e-post: mikael.jonsson@tibro.se RÖDJORNA DEPONI, SKARA I Skara samverkar SITA Sverige AB och kommunen kring produktionen av deponigas. När avfall bryts ner i en deponi bildas metangas. Genom borrade brunnar och horisontella rör tas den biogas som bildas i deponin på Rödjorna tillvara. Mellan och MWh per år utvinns från deponin. Gasen går via en ledning in till Skara för fjärrvärmeproduktion. Skara Energi har sedan 1999 gjort en kraftfull utbyggnad av fjärrvärmenätet. Investeringen i fjärrvärme är den största miljösatsningen som gjorts i Skara kommun. Kontakt: Rickard Emteborg tel e-post rickard.emteborg@sita.se

5 SKARABORGSGAS Det fi nns en potential att årligen producera fordonsgas till bilar bara från restprodukter från jordbruken i Skaraborg. Utvecklingsprogrammet SkaraborgsGas är vår gemensamma plattform för att realisera och utveckla potentialen för att producera biogas på gårdsnivå. Biogas är bra för miljön och skapar en positiv utveckling för landsbygden och lantbruksnäringen. Olika aktörer, privata och offentliga, samverkar för att bygga upp ett framtida biogassystem i Skaraborg. Vill du veta mer om biogas i Skaraborg: VÄRLDENS MILJÖVÄNLIGASTE FORDONSBRÄNSLE Biogas framställs av biologiskt nedbrytbart material, till exempel gödsel, slam från reningsverk, avfall från livsmedelsindustri eller sorterat hushållsavfall. När materialet rötas bildas metangas som kan uppgraderas till fordonsgas. En viktig miljöaspekt är också att man kan använda resterna från rötningen som gödningsmedel. På detta sätt kan man både återvinna näringsämnen och minska användningen av konstgödsel i jordbruket. Ur miljösynpunkt är fordonsgasen enastående, kör du på ren biogas släpper du bara ut mellan 8 till 15 gram koldioxid per kilometer. Det är mer än tio gånger mindre än dagens krav för miljöbilar. Men biogas är inte bara bättre för miljön, den är billigt också. Två till tre kronor, eller 20 procent, billigare än bensin per mil. Biogas är ett bränsle som är billigare än bensin och renare än diesel!

6 BIOGAS I den här foldern presenteras nio biogasanläggningar i Skaraborg av skiftande karaktär och storlek. Alla tar emot studiebesök och delar med sig av sina kunskaper och erfarenheter. Det går utmärkt att göra en studieresa till de olika anläggningarna och kombinera detta med en kortare eller längre kurs i förnyelsebar energi på Naturbruksgymnasiet Sötåsen. Per-Ove Persson SkaraborgsGas Box 124, SKARA Tel: Fax: Mobil: per-ove.persson@hush.se Pascal Tshibanda Skaraborgs Kommunalförbund Box 54, SKÖVDE Tel: Mobil: pascal.tshibanda@skaraborg.se SkaraborgsGas Omslagsfoto: Pascal Tshibanda Foldern är framtagen i samarbete med Klurig Design, info@klurig.com LH Tryck AB, Ulricehamn 2009 KONTAKT