Er referens/dnr: Remissvar. Förslag till föreskrifter om kemiska arbetsmiljörisker samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna

Transkript

1 Arbetsmiljöverket Stockholm Vår referens/dnr: Bodil Mellblom/Dnr 92/2011 Er referens/dnr: Stockholm Remissvar Förslag till föreskrifter om kemiska arbetsmiljörisker samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna Nedan följer Svenskt Näringslivs och dess medlemsorganisationers remissvar på Arbetsmiljöverkets remiss om kemiska arbetsmiljörisker. Vi ser positivt på att Arbetsmiljöverket försöker minska regelmängden och förenkla för framförallt de mindre företagen. Det nya förslaget på föreskrifter om kemiska arbetsmiljörisker har dock på många ställen blivit mer svårläst och svårtolkat än de gamla föreskrifterna. Rubriksättningen bör ses över för att underlätta för läsaren. Många rubriker är onödigt långa och krångliga. Kortare och mer konsekvent rubriksättning skulle bidra till en tydligare helhetsbild och underlätta orienteringen bland paragraferna. Förslaget innehåller mycket hänvisningar fram och tillbaka till andra paragrafer i föreskrifterna och till föreskrifterna om hygieniska gränsvärden vilket gör att den röda tråden blir svår att följa. I konsekvensutredningen, pkt 17 Särskild hänsyn till små företag, sägs reglerna ha utformats för att underlätta för små företag att förstå reglerna för kemikaliesäkerhetsarbete. Mindre företag är ofta ovana att läsa lagtext och kommer troligtvis att uppleva detta förslag som svårbegripligt och leda till en extra administrativ börda genom t ex de olika dokumentationskrav som ställs. Kemikalielagstiftningen både nationellt och internationellt är väldigt komplex. För att underlätta för alla parter är det av största vikt att Arbetsmiljöverkets föreskrifter samordnas med lagstiftningen inom EU, andra myndigheter och Arbetsmiljöverkets övriga föreskrifter. Det är t ex nödvändigt att den dokumentation som efterfrågas i olika lagstiftningar så långt som möjligt harmoniseras så att den administrativa bördan för företagen kan minskas. Vi anser att detta förslag på reviderade föreskrifter inte harmoniserar på önskvärt sätt. Överimplementering förekommer gentemot EUdirektivet och det finns dubbelreglering och oklarheter gentemot flera av Arbetsmiljöverkets andra föreskrifter, t ex AFS 2005:19 Förebyggande av allvarliga S V E N S K T N Ä R I N G S L I V C O N F E D E R A T I O N O F SW E D I S H E N T E R P R I S E P O S T A D R E S S /AD D R E S S : SE S T O C K H O L M B E S Ö K/VI S I T O R S: S T O R G A T A N 19 T E L E F O N /PH O N E : +4 6 ( 0 ) F AX: + 46 ( 0 ) w ww. s v e n s kt nari ng sl i v.s e O R G N R P O S T G I R O : B A N K G I R O

2 2(9) kemikalieolyckor, AFS 2005:1 Mikrobiologiska arbetsmiljörisker, AFS 2000:5 Innesluten användning av genetiskt modifierade mikroorganismer, AFS 2007:5 Gravida och ammande arbetstagare m fl. Arbetsmiljöverkets nuvarande föreskrifter och allmänna råd om laboratoriearbete AFS 1997:10 är konkreta och lätta att förstå. Många företag med laboratorieverksamhet använder dessa som en handbok. Laboratoriearbete förekommer inom alla branscher och sysselsätter många arbetstagare. I förslaget till kemiska arbetsmiljörisker föreslås föreskrifterna om laboratoriearbete att upphöra. Många laboratorier finns på företag som inte har laboratorieverksamheten som sin huvudsakliga verksamhet varför grundläggande kunskap om laboratoriearbete kan saknas hos bl a chefer och arbetsledare. Vi föreslår därför att Arbetsmiljöverket tar fram en handbok om laboratoriearbete samt en temasida på Arbetsmiljöverkets hemsida med motsvarande information som i nuvarande föreskrifter. Svenskt Näringsliv avvisar förslaget i vad avser samtliga regler om sanktionsavgifter. Vår uppfattning är att sanktionsavgifter endast ska finnas i de fall där det är enkelt och tydligt att avgöra en regel överträtts, utan några som helst godtyckliga bedömningar. Denna princip kommer till uttryck i det nyligen överlämnade betänkandet från utredningen En bättre arbetsmiljö genom effektivare sanktioner (SOU 2011:57). Vi menar att AV inte bör utfärda några föreskrifter om sanktionsavgifter förrän betänkandet slutbehandlats. Vi anser att förslaget om sanktionsavgifter med stor tydlighet visar svårigheterna att på ett oantastligt sätt utforma de regler som ska kunna förenas med sanktionsavgifter. Eftersom sanktionsavgifter innebär ett strikt ansvar för arbetsgivaren, måste stränga krav ställas på reglernas utformning, om företagens rättssäkerhet inte ska urholkas. Vi anser att förslaget i fråga om 19, 23 och 50 inte uppfyller dessa stränga krav. Reglerna är otydliga och svåra att tolka och tillämpa för en arbetsgivare. Med formuleringar som uppenbart onödigt, mängden är försumbar, exponeringstiden är kort, om andra åtgärder vidtas som säkerställer att detta inte innebär ökad risk för ohälsa etc. finns det ingen rimlig möjlighet för en arbetsgivare att avgöra vad han/hon ska göra för att uppfylla reglerna. Det är också omöjligt att bedöma om man överträtt en regel och därmed riskerar sanktion. Reglerna brister i förutsebarhet, vilket vi finner oacceptabelt. Kommentarer till enskilda paragrafer 1-3 Syfte och tillämpning 2 Paragrafen är krångligt formulerad med många hänvisningar till arbetsmiljölagen och andra paragrafer i denna föreskrift. Texten i 1 och 2 i AFS 2000:4 är enklare att förstå och vi föreslår därför att denna text används med viss justering. Ansvarsförhållandena som beskrivs i 2 kan komma att bli otydliga i praktiken. Ett exempel skulle kunna vara på en byggarbetsplats där en entreprenör ska göra ett jobb (han är inte samordningsansvarig och tillför ingen kemisk riskkälla till arbetsplatsen). På arbetsplatsen utförs arbete som alstrar kvartsdamm. Arbetet utförs dock inte av entreprenören. Enligt 41 ska arbetsgivaren, alltså entreprenören, föra register över

3 3(9) detta (om inte detta görs riskeras sanktionsavgift om kr). I vilka halter, hur ofta måste man utsättas för kvarts för att register ska föras? Kommer entreprenören att få tillräcklig information för att kunna föra register? Det är ju en annan arbetsgivare som ansvarar för att inte gränsvärdena överskrids. 3 Paragrafen är svår att förstå. I andra stycket står det skyldiga att spara all information som behövs för tillämpningen av förordningen i 10 år och i vissa fall även utarbeta en kemikaliesäkerhetsrapport. Vad är en kemikaliesäkerhetsrapport, när behövs den och vad ska den innehålla? En förklaring krävs både i paragraftexten och i allmänna råden. Texten i paragrafen är ett exempel på där arbetsmiljölagstiftningen behöver förklaras i ett större kontext, i förhållande till Reach. 4 Definitioner En definition på vem som är arbetsgivare saknas. En hänvisning till Arbetsmiljölagens definition finns i 2 men för att göra denna föreskrift tydligare finns ett behov av att definiera arbetsgivarbegreppet direkt i föreskriftstexten. Begreppen Farlig kemisk produkt, Kemisk produkt, Kemisk riskkälla och Kemiskt ämne används inkonsekvent vilket gör att föreskriften blir svår att förstå. Vi ställer oss tveksamma till att alla dessa begrepp behövs. Vi föreslår att begreppet kemisk riskkälla stryks eftersom detta är ett nytt begrepp och enbart bidrar till en ökad förvirring. Definitionerna för begreppen kräver förtydligande och bör exemplifieras i de allmänna råden. En harmonisering med Miljöbalken beträffande begreppen är också önskvärt. AFS 2000:4 harmoniserar bättre med miljölagstiftningen än vad detta reviderade förslag gör. 5-9 Undersökning och riskbedömning I förslaget finns krav på olika typer av bedömningar, man ska bedöma risker och man ska bedöma åtgärder. Det blir otydligt och svårt att förstå vilken/vilka typer av bedömningar som ska göras, t ex i 8-10 används flera varianter av bedömningar samt hänvisningar fram och tillbaka till olika stycken och paragrafer i föreskriften. 5 Tredje stycket som handlar om riskbedömning vid arbete i cistern, brunn, ett lastutrymme eller liknande bör flyttas till 31 där krav finns för denna typ av arbete. Vi menar att föreskrifterna skulle bli lättare att läsa om kraven som gäller detta arbete återfinns på ett ställe. 6 I AFS 2000:4 finns krav på en förteckning för hälsofarliga och brandfarliga kemiska produkter. I det nya förslaget har kravet utökats till att gälla kemiska riskkällor. Begreppet kemisk riskkälla omfattar så mycket mer än nuvarande skrivning. En kemisk riskkälla skulle t ex kunna vara svetsrök och ska i och med detta förslag för-

4 4(9) tecknas. Vi menar att de risker som svetsning medför i form av svetsrök identifieras genom den riskbedömning av arbetsuppgiften som genomförs enligt föreskriften om Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM. Punkterna 1-4 framgår av säkerhetsdatabladet. Innebär det att säkerhetsdatabladet räcker som förteckning/dokumentation? I AFS 2000:4 behövde produkter som hanterades tillfälligt inte föras in i någon förteckning. I förslaget är detta undantag borta. Vår önskan är att detta undantag ska finnas kvar även i de nya föreskrifterna. Det kommer annars att kräva betydligt ökande administrativa resurser för företagen. 7 Paragrafen är svår att förstå. Som vi tolkar det, gäller punkt 2, om man tillverkar en kemisk produkt men detta bör framgå tydligare. I AFS 2000:4, 39 finns krav på att säkerhetsdatablad ska finnas tillgängligt för hälsofarlig och brandfarlig kemisk produkt. I 13, punkt 2 i det nya förslaget står Säkerhetsdatablad, risk- och skyddsinformation om farliga kemiska produkter och andra dokument som krävs enligt 7. Av 7 tycker vi att det är otydligt om säkerhetsdatablad krävs eller ej. Texten behöver förtydligas, både i paragrafen och i de allmänna råden. 8 Vi anser att paragraftexten kan kortas ner till En bedömning ska göras om och när åtgärder behövs för att begränsa risken för att en kemisk riskkälla orsakar ohälsa eller olycksfall i den egna verksamheten. Punktlista 1 och 2 anser vi hör hemma i allmänna råden. 9 Paragrafen är mycket krångligt formulerad. Vi föreslår istället följande skrivning: Om man i en verksamhet hanterar ett ämne som förekommer i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om hygieniska gränsvärden, bilaga 1 (gränsvärdeslistan) så ska bedömning göras av om inandningsluften är godtagbar enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om hygieniska gränsvärden. Mätning av luftföroreningar i andningszonen ska utföras om det inte på annat sätt kan klargöras att exponeringen är godtagbar med hänsyn till de hygieniska gränsvärdena. Om texten kvarstår anser vi att inandningsluften ska ändras till andningszonen (i första, andra och tredje stycket) Dokumentation och information Olika varianter på dokumentation förekommer vilket förvillar och innebär en svårighet att dokumentera rätt, t ex 9-10 och 40. I 9 står "Bedömningen ska dokumenteras särskilt". Varför ska en särskild dokumentation göras och vad innebär det? De flesta företag har rutiner och uppbyggda system för dokumentation. Det är viktigt att

5 5(9) företagen kan fortsätta använda befintliga system och rutiner. De administrativa kostnaderna kommer annars att bli stora. 10 I pkt 6 står att av dokumentationen ska framgå tidpunkten för nästa planerade undersökning och riskbedömning. Nästa tidpunkt för riskbedömning bör styras av om ny information om kemikalien framkommer eller om arbetet med kemikalien förändras. Vi ställer oss tveksamma till om omfattningen på dokumentationen som beskrivs i paragrafen är nödvändig. 11 I denna paragraf anges att "hanterings- och skyddsinstruktioner samt andra rutiner... ska fastställas". Fastställas av vem? "De ska vara skriftliga när de behövs". Hur bedömer man "när det behövs"? 12 Paragrafen är svårtolkad i förhållande till AFS 2005:19 Förebyggande av allvarliga kemikalieolyckor. I allmänna råden till 11 finns beskrivet vad som ska ingå i hanterings- och skyddsinstruktioner. Där finns listat vad som ska göras om en olycka eller tillbud inträffar. Vad skiljer dessa instruktioner från beredskapsplanen i 12? Hänvisningarna i rådstexten till andra föreskrifter behöver förtydligas med numren på föreskrifterna. 13 Vi anser att paragraftexten kan kortas ner till Berörda arbetstagare ska informeras om vilka hälso- och olycksfallsrisker som är förbundna med de kemiska ämnen och produkter som hanteras eller på annat sätt förekommer i verksamheten och om hur dessa risker ska förebyggas. Resterande text menar vi hör hemma i de allmänna råden. Punktlistan blir ytterligare ett dokumentationskrav, delvis med information som inte är befogad. Om punktlistan behålls i nuvarande form saknar vi 36 i punkt Skyldigheter att vidta vissa särskilda åtgärder och följa förbud 15 och 16 Åtgärdstrappan borde vara mer tydlig. Nu beskriver 15 och 16 delvis samma sak. Paragraferna kan slås ihop. Formuleringen i 15 är otydlig och vi undrar vad som menas med... om valet står i rimlig proportion till minskningen av risken i förhållande till andra alternativ. Vi skulle vilja se detta förtydligat.

6 6(9) 19 I 3:e stycket finns en formulering om när märkning får begränsas eller utelämnas. Det är omöjligt för en arbetsgivare att avgöra när de förutsättningar är för handen som tillåter att göra detta. I de allmänna råden finns förvisso en sorts vägledning men även den anser vi vara undermålig, när man använder formuleringar som kan det i vissa fall medföra att märkning kan utelämnas etc. Detta är inte till någon hjälp för en arbetsgivare. Ett oavvisligt krav när det gäller regler som medför strikt ansvar måste vara att det ska vara fullständigt tydligt vad arbetsgivaren ska göra för att uppfylla regeln och därmed undgå sanktion. 23 Vi är också här tveksamma till om kravet är tillräckligt tydligt för att leda till sanktionsavgift. Formuleringen om det inte är uppenbart onödigt. kan nog uppfattas olika. Det kan vara otydligt hur man räknar tre månader från att en åtgärd genomförts. Ny ventilationsutrustning kan t ex ha lång inkörningsperiod eller det kan röra sig om ett antal åtgärder som ska genomföras. Utgår sanktionsavgift om mätningarna är undermåliga? Hur bedöms mätningarnas kvalitet? 26 Punkt 2. Varför står det här farligt kemiskt ämne? Ska det inte vara farligt kemiskt ämne eller produkt? 29 Hänvisningarna till andra föreskrifter bör stå i allmänna råden. I detta fall råden till Vi anser att paragrafen innebär en dubbelreglering gentemot 9 i AFS 2003:3 Arbete i explosionsfarlig miljö. 36 I rubriken står det Arbetstillstånd utfärdat av arbetsgivaren. I paragrafen står det däremot ingenting om något sådant tillstånd. Det står dock att den som ska utföra arbetet ska ha tagit del av skriftliga hanterings- och skyddsinstruktioner och att de skriftligt ska ha intygat att instruktionerna kommer att följas. Detta behöver förklaras. Texten i första stycket kan jämföras med 44. Där är det dock mycket tydligare skrivet. Vi föreslår att 36 förenklas på motsvarande sätt. Hur kommer detta att fungera i praktiken? En entreprenör kommer till ett företag för att svetsa en cistern som innehållit en brandfarlig vara. Vem tar fram de skriftliga hanterings- och skyddsinstruktionerna? Entreprenören eller den som ska få jobbet utfört? Den som ska få jobbet utfört har tillgång till information om kemikalien medan den som utför jobbet har kunskaper om det? Vem ska förvara instruktionerna och intyget? Entreprenören eller företaget som får arbetet utfört eller samordningsansvarig? Varför ska instruktioner och intyg förvaras i tre månader? Förtydliga i allmänna råden t ex med ett exempel på hur ett standardtillstånd kan se ut.

7 7(9) Till paragrafen finns inga allmänna råd. Däremot finns råd till paragrafen under råden till 11. Vi föreslår att allmänna råden som gäller arbete i cistern, brunn, silo, lastutrymme eller liknande flyttas till Särskilda krav för cancerframkallande, mutagena och reproduktionsstörande kemiska riskkällor "Reproduktionsstörande ämnen" omfattas inte av motsvarande artikel i EU:s direktiv 2004/37/EG. Vi anser därför att det är en överimplementering att införa detta begrepp. I de kostnadsberäkningar som finns i konsekvensutredningen går det inte att utläsa vad detta extra krav innebär. Vi önskar en särredovisning av vad extrakraven/överimplementeringen innebär för företagen. I konsekvensutredningen görs en hänvisning till KemIs Priodatabas för att kartlägga hur många ämnen som bedöms vara reproduktionsstörande samtidigt som de inte är cancerframkallande eller mutagena. KemIs Priodatabas är inte relevant för europeiska marknaden. En genomgång av ECHAs register ger troligtvis en mer rättvis bild för att se konsekvenserna av det extra kravet. Harmoniseringen med EU-lagstiftningen är viktig för att konkurrensförhållandena ska vara likvärdiga. Därför ifrågasätter vi om Sverige ska införa regler utöver direktiv 2004/37/EG. Om det bedöms viktigt att ta hänsyn till förhållanden som inte omfattas av direktivet bör Sverige verka för att detta förs in i direktivet i första hand och inte i nationella regler. I rubriken Särskilda krav för cancerframkallande, mutagena och reproduktionsstörande kemiska riskkällor bör det stå farliga kemiska produkter istället för kemiska riskkällor. Hur förhåller sig föreskrifterna om gravida och ammande arbetstagare (AFS 2007:5) till de nya föreslagna föreskrifterna? I de nya föreskrifterna likställs till stor del reproduktionsstörande kemikalier med cancerframkallande och mutagena ämnen. Det innebär t ex särskilt tydliga undersökningar och riskbedömningar. Enligt föreskrifterna om gravida och ammande arbetstagare ska arbetsgivaren när han blir underrättad om att en arbetstagare är gravid undersöka om hon i arbetet utsätts för reproduktionsstörande kemikalier, riskerna med detta och han ska avgöra vilka åtgärder som behöver vidtas. Förhållandet mellan föreskrifterna behöver förtydligas i allmänna råden. Om en kemisk produkt klassas enligt uppräknade kriterier ska tillämpas. När det t ex gäller kvarts finns enl KemI inte någon bindande klassificering inom EU utan företagen själva ska klassificera ämnet, s.k. självklassificering. KemI menar att eftersom IARC klassificerat kvarts som cancerogen så klassificerar vissa företag kvarts med fraserna H350i eller R49 men detta är inget krav. Rekommendationen från branschen är att klassa med fraserna R48/20 alternativt R48/23 beroende på halt av respirabelt kvarts. Vad gör ett företag som hantera en produkt där tillverkaren inte valt att klassificera kvarts som cancerframkallande? Behöver företaget då inte tillämpa 39-44? Hur ska företaget veta hur produkten ska hanteras om det inte framgår i tillverkarens klassning? Finns det flera exempel på denna självklassificering där det kan skilja sig mellan tillverkare hur man klassa ett ämne? Det påverkar ju i så fall hanteringen av ämnet.

8 8(9) När det gäller kvarts kan det bli fråga om en dubbelreglering eftersom det redan finns föreskrifter om kvarts (AFS 1992:16) som i stor utsträckning reglerar samma frågor som kemiska arbetsmiljörisker. 39 Paragrafen kräver en förklaring i allmänna råden. Hur ska den tekniska utredningen gå till? Vad ska den innehålla? Vem ska göra den? Vilken kompetens krävs för att kunna göra en sådan utredning? Det kan finnas tillfällen då arbetsgivare inte själva kan bestämma vilka kemikalier som ska användas utan är beroende av kundkrav. 40 I paragrafen står hanteringen av sådana kemiska riskkällor som avses i 38 I 38 står det dock inte om kemiska riskkällor utan om farliga kemiska produkter. Över lag är det förvirrande med hur kemiska riskkällor och farliga kemiska produkter används. 41 Återigen står det kemiska riskkällor som avses i 38. I 38 står det om farliga kemiska produkter. Arbetsgivaren ska föra register över arbetstagare som utsätts för exponering för carcinogena riskkällor (överträdelse medför sanktionsavgift på kr). Hur ska arbetsgivare hantera detta då carcinogena ämnen bildas i verksamheten, t ex vid svetsning eller bearbetning av lövträ? I registret ska bl a framgå graden av exponering. Praktiska svårigheter uppstår att uppfylla kraven i paragrafen i t ex ett mindre snickeri som producerar varierande produkter, ibland i lövträ (damm från lövträ cancerklassas). Av allmänna råden kan utläsas att för att avgöra exponeringen behövs uppgifter om på vilket sätt arbetstagaren exponerats, hur hög exponeringen varit och hur länge och ofta den skett. Hur ska arbetsgivaren rent praktiskt kunna förvissa sig om exponeringsnivåer i detta fall och veta att det är lövträdsdamm som mäts och inte annat damm? Ska arbetsgivaren mäta varje gång tillverkning sker i lövträd? Under alla moment? Alla arbetstagare? Vem bedömer vad som är rimligt? En förklaring och förtydligande krävs i allmänna råden. Vi har under Definitioner i detta remissvar föreslagit att begreppet kemiska riskkällor tas bort. Ovanstående frågor skulle inte uppstå om kemiska riskkällor ersätts av farliga kemiska produkter. Riskerna med att hantera, i detta fall lövträdamm, identifieras i de riskbedömningar som görs enligt SAM. 44 Till paragrafen finns inga allmänna råd. Däremot finns råd till paragrafen under råden till 11. Vi föreslår att allmänna råden som gäller arbete med cancerframkallande, mutagena eller reproduktionsstörande riskkällor flyttas till Förbud och tillstånd 45 och 47 Varför står böter i ena fallet och sanktionsavgift i andra?

9 9(9) Periodiska mätningar av vissa kemiska ämnen i inandningsluften Vi anser att dessa båda paragrafer bör flyttas till föreskrifterna om hygieniska gränsvärden. Första stycket inklusive punktlistan kan flyttas till 23 i detta förslag och med en hänvisning till föreskrifterna om hygieniska gränsvärden. Paragraftexten är lång och krånglig med många bisatser. Den bör förenklas. Vi är tveksamma till kravet på att mätningar inom tre månader ska skickas in till Arbetsmiljöverket. Det här är ett krav som finns sedan tidigare och vi skulle vilja att Arbetsmiljöverket bättre motiverar detta krav. Vi efterlyser en utredning kring frågor som vilken nytta Arbetsmiljöverket har av inskickade mätrapporter, hur de används? osv. Arbetsmiljöns och Arbetsmiljöverkets nytta av detta krav bör ställas mot kostnaden för arbetsgivaren. Vi tycker dessutom det är tveksamt att tilldöma ett företag en sanktionsavgift för något som egentligen redan är gjort, mätningen är ju genomförd. Den handling som snarare bör bestraffas är om man inte har mätt eller inte vidtagit de åtgärder som behövs om mätningen visar på för höga halter. I texten i första stycket står halten i inandningsluften mäts Ändra till andningszonen. Vi anser att detta är ett mer korrekt begrepp. I allmänna råden till 50, första raden står "...t ex en skyddsingenjör...". Byt ut ordet skyddsingenjör mot arbetsmiljöingenjör. 52 Bestämmelser om straff och sanktionsavgifter Sanktionsavgifterna känns som ett gungfly. Det är ytterst viktigt att det i de paragrafer som är kopplade till en sanktionsavgift klart och tydligt framgår vad som ska genomföras. I detta förslag är det i vissa fall omöjligt för arbetsgivaren att avgöra om aktiviteten är tillfullo genomförd. Myndigheten får tillika stora svårigheter att inspektera och det finns risk för godtyckliga bedömningar. I de paragrafer som förknippas med sanktionsavgift eller böter står det genomgående att överträdelse kan medföra sanktionsavgift eller böter. I 52 står det först Brott mot dessa föreskrifter kan enligt 8 kap. 5 arbetsmiljölagen medföra sanktionsavgifter. Längre fram står det fysiska personer och andra juridiska personer än svenska staten som överträder bestämmelser om ska betala sanktionsavgift enligt 8 kap 5-10 arbetsmiljölagen. På ett ställe står det ska annars står det genomgående kan i föreskriften. Ska det vara så? I den uppräkning av straffsanktionerade paragrafer som görs i 52 finns inte 51 med. 51 finns dock med i den uppräkning där sanktionsavgiftens storlek beskrivs. Vi vill här återigen avvisa detta förslag i vad avser samtliga regler om sanktionsavgifter. SVENSKT NÄRINGSLIV Christer Ågren