Programbeskrivning för den strategiska satsningen CYKLAR OCH ANDRA FORDON I SÄKER OCH SMART SAMVERKAN FÖR EN HÅLLBAR FRAMTID.
|
|
- Peter Åström
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Programbeskrivning för den strategiska satsningen CYKLAR OCH ANDRA FORDON I SÄKER OCH SMART SAMVERKAN FÖR EN HÅLLBAR FRAMTID. OKTOBER 2015
2 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning Bakgrund Syfte med den strategiska satsningen Beskrivning av den strategiska satsningen Genomförande Förväntat resultat Bidrag till FFI-mål Budget... 8 FFI Fordonsstrategisk Forskning och Innovation 2
3 1. Sammanfattning Mot bakgrund av samhällets ambitioner att kraftigt öka antalet cyklister utan att det samtidigt leder till ett ökat antal skadade och dödade cyklister, samt utvecklingen inom aktiva fordonssystem och IKT 1, har ett antal frågeställningar definierats för en strategisk forskningssatsning inom FFI. Cykelsatsningen stämmer väl överens med FFI:s huvudmål Ökad trafiksäkerhet och noll döda i trafiken eftersom cyklister hör till de mest skadedrabbade trafikanterna. Transportpolitiska mål är ytterligare en drivkraft. Ökat resande med cykel är en viktig del i hållbara transporter. Cykelsäkerhet tilldrar sig dessutom ett ökat intresse bland industriaktörer och forskare, nationellt och internationellt. FFI-satsningen kan utveckla den kunskap och förståelse som krävs för att undvika att cyklister och motorfordon kolliderar med allvarliga skador som följd. Avsikten är att utveckla koncept som kan stärka svensk fordonsindustris konkurrenskraft samtidigt som satsningen innebär samhällsekonomiska vinster i reducerat antal skadade, hållbar utveckling av trafikmiljöer etc. En strukturerad och gemensamt uppbyggd kunskapsbas kan ge svensk fordonsindustri och andra aktörer i Sverige möjligheter att utveckla konkurrenskraftiga och robusta lösningar som höjer trafiksäkerheten i framtidens trafik med mångdubbelt fler cyklister i många olika transportfunktioner. Säker samverkan mellan oskyddade trafikanter och motorfordon är ett mångfacetterat och komplext område. För att göra satsningsområdet praktiskt hanterbart fokuseras på cyklister och deras samverkan med varandra och med motorfordon. Beteenden hos cyklister och andra trafikanter, deras interaktioner sinsemellan och mellan fordonen, men också med infrastruktur, är centrala för att förhindra och bemästra riskabla situationer. Om olyckor ändå inträffar ska skador minimeras, och helst hindras helt. Inom satsningen kan projekt av olika slag såsom förstudier, doktorandprojekt, konceptutveckling och demonstratorer utformas med till exempel följande innehåll: Interaktioner mellan cyklister och motorfordon beteenden och konflikter i samspelet Utvärderingsmetoder av lösningar, effekter och samspel Detektion metoder och komponenter för cyklar och motorfordon IKT för säker och smart samverkan mellan cyklister och motorfordon Mekanismer och skydd för cyklisters skador i interaktion med andra trafikanter Samspel mellan automatiserade fordon och cyklar Det förväntade resultatet av denna strategiska satsning gör att FFI-parterna och övriga kan ta ledande positioner i cykelsäkerhet och säkerhet för andra oskyddade trafikanter vilket stärker deras trovärdighet i den globala trafiksäkerhetskonkurrensen och deras marknadsposition. 1 IKT=Informations och kommunikationsteknik FFI Fordonsstrategisk Forskning och Innovation 3
4 2. Bakgrund En cykelsatsning stämmer väl överens med FFI:s huvudmål Ökad trafiksäkerhet och noll döda i trafiken. Cyklister hör till de mest skadedrabbade trafikantgrupperna, 2014 var 12% av de dödade i trafiken cyklister. Totalt är ca 70% av cyklisternas dödsolyckor kollision med motorfordon. Av alla som skadades allvarligt i trafiken under 2013 stod cyklisterna för 45%. Året dessförinnan var motsvarande siffra 40%. 2 Transportpolitiska mål är ytterligare en drivkraft för en cykelsatsning. Ökat resande med cykel är en viktig del i hållbara transporter och minskad klimatpåverkan. Ökad cykling ger dessutom positiva effekter på folkhälsa och närmiljö samt är en viktig del av lösningen för att hantera trängseln i storstäderna. Cyklisters trafiksäkerhet är en grundpelare för cykeltrafikens hållbarhet och attraktionskraft. Trafikutskottet har i januari 2015 klart uttalat önskemål att fokusera på säkerhet för cyklister. Olyckor mellan tunga fordon och cyklister är ett stort problem i många städer. Olycksorsaken är ofta att föraren av det tunga fordonet inte upptäcker cyklisten. Flera stora städer t.ex. London och Köpenhamn tittar på att instifta speciella krav på lastbilar såsom skärpta siktkrav och eventuellt krav på detektionssystem. Buss, liksom kollektivtrafik generellt, och cykel är dessutom transportslag som samhället vill ska öka i städerna. Vi kan således vara på väg mot fler potentiella konflikter mellan tunga fordon och cykel och därmed ett ökande trafiksäkerhetsproblem. FFI kan bidra till att hantera detta. Åtgärder för att minska konflikter mellan tunga fordon och cyklister bedöms även kunna ge nytta för andra trafikanter. Cykelsäkerhet tilldrar sig ökat intresse bland forskare och industriaktörer, nationellt och internationellt. Exempel på detta är: Koncept om aktiva system som uppmärksammar bilförare på cyklister (Jaguar t.ex.), som signalerar för cyklister om en säker passagezon framför bilen (Mercedes) eller som bromsar bilen automatiskt när bil och cyklist riskerar att kollidera (Volvo). Utländska fordonstillverkare har visat upp cyklar på bilmässor, t.ex. elcyklar i Detroit Ericsson, Volvo PV och POC har under 2015 visat upp ett gemensamt system för uppkopplade cyklar som möjliggör proximity alerts till cyklister om att bilar närmar sig och vice versa. EuroNCAP planerar att börja testa bilars förmåga att detektera cyklister Rekordstort antal deltagare i internationella cykelsäkerhetskonferensen november 2014 i Göteborg. Globala policydokument adresserar cyklister och i Horizon 2020 har oskyddade trafikanter varit föremål för en dedikerad utlysning Bland beviljade projekt med svensk medverkan kan XCYCLE nämnas. Det syftar till att förbättra aktiv och passiv upptäckt av cyklister, dvs. att ta fram system som informerar både förare och cyklister om en fara vid korsningar. 2 Källor: Transportstyrelsen och VTI rapport 801. FFI Fordonsstrategisk Forskning och Innovation 4
5 3. Syfte med den strategiska satsningen Denna satsning kan utveckla den kunskap och förståelse som krävs för att undvika att cyklister och motorfordon kolliderar. Avsikten är att utveckla koncept som kan stärka svensk fordonsindustris konkurrenskraft samtidigt som satsningen innebär samhällsekonomiska vinster i reducerat antal skadade, hållbar utveckling av trafikmiljöer etc. En strukturerad och gemensamt uppbyggd kunskapsbas kan ge svensk fordonsindustri och andra aktörer i Sverige möjligheter att utveckla konkurrenskraftiga lösningar som också fungerar vid en kraftig volymökning av antalet cyklister. Framtidsscenariot kan också innehålla en ökad differentiering av cykelfordon och beteenden, liksom förändringar i infrastruktur och drift och underhåll för att öka säkerheten för cyklister. Kopplas denna satsning dessutom samman med Sveriges ledarskap inom automatiserad körning finns en potential för banbrytande koncept och forskning. Kunskap och förståelse för samspelet mellan autonoma system och cyklister som studeras på olika nivåer kan ge värdefull input till hur automatiserade fordon kommer att betraktas av allmänheten. Forskning, koncept- och lösningsutveckling kring cykelsäkerhet är under mognad och uppbyggnad. Antalet skadade och förolyckade bilister har stadigt minskat, bl.a. till följd av innovationer av aktiva säkerhetssystem. Liknande system har inte utvecklats för cyklister. Genom att utnyttja den kompetens och erfarenhet som finns inom trafiksäkerhetssystem för motorfordon och kombinera den med kunskap om cyklister, cykelplanering mm skulle svenskt näringsliv och andra aktörer även kunna bli ledande inom innovation och utveckling av trafiksäkerhetssystem för cykeltrafik. Det bör finnas vidare möjligheter till synergieffekter ur den stora erfarenhet och förståelse för trafiksäkerhet som byggts upp inom fordonsindustrin genom bl.a. tidigare aktiviteter i FFI-programmet, samverkan kring nollvisionen, kollaborativa satsningar som SAFER mm. Sammantaget borde detta innebära affärsmöjligheter för Sverige som har omfattande cykel- och fordonsindustri. 4. Beskrivning av den strategiska satsningen Säker samverkan mellan oskyddade trafikanter och motorfordon är ett mångfacetterat och komplext område. För att göra satsningsområdet praktiskt hanterbart fokuseras på cyklister och deras samverkan med varandra och med motorfordon. Resultat av aktiviteter kommer att kunna nyttiggöras för andra kategorier av oskyddade trafikanter som fotgängare och mopedister, då även dessa grupper samspelar med motorfordon och cyklister i samma typ av trafikmiljö. Säkra cyklister och säkra interaktioner är komponenter i en säker cykelresa som helst ska vara helt fri från incidenter som kan leda till olyckor. Förståelse för beteendet hos inblandade trafikanter, deras riskuppfattning och hur de samverkar med cykelfrämjande infrastrukturåtgärder är viktigt för att få underlag för hur trafikanterna kan påverkas. IKT och uppkoppling har stor potential att bidra. Riskfyllda situationer som trots allt inträffar behöver bemästras för att inte utvecklas till olyckor. Motorfordons sensorer och system blir betydelsefulla Och det är viktigt att kunna utveckla sensorer som kan detektera mer komplexa fall än vad dagens system klarar, som t.ex. cyklister som kommer från sidan i en korsning i hög fart, korsar bilens spår efter sväng FFI Fordonsstrategisk Forskning och Innovation 5
6 eller i döda vinkeln. Ett alternativ kan vara att utveckla system för kommunikation mellan motorfordon och cykel (V2V 3 ) eller fordonsmonterade system som varnar cyklisten. Skydd från skador och minimering av skaderisk när olyckor ändå sker kräver kunskap om skademekanismer. Kompetens om biomekanik och krockvåld är väl utvecklad för framför allt bilpassagerare, och till viss del för fotgängare som blir påkörda. Motsvarande kunskap för cyklister är, bortsett från viss forskning på huvudskador, relativt omogen. Detta gäller också modeller och utvärderingsmetoder för cykelolyckor med motorfordon. I ett framtidsperspektiv kan cyklisten också betraktas som en del i den uppkopplade, smarta staden, och kan både ha rollen som informationsgivare och mottagare. För att cyklister, förare av motorfordon och andra trafikanter ska kunna dra fördelar av att cyklister är uppkopplade och i loopen behövs kunskap om t.ex. sensorbehov, vilken typ av information som är användbar och hur kommunikation ska ske. 5. Genomförande Det relativt omogna området om säker samverkan mellan cyklister och motorfordon behöver bygga upp en kritisk massa av kompetens, med både bredd och djup. En bärande mekanism är projekt av varierande storlek och karaktär, som ger möjlighet att utveckla en gemensam kunskapsbas, förståelse och samtidigt ge underlag till lösningar, som i många fall också gynnar andra oskyddade trafikanter. Projekten kan variera från t.ex. enklare förstudier till doktorandprojekt och demonstratorer. De kan vara av forsknings- och innovationskaraktär, och kan innefatta en eller flera aktiviteter relaterade till att ta fram underlag, utveckla verktyg och metoder, konceptutveckling och systemlösningar för personbilar och tunga fordon, IKT-lösningar, effektstudier och konsekvensbedömningar på olika trafikanter och infrastrukturen är andra exempel. Exempel på projektidéer presenteras nedan: Interaktioner mellan cyklister och motorfordon beteenden och konflikter i samspelet Kvantifiering av risksituationer, riskmedvetande, samspelsbeteende hos cyklister och förare av motorfordon Konfliktstudier, naturalistiska studier, användning av simulator, även cykelsimulator och provbana Utvärderingsmetoder av lösningar, effekter och samspel Modeller för cyklisters rörelse och förflyttning för att kunna utvärdera samspel, och lösningar för interaktion Kartläggning av olika studier och utveckling av nya metoder för att studera samspelet mellan cyklist och motorfordonsförare. Distraktion risker och möjligheter för att motverka distraktion Metoder för utvärdering i virtuell och testbäddsmiljö Cyklande THUMS Total Human Model for Safety 3 V2V=Vehicle to vehicle communication FFI Fordonsstrategisk Forskning och Innovation 6
7 Detektion - metoder och komponenter - för cyklar och motorfordon Sensorer, kameror semiaktiva kretsar för detektion Påverkan på motorfordonets sensorer av interaktionen motorfordon- cykel Standardiserade former av detektering t.ex. ett kommunikationsprotokoll som medger varning för cyklisten. IKT för säker och smart samverkan mellan cyklister och motorfordon: Tekniska förutsättningar o underlag för kommunikationsstandard, protokoll mm o behov av sensorer, detektorer (t.ex. bilar, lastbilar med blind spot detektion av cyklister för att undvika dörröppning, trängning), analysverktyg mm. o hantering av för låg noggrannhet och bortfall/failure o direktkommunikation eller via appar? Integration av digitala lösningar för cykel, cyklist, förare som ökar medvetenhet om trafiksituationen och proaktivt agerande. Kan gälla olika hjälpmedel, sensorer och varningssystem. Kommunikationens innehåll och effekt o Vilken information relaterad till cyklister, motorfordon och infrastruktur kan hjälpa en bilförare, en cyklist, en bil eller en cykel i interaktionen mellan cyklister och motorfordon? Vem ska informeras om vad, när, hur? o Kommunikationens effekt på trafikanterna hur reagerar de? Utfall? Demonstratorer o Hur ge feedback till trafikanter rent tekniskt och innehållsmässigt? o Kvittenser mellan trafikanter, t.ex. Här är jag, jag cyklar - Hur ska de utformas och vad får det för effekter? o Se runt hörnet med hjälp av IKT o Utnyttjande av stora cykelpooler för att testa olika koncept. Madrid 4 har t.ex. en cykelpool med 1500 elcyklar (av karaktären Styr&Ställ) där en andel cyklar skulle kunna utrustas med det som ska undersökas. Mekanismer och skydd för cyklisters skador i interaktion med andra trafikanter Skademekanismer, också utöver huvud- och axelskador, inklusive sekundära islag (i mark eller infrastruktur efter första kontakt med fordon) o Transpondrar på cykel eller cyklisten (klädsel, accessoar, utrustning, etc) som bilen känner av och ger feedback på. Andra tekniker är radar, airbag (adaptive geometry protection). Motorfordons aktiva och passiva system som skyddar cyklister, t.ex. vidareutveckla befintliga bilburna skyddssystem som pedestrian airbag till att även skydda cyklister. 4 public bike rental service madrid FFI Fordonsstrategisk Forskning och Innovation 7
8 Samspel mellan automatiserade fordon och cyklar Studier av samspel i kritiska miljöer mellan fordon med olika grader av automatisering och cyklister, också för att trimma olika fordonssystem. Framtidsstudie, demonstrator där simulatorstudier kan ingå (cykelsimulator, körsimulator). Scenarion med automatiserade och ej automatiserade bilar. 6. Förväntat resultat En utvidgad krets av aktörer knyts till FFI. Dessa och FFI-parterna kan ta ledande positioner i cykelsäkerhet och säkerhet för andra oskyddade trafikanter vilket stärker deras trovärdighet i den globala trafiksäkerhetskonkurrensen och marknadsposition. Detta förväntas resultera i bl.a: Fördjupad förståelse och underlag till att lösningar kan utvecklas med tillförlitliga metoder. Tillämpning i demonstratorer, koncept och innovationer som uppvisar kraftigt reducerad risk för olyckor och allvarliga skador hos cyklister. Möjligheter att ha kvalitetssäkrade metoder för att utvärdera effekten av innovationer och IKT-lösningar. Innovationer som tillvaratar potentialen i samspelet mellan trafikanter och som bygger på distribuerad inblandning av olika aktörer som fordonstillverkare, apputvecklare och tillhandahållare av smarta infrastrukturelement. 7. Bidrag till FFI-mål Stärkt internationell konkurrenskraft för fordonsindustrin och leverantörer genom lösningar och innovationer som främjar vänlig interaktion mellan motorfordon och cyklister. Trots ökat antal cyklister blir det färre olyckor med cyklister inblandade och antalet skadade cyklister minskar. Fler cyklister har attraherats tack vare ökad säkerhet vilket bidragit till bättre miljö, lägre CO2-belastning och mindre trängsel. 8. Budget Satsningen omfattar totalt 35 MSEK i statlig finansiering och fördelas över åren enligt följande: Statlig finansiering 2016 Statlig finansiering 2017 Statlig finansiering 2017 Statlig finansiering sek sek sek sek FFI Fordonsstrategisk Forskning och Innovation 8
Cyklar och andra fordon i säker och smart samverkan för en hållbar framtid
PROGRAMBESKRIVNING FÖR DEN STRATEGISKA SATSNINGEN Cyklar och andra fordon i säker och smart samverkan för en hållbar framtid 2015-10-19 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Bakgrund... 3 3 Syfte
Holistiskt angreppssätt för ökad trafiksäkerhet
Holistiskt angreppssätt för ökad trafiksäkerhet Förstudie av transportföretag och dess organisation Sofia Löfstrand 29 november 2013 Delprogram: Fordons- och trafiksäkerhet Innehåll 1. Sammanfattning...
Kommittédirektiv. Självkörande fordon på väg. Dir. 2015:114. Beslut vid regeringssammanträde den 12 november 2015
Kommittédirektiv Självkörande fordon på väg Dir. 2015:114 Beslut vid regeringssammanträde den 12 november 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska analysera vilka regelförändringar som behövs för en
Transportstyrelsens föreskrifter om kursplan, behörighet D1 och D (konsoliderad elektronisk utgåva);
Transportstyrelsens föreskrifter om kursplan, behörighet D1 och D (konsoliderad elektronisk utgåva); beslutade den 16 februari 2011. Ändringar införda t.o.m TSFS 2012:56. TSFS 2011:24 Konsoliderad elektronisk
Cykelbokslut Varberg 2015
Cykelbokslut Varberg 2015 Mål för cykling i Varberg Cykelbokslutet beskriver vilka mål vi har för cykling och om vi är på rätt väg. Det beskriver även vilka åtgärder och aktiviter som genomförts under
S T R A T E G I F Ö R S T A T L I G A A R B E T S G I V A R E. Arbetsgivare för framtiden statens kompetens utvecklar samhället
S T R A T E G I F Ö R S T A T L I G A A R B E T S G I V A R E Arbetsgivare för framtiden statens kompetens utvecklar samhället 341 376 Utgiven av Arbetsgivarverket 2016 Foto: Getty Images Produktion: Arbetsgivarverket,
Notera att illustrationerna i denna broschyr är förenklade.
Cykelöverfarter Informationen i denna broschyr baseras på Trafikförordningen (1998:1276) Vägmärkesförordningen (2007:90) Lag om vägtrafikdefinitioner (2001:559) Förordning om vägtrafikdefinitioner (2001:651).
Fotgängares fallolycka i trafikmiljö - Varför betraktas den inte som en singelolycka?
Fotgängares fallolycka i trafikmiljö - Varför betraktas den inte som en singelolycka? Monica Berntman Teknik och samhälle, LTH Kan dessa aspekter inverka? Det är inget fordon inblandat i olyckan De är
Cykelhjälmsanvändning - arbetspendlare på cykel
Cykelhjälmsanvändning - arbetspendlare på cykel En observationsstudie utförd vid cykelinfarter till Stockholm Jennie Averby RAP. 1 Juni 2008 1 (12) 2 (12) Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTNING 4 2. BAKGRUND
Systematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2015/2016 Organisationsenhet: STENSFSK/FSK Stensåkra Förskola Fokusområde: Samverkan Cecilia Stenemo, Barn- och utbildningsförvaltningen, Stensåkra förskola,
Press Information. Pedestrian Detection i mörker. Animal Detection
Volvo Car Group Public Affairs PVH50 SE-405 31 Göteborg, Sweden Telephone +46 31 59 65 25 Fax +46 31 54 40 64 www.media.volvocars.com Press Information Originator Malin Persson, malin.persson@volvocars.com
Trafiksäkerhet och väjningsbeteende vid cykelöverfarter Åse Svensson Institutionen för Teknik och samhälle, Trafik & väg Lunds universitet
Trafiksäkerhet och väjningsbeteende vid cykelöverfarter Åse Svensson Institutionen för Teknik och samhälle, Trafik & väg Lunds universitet Bakgrund Väjningsbeteende i cykel-motorfordon interaktioner Pauna
Sanktioner 2010. Uppföljning av restauranger som fått beslut om föreläggande/förbud år 2010
MILJÖFÖRVALTNINGEN Sanktioner 2010 Uppföljning av restauranger som fått beslut om föreläggande/förbud år 2010 En rapport från Miljöförvaltningen Christin Furuhagen & Linda Karlsson Augusti 2011 www.stockholm.se/miljoforvaltningen
Kommittédirektiv. En samordnad utveckling av validering. Dir. 2015:120. Beslut vid regeringssammanträde den 19 november 2015
Kommittédirektiv En samordnad utveckling av validering Dir. 2015:120 Beslut vid regeringssammanträde den 19 november 2015 Sammanfattning En kommitté i form av en nationell delegation ska följa, stödja
Västra Hamnen i Malmö, trafiksäkerheten i planprocessen. Camilla Morland Gatukontoret Malmö stad
Västra Hamnen i Malmö, trafiksäkerheten i planprocessen Camilla Morland Gatukontoret Malmö stad 2 Foto: X-RAY FOTO/Leif Johansson 5 Västra Hamnen Av staten utsedd till nationellt exempel på hållbar stadsutveckling
VÄGKUDDE MÅSEN. Ett stort problem i trafiken idag är de oskyddade trafikanternas säkerhet. I många fall tvingas vi ta till fysiska hinder för att
VÄGKUDDE MÅSEN Ett stort problem i trafiken idag är de oskyddade trafikanternas säkerhet. I många fall tvingas vi ta till fysiska hinder för att komma åt den största boven - hastigheten. I samarbete med
Transportstyrelsens föreskrifter om kursplan, behörighet CE;
Transportstyrelsens föreskrifter om kursplan, behörighet CE; beslutade den 16 februari 2011. Transportstyrelsen föreskriver följande med stöd av 7 och 12 förordningen (1998:978) om trafikskolor. TSFS 2011:23
Del ur Lgr 11: kursplan i teknik i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i teknik i grundskolan 3.20 Teknik har i alla tider varit betydelsefulla för människan och för samhällens utveckling. Drivkrafterna bakom teknikutvecklingen har ofta varit en strävan
Lokala medborgarlöften i Lund 2015
2015-07-30 Lokala medborgarlöften i Lund 2015 Kvartalsrapport 2 1. En tryggare trafiksituation Inventera trafikskyltarna i området samt tydliggöra vilka regler som gäller för fotgängare och cyklister i
Regel 1 - Ökad medvetenhet
Regel 1 - Ökad medvetenhet FN:s standardregler: Staterna bör aktivt öka medvetenheten i samhället om människor med funktionsnedsättning, om deras rättigheter, behov och möjligheter och om vad de kan bidra
Kommittédirektiv. Utvärdering av hanteringen av flyktingsituationen i Sverige år 2015. Dir. 2016:47. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juni 2016
Kommittédirektiv Utvärdering av hanteringen av flyktingsituationen i Sverige år 2015 Dir. 2016:47 Beslut vid regeringssammanträde den 9 juni 2016 Sammanfattning Under 2015 var migrationsströmmarna till
HÖGSKOLEINGENJÖRSEXAMEN BACHELOR OF SCIENCE IN ENGINEERING
Lokal examensbeskrivning Dnr: 541-1492-11 Sid 1 (5) HÖGSKOLEINGENJÖRSEXAMEN BACHELOR OF SCIENCE IN ENGINEERING INRIKTNING: ELEKTRONIK OCH DATORTEKNIK SPECIALISATION: ELECTRONIC AND COMPUTER ENGINEERING
En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (Ds 2015:41)
REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2015-08-17 U2015/04091/GV Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (Ds 2015:41) I promemorian presenterar
ÖVNINGSKÖRNINGSOLYCKOR
Svenska trafik- och transport akademien Rapport Nybro 2012-03-30 Willy Jensen ÖVNINGSKÖRNINGSOLYCKOR - Vilken tidpunkt är farligast - Handledare: Lars Lindén SAMMANFATTNING Övningskörning har varit tillåtet
Krock kompatibilitet mellan personbilar och lastbilar
Krock kompatibilitet mellan personbilar och lastbilar Fredrik Törnvall 2014-04-30 Delprogram: Fordons- och Trafiksäkerhet Innehåll 1. Sammanfattning... 3 2. Bakgrund... 3 3. Syfte... 4 4. Genomförande...
Motion av Fredrik Ahlstedt (M) om ett tryggare Uppsala
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Davidsson Per Eriksson Per Datum 2016-05-31 Diarienummer KSN-2016-0473 Kommunstyrelsen Motion av Fredrik Ahlstedt (M) om ett tryggare Uppsala Förslag till beslut Kommunstyrelsen
Uppförandekod för vindkraftprojektörer. Tomas Söderlund, TSEM AB 1 december 2010
Uppförandekod för vindkraftprojektörer Tomas Söderlund, TSEM AB 1 december 2010 1 Sverige har goda förutsättningar Källa: European Wind Atlas 2 Vindkraften har stort stöd! Källa: SOM-INSTITUTET 3 Vindkraften
Kommittédirektiv. Stödsystem för hantering av innovationer och immateriella tillgångar vid universitet och högskolor. Dir.
Kommittédirektiv Stödsystem för hantering av innovationer och immateriella tillgångar vid universitet och högskolor Dir. 2011:102 Beslut vid regeringssammanträde den 3 november 2011 Sammanfattning En särskild
Uppdrag att genomföra insatser för att förbättra vården för personer med kroniska sjukdomar
Regeringsbeslut III:24 Socialdepartementet 2015-12-17 S2015/07686/FS S2015/08111/FS (delvis) S2015/08132/FS Socialstyrelsen S2015/08200/FS (delvis) 106 30 Stockholm Uppdrag att genomföra insatser för att
PRÖVNINGSANVISNINGAR
Prövning i Matematik 5 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod MATMAT05 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Valfri aktuell lärobok för kurs Matematik 5 Skriftligt prov, 4h Teoretiskt prov Bifogas Provet består av två delar.
3.9 Biologi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet biologi
3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Enkätresultat för elever i åk 9 i Borås Kristna Skola i Borås hösten 2012. Antal elever: 20 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 95% Klasser: Klass 9
Enkätresultat för elever i åk 9 i Borås Kristna Skola i Borås hösten 2012 Antal elever: 20 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 95% Klasser: Klass 9 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till
Vi skall skriva uppsats
Vi skall skriva uppsats E n vacker dag får du höra att du skall skriva uppsats. I den här texten får du veta vad en uppsats är, vad den skall innehålla och hur den bör se ut. En uppsats är en text som
Fastighetskontoret Utvecklingsavdelningen
Sida 1 (10) Innehåll INLEDNING OCH BAKGRUND... 2 Paraplymål... 2 Forumets roll... 2 Fem mål... 2 FORUMETS VISION... 3 HANDLINGSPLAN... 4 FORUMETS ROLL... 4 1. MINIMERING AV RESURSANVÄNDNING OCH MILJÖPÅVERKAN...
Strategi 2013-2017. för Föreningen kulturarvsfostran i Finland
Strategi 2013-2017 för Föreningen kulturarvsfostran i Finland 1. Introduktion Föreningens första strategiska plan omfattar femårsperioden 2013-2017. I utformningen av strategin har både föreningens styrelse
Kvalitetsrapport Så här går det
Kvalitetsrapport Så här går det Uppföljning av det systematiska kvalitetsarbetet på Lärkan förskola, Öja Verksamhetsåret 2013/2014 Kort sammanfattning av enhetens kvalitetsarbete under verksamhetsåret
Lastbilsförares bältesanvändning. - en undersökning genomförd av NTF Väst Sammanställd mars 2013
Lastbilsförares bältesanvändning - en undersökning genomförd av NTF Väst Sammanställd mars 2013 Innehåll Bakgrund och syfte... 3 Metod... 3 Resultat av intervjuer med lastbilsförare... 4 Resultat av bältesobservationer...
Får nyanlända samma chans i den svenska skolan?
Får nyanlända samma chans i den svenska skolan? Sammanställning oktober 2015 De nyanlända eleverna (varit här högst fyra år) klarar den svenska skolan sämre än andra elever. Ett tydligt tecken är att för
Policy för integration och inkludering av nyanlända i Lidingö stad
1 (5) DATUM DNR 2015-11-09 KS/2015:234 Policy för integration och inkludering av nyanlända i Lidingö stad Antagen av kommunfullmäktige den 23 november 2015 2 (5) Inledning Lidingö stad har en lång historia
Vetenskapliga begrepp. Studieobjekt, metod, resultat, bidrag
Vetenskapliga begrepp Studieobjekt, metod, resultat, bidrag Studieobjekt Det man väljer att studera i sin forskning Nära sammankopplat med syftet Kan vara (fysiska) ting och objekt: Datorspel, Affärssystem,
Systematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Rapport År: 2016 Organisationsenhet: NYEFSK/FSK Nye Förskola Fokusområde: Demokrati och värdegrund Övergripande mål: Normer och värden Deluppgift: Klassens kvalitetsrapport
Skogsbruk på ren svenska Lektion 4: Mästare på både förnyelse och återvinning. Tema: Återvinning Ämne: Biologi, Kemi Årskurs: 7-9
Skogsbruk på ren svenska Lektion 4: Mästare på både förnyelse och återvinning. Tema: Återvinning Ämne: Biologi, Kemi Årskurs: 7-9 Förord Sveaskog är landets största skogsägare. Det ger oss både mycket
Slutrapport Vintercyklisten Gävleborg
Slutrapport Vintercyklisten Gävleborg Bodil Dürebrandt, Hållbarhetsutvecklare Gävle kommun Sammanfattning Utmaningen Vintercyklisten Gävle genomfördes i samarbete med Region Gävleborg under vintern 2010/2011.
Skolplan för Svedala kommun 2012 2015
skolplan 2012 2015 Skolplan för Svedala kommun 2012 2015 Nulägesbeskrivning Den kommunala förskolan, grundskolan och gymnasieskolan i Svedala kommun har en gemensam verksamhetsidé. Syftet med verksamhetsidén
Kvalitet i fritidshem Ett kvalitetsstöd för politiker och förvaltning 2014
Kvalitet i fritidshem Ett kvalitetsstöd för politiker och förvaltning 2014 Innehållskvalitet Processkvalitet Strukturkvalitet Resultatkvalitet Utveckling och lärande Formellt och informellt Att lyckas
Tränarguide del 1. Mattelek. www.mv-nordic.se
Tränarguide del 1 Mattelek www.mv-nordic.se 1 ATT TRÄNA MED MATTELEK Mattelek är ett adaptivt träningsprogram för att träna centrala matematiska färdigheter såsom antalsuppfattning, den inre mentala tallinjen
Förberedelsematerial för utvecklingssamtal
Förberedelsematerial för utvecklingssamtal Datum: Medarbetarens namn: Sektion/Avdelning: Chefens namn: 1 Material upprättat av HR 2016-03-01, dnr 241-16. Psykosocial och fysisk arbetsmiljö Arbetsmiljö
Utveckla arbetsmiljö och verksamhet genom samverkan
DEL 1: Utveckla arbetsmiljö och verksamhet genom samverkan Modulen inleds med det övergripande målet för modul 6 och en innehållsförteckning över utbildningens olika delar. Börja med att sätta ramarna
DESIGN. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
DESIGN Ämnet design behandlar den arbetsprocess där man medvetet och innovativt utvecklar produkter så att de uppfyller målgruppens funktionella och estetiska krav. Ibland är design ett led i att utveckla
Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.
Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054, Artikelnummer 2016-6-15 Utgivare: Rättschef Pär Ödman, Socialstyrelsen Socialstyrelsens
EN BÄTTRE KREDITAFFÄR
3 tre SMARTA RÅD FÖR EN BÄTTRE KREDITAFFÄR UC Affärsoptimering Kreditscoringmodeller Tre metoder för att genomföra bra avslagsanalyser i kreditportföljen Det är idag vanligt att kreditgivare bygger kreditscoringmodeller
Upprättad 2009-03-30 Reviderad 2012-07-19. AVVIKELSE och RISKHANTERING riktlinjer
Upprättad 2009-03-30 AVVIKELSE och RISKHANTERING riktlinjer INNEHÅLL Avvikelser och risker 3 Definitioner 3 Ansvarsfördelning 4 Rutiner avvikelse 5 Rutiner riskhantering 5 Orsaker till risker och avvikelser
Sammanfatta era aktiviteter och effekten av dem i rutorna under punkt 1 på arbetsbladet.
Guide till arbetsblad för utvecklingsarbete Arbetsbladet är ett verktyg för dig och dina medarbetare/kollegor när ni analyserar resultatet från medarbetarundersökningen. Längst bak finns en bilaga med
Särskilt stöd i grundskolan
Enheten för utbildningsstatistik 15-1-8 1 (1) Särskilt stöd i grundskolan I den här promemorian beskrivs Skolverkets statistik om särskilt stöd i grundskolan läsåret 1/15. Sedan hösten 1 publicerar Skolverket
valsituationer som rör energi, miljö, hälsa och samhälle. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med kemins begrepp,
1 KEMI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden
Då det finns en elkabel nerdragen till sjön/hamnen föreslår jag att det ska finnas möjlighet för medlemmar att få tillgång till el mot betalning.
2010-07-19 Motion gällande el vid hamnen Då det finns en elkabel nerdragen till sjön/hamnen föreslår jag att det ska finnas möjlighet för medlemmar att få tillgång till el mot betalning. Lämplig användningsområden;
Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen
YTTRANDE Vårt dnr: 2016-03-11 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Cecilia Mårtensson n.registrator@regeringskansliet.se n.nationellplan@regeringskansliet.se Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen
Svar på motion om cykelplan för Strömstads kommun
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 14 (41) 2012-02-16 Kf Ks 7 Au 10 Dnr KS/2011-0372 Svar på motion om cykelplan för Strömstads kommun s beslut: beslutar bifalla arbetsutskottets förslag. Arbetsutskottets förslag
Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:161) om ämnesplan för ämnet anläggningsförare i gymnasieskolan;
1 (14) Dnr 01-2013:589 Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:161) om ämnesplan för ämnet anläggningsförare i gymnasieskolan; beslutade den - - - 2013. Skolverket föreskriver med
Kommunikationspolicy i korthet för Lidingö stad
Kommunikationspolicy i korthet för Lidingö stad En policy ger stöd Att kommunicera är en del av vardagen för oss som arbetar i Lidingö stad. Att kommunikationen fungerar är viktigt för att vi ska kunna
Aktiv väntan asylsökande i Sverige (SOU 2009:19)
Till: Justitiedepartementet 103 33 Stockholm REMISSYTTRANDE Aktiv väntan asylsökande i Sverige (SOU 2009:19) SABOs synpunkter Inledning SABO har i tidigare remissyttranden, senast över betänkandet Försörjningskrav
Svenska som andraspråk, 1000 verksamhetspoäng
Svenska som andraspråk, 1000 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur svenska språket är uppbyggt och fungerar samt om hur det kan användas. Ämnet ger elever med annat modersmål än svenska en möjlighet att
E20 (Utkast - Ska bearbetas vidare!)
E20 (Utkast - Ska bearbetas vidare!) (Kartans utsnitt ska utökas mot norr så att större industriorter såsom bla, Gävle, Sandviken, Avesta framgår) E18 E45 E6 E20 V 40 E4 E6 E4 E20 påverkar tillväxten både
Nyttorealisering i praktiken
SIDAN 1 Nyttorealisering i praktiken Så här har vi gjort och så här planerar vi att göra. Med invånarna i fokus 650 miljoner 2007-2012 kronor för ett samlat utvecklingsarbete med IT som redskap för verksamhetsutveckling
FAQ Barnkonsekvensanalys i Svenska kyrkan
FAQ Barnkonsekvensanalys i Svenska kyrkan Fråga: Vad är det egentligen som Kyrkomötet har beslutat? Svar: Kyrkomötet beslutade den 21 november 2012 om ändringar i Kyrkoordningen som innebär att Svenska
VERKSTÄLLANDE UTSKOTTET 12-10
VU12-10 Protokoll Sida 1 (1) VERKSTÄLLANDE UTSKOTTET 12-10 Tid Torsdag 2012-11-11 kl. 21:00 Plats Teamspeak Närvarande, Diana Diez, Karl Larsson Berörda Förbundsstyrelsen 1 Mötets öppnande att 1 att 2
Två rapporter om bedömning och betyg
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN KVALITETSAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 08-400/3803 SID 1 (9) 2008-09-15 Handläggare: Inger Willner Telefon: 508 33 678 Till Utbildningsnämnden 2008-10-23 Två rapporter om bedömning
Enkätresultat för elever i år 2 i Nösnäsgymnasiet 2 i Stenungsund våren 2014
Enkätresultat för elever i år 2 i Nösnäsgymnasiet 2 i Stenungsund våren 2014 Antal elever: 47 Antal svarande: 40 Svarsfrekvens: 85% Klasser: 12BAa, 12BAb, 12LL Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per
STUDIEHANDLEDNING. Demenshandikapp och bemötande
STUDIEHANDLEDNING Demenshandikapp och bemötande Kunskap om demens är nyckeln till förståelse! Produkten kan beställas från: Nestor FoU-center, Marinens väg 30, 136 40 Handen www. nestor-foucenter.se, tel:
Likabehandlingsplan för läsåret 2010-2011
Likabehandlingsplan för läsåret 2010-2011 - Hagagymnasiets plan för att främja likabehandling och arbeta mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. 1. Inledning Bestämmelser i 14 a kap.
Sociala insatsgrupper
Sociala insatsgrupper Ett samverkansarbete med fokus på unga som riskerar att utveckla en kriminell livsstil Christina Kiernan projektledare, Rikspolisstyrelsen 1 Ett uppdrag fyra delar I mars 2011 fick
Management och hälsa med hjärna och hjärta. HealthSCORE 2.0. verktyget för den hälsofrämjande arbetsplatsen. på individ-, arbetsgrupps- & Ledningsnivå
Management och hälsa med hjärna och hjärta. HealthSCORE 2.0 verktyget för den hälsofrämjande arbetsplatsen. på individ-, arbetsgrupps- & Ledningsnivå Management och hälsa med resultat som syns på sista
Information till elever och föräldrar i skolår 5
Information till elever och föräldrar i skolår 5 Att börja skolår 6 innebär en del förändringar jämfört med tidigare skolgång. När det gäller vilka olika ämnen ni skall läsa och hur mycket tid per vecka
Handelskammarens rapport nr 4 2005. Folkets röst om E22. Allmänhetens svar på frågor om E22 i Skåne, Blekinge och Kalmar län
Handelskammarens rapport nr 4 2005 Folkets röst om E22 Allmänhetens svar på frågor om E22 i Skåne, Blekinge och Kalmar län Inledning Frågan om väg E22:s utbyggnad och betydelse för den sydsvenska tillväxten
BUSINESS @ BIODIVERSITY SVERIGE SVENSKT NÄTVERK FÖR ATT ARBETA MED BIOLOGISK MÅNGFALD & FÖRVALTNING AV NATURKAPITALET
BUSINESS @ BIODIVERSITY SVERIGE SVENSKT NÄTVERK FÖR ATT ARBETA MED BIOLOGISK MÅNGFALD & FÖRVALTNING AV NATURKAPITALET OM INTIATIVET Målet med ett Business@Biodiversity (B@B) Sverige är att skapa ett nätverk
Enkätresultat för elever i år 2 i Praktiska Skövde i Praktiska Sverige AB hösten 2014
Enkätresultat för elever i år 2 i Praktiska Skövde i Praktiska Sverige AB hösten 2014 Antal elever: 18 Antal svarande: 13 Svarsfrekvens: 72% Klasser: År 2 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin
Bild Engelska Idrott
Bild skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material, kommunicera med bilder för att uttrycka budskap, undersöka och presentera olika ämnesområden med bilder,
FORDONSTESTTEKNIK. Ämnets syfte
FORDONSTESTTEKNIK Ämnet fordonstestteknik behandlar den teknik och utrustning som används för att genomföra tester inom det fordonstekniska området. Ämnet behandlar även hur en önskad utvecklingsidé blir
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Broby förskola. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Broby förskola Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Ansvariga för planen Ansvarig förskollärare Sandra M Karlsson
Beslut efter uppföljning för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram
Skolinspektionen Praktiska Sverige AB Org.nr. 556257-5786 Beslut efter uppföljning för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram efter tillsyn i Praktiska gymnasiet Stockholm belägen i Stockholms
Snabbcykelbanan i Solna Stad Förslag på sträckning och utformning
Snabbcykelbanan i Solna Stad Förslag på sträckning och utformning 28 maj 2013 Solna som cykelstad Solna är en stad som dels ligger nära Stockholms innerstad, dels är en kommun med många arbetsplatser.
Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling
Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling Karolinska Universitetssjukhuset Solna Smärtcentrum Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling tar emot patienter med långvarig och svårbehandlad smärta
Befolkningsprognos för Lunds kommun 2011
Kommunkontoret 1 (1) Utvecklingsavdelningen 211-4-14 Jens Nilson 46-35 82 69 jens.nilson@lund.se Befolkningsprognos för Lunds kommun 211 Sammanfattning 211 förväntas Lunds befolkning öka till 112 142 invånare
Riksantikvarieämbetet
SAK Samlingar Ansvar Kvalitet Självskattning för vård och bevarande inom samlingsförvaltning Introduktion Riksantikvarieämbetet Riksantikvarieämbetet 2015 Box 1114 621 22 Visby www.raa.se registrator@raa.se
Livscykelkostnader (LCC) som strategiskt verktyg
Livscykelkostnader (LCC) som strategiskt verktyg Konferens Upphandla 2.0 23 september 2015, Göteborg Sanna Efraimsson Agenda Upphandlingsmyndighetens uppdrag och vårt stöd Vad är LCC? Varför ska man använda
Kurs: Svenska som andraspråk Kurskod: GRNSVA2 Verksamhetspoäng: 1000
Kurs: Svenska som andraspråk Kurskod: GRNSVA2 Verksamhetspoäng: 1000 Kursen ger elever med annat modersmål än svenska en möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera på svenska. Ett rikt språk ger
Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Centralskolan Söder 4-9 i Grästorp hösten 2012. Antal svar: 50
Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Centralskolan Söder 4-9 i Grästorp hösten 2012 Antal svar: 50 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till de skolor som ska tillsynas följande
BRUKARUNDERSÖKNING EKONOMISKT BISTÅND IFO 2015 SOCIALFÖRVALTNINGEN 2016-01-15
BRUKARUNDERSÖKNING EKONOMISKT BISTÅND IFO 2015 SOCIALFÖRVALTNINGEN 2016-01-15 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING... 3 2 AVGRÄNSNINGAR & GENOMFÖRANDE... 3 3 RESULTAT... 3 3.1 AVSER BESÖKET ETT NYBESÖK...4
NO Fysik Åk 4-6. Syfte och mål
NO Fysik Åk 4-6 Syfte och mål Undervisningen i ämnet fysik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om fysikaliska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att undersöka omvärlden. Genom undervisningen
Enkätresultat för elever i år 2 i Mega Musik gymnasium hösten 2014. Antal elever: 47 Antal svarande: 46 Svarsfrekvens: 98% Klasser: MM13
Enkätresultat för elever i år 2 i Mega Musik gymnasium hösten 2014 Antal elever: 47 Antal svarande: 46 Svarsfrekvens: 98% Klasser: MM13 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till de skolor
Landstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2009:10 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2007:5 av Håkan Jörnehed (v) om fler lönebidragsanställda i landstinget Föredragande landstingsråd: Maria Wallhager Ärendet Motionären
Planering - LPP Fjällen år 5 ht-16
Planering - LPP Fjällen år 5 ht-16 Under en månads tid kommer du att få lära dig mer om livet i de svenska fjällen, vilka djur och växter som trivs där samt vilka ekosystemstjänster som är tillgängliga.
2005-01-31. Hävarmen. Peter Kock
2005-01-31 Hävarmen Kurs: WT0010 Peter Kock Handledare: Jan Sandberg Sammanfattning Om man slår upp ordet hävarm i ett lexikon så kan man läsa att hävarm är avståndet mellan kraften och vridningspunkten.
Passionerad Innovativ Professionell
Passionerad Innovativ Professionell IT & Telekomföretagens syn på PSI-utredningen 2014-08-28 Carin Andersson IT- & Telekomföretagens Råd för Öppna Data Startades december 2012 med deltagare som: Bisnode,
Interreg Sverige-Norge 2014-2020. Maud Nässén 2016 09 02 Västsvensk EU konferens Tylösand
Interreg Sverige-Norge 2014-2020 Maud Nässén 2016 09 02 Västsvensk EU konferens Tylösand Innehåll Interreg Sverige-Norge programmet -en del av EU:s 2020 strategi Om programmet Tematiska mål Exempel på
Innovativ varudistribution i Europa
I vägskälet till framtiden Innovativ varudistribution i Europa Bo Östlund TFK Transportforskningsgruppen i Borlänge 2007-11-27 Transportforskningsgruppen i Borlänge AB 1 Problembilden 2007-xx-xx Transportforskningsgruppen
Förstudie: Spårväg Lund C till ESS Ett starkare kunskapsstråk med spår på Lundalänken
Förstudie: Spårväg Lund C till ESS Ett starkare kunskapsstråk med spår på Lundalänken Planeringsprocess: Lagen om byggande av järnväg Behov Efterfrågan Idé Förstudie X Järnvägsutredning? Järnvägsplan Bygghandlingar
www.jagvillhabostad.nu, info@jagvillhabostad.nu Folkskolegatan #7, 11535 Stockholm VERKSAMHETSPLAN 2014
VERKSAMHETSPLAN 2014 Det övergripande målet för organisationens arbete är att bostadsbristen för unga ska upphöra, och att föreningen därmed ska kunna avveckla verksamheten. Genom att ge unga en plattform
En offensiv skola. Skolplan för Kristianstads kommun 2012 2018. R e v i d e r a d h ö s t e n 2 0 1 5
En offensiv skola Skolplan för Kristianstads kommun 2012 2018 R e v i d e r a d h ö s t e n 2 0 1 5 En offensiv skola i en trygg miljö där alla utvecklas utifrån sina förutsättningar Utbildning ger individen