Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM89. Meddelande om EU och Arktis. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Utrikesdepartementet
|
|
- Åke Karlsson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om EU och Arktis Utrikesdepartementet Dokumentbeteckning JOIN(2016) 21 Gemensamt meddelande till Europaparlamentet och rådet En integrerad EUpolitik för Arktis Sammanfattning Meddelandet redogör för EU:s aktuella förhållande till, betydelse för och intressen i Arktis. Det innehåller förslag till strategiska mål, kortsiktiga såväl som långsiktiga, för politikområden där utvecklingen i Arktis är av betydelse för EU. Kommissionen och EU:s höga representant anger i meddelandet tre centrala strategiska målsättningar och prioriterade politikområden för EU:s förhållande till Arktis: Klimatförändringar och skydd av den arktiska miljön, Hållbar utveckling i och omkring Arktis, Internationellt samarbete kring arktiska frågor. Meddelandet betonar även vikten av att EU i framtiden agerar för att underlätta samarbetet mellan medlemsländerna i frågor som rör Arktis, då detta är en förutsättning för att EU effektivt ska kunna svara upp mot de utmaningar som ställs framförallt beträffande klimatfrågan. Regeringen välkomnar kommissionens och den höga representantens meddelande och EU:s fortsatta engagemang i Arktis. Regeringen stöder även EU:s fortsatta ansträngningar att utveckla en välavvägd och sammanhållen politik för Arktis. 1
2 1 Förslaget 1.1 Ärendets bakgrund Det åtta stater som har territorium ovanför polcirkeln och som är medlemmar av Arktiska rådet är USA, Kanada, Ryssland, Sverige, Norge, Danmark (Grönland och Färöarna), Finland och Island. Av dessa är tre medlemsländer i EU (Danmark, Finland, Sverige). Island och Norge är medlemmar av EES (Europeiska ekonomiska samarbetet). Klimatförändringarnas effekter i den arktiska regionen har på senare år blivit alltmer påtagliga och framträdande. I jämförelse med genomsnittet för den globala uppvärmningen sker uppvärmningen i Arktis dubbelt så fort, vilket gör att klimatförändringarna märks först och tydligast norr om polcirkeln. Isavsmältning på land och till havs samt utsläpp och föroreningar skapar en negativ synergieffekt som leder till stora påfrestningar på regionens sköra och ovärderliga ekosystem. Meddelandet tar sin utgångspunkt i att internationellt samarbete är nödvändigt för att svara på den inverkan klimatförändringarna har på Arktis känsliga miljö samt att EU har en viktig roll att spela i att bidra till en hållbar utveckling i det europeiska Arktis. Det globala intresset för Arktis har ökat de senaste åren i takt med att regionens miljömässiga, sociala, ekonomiska och strategiska betydelse har tillskrivits allt större vikt. EU bidrar redan i hög utsträckning, inte minst med finansiering, till den omfattande arktiska forskningen, till den regionala utvecklingen samt till det arbete som utförs inom ramen för Arktiska rådet. Med utgångspunkt i den tidigare strategin från 2008 presenterade kommissionen och EU:s höga representant gemensamt under 2012 förslag på hur EU:s politik för Arktis kunde utvecklas ytterligare med inriktning på tre huvudområden: forskning, hållbar resursanvändning samt en ökad dialog med de arktiska staterna, de arktiska urfolken och relevanta andra partners. I rådsslutsatserna från 12 maj 2014 uppmanades kommissionen och den höga representanten att fortsätta utvecklingen mot en integrerad och sammanhängande EU-politik för Arktis. Som en del av detta arbete, uppmanade rådet kommissionen att även säkerställa en effektiv samverkan mellan EU:s olika finansieringsinstrument i den arktiska regionen. Den 27 april 2016 presenterade kommissionen och EU:s höga representant det aktuella gemensamma meddelandet om Europeiska unionen och Arktis, An integrated European Union policy for the Arctic, och med detta sin tredje strategi för Arktis. För EU:s del erbjuder även det finska ordförandeskapet goda möjligheter att föra fram europeiska förslag och perspektiv på Arktiska rådets arbete. 2
3 1.2 Förslagets innehåll Inledningsvis beskrivs EU:s förhållande till, betydelse för och intressen i Arktis. Meddelandets anger tre centrala strategiska målsättningar för EU:s förhållande till Arktis: - Klimatförändringarna samt skydd av den arktiska miljön, - Hållbar utveckling i och omkring Arktis, - Internationellt samarbete kring arktiska frågor. Klimatförändringarna innebär ett hot mot Arktis och dess känsliga natur. Detta är en internationell angelägenhet som kräver global respons. EU vill samarbeta med de arktiska länderna och urfolken för att dela erfarenheter, expertis och information om klimatförändringarnas påverkan samt kring anpassning och resiliens för att utveckla en ambitiös klimatagenda för den arktiska regionen. EU:s målsättning är att minska utsläppen av växthusgaser med minst 40 procent fram till 2030 och med procent fram till 2050 jämfört med 1990-års nivåer. EU avser vidare att spendera 20 procent av den totala budgeten på klimatrelaterade mål. EU vill också bidra till internationella ansträngningar och initiativ för att begränsa de kortlivade klimatpåverkande föroreningarnas påverkan i Arktis. Nödvändiga anpassningsstrategier inriktade på att hjälpa befolkningen i Arktis att möta klimatförändringarna är EU:s främsta ledmotiv. Forskningen utgör en central del av stödprocessen. Grundläggande är en bättre förståelse för den utveckling som den arktiska regionen genomgår till följd av klimatförändringarna. EU avser att under den kommande tioårsperioden avsätta motsvarande 200 miljoner euro för forskning om Arktis under programmet Horizon Ett annat betydelsefullt initiativ är EU-PolarNet Initiative som samlar 22 europeiska länders forskningsinstitutioner samt organisationer i Kanada, Ryssland och USA kring att ta fram och utveckla ett integrerat europeiskt polarforskningsprogram. Vidare kommer EU:s rymdprogram att ge stöd till forskning kring klimatförändringar i Arktis. EU:s ambition är att begränsa växthusgasernas negativa effekter, att minska utsläppen av kortlivade klimatpåverkande luftföroreningar som sot och metan, samt att begränsa användandet av miljögifter som tungmetaller. Genom att stärka resiliensarbetet avser EU att bättre kunna möta de påfrestningar som regionens biologiska mångfald utsätts för. Utsläppen av föroreningar och tungmetaller drabbar även invånarna i Arktis. Stockholmskonventionen och Minamatakonventionen är viktiga instrument för att minska utsläppen av förorenande ämnen och EU uppmanar alla stater att implementera dessa konventioner. I meddelandet uttrycker EU stöd för FN:s havsrättskonvention UNCLOS och staternas skyldighet att under denna skydda och bevara den marina miljön. Det förordas vidare att marina skyddsområden upprättas i Arktis samt att ett instrument under UNCLOS utvecklas för bevarande av den marina mångfalden även i områden utanför nationell jurisdiktion. Meddelandet klargör också EU:s inställning till aktiviteter relaterade till oljeoch gasutvinning, där det föreslås att medlemsstaterna och andra intressenter bör verka för att fastställa högsta möjliga standarder för olycksförebyggande insatser samt miljöskydd. 3
4 Det europeiska Arktis karakteriseras av att vara glesbefolkat, utspritt över ett stort geografiskt område och rikt på naturtillgångar som fisk, mineraler, olja och gas. Det råder brist på transportinfrastruktur i form av vägar, järnvägar och flygförbindelser särskilt i öst-västlig riktning. Den bristande markbundna infrastrukturen gör att rymdteknologin spelar en viktig roll för att koppla samman personer och företag samt för att kunna erbjuda de arktiska invånarna utbildning och vård. Meddelandet uttalar att EU bör främja en hållbar utveckling i Arktis genom att ta hänsyn till både traditionella försörjningsmöjligheter för befolkningen i regionen och den ekonomiska utvecklingens inverkan på den känsliga arktiska miljön. En ansenlig del av de matprodukter och energiresurser som EU:s medlemsstater konsumerar kommer från den arktiska regionen. EU har således ett ansvar att bidra till att stärka den ekonomiska, sociala och miljömässiga resiliensen i de arktiska samhällena och hos regionens urfolk. Genom att investera i europeiska företag från de arktiska staterna, i synnerhet små och medelstora, kan EU aktivt bidra till att stötta näringsverksamheter som verkar för en hållbar tillväxt i regionen. Finansiellt stöd finns att söka från EU:s struktur- och investeringsfonder (ESIF) och Europeiska investeringsbanken (EIB). I syfte att uppnå en hållbar tillväxt föreslås ökade investeringar i infrastrukturprojekt som vägar och järnvägar samt teknologiutveckling anpassad för de rådande klimatförhållandena i Arktis. EU vill aktivt stöda utveckling och spridning av innovativa is- och kallklimatsteknologier med potential att generera investeringar inom exempelvis förnybar energi som kan bidra till en hållbar utveckling i Arktis men även utanför regionen. En grön ekonomi baserad på låg koldioxidförbrukning och en blå ekonomi baserad på marina bioteknologiska framsteg samt ett hållbart fiske är ytterligare exempel på förslag för riktade framtida satsningar som framkommer i meddelandet. EU ser även tillväxtpotential inom energisektorn inom vind- och vattenkraft och geotermisk energi. Genom stöd till små och medelstora innovativa företag i Arktis avser EU bidra till utvecklingen av innovativa teknologier inom exempelvis datalagring, industridesign och informationsteknologi. EU fäster särskilt stor vikt vid att främja forskning, vetenskap och innovation, som anses spela en avgörande roll för att uppnå målsättningarna för en hållbar utveckling. I meddelandet tas behovet av bättre koordinering mellan nationella och regionala aktörer upp. Som ett svar på detta avser kommissionen att sammankalla ett European Arctic stakeholder forum med syfte att öka samordningen mellan EU:s olika finansieringsprogram. Då Arktis är en region i förändring framkommer det av meddelandet att de utmaningar och möjligheter som detta medför också belyser vikten av att regionen förblir ett säkerhetspolitiskt lågspänningsområde. En ökad konkurrens om resurser och en ökad ekonomisk aktivitet kan föranleda en polarisering av olika nationella intressen. Tillväxt och välfärd är beroende av att det framtida internationella samarbetet i regionen förblir konstruktivt. Det vetenskapliga samarbetet lyfts i meddelandet fram som en katalysator för att skapa samarbeten. 4
5 Meddelandet betonar vikten av en effektiv och hållbar förvaltning av det arktiska havet, ett gott miljöskydd, respekt för internationell rätt och ett hållbart utnyttjande av de marina resurserna. EU betonar sitt stöd för UNCLOS som ett ramverk för administration av det arktiska havet. Behovet av solida ramverk för en sund förvaltning av Arktis öppna hav bortom nationell jurisdiktion är för närvarande stort då de existerande avtalen inte anses vara tillräckliga. Meddelandet bekräftar EU:s fortsatta engagemang i Arktiska rådet och att EU välkomnar en tidig implementering av dess status som observatör i enlighet med Kirunadeklarationen. EU kommer även att fortsätta stöda regionala samarbeten som Barentsrådet och den Nordliga dimensionen, samt engagera sig för ett djupare bilateralt samarbete med länder som Kanada, Ryssland och USA. I meddelandet nämns även att EU vill utveckla den bilaterala relationen med observatörsländerna Kina, Indien, Japan, Sydkorea och Singapore. Meddelandet fäster även vikt vid ett fortsatt engagemang för och med urfolken och invånarna i Arktis. 1.3 Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa Meddelandets förslag innehåller inga lagstiftande åtgärder. 1.4 Budgetära konsekvenser / Konsekvensanalys Meddelandets förslag medför inga budgetära konsekvenser. 2 Ståndpunkter 2.1 Preliminär svensk ståndpunkt Regeringen välkomnar meddelandet och anser det angeläget att EU i sitt beslutsfattande beaktar och ägnar särskild uppmärksamhet åt de unika förhållanden som råder i Arktis. Det ligger i EU:s såväl som i Sveriges intresse att bevara Arktis som ett område som kännetecknas av samarbete baserat på internationell rätt och med grund i solid vetenskaplig forskning samt i den traditionella och lokala kunskap som regionens urfolk och lokalsamhällen besitter. EU visar i meddelandet en ambitiös klimatpolitik med utgångspunkt i internationella avtal vilket ligger väl i linje med den svenska Arktispolitiken. Regeringen instämmer i att det finns ett behov av ett förstärkt skydd för havsområden utanför nationell jurisdiktion också i Arktis. Regeringen vill se ett tillämpningsavtal till FN:s havsrättskonvention med det övergripande målet att skydda och bevara den marina biologiska mångfalden i områden utanför nationell jurisdiktion. Regeringen noterar att EU i meddelandet särskilt omnämner att fler än hälften av världens våtmarker återfinns i Arktis och sub-arktis och deras avgörande roll för vattenrening och kustlinjernas stabilitet. Regeringen ser inom detta område också en möjlighet att inom 5
6 Arktiska rådet driva projekt för återställande av våtmarker vilka även fungerar som kolsänkor och bidrar till ökad biodiversitet. Att stärka regleringen av fisket och förhindra oreglerat fiske är av stor vikt. Det är positivt att meddelandet särskilt lyfter fram behovet av att förbättra en ekosystembaserad förvaltning av den marina miljön. Regeringen ser positivt på att EU välkomnar den deklaration som undertecknats av de fem kuststaterna om ett moratorium för kommersiellt fiske i Norra ishavet. Det är vidare positivt att EU har valt en ambitiös och bred ansats där man tar fasta på definitionen av Arktis som området norr om polcirkeln, vilket omfattar både land- och havsområden i de åtta arktiska staterna. Det är väsentligt att framhålla dels att en del av de arktiska landområdena ligger inom EU:s gränser (i Finland och Sverige), dels att övriga Arktis utgör EU:s närområde i norr. Regeringen bejakar att kommissionen och EU:s höga representant lyfter fram den regionala utvecklingen av det europeiska Arktis. Det är av stor betydelse att EU tydligt namnger och hänvisar till olika finansieringsinstrument såsom Interreg North Programme, Norra periferiprogrammet, Kareila och Kolarctic i meddelandet. Regeringen välkomnar att kommissionen som ett svar på den rådande underinvestering som råder i europeiska Arktis och för att skapa bättre förutsättningar för koordinering sammankallar ett European Arctic Stakeholder Forum. Det uttalade målet för forumet är att förbättra samarbete och koordinering mellan olika finansieringsprogram. Forumet kommer att ledas av kommissionen med deltagande från EU:s medlemsländer, regionala och lokala aktörer samt Norge, Island och Grönland. Målet är att före utgången av 2017 ha identifierat prioriterade investeringar och forskning gällande Arktis. Regeringen anser att meddelandet är välbalanserat mellan land och hav samt mellan miljö och en hållbar ekonomisk utveckling. Regeringen delar uppfattningen att det europeiska Arktis har betydande potential för att stöda tillväxt i resten av Europa men att detta försvåras av att det i nuläget saknas transportinfrastruktur exempelvis från Finland till Norge och vidare till det arktiska havet. EU pekar på de möjligheter som finns inom utvecklande av den gröna såväl som den blåa ekonomin samt av tekniker specifika för kalla klimat. Regeringen delar denna uppfattning och även synen på den tillväxtpotential som EU ser inom energisektorn. Kommissionen kommer inom ramen för Horizon 2020 se på vilka möjligheter det finns att kommersialisera forskning inom is- och kallklimatteknik samt vilket stöd små och medelstora arktiska företag som vill ta sig in på den gemensamma marknaden kan ges. Regeringen delar uppfattningen att genom att uppmuntra regionala specialiseringsstrategier kan både tillväxt och nya arbetstillfällen skapas i det europeiska Arktis. Ett ytterligare fokus på hållbarhetens sociala dimension skulle välkomnas. Klimatförändringarna kommer att ha effekter positiva såväl som negativa på traditionella och nya försörjningssätt hos urfolken och övriga arktiska befolkningar och därmed en påverkan på socialt liv inklusive frågor kopplade till jämställdhet. De nödvändiga samhällsomställningarna liksom temperatur- och väderförändringar kommer också att kunna påverka sjukdomspanoramat och kräva ytterligare uppföljning och analyser. EU är en betydande forskningsfinansiär som arbetar för transnationell tillgång till forskningsinfrastruktur och öppen tillgång till data. EU förväntas behålla 6
7 nuvarande finansieringsnivå för Arktisforskning under Horizon 2020, vilket motsvarade ca 200 miljoner euro under det senaste decenniet. EU har redan avsatt 40 miljoner euro under perioden för arbetsprogram relaterade till Arktisforskning. Dessa satsningar välkomnas av regeringen. Regeringen delar uppfattningen att issmältningen öppnar upp för ökad aktivitet i det arktiska havet och stöder EU:s hållning att uppmuntra nationell implementering av den internationella Polarkoden. En ökad sjöfart och turistindustri måste mötas med åtgärder för att undvika större olyckor och, om sådana ändå inträffar, för effektiva räddningsåtgärder i samarbete mellan inblandade stater. Regeringen delar EU:s uppfattning att höga krav ska ställas på olje- och gasbolag för att förebygga att allvarliga olyckor inträffar och för att säkra miljökontroll. Genom att höga ekonomiska och säkerhetsmässiga krav ställs på bolagen som utvinner olja och gas blir det mindre lönsamt att utvinna. Regeringen vill vidare säkerställa högsta skyddsnivå för befintliga olje- och gasinstallationer. Detta gäller särskilt till havs i Arktis kalla vatten där utvinning är kopplat till höga risker och kostnader. Om den globala uppvärmingen ska stanna under två grader Celsius behöver merparten av världens fossila tillgångar stanna i marken. Regeringen välkomnar att meddelandet nämner andra regionala samarbeten såsom Barents-Euro Arctic Council och den Nordliga dimensionen men däremot saknas referenser till samarbeten mellan parlament, icke-statliga organ och mellan andra aktörer i Arktis. Regeringen uppmuntrar EU:s dialog med representanter för urfolken och det årliga dialogforum som kommissionen står värd för. Regeringen ställer sig tveksam till kommissionens och EU:s höga representants förslag till Europeiska rådet om att överväga behovet att etablera en ny arbetsgrupp. 2.2 Medlemsstaternas ståndpunkter Medlemsstaternas ståndpunkter till meddelandets förslag till strategiska mål och enskilda åtgärder är inte närmare kända. Vid kommissionens presentation av meddelandet välkomnades det i allmänna ordalag av medlemsstaterna. 2.3 Institutionernas ståndpunkter Institutionernas ståndpunkter till meddelandets förslag till strategiska mål och enskilda åtgärder är inte närmare kända. 2.4 Remissinstansernas ståndpunkter Meddelandet har inte varit föremål för remissbehandling. 7
8 3 Förslagets förutsättningar 3.1 Rättslig grund och beslutsförfarande 3.2 Subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen 4 Övrigt 4.1 Fortsatt behandling av ärendet Kommissionens meddelande förväntas ligga till grund för rådsslutsatser vid allmänna rådets möte i juni Fackuttryck/termer 8
Promemoria 2016-01-25. Miljö- och energidepartementet. Ny svensk miljöpolitik för Arktis
Promemoria 2016-01-25 Miljö- och energidepartementet Ny svensk miljöpolitik för Arktis Arktis är en oersättlig tillgång av lokal, nationell och global betydelse. Vi behöver stärka och förbättra säkerheten
Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM40. Direktiv om åtgärder avseende tillgänglighetskrav för produkter och tjänster. Dokumentbeteckning
Regeringskansliet Faktapromemoria Direktiv om åtgärder avseende tillgänglighetskrav för produkter och tjänster Socialdepartementet 2015-12-09 Dokumentbeteckning KOM (2015) 615 final Förslag till EUROPA
Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM46. Rekommendation om kvalitetskriterier för praktikprogram. Dokumentbeteckning.
Regeringskansliet Faktapromemoria Rekommendation om kvalitetskriterier för praktikprogram Arbetsmarknadsdepartementet 2014-01-16 Dokumentbeteckning KOM (2013) 857 Förslag till rådets rekommendation om
För delegationerna bifogas rådets slutsatser om Arktis, antagna av rådet den 20 juni 2016.
Europeiska unionens råd Bryssel den 20 juni 2016 (OR. en) 10400/16 COEST 166 LÄGESRAPPORT från: Rådets generalsekretariat av den: 20 juni 2016 till: Delegationerna Föreg. dok. nr: 10172/1/16 REV 1 Ärende:
Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM36. En europeisk migrationsagenda. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Justitiedepartementet 2015-06-17
Regeringskansliet Faktapromemoria En europeisk migrationsagenda Justitiedepartementet 2015-06-17 Dokumentbeteckning KOM (2015) 240 slutlig Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska
Program för upphandling och inköp samt klausul om antidiskriminering och meddelarfrihet
Skarpnäcks stadsdelsförvaltning Administrativa avdelningen Tjänsteutlåtande Dnr 1.5.1.-465/2015 Sida 1 (5) 2015-11-19 Handläggare Maria M Laxvik Telefon: 08-50815014 Till Skarpnäcks stadsdelsnämnd 2015-12-17
Kommittédirektiv. Delaktighet i EU. Dir. 2014:112. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2014
Kommittédirektiv Delaktighet i EU Dir. 2014:112 Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska utreda möjligheterna att inom ramen för EU:s nuvarande regelverk
EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor
EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för sysselsättning och socialfrågor 17 september 2002 PE 316.369/9-23 ÄNDRINGSFÖRSLAG 9-23 Förslag till betänkande (PE 316.369) Manuel Pérez Álvarez Tillämpning på
Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM82. Direktiv om privata enmansbolag (SUPbolag) Dokumentbeteckning. Sammanfattning.
Regeringskansliet Faktapromemoria Direktiv om privata enmansbolag (SUPbolag) Justitiedepartementet 2014-05-08 Dokumentbeteckning KOM (2014) 212 Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om privata
Kommittédirektiv. Utvärdering av hanteringen av flyktingsituationen i Sverige år 2015. Dir. 2016:47. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juni 2016
Kommittédirektiv Utvärdering av hanteringen av flyktingsituationen i Sverige år 2015 Dir. 2016:47 Beslut vid regeringssammanträde den 9 juni 2016 Sammanfattning Under 2015 var migrationsströmmarna till
Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM67. Ändring av utstationeringsdirektivet. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Arbetsmarknadsdepartementet
Regeringskansliet Faktapromemoria Ändring av utstationeringsdirektivet Arbetsmarknadsdepartementet 2016-04-07 Dokumentbeteckning KOM (2016) 128 Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring
Utveckling av en svensk havsplanering
Utveckling av en svensk havsplanering Tre planområden Västerhavet Östersjön Bottniska viken Samordnande länsstyrelser Västra Götaland Kalmar Västernorrland 2014-07-28 3 Planeringsprocessen Planförslag
Innehåll. Begrepp. Policy för delaktighet på lika villkor
Policy för delaktighet på lika villkor Innehåll Innehåll... 2 Begrepp... 2 Inledning... 3 Askersunds kommuns ledord... 4 Vi ska vara tillgängliga för alla... 4 Bristande tillgänglighet som grund för diskriminering...
Riktlinjer för aktivitetsbidrag
Riktlinjer för aktivitetsbidrag 1) Varför utdelar fonden aktivitetsbidrag? Genom att stödja olika aktiviteter vill fonden öka kontakterna mellan Norge och Finland och öka kunskapen om de båda länderna.
Yttrande över Betänkande av Gestaltad livsmiljö - en ny politik för arkitektur, form och design, SOU 2015:88, dnr Ku2015/02481/KL.
1 KULTURMILJÖFRÄMJANDET REMISSVAR 2016-02-15 Kulturdepartementet Regeringskansliet 103 33 Stockholm Yttrande över Betänkande av Gestaltad livsmiljö - en ny politik för arkitektur, form och design, SOU
Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag om ändring av direktiv 2011/96/EU om ett gemensamt beskattningssystem för
Skatteutskottets utlåtande 2013/14:SkU23 Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag om ändring av direktiv 2011/96/EU om ett gemensamt beskattningssystem för moderbolag och dotterbolag hemmahörande
1. Problemet. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (5) Datum 2009-12-14
samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (5) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Jens Hagberg 010-240 51
Vägledning. De nordiska konsumentombudsmännens ståndpunkt om dold marknadsföring
Vägledning De nordiska konsumentombudsmännens ståndpunkt om dold marknadsföring De nordiska konsumentombudsmännens ståndpunkt om dold marknadsföring 10 maj 2016. Översättning till svenska. Innehållsförteckning
Kommittédirektiv. En samordnad utveckling av validering. Dir. 2015:120. Beslut vid regeringssammanträde den 19 november 2015
Kommittédirektiv En samordnad utveckling av validering Dir. 2015:120 Beslut vid regeringssammanträde den 19 november 2015 Sammanfattning En kommitté i form av en nationell delegation ska följa, stödja
Interreg Sverige-Norge 2014-2020. Maud Nässén 2016 09 02 Västsvensk EU konferens Tylösand
Interreg Sverige-Norge 2014-2020 Maud Nässén 2016 09 02 Västsvensk EU konferens Tylösand Innehåll Interreg Sverige-Norge programmet -en del av EU:s 2020 strategi Om programmet Tematiska mål Exempel på
Europaforum XXII Norra Sverige
Europaforum XXII Norra Sverige Positioner i korthet Sammanhållningspolitiken efter 2020 Cirkulär ekonomi Kaskadanvändning av skoglig råvara Migration Vindkraft i kallt klimat Sammanhållningspolitiken efter
Mål och budget för Tomelilla kommun 2016-2018
Bilaga 1 Mål och budget för Tomelilla kommun 2016-2018 Strategiska målområden Tomelilla - här skapar vi förutsättningar för hög livskvalitet och njuter av Österlen! HÅLLBAR TILLVÄXT DELAKTIGHET OCH EGENMAKT
En offensiv skola. Skolplan för Kristianstads kommun 2012 2018. R e v i d e r a d h ö s t e n 2 0 1 5
En offensiv skola Skolplan för Kristianstads kommun 2012 2018 R e v i d e r a d h ö s t e n 2 0 1 5 En offensiv skola i en trygg miljö där alla utvecklas utifrån sina förutsättningar Utbildning ger individen
En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (Ds 2015:41)
REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2015-08-17 U2015/04091/GV Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (Ds 2015:41) I promemorian presenterar
S T R A T E G I F Ö R S T A T L I G A A R B E T S G I V A R E. Arbetsgivare för framtiden statens kompetens utvecklar samhället
S T R A T E G I F Ö R S T A T L I G A A R B E T S G I V A R E Arbetsgivare för framtiden statens kompetens utvecklar samhället 341 376 Utgiven av Arbetsgivarverket 2016 Foto: Getty Images Produktion: Arbetsgivarverket,
Kommunikationspolicy i korthet för Lidingö stad
Kommunikationspolicy i korthet för Lidingö stad En policy ger stöd Att kommunicera är en del av vardagen för oss som arbetar i Lidingö stad. Att kommunikationen fungerar är viktigt för att vi ska kunna
Fastighetskontoret Utvecklingsavdelningen
Sida 1 (10) Innehåll INLEDNING OCH BAKGRUND... 2 Paraplymål... 2 Forumets roll... 2 Fem mål... 2 FORUMETS VISION... 3 HANDLINGSPLAN... 4 FORUMETS ROLL... 4 1. MINIMERING AV RESURSANVÄNDNING OCH MILJÖPÅVERKAN...
Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM38. Förordning om gränsöverskridande portabilitet för innehållstjänster på internet. Dokumentbeteckning
Regeringskansliet Faktapromemoria Förordning om gränsöverskridande portabilitet för innehållstjänster på internet Justitiedepartementet 2016-01-12 Dokumentbeteckning KOM(2015) 627 slutlig Europaparlamentets
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-10-15. Ändrad deklarationstidpunkt för mervärdesskatt. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-10-15 Närvarande: F.d. justitierådet Leif Thorsson samt justitieråden Gudmund Toijer och Olle Stenman. Ändrad deklarationstidpunkt för mervärdesskatt
Fullmäktigeberedningen för kostfrågor och antagande av kostpolicy KS-2011/575
Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2011/575 2011-12-02 Kommunstyrelsen Fullmäktigeberedningen för kostfrågor och antagande av kostpolicy KS-2011/575 Förslag
Är upplevelser geodata?
Är upplevelser geodata? Session 3A, välfärdsteknologi, demokrati Geoforum 2012 Landskapsarkitekt Kerstin Nordin Introduktion Europeiska landskapskonventionen, ELC och FN:s Barnkonvention, betonar vikten
Aktiv väntan asylsökande i Sverige (SOU 2009:19)
Till: Justitiedepartementet 103 33 Stockholm REMISSYTTRANDE Aktiv väntan asylsökande i Sverige (SOU 2009:19) SABOs synpunkter Inledning SABO har i tidigare remissyttranden, senast över betänkandet Försörjningskrav
Sammanfattning. Utgångspunkter
Sammanfattning Utgångspunkter En del av vårt uppdrag har varit att överväga om det är ändamålsenligt med en uppdelning mellan å ena sidan bestämmelserna i 15 kap. sekretesslagen om registrering av allmänna
Betänkandet SOU 2015:88 Gestaltad livsmiljö en ny politik för arkitektur, form och design
YTTRANDE 2016-02-29 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet SOU 2015:88 Gestaltad livsmiljö en ny politik för arkitektur, form och design Diarienummer Ku2015/02481/KL 1. Akademiska Hus remissvar
Strategi för Kulturrådets arbete med lika rättigheter och möjligheter 2016-2018
Strategi för Kulturrådets arbete med lika rättigheter och möjligheter 2016-2018 Kulturrådet har antagit denna strategi för att bidra till att alla ska få möjlighet att delta i kulturlivet, i enlighet med
Food and Agriculture Organization of the United Nations
Food and Agriculture Organization of the United Nations State of Food Insecurity in the World 2015 72 utvecklingsländer har nått millenniemålet att halvera hungern Hunger är fortfarande ett daglig utmaning
FÖRSLAG TILL YTTRANDE
EUROPAPARLAMENTET 1999 Budgetutskottet 2004 PRELIMINÄR VERSION 2003/0039(COD) 4 april 2003 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från budgetutskottet till utskottet för konstitutionella frågor över förslaget till Europaparlamentets
Uppdrag att genomföra insatser för att förbättra vården för personer med kroniska sjukdomar
Regeringsbeslut III:24 Socialdepartementet 2015-12-17 S2015/07686/FS S2015/08111/FS (delvis) S2015/08132/FS Socialstyrelsen S2015/08200/FS (delvis) 106 30 Stockholm Uppdrag att genomföra insatser för att
Riktlinjer för medborgardialog
Riktlinjer för medborgardialog Kommunstyrelseförvaltningen 2015 Principer för dialogen i Söderhamns kommun Att engagera medborgarna och skapa former för delaktighet och dialog för kommunens utveckling
Kommittédirektiv. Stödsystem för hantering av innovationer och immateriella tillgångar vid universitet och högskolor. Dir.
Kommittédirektiv Stödsystem för hantering av innovationer och immateriella tillgångar vid universitet och högskolor Dir. 2011:102 Beslut vid regeringssammanträde den 3 november 2011 Sammanfattning En särskild
Upprättad 2009-03-30 Reviderad 2012-07-19. AVVIKELSE och RISKHANTERING riktlinjer
Upprättad 2009-03-30 AVVIKELSE och RISKHANTERING riktlinjer INNEHÅLL Avvikelser och risker 3 Definitioner 3 Ansvarsfördelning 4 Rutiner avvikelse 5 Rutiner riskhantering 5 Orsaker till risker och avvikelser
Rättvik Dalarnas bästa ungdomskommun. Ungdomspolitisk strategi
Rättvik Dalarnas bästa ungdomskommun Ungdomspolitisk strategi Unga är inte en grupp som är skild från den övriga befolkningen, och inte heller mer problemtyngd än andra åldersgrupper. Däremot är unga generellt
Anvisningar för arbete med HIV/STIprevention
Södermalms stadsdelsförvaltning Sociala avdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2013-07-15 Handläggare Maria Andersson Telefon: 08-508 13 216 Till Södermalms stadsdelsnämnd Anvisningar för arbete med HIV/STIprevention
Beslut för Föreningen Fogdaröd Omsorg, Vård & Utbildning Utan Personligt ansvar
Skolinspektionen Föreningen Fogdaröd Omsorg, Vård & Utbildning Utan Personligt ansvar Anette.Ellis@fogdarod.se Beslut för Föreningen Fogdaröd Omsorg, Vård & Utbildning Utan Personligt ansvar efter tillsyn
Strategi 2013-2017. för Föreningen kulturarvsfostran i Finland
Strategi 2013-2017 för Föreningen kulturarvsfostran i Finland 1. Introduktion Föreningens första strategiska plan omfattar femårsperioden 2013-2017. I utformningen av strategin har både föreningens styrelse
NYHETER ISO 14001:2015
NYHETER ISO 14001:2015 Mattias Holmström Trivector LogiQ 10 mars 2016 OM TRIVECTOR 3 bolag LogiQ, Traffic & System 3 städer Lund*, Göteborg & Stockholm Drygt 90 anställda Rädda världen och göra bra affärer.
Trafikservicen i skärgården hur skall den ordnas i framtiden?
hur skall den ordnas i framtiden? Utredning om servicenivån samt den framtida transportservicen i skärgården 04.12.2014 Utredningen grundar sig på den trafikpolitiska redogörelsen från 2012 Ett beslut
En gemensam bild av verkligheten
En gemensam bild av verkligheten En meningsfull diskussion om Sveriges framtid förutsätter en gemensam bild av var vi står i dag. Hur ser verkligheten egentligen ut och vilka fakta beskriver den bäst?
INITIATIVET FÖR MILJÖ ANSVAR
INITIATIVET FÖR MILJÖ ANSVAR INITIATIVET FÖR MILJÖANSVAR Initiativet för Miljöansvar är en av CSR Västsveriges tipslistor för ökat ansvarstagande, lokalt och globalt. Det är tänkt att kunna fungera i flera
EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor. FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE av Jan Andersson (PE 305.695) MOBBNING I ARBETSLIVET
EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för sysselsättning och socialfrågor 26 juni 2001 PE 305.695/1-23 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-23 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE av Jan Andersson (PE 305.695) MOBBNING I ARBETSLIVET
Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslås besluta MISSIV 1(1) 2014-10-17 LJ2014/1368. Förvaltningsnamn Landstingsstyrelsen
MISSIV 1(1) 2014-10-17 LJ2014/1368 Förvaltningsnamn Landstingsstyrelsen Remissvar - Remisspromemoria om förslag till ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) Landstinget i Jönköpings län har getts
Motion till riksdagen 2015/16:2690. Stärkt koppling mellan skola och näringsliv. Förslag till riksdagsbeslut. Motivering.
Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:2690 av Andreas Carlson (KD) Stärkt koppling mellan skola och näringsliv Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2007-12-21. Den nya inskrivningsmyndigheten
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2007-12-21 Närvarande: F.d. justitierådet Nina Pripp, regeringsrådet Nils Dexe och justitierådet Lars Dahllöf. Den nya inskrivningsmyndigheten Enligt en lagrådsremiss
Budgetpropositionen 2013 - Stora satsningar för ökad hållbarhet
Budgetpropositionen 2013 - Stora satsningar för ökad hållbarhet Anna-Karin Hatt på Riksdagsgruppen den 25 september 2012 8 satsningar för ökad hållbarhet: 1. Stor permanent satsning på energiforskning
Gör Stockholm till en freetrade-stad Motion (2015:81) av Joar Forssell (L)
Utlåtande 2016:115 RI (Dnr 106-1692/2015) Gör Stockholm till en freetrade-stad Motion (2015:81) av Joar Forssell (L) Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. freetrade-stad anses
Ändrad rätt till ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner
Finansdepartementet Avdelningen för offentlig förvaltning Ändrad rätt till ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner Maj 2016 Promemorians huvudsakliga innehåll Enligt lagen (2005:807) om ersättning
Landstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2009:10 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2007:5 av Håkan Jörnehed (v) om fler lönebidragsanställda i landstinget Föredragande landstingsråd: Maria Wallhager Ärendet Motionären
Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM34. En flygstrategi för Europa. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Näringsdepartementet
Regeringskansliet Faktapromemoria En flygstrategi för Europa Näringsdepartementet 2016-01-11 Dokumentbeteckning KOM (2015) 598 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, europeiska ekonomiska
Yttrande över Statens kulturråds delredovisning om kulturverksamheter i vissa bostadsområden
Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 2016-02-10 LS 2015-1474 Landstingsstyrelsen Yttrande över Statens kulturråds delredovisning om kulturverksamheter i vissa bostadsområden
Bedömningspunkter förskola och annan pedagogisk verksamhet för barn i förskoleåldern
2011-09-20 Bedömningspunkter förskola och annan pedagogisk verksamhet för barn i förskoleåldern Förskola Öppen förskola Pedagogisk omsorg Måluppfyllelse och resultat Här beskrivs verksamhetens sammantagna
Ansökan om medlemskap i European Coalition of Cities against Racism (ECCAR)
PM 2015: RI (Dnr 113-280/2015) Ansökan om medlemskap i European Coalition of Cities against Racism (ECCAR) Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande. 1. Staden ansöker om medlemskap
Uppförandekod för vindkraftprojektörer. Tomas Söderlund, TSEM AB 1 december 2010
Uppförandekod för vindkraftprojektörer Tomas Söderlund, TSEM AB 1 december 2010 1 Sverige har goda förutsättningar Källa: European Wind Atlas 2 Vindkraften har stort stöd! Källa: SOM-INSTITUTET 3 Vindkraften
Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad
Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela
Elsäkerhetsverkets förslag till föreskrifter om ändring i ELSÄK-FS 2013:1
KONSEKVENSUTREDNING 1 (5) Kim Reenaas, Verksjurist Generaldirektörens stab 010-168 05 03 kim.reenaas@elsakerhetsverket.se 2015-03-15 Dnr 15EV4062 Elsäkerhetsverkets förslag till föreskrifter om ändring
Folkhälsopolitisk policy för Östergötland 2011 2014
Folkhälsopolitisk policy för Östergötland 2011 2014 Innehållsförteckning 2 Folkhälsopolitisk policy för Östergötland 2011-2014 4 Östergötland - En hälsoregion 2020 6 Strategi 8 Regional samordning kring
Beslut för grundsärskola
Skolinspektionen Eksjö kommun Beslut för grundsärskola efter prioriterad tillsyn i Prästängsskolans grundsärskola belägen i Eksjö kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress:
Gotlands kommun Konsekvenser för primärvården vid en organisatorisk flytt av hemsjukvården september 2010
Gotlands kommun Konsekvenser för primärvården vid en organisatorisk flytt av hemsjukvården september 2010 Konsekvenser för primärvården PricewaterhouseCoopers har Gotlands kommuns uppdrag att belysa eventuella
Näringslivspolitiskt samarbete i Stockholmsregionen
Bilaga Till grund för ett fördjupat näringspolitiskt arbete ingår undertecknad kommun inom Stockholmsregionen följande avtal med Stockholm Business Region AB om samarbete inom ramen för Näringslivspolitiskt
Förutsättningar för. Några Småland av våra och förutsättningar
The success of Småland, Blekinge and Öland is representing something of a paradox.. Förutsättningar för Några Småland av våra och förutsättningar Blekinge 1.0% population growth 1991-2009 population density
Förslag till Överenskommelse om samverkan mellan Kristianstads Kommun och den idéburna sektorn i Kristianstad
1 (6) Förslag till Överenskommelse om samverkan mellan Kristianstads Kommun och den idéburna sektorn i Kristianstad Bakgrund 2008 fattades ett regeringsbeslut som kom att kallas Överenskommelsen om ökad
Arbetsmarknadsläget i Hallands län i augusti månad 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län augusti 2016: 9 511 (6,2%) 5 194 män (6,6%) 4 317 kvinnor (5,8%) 1 678 unga 18-24 år (9,3%)
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2007-10-16
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2007-10-16 Närvarande: Regeringsrådet Rune Lavin, justitierådet Marianne Lundius och regeringsrådet Karin Almgren. Sekretess för uppgifter på de s.k. tsunamibanden
Färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050. Delrapport
Underlag till Färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050 Delrapport 1 Uppdraget Uppdraget är att lämna underlag till en svensk färdplan för att uppnå visionen om att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp
Policy för integration och inkludering av nyanlända i Lidingö stad
1 (5) DATUM DNR 2015-11-09 KS/2015:234 Policy för integration och inkludering av nyanlända i Lidingö stad Antagen av kommunfullmäktige den 23 november 2015 2 (5) Inledning Lidingö stad har en lång historia
Remissvar gällande yrkesprogramsutredningens slutbetänkande Välja yrke (SOU 2015:97) Dnr: U2015/05421/GV
Till Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm u.remissvar@regeringskansliet.se Remissvar gällande yrkesprogramsutredningens slutbetänkande Välja yrke (SOU 2015:97) Dnr: U2015/05421/GV Riksförbundet Vuxenutbildning
Strategi KUB. Tillväxt Företagande och Entreprenörskap
Strategi KUB Tillväxt Företagande och Entreprenörskap Från regionalt till lokalt Fler företagsamma personer Ökad innovationskraft Utveckla Areala näringar Utveckling av besöksnäringen Tillväxtprogrammet
10-11 Lönejämförelse mellan kvinnor och män
13 Jämställdhetslagen Arbetsgivaren skall varje år upprätta en plan för sitt Jämställdhetsarbete. Planen skall innehålla en översikt över de åtgärder enligt 4-9 som behövs på arbetsplatsen och en redogörelse
Uppdrag att införa en tjänst för ingivning av finansiell information avseende årsredovisningar m.m.
--~-- REGERINGEN Regeringsbeslut 2016-07-21 12 ~2016/04957/SlJ~ Näringsdepartementet Bolagsverket Stuvarvägen 21 851 81 Sundsvall Uppdrag att införa en tjänst för ingivning av finansiell information avseende
Regel 1 - Ökad medvetenhet
Regel 1 - Ökad medvetenhet FN:s standardregler: Staterna bör aktivt öka medvetenheten i samhället om människor med funktionsnedsättning, om deras rättigheter, behov och möjligheter och om vad de kan bidra
Integration i Västerviks kommun
Integration i Västerviks kommun Kommunens organisation Kommunstyrelsens förvaltning genom enheten för arbete och kompetens ansvarar för följande: Mottagning och praktisk hjälp vid bosättning Kontakter
Arbetsmarknads- och Näringslivsprogram Söderköpings kommun 2015-2020. Antagen av kommunfullmäktige 2015-06-17 72
Arbetsmarknads- och Näringslivsprogram Söderköpings kommun 2015-2020 Antagen av kommunfullmäktige 2015-06-17 72 1. Programmets roll i styrkedjan Kommunfullmäktige har fastställt hur kommunens styrkedja
Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM65. Vägen från Paris. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Miljö- och energidepartementet
Regeringskansliet Faktapromemoria Vägen från Paris Miljö- och energidepartementet 2016-04-06 Dokumentbeteckning KOM (2016) 110 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet Vägen efter
I egenskap av ordförande i styrelsen för Saab AB vill jag hälsa alla. hjärtligt välkomna. Möjligheten att få föra dialog med er
Styrelseordförande Marcus Wallenbergs tal på Saabs årsstämma 2013 Kära aktieägare, I egenskap av ordförande i styrelsen för Saab AB vill jag hälsa alla hjärtligt välkomna. Möjligheten att få föra dialog
Motion av Fredrik Ahlstedt (M) om ett tryggare Uppsala
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Davidsson Per Eriksson Per Datum 2016-05-31 Diarienummer KSN-2016-0473 Kommunstyrelsen Motion av Fredrik Ahlstedt (M) om ett tryggare Uppsala Förslag till beslut Kommunstyrelsen
Kvalitet i fritidshem Ett kvalitetsstöd för politiker och förvaltning 2014
Kvalitet i fritidshem Ett kvalitetsstöd för politiker och förvaltning 2014 Innehållskvalitet Processkvalitet Strukturkvalitet Resultatkvalitet Utveckling och lärande Formellt och informellt Att lyckas
Beslut efter uppföljning för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram
Skolinspektionen Praktiska Sverige AB Org.nr. 556257-5786 Beslut efter uppföljning för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram efter tillsyn i Praktiska gymnasiet Stockholm belägen i Stockholms
sektorprogram Miljö Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2008
sektorprogram Miljö Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2008 Sektorprogram: Miljö Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2008 ANP 2007: 760 Nordiska ministerrådet, Köpenhamn 2007
FÖRSLAG. Barn- och ungdomsdemokratiplan 2013 2016. Upprättad: Antagen av: kommunfullmäktige Datum för antagande: 13/KS291.
Bilaga 1 Barn- och ungdomsdemokratiplan 2013 2016 FÖRSLAG Upprättad: Antagen av: kommunfullmäktige Datum för antagande: 13/KS291 Kontaktperson: Susanna Ward Jonsson Innehåll 1. Inledning... 3 2. Värdegrund...
kraftsamling@mdh möter personalsektionen
2011-09-29 kraftsamling@mdh möter personalsektionen 1 (5) Närvarande: Representanter från kraftsamling@mdh: Thomas Wahl (HST) och Anna Andersson Ax (INFO). Representanter från ledningen: Tola Jonsson,
Styrdokument för krisberedskap
Styrdokument för krisberedskap Landskrona Stad 2015-2018 Antaget av kommunstyrelsen 2016-02-11 Termer... 4 1. Inledning... 5 1.1 Mål med styrdokumentet enligt överenskommelsen... 5 2. Krav enligt lagen
Kommittédirektiv. Självkörande fordon på väg. Dir. 2015:114. Beslut vid regeringssammanträde den 12 november 2015
Kommittédirektiv Självkörande fordon på väg Dir. 2015:114 Beslut vid regeringssammanträde den 12 november 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska analysera vilka regelförändringar som behövs för en
Strategier för utbildning på avancerad nivå
Beslut Sid 1 (5) Strategier för utbildning på avancerad nivå Fakultetsnämnden beslutade vid sitt möte om strategier för utveckling av utbildning på avancerad nivå de närmaste åren. Beslutet innebär också
Ledamöternas erfarenheter från funktionshinderråden i Stockholms stad en enkätundersökning från mandatperioden 2011-2014
Ledamöternas erfarenheter från funktionshinderråden i Stockholms stad en enkätundersökning från mandatperioden 2011-2014 HSO Stockholms stad Innehåll Inledning Syfte... 3 Sammanfattande punkter från resultatet.
1 Förslaget. 1.1 Ärendets bakgrund 2013/14:FPM108
Regeringskansliet Faktapromemoria Direktiv om arbetstid inom inlandssjöfarten Näringsdepartementet 2014-08-22 Dokumentbeteckning KOM (2014) 452 Förslag till rådets direktiv om genomförandet av det europeiska
Revidering av ISO 9001:2015 Vanliga frågor (FAQ)
Revidering av ISO 9001:2015 Vanliga frågor (FAQ) När denna lista utarbetats, har underlag inhämtats från experter och användare av ISO 9001 från hela världen. Listan kommer att revideras och uppdateras
13677/15 tf/kh/cs 1 DPG
Europeiska unionens råd Bryssel den 10 november 2015 (OR. en) 13677/15 NOT från: till: Rådets generalsekretariat CO EUR-PREP 48 POLGEN 160 ENV 669 MI 685 COMPET 491 IND 171 ECOFIN 828 SOC 638 EDUC 290
Föredragande borgarråd et Katarina Luhr anför följande.
PM 2016: 21 RV (Dnr 110-1957/2015 ) Europeiska kommissionens förslag COM (2015) 614/2 till meddelande om cirkulär ekonomi Remiss från Miljö - och energidepartementet Remisstid den 19 februari 2016 B orgarrådsberedningen
Yttrande över departementspromemorian Bortom fagert tal Om bristande tillgänglighet som diskriminering (Ds 2010:20)
1 (5) Landstingsstyrelsens förvaltning Administration Handläggare: Elisabet Åman Landstingsstyrelsen Yttrande över departementspromemorian Bortom fagert tal Om bristande tillgänglighet som diskriminering
Skolplan för Svedala kommun 2012 2015
skolplan 2012 2015 Skolplan för Svedala kommun 2012 2015 Nulägesbeskrivning Den kommunala förskolan, grundskolan och gymnasieskolan i Svedala kommun har en gemensam verksamhetsidé. Syftet med verksamhetsidén
Vindkraft! Konferens i Piteå, Strömsund, Falkenberg, Söderåkra och Höör.
Vindkraft! Konferens i Piteå, Strömsund, Falkenberg, Söderåkra och Höör. September - december 2008 Sveriges Kommuner och Landsting Avd Tillväxt och samhällsbyggnad Reigun Thune Hedström reigun@skl.se Har