FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR GNESTA TÄTORT
|
|
- Birgitta Bergström
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR GNESTA TÄTORT Antagen av kommunfullmäktige 22 september 2008
2 Politisk styrgrupp i Gnesta kommun: Henric Sörblad (m), Gert Nilsson (s), Inger Isberg (kd), Sarah Kinberg (fp), Jonny Karlsson (s), Daniel Helldén/Kerstin Landin (mp), Mats Klasson/ Ingalill Fredriksson (c) Medverkande tjänstemän i Gnesta kommun Monica de Santa Cruz, Carolin Dahlgren, Christer Andén, Stefan Sköldén, Jan Hagberg, Jesper Feddersen och Bertil Karlsson. Dokumentet är framtaget av samhällsbyggnadsförvaltningen i Gnesta kommun. Underlaget har varit samrådshandlingar upprättade av Ramböll Sverige AB tillsammans med Reflex Arkitekter under hösten och vintern 2006/2007 och grönstrukturplan framtagen av Therese Lindgren (SLU).Utställningshandlingar har tagits fram under hösten 2007 och våren Kartor framtagna av Lilian Eriksson och Therese Lindgren. Foto Ramböll Sverige AB, Therese Lindgren och Monica de Santa Cruz Kartor och ortofoto i denna skrift skyddas av upphovsrättslagen (1960:729), Lantmäteriet, reviderad i april 2008 av Gnesta kommuns samhällsbyggnadsförvaltning. Alla kartor i dokumentet är orienterade i nord-sydlig riktning
3 FÖRORD Vision Under 2008 antog Gnesta kommun en ny vision Gnesta för dig som vill växa i stadens lugn och landets puls. Med utgångspunkt från den nya visionen beslöt kommunfullmäktige den 23 februari 2009 att följande mål skall vara uppnådda fram till 2020 En ökande befolkning. Kommunen skall ha invånare En trygg och hållbar livsmiljö. Kunskapstillväxt, (bl.a. utbildning). För att nå målen skall kommunen arbeta för en tillväxtstrategi med följande inriktning ett förbättrat vägnät och god kollektivtrafik, att kommuninnevånare och besökare skall få berikande upplevelser. Den nya visionen har arbetats fram samtidigt med arbetet med den fördjupade översiktsplanen för Gnesta tätort som antogs av kommunfullmäktige den 22 september Den fördjupade översiktsplanen har ett tydligt fokus på att Gnesta skall växa och tidshorisonten för planen är år Det råder således en stor överensstämmelse mellan den nya visionen och den av fullmäktige redan antagna fördjupade översiktsplanen. Den nya visionen har inte kunnat inarbetas i den fördjupade översiktplanen. Den visar ändå tydligt hur kommunen skall kunna växa och skapa förutsättningar för en trygg och hållbar miljö dit människor vill söka sig för att kunna utvecklas. Gnestas goda kommunikationsläge i ett expanderande Mälardalen bidrar starkt till att skapa förutsättningar för att nå målen i den antagna visionen. Med de nyligen beslutade målen för 2020 och en nyligen antagen fördjupad översiktsplan för Gnesta tätort har kommunen tydligt stakat ut vägen för framtiden. Gnesta är därmed väl rustat för att ta sig an dagens och morgondagens utmaningar. Henric Sörblad Kommunstyrelsens ordförande Gnesta februari
4 INNEHÅLL sid Förord 3 Varför en fördjupning av översiktsplan? 5 Befintliga planförhållanden 7 Gnesta och omvärlden (regionala frågor) 8 Vision och mål 10 Gnestas historia 12 Kulturmiljö 15 Grönstruktur (nutid och framtid) 23 Bebyggelse (nutid och framtid) 46 Näringsliv och handel 65 Samhällsservice 68 Kommunikationer (trafik, nutid och framtid) 70 Teknisk försörjning 77 Säkerhet och risker 80 Resurshushållning 84 Föreslagen markanvändning 87 Konsekvensanalys 92 Miljökonsekvensbeskrivning 96 Utlåtande
5 VARFÖR EN FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN? VARFÖR EN FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN? Gnesta kommun har en kommunomfattande översiktsplan (ÖP) från Den kommunomfattande översiktsplanen är kommunens viktigaste strategiska dokument när det gäller att visa hur kommunen i ett längre perspektiv avser att använda mark- och vattenområden samt utveckla och bevara bebyggelsen. Enligt plan- och bygglagen (PBL) är varje kommun skyldig att ha en aktuell översiktsplan som omfattar hela kommunens territorium. Översiktsplanen skall utformas så att den ger tydlig vägledning och information till kommuninvånare, berörda myndigheter och enskilda. Ibland kan detta kräva en ökad detaljeringsgrad, en redovisning av ställningstagandena i större skala, och detta kallas en fördjupning av översiktsplanen (FÖP). Fördjupningen kan vara tematisk, d.v.s. omfatta ett visst ämnesområde som studeras närmare, eller geografisk, d.v.s. omfatta en del av kommunen. I fördjupningen av översiktsplanen för Gnesta tätort vidareutvecklas och konkretiseras de visioner och mål som angetts i Översiktsplan 2003 för Gnesta kommun. Fördjupning av översiktsplan För en fördjupning av översiktsplanen gäller samma krav på innehåll och förfarande som för den kommunomfattande översiktsplanen. Den skall behandla allmänna intressen och riksintressen och ta ställning till användningen av mark- och vattenområden och den byggda miljöns utveckling och bevarande. En fördjupning (FÖP) är inte bindande för enskilda eller myndigheter, men genom kommunfullmäktiges kommande ställningstagande läggs en gemensam princip fast för markanvändningen och samhällets utveckling. Eftersom den inte är juridiskt bindande innebär det inte att viss utveckling låses. Planen skall ses som en sammanställning av kunskap och en beskrivning av utvecklingens konsekvenser. En bra översiktsplan ger möjlighet till flexibilitet och utrymme för alternativ och nya lösningar. Planens användning En fördjupning av översiktsplanen skall ligga till grund för detaljplanläggning och upprättande av områdesbestämmelser. Den ska vara vägledande för kommunens planering i vidare bemärkelse, t.ex. beträffande fördelning och lokalisering av service. Arbetet med markfrågor, lokalisering, planer och projektering för bebyggelse och gator samordnas och förenklas med en gällande översiktlig plan i bakgrunden. En översiktlig plan har tre viktiga funktioner. Den fungerar som en vision för ortens framtida utveckling och som vägledning för kommunens och andra myndigheters beslut. Fördjupningen är även ett instrument för dialogen mellan stat och kommun beträffande de allmänna intressenas innebörd och avgränsning. Planprocessen/tidplan Fördjupningen av översiktsplan för Gnesta tätort behandlas i överensstämmelse med PBL:s regler. Planförslaget ställs nu ut för granskning. Föreliggande planhandlingar syftar till att ett planförslag ska kunna föras till kommunfullmäktige för antagande under hösten
6 VARFÖR EN FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN? Samråd Samrådet pågick under två månader våren 2007, och innebar att förslaget ställdes ut och ett samrådsmöte ägde rum. Förslaget till fördjupning av översiktsplan var även föremål för samråd med länsstyrelsen, Regionförbundet, berörda kommuner och andra myndigheter. Samrådet hade som mål att få till stånd en bred debatt på ett tidigt stadium, när det finns stora möjligheter att påverka. Efter samrådstidens slut upprättades en samrådsredogörelse som ska innehålla dels en redovisning av de synpunkter som har förts fram, dels de eventuella ändringar som dessa föranlett. Samrådsredogörelsen följer med utställningshandlingarna som bilaga. Utställning Efter eventuell omarbetning av förslaget, ställs Utställningshandlingarna ut under minst två månader. Den som vill lämna synpunkter på förslaget skall göra det skriftligen under utställningstiden och länsstyrelsen ska under samma tid avge ett granskningsyttrande över planförslaget. Efter utställningen ska kommunen sammanställa inkomna synpunkter och ändringar i ett utlåtande som fogas till planhandlingarna. Möten för information om förslaget kan komma att hållas under utställningstiden. Antagande och laga kraft Kommunfullmäktige fattar beslut om antagande av fördjupningen översiktsplanen. Beslutet gäller först sedan det vunnit laga kraft, vilket sker tre veckor efter det att beslutet tillkännagivits i kommunens anslagstavla Beslut Mars 2007 Samrådsredogörelse Beslut april 2008 Beslut om Antagande Höst 2008 Ortsanalys 2006 Samråd Utställning Antagande Gällande FÖP Planprocessen För överklagande gäller bestämmelserna om laglighetsprövning i kommunallagen, vilket innebär att alla invånare har rätt att överklaga samt att överklagandena endast får grundas på brister i den formella hanteringen
7 BEFINTLIGA PLANFÖRHÅLLANDEN BEFINTLIGA PLANFÖRHÅLLANDEN Planområdet Planområdet utgörs av Gnesta tätort med omgivningar. Området sträcker sig från Norrtuna i norr till Hållsta i söder och från Valasjön i väster till Sigtunaån i öster. Planförhållanden För Gnesta tätort finns en fördjupning av översiktsplan från 1994, vilken anses inaktuell och i sin helhet kommer att ersättas av föreliggande plan. Som förarbete till denna plan har en ortsanalys gjorts. Ortsanalysen blev klar i augusti Redan detaljplanelagda områdena inom planområdet utgörs av Gnesta tätort samt fritidsområdena Norrtuna och Hållsta. Framtagande av detaljplaner pågår i vissa områden inom Gnesta tätort. De områden som redovisas på kartan nedan är föremål för planläggning under Detaljplaner är juridiskt bindande, och även detaljplaneprocessen är reglerad i Plan- och bygglagen. Planlagt område Pågående planer 2008 Planens huvudinriktning Utbyggnaden och förändringen av Gnesta ska ske med inriktningen att öka Gnestas attraktionskraft på en alltmer konkurrensutsatt bostads- och arbetsmarknad. Det är viktigt att kunna erbjuda boende en ort med närhet till handel, service och rekreation liksom goda kommunikationer till arbetsplatser, och vid behov, ett bredare serviceutbud i större städer. Norrtuna Planförslaget siktar ca 15 år framåt i tiden, fram till år 2020, då Gnesta tätort skulle kunna vara en levande småstad med ca invånare. För att kunna behålla och vidareutveckla de kvaliteter som finns i Gnesta idag föreslår planen en etappvis utbyggnad av Gnesta, som bygger på varsamhet och hänsyn till befintliga värden och karaktärer. Hållsta Gnesta tätort Bilden visar utbyggnadsriktningar för Gnesta tätort - 7 -
8 GNESTA OCH OMVÄRLDEN GNESTA OCH OMVÄRLDEN Gnesta i regionen Gnesta tätort är huvudort i Gnesta kommun. Ortens läge bestämdes i samband med västra stambanans utbyggnad, då läget vid Frösjön betraktades som ett perfekt stationsläge. De administrativa gränserna, kommun- och länsgränsen, har tillkommit efterhand i samband med kommunsammanslagningar och kommundelningar. Gnesta är den tätort i kommunen som idag har de bästa kollektivtrafikförbindelserna genom både länsbussar och pendeltåg. Sedan sommaren 2007 trafikeras Gnesta även med regionaltåg som medför kortare restid till bl a Stockholm. Gnesta, som tidigare tillhörde Nyköpings kommun, blev en egen kommun Nyköping har dock fortfarande en roll som den stad dit många gnestabor åker för att handla. Vad gäller arbetsplatser är dock orten främst fokuserad mot Södertälje och Stockholm där störst andel arbetstillfällen finns. Endast ca 40 % av Gnestas arbetsföra befolkning arbetar på orten idag. De flesta pendlar till Stockholm eller kommuner i anslutning till Stockholm pendlade ca personer från kommunen, varav ca hälften till Södertälje. En viss inpendling av arbetskraft sker, 2006 pendlade ca 700 personer in till kommunen. Gnestas läge i regionen medför att tätortens utveckling påverkas av vad som sker inom de angränsande länen. Politik, ekonomi, teknik och sociala förutsättningar ändras med tiden och ger nya villkor på lokal nivå. Gnesta påverkas främst av vad som sker i Stockholm/Mälardalsregionen (se även Befolkning nedan). För närvarande finns ett förslag till ny regionindelning i Sverige. Det är osäkert när och hur den kommer att genomföras. Hela Sörmland har dock uttalat att man vill tillhöra Stockholms län. En sammanslagning av Sörmlands län med Stockholms län skulle bidra ytterligare till att integrera Gnesta med Stockholmsregionen. Sannolikt skulle det underlätta resor med kollektivtrafik över länsgränsen och påverka t ex utnyttjandet av sjukvården. Befolkning och boende Gnesta är den näst minsta kommunen i Södermanlands län, sett till antalet invånare. År 2007 har kommunen ca invånare. Cirka hälften av kommunens befolkning bor i Gnesta tätort. Tidigare var ortens arbetstillfällen den dominerande faktorn för ökad befolkning men idag är det faktorer som möjligheten att pendla till arbete i storstadsregionen och boendekvaliteten i mindre tätorter som påverkar utvecklingen. Det senaste årtiondets investeringar i vägar och järnvägar i Stockholm/Mälardalsregionen i kombination med bristen på bostäder i Stockholm har lett till ökad inflyttning till de sörmländska kommuner som ligger längs kommunikationsstråken. Prognoser anger att Stockholmsregionens befolkning kommer att växa med en miljon till En sådan utveckling rymmer en stor potential för Sörmlandskommunerna, speciellt för Gnesta i och med att orten från och med sommaren 2007 utöver pendeltåg trafikeras av regionaltåg. Under 2006 växte hela Södermanlands län med 1085 invånare. Under hela 2000 talet har Sömland haft en befolkningstillväxt som beror på inflyttning. Gnesta tillsammans med Strängnäs och Trosa är de kommuner som haft störst flyttnetto. En stor del av folkökningen i Sverige beror på immigration men folkökningen i Gnesta beror huvudsakligen på inflyttning från andra delar av Sverige bl a Stockholms län. Gnesta har haft en positiv befolkningstillväxt sedan I Gnesta finns det ett tydligt samband mellan bostadsbyggande och befolkningsökning. Idag finns ett flertal bostadsbyggnadsprojekt som vid genomförande beräknas ge en befolkning på ca invånare för hela Gnesta kommun till
9 GNESTA OCH OMVÄRLDEN Kommunen har en ålderssammansättning där övervägande del av befolkningen är i åldrarna år (ca 52 %). Ca 24 % av befolkningen är barn i åldrarna 0-17 år. Kommunens ålderstruktur skiljer sig något från genomsnittet för hela riket. Andelen personer i ålderskategorierna år är lägre än riksgenomsnittet och andelen 0-19 år är högre än riksgenomsnittet. Mellankommunala frågor Fördjupningen av översiktsplanen för Gnesta tätort tar upp aspekter som har beröringspunkter med andra kommuner i regionen, främst med Södertälje kommun. Regional bostads- och arbetsmarknad Gnesta ingår i Stockholm/Mälardalsregionens bostads- och arbetsmarknad. Gnesta kommun har också ambitionen att attrahera såväl dagerns invånare som inflyttare till Stockholm/Mälardalsregionen. Satsningen på den nya regionaltågstationen är ett viktigt inslag i den ambitionen. För att Gnesta ska kunna erbjuda boende och nyinflyttade en ort med närhet till handel, service och rekreation så föreslås bl a en utbyggnad av Gnesta tätort. Örebro Västerås Eskilstuna Flen Katrineholm Gnestas läge i regionen Enköping Arlanda Strängnäs GNESTA $ Södertälje Trosa Nyköping Oxelösund Stockholm Det finns utbyggnadspotential mot Södertälje kommun på andra sidan Sigtunaån. Södertälje kommun har dock inget intresse av att förändra kommungränsen mot Gnesta kommun. Däremot pågår planering från Södertälje kommuns sida för bostäder strax utanför kommungränsen norr om väg 57. Bostadsbyggande i detta område innebär bl a att VA-frågorna måste lösas, eventuellt i samverkan med Gnesta. Bostäder utanför kommunen påverkar serviceunderlaget på ett gynnsamt sätt för Gnesta. Teknisk försörjning Gnesta har vattentäkt och vattenverk med tillhörande vattenskyddsområde i Södertälje kommun. Gnestas avloppsreningsverk ligger idag vid Sigtunaån. Under den period som planen omfattar kommer troligtvis Gnestas avloppsreningsverk att behöva byggas ut. En flytt av anläggningen har diskuterats. Infrastruktur, kommunikationer Från och med sommaren 2007 trafikeras Gnesta med regionaltåg vilket minskar restiden från drygt 60 min till ca 40 min jämfört med pendeltåget. Förbättrade kommunikationer och förkortade restider till och från Gnesta påverkar inte bara gnestaborna utan är även av betydelse för boende i angränsande kommuner, inte minst för boende i Södertälje kommun. För att uppmuntra till resor med kollektiva färdmedel är det av stor vikt att länstrafiken anpassar sina busslinjer till tågens ankomst- och avgångstider. I ett framtida scenario är det också angeläget med turtrafik till och från Skavsta flygplats, i Nyköpings kommun. Friluftsliv och rekreation Det finns regionala cykel-, vandrings- och kanotpaddlingsleder som löper genom planområdet. För gnestaborna är Visbohammar ett närbeläget och betydelsefullt rekreationsområde. Lötbodal är ett rekreations- och friluftsområde med stort upptagningsområde. För det rörliga friluftslivet är det angeläget att Frösjöns stränder, liksom områdena kring Sigtunaån görs mer lättillgängliga
10 VISION OCH MÅL VISION OCH MÅL Gnesta år 2020 Enligt den kommunövergripande översiktsplanen har kommunfullmäktige fattat beslut om följande vision för Gnesta kommun 2015: Gnesta DIN kommun, med närhet, möjlighet och ett rikt samspel med naturen. DIN kommun: Människan i centrum Kommuninvånarna och deras behov ska stå i centrum i all kommunal verksamhet. Kommunen är till för invånarna och detta speglar sig i kommunens långsiktiga mål. Kommuninvånarna ska vara nöjda med och stolta över sin kommun. Närhet: Service, demokrati och omvärld Närhet till service innebär att kommunen har skola och barnomsorg med hög kvalité inom nära räckhåll för invånarna, en god social omsorg och närhet till bra service. Närhet till demokrati innebär att verksamheterna drivs med stort brukarinflytande och att kommuninvånarna känner att det finns goda möjligheter att påverka viktiga beslut. Närhet till omvärlden innebär att alla har tillgänglighet till väl utbyggda kommunikationer, digital kommunikation inräknat. Möjlighet: utveckling, samverkan och mångfald Kommunen vill utveckla verksamheter i samverkan med t ex kommuninvånare, intresseföreningar och grannkommuner för att hitta lösningar som motsvarar kommuninvånarnas behov och önskemål. Vi vill ge näringslivet goda förutsättningar. Rikt liv: livskvalité Ett rikt liv och livskvalité har lika många definitioner som det finns människor. Lever du ett rikt liv kan du troligen förverkliga många av dina drömmar. Kommunen vill ge möjlighet för människor att uppfylla sina drömmar. Det kan t ex handla om tillgång till utbildning, idrott, friluftsliv, mötesplatser och kulturlösningar. Samspel med naturen: Hänsyn, medvetenhet och upplevelse Kommunen skall utvecklas på ett uthålligt sätt så att vi brukar våra naturresurser i stället för att förbruka dem. Strategiska mål I arbetet med att uppnå visionen har kommunen formulerat 11 strategiska mål. Målen är formulerade med utgångspunkt från ovanstående vision, den kommunövergripande översiktsplanens intentioner samt långsiktiga mål antagna av kommunfullmäktige. Fördjupningen av översiktsplanen syftar till att Gnestas utveckling sker i linje med uppsatta mål. Närhet till natur i och kring tätorten Bevara viktiga natur- och kulturmiljöer samt landmärken Stärka Gnestas identitet Skapa småskalighet och trygghet genom varsam tillväxt Förtäta och komplettera varsamt inom tätorten Skapa god framkomlighet för gående och cyklister Skapa god tillgänglighet till regionaltågstationen Förstärka en levande tätortskärna Integrera bostäder, verksamheter och service
11 VISION OCH MÅL Skapa goda boendemiljöer Skapa tydliga gränser mellan tätorten och landsbygden
Samhällsbygnadskontoret 312 80 Laholm 0430-150 00
Samhällsbygnadskontoret 312 80 Laholm 0430-150 00 miljo.byggnadsnamnden@laholm.se www.laholm.se VAD ÄR EN DETALJPLAN? En detaljplan är ett juridiskt bindande dokument som reglerar vad såväl enskilda som
PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING
PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Ny detaljplan för område norr om Storgatan, del av kvarteret Elefanten 1, Bjuvs kommun Dnr 2013.0127 Postadress Besöksadress Telefon Telefax Postgiro Bankgiro E-post Org.nr
ÄNDRING AV DETALJPLAN FÖR
DNR 2013/224 Gällande detaljplan. ÄNDRING AV DETALJPLAN FÖR Del av (laga kraft 2009-09-03) TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNINGEN ANTAGANDE ENKELT PLANFÖRFARANDE 2013-11-26 Laga kraft 2014-02-18, antagen av kommunstyrelsen
ÄNDRING AV DETALJPLAN FÖR FASTIGHETEN STENSJÖ 1:95. Sotenäs kommun. Västra Götalands län
Daterad: 2014-02-26 Dnr 2010/1113 Sida 1(8) ÄNDRING AV DETALJPLAN FÖR FASTIGHETEN STENSJÖ 1:95 Västra Götalands län Översiktskarta, planområdet är markerat med streckad röd linje Denna handling innehåller:
Detaljplan för Rörvik 3:8 i Rörviks fritidshusområde, öster om Läppe, Vingåkers kommun, Södermanlands län. PLANBESKRIVNING
Datum 2013-04-29 Dnr 233/2012 1 (6) Detaljplan för Rörvik 3:8 i Rörviks fritidshusområde, öster om Läppe, Vingåkers kommun, Södermanlands län. PLANBESKRIVNING Samrådshandling Handlingar Plankarta med bestämmelser
FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR
PROJEKTBESKRIVNING FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR LJUSDALS TÄTORT -2025 LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN Datum 2014-03-03 Dnr KS 0518/12 ljusdal.se Innehåll Bakgrund... 3 Vad är en fördjupning av översiktsplanen?...
Mål och budget för Tomelilla kommun 2016-2018
Bilaga 1 Mål och budget för Tomelilla kommun 2016-2018 Strategiska målområden Tomelilla - här skapar vi förutsättningar för hög livskvalitet och njuter av Österlen! HÅLLBAR TILLVÄXT DELAKTIGHET OCH EGENMAKT
266 Genomförandetiden gäller bara ändringen. Genomförandetiden är 2013-03-22 2018-03-21
266 Genomförandetiden gäller bara ändringen. Genomförandetiden är 2013-03-22 2018-03-21 Tillägg till PLANBESKRIVNING Tillhörande ändring genom tillägg av detaljplanen för Ludvika gård m.m. i Ludvika enkelt
Kommunikationspolicy i korthet för Lidingö stad
Kommunikationspolicy i korthet för Lidingö stad En policy ger stöd Att kommunicera är en del av vardagen för oss som arbetar i Lidingö stad. Att kommunikationen fungerar är viktigt för att vi ska kunna
FÖRÄNDRAD PBL 2015-01-01. Diskussionsdag förändrad PBL Söderhamn 2015-01-29
FÖRÄNDRAD PBL 2015-01-01 Diskussionsdag förändrad PBL Söderhamn 2015-01-29 Dagen 09:00 Fika 09:15-09:30 Inledning 09:30-12:00 Information och diskussion kring förändringar i PBL Josef Rundström, LST 12:00-13:00
ETT BÄTTRE STRÄNGNÄS FÖR ALLA. Valprogram för Strängnäs kommun 2014-2018. FRAMTIDSPARTIET I STRÄNGNÄS KOMMUN
ETT BÄTTRE STRÄNGNÄS FÖR ALLA. Valprogram för Strängnäs kommun 2014-2018. FRAMTIDSPARTIET I STRÄNGNÄS KOMMUN ETT BÄTTRE STRÄNGNÄS. Vi vill att Strängnäs ska bli en bättre kommun för alla. Oavsett bakgrund
Varför? näringslivspolitisk strategi för Malmö stad 2008-12-19
Varför? Om behovet av en ny näringslivspolitisk strategi för Malmö stad 2008-12-19 Stadskontoret En stad i rörelse Så betraktas Malmö med tanke på den förändring som skett i staden under den senaste tioårsperioden.
Riktlinjer för medborgardialog
Riktlinjer för medborgardialog Kommunstyrelseförvaltningen 2015 Principer för dialogen i Söderhamns kommun Att engagera medborgarna och skapa former för delaktighet och dialog för kommunens utveckling
PBL om tidsbegränsade bygglov m.m. 2016-03-08
PBL om tidsbegränsade bygglov m.m. 2016-03-08 Bygglov krävs för Enligt 9 kap. 2 PB krävs det bygglov för 1.nybyggnad, 2.tillbyggnad, och 3.annan ändring av en byggnad än tillbyggnad, om ändringen innebär
Kompletterande Startpromemoria för planläggning av område vid kv Orkanen och kv Tjockan i stadsdelen Björkhagen (160 studentlägenheter)
STADSBYGGNADSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE PLANAVDELNINGEN SID 1 (6) 2013-03-22 Handläggare: Inge Almqvist Tfn 08-508 27 382 Till Stadsbyggnadsnämnden Kompletterande Startpromemoria för planläggning av område
Malin Danielsson PBN 2013-000678 018-727 47 59. Planbeskrivning för detaljplan 2013-000678 Tillägg till gällande detaljplan för Kåbo 34:12
PLAN- OCH BYGGNADSNÄMNDEN Handläggare Diarienummer Malin Danielsson PBN 2013-000678 018-727 47 59 Planbeskrivning för detaljplan 2013-000678 Tillägg till gällande detaljplan för Kåbo 34:12 Enkelt planförfarande
Boendeplanering i Arboga kommun
Boendeplanering i Arboga kommun Kort om Arboga Goda kommunikationer genom Mälarbanan, Svealandsbanan, E18 och E20 Restid 30 min till Örebro, Västerås, Eskilstuna, 1,5 timme till Stockholm Inom 30 min restid
PLANBESKRIVNING 2016-05-17 SAMRÅDSHANDLING 1 (6) Detaljplan för ABBORREN 10, Eslövs kommun, Skåne län. Planbeskrivning och genomförandebeskrivning
PLANBESKRIVNING 2016-05-17 SAMRÅDSHANDLING 1 (6) Detaljplan för ABBORREN 10, Eslövs kommun, Skåne län. Planbeskrivning och genomförandebeskrivning PLANBESKRIVNING 2016-05-17 SAMRÅDSHANDLING 2 (6) Planbeskrivning
Policy för integration och inkludering av nyanlända i Lidingö stad
1 (5) DATUM DNR 2015-11-09 KS/2015:234 Policy för integration och inkludering av nyanlända i Lidingö stad Antagen av kommunfullmäktige den 23 november 2015 2 (5) Inledning Lidingö stad har en lång historia
Arbetsmarknads- och Näringslivsprogram Söderköpings kommun 2015-2020. Antagen av kommunfullmäktige 2015-06-17 72
Arbetsmarknads- och Näringslivsprogram Söderköpings kommun 2015-2020 Antagen av kommunfullmäktige 2015-06-17 72 1. Programmets roll i styrkedjan Kommunfullmäktige har fastställt hur kommunens styrkedja
Integration och tillväxt
Integration och tillväxt 13 maj 2016 Om Stockholms län Över 90 procent är nöjda med det liv de lever Över 90 procent trivs med både sitt arbete och sitt boende Länet utgör 2 procent av rikets yta, men
Ändring av detaljplan (ÄDP) för del av Stiby 1:107 (kvarnen), Gärsnäs, Simrishamns kommun, Skåne län
Dnr 2012/264 Tillägg till detaljplan för Stiby 1:107, Gärsnäs, laga kraft vunnen 2010 03 26 Ändring av detaljplan (ÄDP) för del av Stiby 1:107 (kvarnen), Gärsnäs, Simrishamns kommun, Skåne län Retuscherat
Innehåll. Begrepp. Policy för delaktighet på lika villkor
Policy för delaktighet på lika villkor Innehåll Innehåll... 2 Begrepp... 2 Inledning... 3 Askersunds kommuns ledord... 4 Vi ska vara tillgängliga för alla... 4 Bristande tillgänglighet som grund för diskriminering...
Kommittédirektiv. Utvärdering av hanteringen av flyktingsituationen i Sverige år 2015. Dir. 2016:47. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juni 2016
Kommittédirektiv Utvärdering av hanteringen av flyktingsituationen i Sverige år 2015 Dir. 2016:47 Beslut vid regeringssammanträde den 9 juni 2016 Sammanfattning Under 2015 var migrationsströmmarna till
Svar på medborgarförslag 2014:14 om att använda fastigheten Gredelby 7:76 till enbart park-, kultur- och fritidsändamål KS-2014/614
Sida 1 av 3 Handläggare Tjänsteskrivelse Diarienummer Sara Frykberg Datum KS-2014/614 2014-11-02 Kommunstyrelsen Svar på medborgarförslag 2014:14 om att använda fastigheten Gredelby 7:76 till enbart park-,
Rättvik Dalarnas bästa ungdomskommun. Ungdomspolitisk strategi
Rättvik Dalarnas bästa ungdomskommun Ungdomspolitisk strategi Unga är inte en grupp som är skild från den övriga befolkningen, och inte heller mer problemtyngd än andra åldersgrupper. Däremot är unga generellt
Utlåtande 1. Hur samrådet har bedrivits. Detaljplan för bostäder på Fursten Norra 3 Liljeholmen Jönköpings kommun
Granskningshandling 2 2014-06-12 Dnr: 2013:134 Detaljplan för bostäder på Fursten Norra 3 Liljeholmen Jönköpings kommun Utlåtande 1 Hur samrådet har bedrivits Samråd Detaljplanen har utarbetats av stadsbyggnadskontoret
BEHOVSBEDÖMNING DETALJPLAN FÖR SIDENSVANSEN 4, DEL AV SIDENSVANSEN 7 OCH DEL AV OSKARSHAMN 3:3
A 5004 BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Sidensvansen 4, del av Sidensvansen 7 och del av Oskarshamn 3:3, Kikeboskolan Centralorten, Oskarshamns kommun Upprättad av samhällsbyggnadskontoret april 2014, reviderad
Styrgruppens uppföljning av Partnerskapsmötet den 10 november 2015. Närvarande: Lilian Eriksson, Andreas Jarud, Benth Jensen och Håkan Eriksson
Protokoll Styrgruppens uppföljning av Partnerskapsmötet den 10 november 2015. Närvarande: Lilian Eriksson, Andreas Jarud, Benth Jensen och Håkan Eriksson Sekreterare: Caroline Wiking 1. Reflektioner kring
Arbetsmarknadsläget i Hallands län i augusti månad 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län augusti 2016: 9 511 (6,2%) 5 194 män (6,6%) 4 317 kvinnor (5,8%) 1 678 unga 18-24 år (9,3%)
Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål. Förslag till ANTAGANDEHANDLING 2011-08-16
Förslag till ANTAGANDEHANDLING 2011-08-16 Vindbruk Dalsland Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål BILAGA 3E, OMRÅDESBESKRIVNINGAR FÖR ÅMÅLS KOMMUN Planhandlingen
Informationsplan för delprojekt Information och utbildning inom Insektsbekämpning 2011
Datum 2011-02-15 Bilaga 2 1(5) Informationsplan för delprojekt Information och utbildning inom Insektsbekämpning 2011 Nulägesbeskrivning Denna informationsplan ingår som en leverans i delprojekt Information
Därför måste storstadsregionerna fortsätta att växa!
Därför måste storstadsregionerna fortsätta att växa! Befolkningsutvecklingen i Stockholms län och riket år 1800 2010, index: 1800=100 1400 Stockholms andel av rikets befolkning: 1880: 7 % 2010: 22 % 1200
Kommittédirektiv. En samordnad utveckling av validering. Dir. 2015:120. Beslut vid regeringssammanträde den 19 november 2015
Kommittédirektiv En samordnad utveckling av validering Dir. 2015:120 Beslut vid regeringssammanträde den 19 november 2015 Sammanfattning En kommitté i form av en nationell delegation ska följa, stödja
Yttrande över Betänkande av Gestaltad livsmiljö - en ny politik för arkitektur, form och design, SOU 2015:88, dnr Ku2015/02481/KL.
1 KULTURMILJÖFRÄMJANDET REMISSVAR 2016-02-15 Kulturdepartementet Regeringskansliet 103 33 Stockholm Yttrande över Betänkande av Gestaltad livsmiljö - en ny politik för arkitektur, form och design, SOU
Systematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Rapport År: 2016 Organisationsenhet: NYEFSK/FSK Nye Förskola Fokusområde: Demokrati och värdegrund Övergripande mål: Normer och värden Deluppgift: Klassens kvalitetsrapport
Aktiv väntan asylsökande i Sverige (SOU 2009:19)
Till: Justitiedepartementet 103 33 Stockholm REMISSYTTRANDE Aktiv väntan asylsökande i Sverige (SOU 2009:19) SABOs synpunkter Inledning SABO har i tidigare remissyttranden, senast över betänkandet Försörjningskrav
Befolkningsprognos för Lunds kommun 2011
Kommunkontoret 1 (1) Utvecklingsavdelningen 211-4-14 Jens Nilson 46-35 82 69 jens.nilson@lund.se Befolkningsprognos för Lunds kommun 211 Sammanfattning 211 förväntas Lunds befolkning öka till 112 142 invånare
En offensiv skola. Skolplan för Kristianstads kommun 2012 2018. R e v i d e r a d h ö s t e n 2 0 1 5
En offensiv skola Skolplan för Kristianstads kommun 2012 2018 R e v i d e r a d h ö s t e n 2 0 1 5 En offensiv skola i en trygg miljö där alla utvecklas utifrån sina förutsättningar Utbildning ger individen
S T R A T E G I F Ö R S T A T L I G A A R B E T S G I V A R E. Arbetsgivare för framtiden statens kompetens utvecklar samhället
S T R A T E G I F Ö R S T A T L I G A A R B E T S G I V A R E Arbetsgivare för framtiden statens kompetens utvecklar samhället 341 376 Utgiven av Arbetsgivarverket 2016 Foto: Getty Images Produktion: Arbetsgivarverket,
Anna Kinberg Batra Inledningsanförande 15 oktober 2015
Anna Kinberg Batra Inledningsanförande 15 oktober 2015 Det talade ordet gäller Det är höst i ett Sverige som börjar tvivla på framtiden. Ett växande utanförskap där en av sju fastnar utanför arbetsmarknaden.
Väg- och trafikfrågor vid planering för ASTA
Dokument nummer Sida/Sidor 1/3 Väg- och trafikfrågor vid planering för ASTA En anläggning av ASTA kräver en koppling till det allmänna vägnätet. Anläggningen har också en övergripande påverkan på transportsystemet
1. Problemet. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (5) Datum 2009-12-14
samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (5) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Jens Hagberg 010-240 51
Begäran om planbesked för del av fastigheten Erstavik 25:1 i kommundelen Älta
2014-08-19 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE MSN 2014/39-214 Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Begäran om planbesked för del av fastigheten Erstavik 25:1 i kommundelen Älta Förslag till beslut Miljö- och stadsbyggnadsnämnden
Motion av Fredrik Ahlstedt (M) om ett tryggare Uppsala
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Davidsson Per Eriksson Per Datum 2016-05-31 Diarienummer KSN-2016-0473 Kommunstyrelsen Motion av Fredrik Ahlstedt (M) om ett tryggare Uppsala Förslag till beslut Kommunstyrelsen
Ottsjö vattenskyddsområde
Ottsjö vattenskyddsområde Information och samråd om upprättande av vattenskyddsområde Sedan sommaren 2012 arbetar Åre kommun med att upprätta samt revidera vattenskyddsområden för de kommunala dricksvattentäkterna.
Motion om gratis parkering för miljöbilar
Tekniska nämnden 2008 08 28 80 197 Tekniska nämndens arbetsutskott 2008 08 14 129 293 Dnr 2007/312.315 Motion om gratis parkering för miljöbilar Bilaga: Motion Ärendebeskrivning Ylva Strutz, för folkpartiet
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2007-10-16
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2007-10-16 Närvarande: Regeringsrådet Rune Lavin, justitierådet Marianne Lundius och regeringsrådet Karin Almgren. Sekretess för uppgifter på de s.k. tsunamibanden
BESKRIVNING som tillhör detaljplan för område öster om SVÅGERTORPS STATION i Hyllie i Malmö
2011-03-02 Dp 5063 BESKRIVNING som tillhör detaljplan för område öster om SVÅGERTORPS STATION i Hyllie i Malmö HANDLINGAR Planhandlingarna omfattar plankarta med bestämmelser, genomförandebeskrivning,
Skolplan för Svedala kommun 2012 2015
skolplan 2012 2015 Skolplan för Svedala kommun 2012 2015 Nulägesbeskrivning Den kommunala förskolan, grundskolan och gymnasieskolan i Svedala kommun har en gemensam verksamhetsidé. Syftet med verksamhetsidén
www.jagvillhabostad.nu, info@jagvillhabostad.nu Folkskolegatan #7, 11535 Stockholm VERKSAMHETSPLAN 2014
VERKSAMHETSPLAN 2014 Det övergripande målet för organisationens arbete är att bostadsbristen för unga ska upphöra, och att föreningen därmed ska kunna avveckla verksamheten. Genom att ge unga en plattform
Ola Schön 08-550 219 29.
Södertälje U kommun 2/'J -, - tj ; Onr Rnr 2009-09-21 Tjänsteskrivelse Dnr KS09/351 Kontor Kommunstyrelsens kontor Handläggare Ola Schön 08-550 219 29 ola.schon@sodertalje.se Valnämnden Kommunstyrelsen
Sunne är platsen där modet växer, livet är enkelt och allting är möjligt.
Sunne är platsen där modet växer, livet är enkelt och allting är möjligt. I sagolika Sunne 2025 ser vi människors olikheter som en tillgång. Här finns en rikedom av språk, smaker, dofter och erfarenheter.
Nämnd för Trafik, Infrastruktur och miljö 43-54
PROTOKOLL UTDRAG Nämnd för Trafik, Infrastruktur och miljö 43-54 Tid: 2016-05-31 13:00-16:25 Plats: Rosensalen 51 Motion om cykelmotion Diarienummer: RJL2015/432 Beslut Nämnden för Trafik, infrastruktur
Stenhuggeriet, Mölnlycke. Utlåtande om förslag till upphävande av strandskydd
Stenhuggeriet, Mölnlycke Utlåtande om förslag till upphävande av strandskydd Stenhuggeriet, MölnlyckeUtlåtande om förslag till upphävande av strandskydd Beställare: Härryda kommun 435 80 MÖLNLYCKE Beställarens
En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (Ds 2015:41)
REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2015-08-17 U2015/04091/GV Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (Ds 2015:41) I promemorian presenterar
Medborgarförslag om fri parkering för miljöbilar
Tekniska nämnden 2008 08 28 77 181 Tekniska nämndens arbetsutskott 2008 08 14 126 279 Dnr 2008/379.008 Medborgarförslag om fri parkering för miljöbilar Bilaga: Medborgarförslag Ärendebeskrivning Charlotte
Sammanträde 2008-10-02
GOTLANDS KOMMUN Kommunala handikapprådet REGISTER Sammanträde 33 Inledning 34 Val av justeringsledamot 35 Detaljplanen för Visby innerstad 36 Information ang vårdval och Gråbo Vårdcentral 37 Övrigt 38
Sammanfattning. Utgångspunkter
Sammanfattning Utgångspunkter En del av vårt uppdrag har varit att överväga om det är ändamålsenligt med en uppdelning mellan å ena sidan bestämmelserna i 15 kap. sekretesslagen om registrering av allmänna
Yttrande över Statens kulturråds delredovisning om kulturverksamheter i vissa bostadsområden
Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 2016-02-10 LS 2015-1474 Landstingsstyrelsen Yttrande över Statens kulturråds delredovisning om kulturverksamheter i vissa bostadsområden
Väg 1023, Kragenäs-Resö hamn
SAMRÅDSREDOGÖRELSE Väg 1023, Kragenäs-Resö hamn Tanums kommun, Västra Götalands län Vägplan, 2015-12-07 Projektnummer: 108 155 TMALL 0096 Mall Samrådsredogörelsev 1.0 Trafikverket Postadress: Box 1170,
Samhällsbyggnadsminister Mona Sahlin Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet 103 33 Stockholm
Stockholm den 28 januari 2005 Samhällsbyggnadsminister Mona Sahlin Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet 103 33 Stockholm Regeringens beslut om åtgärdsprogram för luftkvalitet i Stockholms län Regeringen
Uthållig tillväxt i Göteborgsregionen
Uthållig tillväxt i Göteborgsregionen Bo Aronsson planeringschef Göteborgsregionens kommunalförbund Stadsmuseet 6 december 2007 Göteborgsregionens kommunalförbund: Satsningar på infrastrukturen i Västra
Markanvisning för bostäder inom tomträttsfastigheten Gångaren 11 på Kungsholmen till Skanska.
Kontaktperson Monica Almquist Innerstaden Telefon: 08-508 262 52 monica.almquist@mk.stockholm.se Till Marknämnden 2006-11-16 Markanvisning för bostäder inom tomträttsfastigheten Gångaren 11 på Kungsholmen
Investera i förskolan
Örebro 2010-09-07 Investera i förskolan 163 fler i förskolan med socialdemokratisk satsning på personal, lokaler och kvalitet 2010-09-06 Färre barn per anställd, 300 miljoner investeras för att rusta upp
Skogsbruk på ren svenska Lektion 4: Mästare på både förnyelse och återvinning. Tema: Återvinning Ämne: Biologi, Kemi Årskurs: 7-9
Skogsbruk på ren svenska Lektion 4: Mästare på både förnyelse och återvinning. Tema: Återvinning Ämne: Biologi, Kemi Årskurs: 7-9 Förord Sveaskog är landets största skogsägare. Det ger oss både mycket
Planberedningen onsdagen den 28 mars 2007
Planberedningen onsdagen den 28 mars 2007 11 Studieresa till Norrköping onsdagen den 2 maj 2007 1. Stadsbyggnadskontoret får i uppdrag att arrangera en studieresa till Norrköping onsdagen den 2 maj 2007.
Rätt till heltid i Stockholms stad Skrivelse från Sara Pettigrew och Åsa Jernberg (båda MP)
PM 2012:89 RI (Dnr 213-405/2012) Rätt till heltid i Stockholms stad Skrivelse från Sara Pettigrew och Åsa Jernberg (båda MP) Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande. Skrivelsen
Införande av boendeparkering i södra Kungsladugård
Införande av boendeparkering i södra Kungsladugård Beslut i Trafiknämnden 2007-10-22 187 Nämnden beslöt enligt kontorets förslag 2 Sammanträdesdatum Dnr 1922/07 Handläggare: 2007-10-22 TN 187/07 Hans Magnusson
Botniabanan Dubbla spår mot. framtidens arbetspendling?
Botniabanan Dubbla spår mot framtidens arbetspendling? 2011-05-24 Jessica Eriksson, Handelshögskolan vid Umeå universitet Agneta Marell, Handelshögskolan vid Umeå universitet Frida Bylin, Örnsköldsviks
Krishantering i Västmanland
Krishantering i Västmanland Syftet med U-Sam Syftet med U-Sam är att i samverkan arbeta för att: förebygga att en kris uppstår dämpa eskaleringen av en kris mildra krisens konsekvenser Allt för att samhället
Regel 1 - Ökad medvetenhet
Regel 1 - Ökad medvetenhet FN:s standardregler: Staterna bör aktivt öka medvetenheten i samhället om människor med funktionsnedsättning, om deras rättigheter, behov och möjligheter och om vad de kan bidra
Genomförandebeskrivning - antagandehandling
KS08.865 Detaljplan för del av fastigheten Hjällsnäs 5:6, Skola i Gråbo, i Lerums kommun samt upphävande av detaljplan S4 Genomförandebeskrivning - antagandehandling SEKTOR SAMHÄLLSBYGGNAD Mark- och projektenheten
Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslås besluta MISSIV 1(1) 2014-10-17 LJ2014/1368. Förvaltningsnamn Landstingsstyrelsen
MISSIV 1(1) 2014-10-17 LJ2014/1368 Förvaltningsnamn Landstingsstyrelsen Remissvar - Remisspromemoria om förslag till ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) Landstinget i Jönköpings län har getts
Protokoll för kommunstyrelsen
1(5) Kommunstyrelsen Plats och tid Kommunhuset sammanträdesrum Harrie, kl. 15:00-15:30 Ajournering Beslutande Se sidan 2 Ersättare Se sidan 2 Övriga deltagande Se sidan 2 Utses att justera Catrin Tufvesson
Uppdrag att utreda förutsättningarna att följa väntetider på sjukhusbundna akutmottagningar
Regeringsbeslut I:4 2010-09-09 S2010/6418/HS (delvis) Socialdepartementet Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Uppdrag att utreda förutsättningarna att följa väntetider på sjukhusbundna akutmottagningar
ÅR KOMMUN! TERNA I HAGFORS 2014 HAGFORS V MODERA
HAGFORS VÅR KOMMUN! MODERATERNA I HAGFORS 2014 Hagfors ska vara en kommun som erbjuder alla innevånare trygghet och god service. En kommun som det är en glädje att leva i. Ekonomin Kommunens ekonomi är
Rapport uppdrag. Advisory board
1 Rapport uppdrag Advisory board 2 Advisory board AB är en dialogmodell som på ett stukturerat sätt ger möjlighet till samråd och dialog med unga i utvecklingsarbeten/verksamhetsutveckling inom kommunen,
Folkhälsa och översiktlig planering i samverkan. Botkyrka kommun
Folkhälsa och översiktlig planering i samverkan Botkyrka kommun Folkhälsa och översiktlig planering i samverkan Sara Wrethed verksamhetschef samhällsutveckling Hanna Lind folkhälsosamordnare Upplägg:
Förslag till parkeringsstrategi. Bilaga 3
Förslag till parkeringsstrategi Bilaga 3 Bakgrund Stockholm växer. Under de senaste 10 åren har befolkningen i staden ökat med ca 150 000 personer. Tillväxten förväntas fortsätta i samma takt de kommande
Utveckling av en svensk havsplanering
Utveckling av en svensk havsplanering Tre planområden Västerhavet Östersjön Bottniska viken Samordnande länsstyrelser Västra Götaland Kalmar Västernorrland 2014-07-28 3 Planeringsprocessen Planförslag
Är upplevelser geodata?
Är upplevelser geodata? Session 3A, välfärdsteknologi, demokrati Geoforum 2012 Landskapsarkitekt Kerstin Nordin Introduktion Europeiska landskapskonventionen, ELC och FN:s Barnkonvention, betonar vikten
Detaljplan för del av Kviinge 45:1
Antagen av Kommunstyrelsen 2016-06-01 116 Dnr: KS 2015/00886 Antagandehandling Planbeskrivning Detaljplan för del av Kviinge 45:1 Hantverksgatan & Radhusvägen, Hanaskog, Utskrift från Tekis-GI Östra Göinge
Bild Engelska Idrott
Bild skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material, kommunicera med bilder för att uttrycka budskap, undersöka och presentera olika ämnesområden med bilder,
Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning.
Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning. Reflex Pensionsförsäkring Pensionsförsäkring Fakta om erbjudandet att ändra villkor till vår nya traditionella förvaltning Nya Trad
Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av oktober 2013
2013-11-08 Eskilstuna, oktober månad 2013 Jens Lotterberg Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Södermanlands län oktober 2013 14 627 (11,0 %) 6 951 kvinnor (11,1 %) 7 676 män (11,0 %) 3 641
Sveriges främsta idrottskommun bidrar till ett växande Skellefteå
Sveriges främsta idrottskommun bidrar till ett växande Skellefteå Inledning Under de senaste åren har Skellefteå satts allt mer på kartan av Skellefteå AIK, som nu senast rankades som Europas näst bästa
Företagsamhetsmätning Kronobergs län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010
Företagsamhetsmätning Kronobergs län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Kronobergs län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet
VERKSTÄLLANDE UTSKOTTET 12-10
VU12-10 Protokoll Sida 1 (1) VERKSTÄLLANDE UTSKOTTET 12-10 Tid Torsdag 2012-11-11 kl. 21:00 Plats Teamspeak Närvarande, Diana Diez, Karl Larsson Berörda Förbundsstyrelsen 1 Mötets öppnande att 1 att 2
Göran Fjellström, kommunchef Ulf Stecksen, kommunsekreterare. Ånge kommunkontor, torsdag den 17 april 2008, kl. 16.00. Ulf Stecksen.
1 (5) Plats och tid för sammanträdet Beslutande Ånge kommunkontor, fullmäktigesalen, måndag den 14 april 2008 kl. 18.00 18. 50 Se bilaga Övriga deltagare Göran Fjellström, kommunchef Ulf Stecksen, kommunsekreterare
DJÄRVA SATSNINGAR PÅ BLÅ LINJEN, PENDELN OCH REGIONALTÅGEN
Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Stockholm 2010-09-08 DJÄRVA SATSNINGAR PÅ BLÅ LINJEN, PENDELN OCH REGIONALTÅGEN Socialdemokraterna www.socialdemokraterna.se INLEDNING Vi socialdemokrater
Medborgarförslag om alternativvärdering av marken som kommer att utnyttjas för arenabygget på Kristineslätt. KS 2014-381
Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2015-01-20 15 Medborgarförslag om alternativvärdering av marken som kommer att utnyttjas för arenabygget på Kristineslätt.
Elsäkerhetsverkets förslag till föreskrifter om ändring i ELSÄK-FS 2013:1
KONSEKVENSUTREDNING 1 (5) Kim Reenaas, Verksjurist Generaldirektörens stab 010-168 05 03 kim.reenaas@elsakerhetsverket.se 2015-03-15 Dnr 15EV4062 Elsäkerhetsverkets förslag till föreskrifter om ändring
Promenadstaden. The City of Stockholm. Niklas Svensson, Stadsbyggnadsstrateg
Promenadstaden The City of Stockholm Niklas Svensson, Stadsbyggnadsstrateg 2011-10-10 3 www.stockholm.se/oversiktsplan 2011-10-10 2011-10-10 4 www.stockholm.se/oversiktsplan 2011-10-10 5 www.stockholm.se/oversiktsplan
Morängsvägen Nusnäs, Mora kommun, Dalarnas län. T i l l ä g g t i l l P L A N B E S K R I V N I N G. Handlingar. Ändring, del av detaljplan Dp 206 vid
Underrättelsehandling Dnr: BN 2013/8 215 Ändring, del av detaljplan Dp 206 vid Morängsvägen Nusnäs, Mora kommun, Dalarnas län T i l l ä g g t i l l P L A N B E S K R I V N I N G oktober 2013 Handlingar
Lag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank
Framställning till riksdagen 2009/10: RB5 Lag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank Sammanfattning Riksbanken föreslår i denna framställning att riksdagen antar Riksbankens förslag till ändring
Det utsända förslaget till beslut lydde:
PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2007-11-12 LS-LED07-173 143 Försäljning av Ergonomicentrum i Sörmland AB Landstingsstyrelsens beslut 1. Landstingsstyrelsen ger ordföranden i uppdrag att se till att en oberoende
Yttrande över remiss, förslag till biblioteksplan för Landstinget Sörmland 2016-2018
Kultur- och fritidsnämnden 2016-01-29 1 (5) Kultur- och fritidsförvaltningen Kommunikation och administration KFN/2015:277 Åsa Karlsson, 016-710 18 27 Kultur- och fritidsnämnden Yttrande över remiss, förslag
Vision Väsmanstrand, Ludvika
Antagen av KF 2014-08-25 98 Vision Väsmanstrand, Ludvika Upprättad juni 2014 UPPLEV BO UMGÅS AKTIVERA KOM NÄRA VISION VÄSMANSTRAND I detta dokument presenteras den vision för Väsmanstrand som tagits fram
Vilka bullervärden ska vi ha? FAH Kommunerna och Miljön 2013 Kerstin Blom Bokliden, SKL
Vilka bullervärden ska vi ha? FAH Kommunerna och Miljön 2013 Kerstin Blom Bokliden, SKL Riksrevisionens rapport RiR 2009:5 Granskat om statens styrning vid planläggning och byggande av bostäder i bullerutsatta