Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Södra Innerstaden
|
|
- Gustav Mattsson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Södra Innerstaden April september 2008
2 Kontaktuppgifter Projektledare Yvonne Wismar-Fransson Projekt Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad Projektgrupp Martina Haggren Leg. apotekare Apoteket Farmaci AB Astrid Tunestål Distriktsläkare Primärvården Skåne, område Sydväst Styrgrupp Renée Ekcrona, Malmö Stad, SDF Centrum Carina Gerthel, Malmö Stad, SDF Centrum Marie Olsson, Primärvården Skåne, område Sydväst Ewa Rekman, Apoteket Farmaci
3 Läkemedelsgenomgångar i Malmö, särskilt boende, Stadsdel Södra Innerstaden Malmö Stad och Region Skåne, Primärvården Sydväst har sökt statliga stimulansmedel var för sig. Man har sedan slagit ihop det till ett gemensamt projekt. Projektet ska som en del genomföra läkemedelsgenomgångar på särskilda boenden i samtliga stadsdelar i Malmö Stad. Varje stadsdel kommer att redovisas separat. Detta är slutrapporten för läkemedelsgenomgångarna på särskilt boende inom SDF Södra Innerstaden. SDF Södra Innerstaden har 198 vårdboendeplatser. Det har genomförts 168 läkemedelsgenomgångar. 8 vårdtagare har avlidit mellan läkemedelsgenomgång och uppföljning. Det är således 160 vårdtagare inkluderade i analysen. Dessa är indelade i två jämförelsegrupper beroende på hur många läkemedel de har. 126 vårdtagare har fler än fem läkemedel i regelbunden dosering, och 34 vårdtagare har fem eller färre regelbundna läkemedel. Vårdtagare med palliativ vård i sent skede samt vårdtagare som vid tillfället för läkemedelsgenomgången har varit inlagda på sjukhus har exkluderats. Medelåldern för vårdtagarna var 88 år och 78 % var kvinnor. Sammanfattning Antalet läkemedel för regelbundet bruk minskade med i snitt 0,7 läkemedel per person, från 8,1 till 7,4 (Fig 1) och läkemedelskostnaden minskade med ca 900 kr per 12 månaders behandling och individ, avseende läkemedel i regelbunden dos. Två målgrupper studerades, uppdelade efter antal läkemedel i regelbunden dos. Minskningen av läkemedelskostnaden var större i jämförelsegruppen med fler läkemedel. Socialstyrelsens indikatorer för utvärdering av kvaliteten i äldres läkemedelsterapi var en utgångspunkt för läkemedelsgenomgångarna. En förbättring av flera kvalitetsindikatorer skedde (avseende t.ex. antikolinerga läkemedel och läkemedel som kan orsaka förvirring, Fig 2). Avseende användningen av psykofarmaka minskade förbrukningen av neuroleptika, lugnande samt sömnmedel (Fig 3), t.ex. minskade andelen patienter med neuroleptika från 28 % till 22 %. Teamet identifierade 347 möjliga läkemedelsrelaterade problem (snitt 2,2 per vårdtagare) som ledde till 250 ordinationsändringar. De vanligaste åtgärderna var utsättning av läkemedel respektive dosminskning. I 9 av 10 utvärderade fall bedömdes resultatet som oförändrat eller bättre (Fig 4-6). I målgruppen med fler än fem läkemedel i regelbunden dosering identifierades i genomsnitt 2,5 läkemedelsrelaterade problem per vårdtagare, och i målgruppen med övriga vårdtagare identifierades i genomsnitt 1 läkemedelsrelaterat problem per vårdtagare. 3
4 Bakgrund Läkemedelsgenomgångar är en arbetsmetod som innebär att apotekare tillsammans med vården (läkare, ansvarig sjuksköterska och vårdpersonal) går igenom vårdtagarens samtliga läkemedel kopplat till sjukdom och hälsotillstånd för att identifiera läkemedelsrelaterade problem. Apotekaren ger förslag på åtgärder till ansvarig läkare, som beslutar om vilka åtgärder som ska genomföras. Apotekaren arbetar på vårdens uppdrag. Sedan drygt ett decennium har läkemedelsgenomgångar genomförts på olika ställen i Skåne. I Malmö stad har läkemedelsgenomgångar tidigare genomförts i liten omfattning. Genom statliga stimulansbidrag har Malmö stad fått möjlighet att utföra projekt för att höja kvaliteten inom äldreomsorgen, bl.a. läkemedelsgenomgångar. Primärvården Skåne, område Sydväst och Malmö Stad har sökt stimulansmedel var för sig. Man har sedan slagit ihop det till ett gemensamt projekt. Malmö Stad finansierar projektledning samt ersättare för sjuksköterskor och omvårdnadspersonal för dagar de deltar i projektet. Primärvården Skåne, område Sydväst finansierar en läkare samt en apotekare från Apoteket Farmaci AB. Dessa utgör själva projektgruppen som utför läkemedelsgenomgångarna. Samtliga stadsdelar ska omfattas av projektet. Först ut var Stadsdel Centrum och Rosengård. Syfte och mål Syftet med projektet var att identifiera och åtgärda potentiella läkemedelsrelaterade problem för att ge en ökad livskvalitet för den enskilde vårdtagaren. Mål för projektet har varit Säkrad livskvalitet för vårdtagare genom att anpassa läkemedelsanvändningen enligt Socialstyrelsens kriterier för läkemedelsbehandling av äldre. Ökad kunskap om vilka vårdtagare som har störst behov av läkemedelsgenomgångar. Ökad kunskap om kvaliteten på de särskilda boendenas läkemedelsanvändning. Ökad kunskap hos personal om läkemedel på särskilda boenden. Bättre kunskap inför framtagande av nya samarbetsrutiner mellan Malmö stad och Region Skåne gällande vårdtagares läkemedelsanvändning. Metod och genomförande Berörda läkare och sjuksköterskor har informerats både muntligt och skriftligt (bilaga 1 och 2) inför läkemedelsgenomgången. Innan läkemedelsgenomgången har patientansvarig sjuksköterska på respektive boende och en undersköterska som känner vårdtagarna väl gjort symtomskattningar (se bilaga 3). Om möjligt har patienten själv svarat på frågor kring aktuella symtom. Symtomskattningarna har sedan tillsammans med aktuella läkemedelslistor faxats till apotekaren som gör en kvalitetsanalys enligt Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer, samt identifierar potentiella läkemedelsrelaterade problem. Under läkemedelsgenomgången har patientansvarig sjuksköterska, projektets läkare samt apotekare tillsammans diskuterat igenom vårdtagarens läkemedelsanvändning, utifrån uppgifter från den medicinska journalen, sjuksköterskans kännedom om vårdtagaren samt symtomskattning och läkemedelslista. För varje vårdtagare har ett skriftligt åtgärdsförslag utformats, (bilaga 4), som sedan vidareförmedlats av sjuksköterskan till patientansvarig läkare som har tagit ställning till åtgärdsförslagen. Ansvarig sjuksköterska har följt upp och utvärderat genomförda förändringar efter 4 veckor. Utvärderingen har sedan faxats till apotekaren som sammanställt resultaten. Sjuksköterskorna och undersköterskorna har haft ersättare för de dagar som tagits i anspråk för symtomskattningar och läkemedelsgenomgångar. När utvärderingarna är klara har en enkät skickats till ansvariga sjuksköterskor och läkare (bilaga 5). Resultatet av enkäten redovisas när hela projektet är avslutat. 4
5 Som ett led i projektets mål att bidra till kompetensutveckling har de patientansvariga sjuksköterskorna i projektet fått Läkemedelsboken 2007/2008 (Apoteket AB), Bakgrundsmaterial till Skånelistans rekommendationer 2008 (Läkemedelsrådet), Socialstyrelsens indikatorer för utvärdering av kvaliteten i äldres läkemedelsterapi samt FAS UT 2 (Claes Lundgren, Västerbottens läns landsting). Medverkande Läkemedelsgenomgångarna har genomförts på särskilda boenden i Södra Innerstaden i Malmö. För att möjliggöra bedömning av vilka grupper som har störst behov av läkemedelsgenomgångar gjordes en uppdelning av vårdtagarna i tre grupper; nyinflyttade vårdtagare som vistats cirka en månad på vårdboendet, vårdtagare med fler än fem läkemedel i regelbunden dos, och övriga vårdtagare på vårdboendet. Gruppen med nyinflyttade vårdtagare är för liten för att statistiken ska redovisas separat. Dessa vårdtagare är därför uppdelade på de andra jämförelsegrupperna, utifrån antal läkemedel i regelbunden dos. Målgrupp 1: Vårdtagare med fler än fem läkemedel i regelbunden dosering Målgrupp 2: Övriga vårdtagare. De särskilda boenden som ingått i studien är Basen, Styrkan, Trevnaden, Tryggheten och Visheten. 5
6 Resultat Fig 1. Antal läkemedel per person ,1 7,4 Antal läkemedel regelbundet bruk Antal vid behovs läkemedel 6 antal läkemedel ,7 2, Före läkemedelsgenomgång Efter läkemedelsgenomgång Antalet läkemedel för regelbundet bruk var i genomsnitt 8,1 per person. Som mest hade en person 30 läkemedel (regelbundet + vid behov) före läkemedelsgenomgången. Antalet läkemedel för regelbundet bruk har minskat med 0,7 st per vårdtagare i medeltal, motsvarande en minskad läkemedelskostnad med i genomsnitt 902 kr. Kostnaden har minskat med ca 12 % per vårdtagare och år (från kr till kr, avseende regelbundet doserade läkemedel). Målgrupp 1 (vårdtagare med fler än fem läkemedel i regelbunden dos, 126 vårdtagare) hade i genomsnitt 9,3 läkemedel i regelbunden dos och 2,8 vid behovsläkemedel före läkemedelsgenomgången. Läkemedelskostnaden var i genomsnitt kr per patient och år. Efter läkemedelsgenomgången hade de i genomsnitt 8,6 läkemedel i regelbunden dos och 2,6 vid behovsläkemedel. Läkemedelskostnaden sjönk med 992 kr till kr per vårdtagare och år. Målgrupp 2, (övriga 34 vårdtagare) hade i genomsnitt 3,4 läkemedel i regelbunden dos och 2,2 vid behovsläkemedel före läkemedelsgenomgången, och kostnaden var i genomsnitt kr per patient och år. Efter läkemedelsgenomgången hade antalet regelbundet doserade läkemedel sjunkit till i genomsnitt 3,1 per vårdtagare, och antalet vid behovsläkemedel var oförändrat. Läkemedelskostnaden sjönk med 567 kr till i genomsnitt kr per vårdtagare och år. 6
7 Kvalitetsanalys enligt Socialstyrelsen I diagrammet visas hur många läkemedel hos de 160 vårdtagarna som uppfyller Socialstyrelsens kriterier för de olika kvalitetsindikatorerna. För indikatorn Tre eller fler psykofarmaka anges hur många av vårdtagarna som berörs. Alla träffar på kvalitetsindikatorerna är inte relevanta för den enskilda vårdtagaren. Ett antal C-interaktioner (kombinationer som kan kräva dosanpassning) noterades, men då de flesta av dessa saknar klinisk betydelse har de inte inkluderats i diagrammet. Enstaka D-interaktioner observerades. Dubbleringar avser läkemedel för regelbundet bruk. Ungefär hälften av dubbleringarna avser Mirtazapin i kombination med SSRI-preparat, framför allt Citalopram. För närmare beskrivning av kvalitetsindikatorerna, se Fig. 2. Kvalitetsanalys av läkemedelsbehandlingen Före Efter 200 antal Läkemedel som kan orsaka förvirring (ej antikolinerga) Tre eller fler psykofarmaka Antikolinerga läkemedel Dubbleringar Långverkande bensodiazepiner Kvalitetsindikator Läkemedel som kan orsaka förvirring, icke antikolinerga Antikolinerga läkemedel Dubbleringar Långverkande bensodiazepiner Potentiella C- och D-interaktioner Exempel på förekommande läkemedel eller kombinationer Digoxin, Oxascand, Metoprolol, Tradolan, Ranitidin Lergigan, Atarax, Vesicare, Nozinan Stilnoct och Heminevrin Zopiklon och Propavan Stesolid, Nitrazepam Tegretol och Dexofen (D3) 7
8 Användningen av psykofarmaka I diagrammet anges hur många procent av samtliga vårdtagare som har minst ett läkemedel från respektive läkemedelsgrupp (avser fyrställig ATC-kod, både regelbunden och vid behovs-ordination). Samma vårdtagare kan vara ordinerad läkemedel från olika psykofarmakagrupper. Mest minskade användningen av neuroleptika, från 28 % till 22 %. För mer information om ATC-grupperingen, se Generellt sett hade större andel av vårdtagarna i målgrupp 1 (vårdtagare med fler än fem läkemedel i regelbunden dos) psykofarmaka än vårdtagare i målgrupp 2 (övriga vårdtagare). 60 Fig 3. Användn ingen av psykofarm aka Före läkem edelsgenom gång 40 Efter läkem edelsgenom gång % av vårdtagarna N05B Lugnande m edel N06A Antidepressiva N05C Söm nm edel N05A Neuroleptika Lugnande Antidepressiva Sömnmedel Neuroleptika Före Efter Före Efter Före Efter Före Efter Målgrupp 1 52 % 52 % 48 % 48 % 52 % 48 % 30 % 24 % Målgrupp 2 41 % 38 % 38 % 35 % 21 % 21 % 21 % 15 % Samtliga 50 % 49 % 46 % 46 % 45 % 43 % 28 % 22 % 8
9 Läkemedelsrelaterade problem Den vanligaste orsaken till ordinationsändring var att läkemedel var ordinerade utan aktuell indikation eller att indikationen var oklar. Observera att indikation kan ha funnits vid insättningen, t.ex. för smärtstillande efter en fraktur, men läkemedlet har sedan stått kvar. Indikation kan också ha funnits för läkemedlet i fråga, men varit tveksam för den aktuella dosen. Läkemedel som kan innebära ökade risker för äldre är näst vanligast. Det kan t.ex. innebära antikolinerga läkemedel eller läkemedel som behöver dosjusteras vid nedsatt njurfunktion. Teamet identifierade totalt 347 möjliga läkemedelsproblem, i genomsnitt 2,2 per vårdtagare, som ledde till totalt 250 åtgärder. Målgrupp 1 (vårdtagare med fler än fem läkemedel i regelbunden dos) hade i genomsnitt 2,5 möjliga läkemedelsproblem per vårdtagare. De 312 problemen ledde till 225 åtgärder. I målgrupp 2 (övriga vårdtagare) identifierades 35 problem, i genomsnitt 1 per vårdtagare. Ett problem kan i vissa fall ha flera åtgärder. Diagrammet visar de 5 vanligast förekommande problemen hos totalt 160 vårdtagare. Fig 4. Läkemedelsrelaterade problem (5 i topp) Antal Läkemedel med oklar indikation Riskläkemedel Utebliven eller tveksam effekt Ny/obehandlad indikation Olämplig läkemedelsform 9
10 Åtgärder Den vanligaste ordinationsändringen var utsättning av läkemedel, följt av dosminskning och byte av läkemedel. Åtgärderna skiljde sig inte nämnvärt åt mellan målgrupperna. Hos de 160 vårdtagarna genomfördes 250 åtgärder utifrån 347 potentiella läkemedelsproblem, vilket innebär att 72% av problemen ledde till någon form av åtgärd. Cirkeldiagrammet visar vidtagna förändringar av läkemedelsordinationen i procentuell fördelning. Fig 5. Åtgärder Byte av beredningsform 2 % Insättning av läkemedel 4 % Dosökning 4 % Annat 11 % Utsättning av läkemedel 45 % Byte av läkemedel 13 % Dosminskning 22 % Åtgärder vid läkemedelsrelaterade problem Antal Utsättning av läkemedel 111 Dosminskning 55 Byte av läkemedel 32 Annat t.ex. labprover 27 Dosökning 11 Insättning av läkemedel 9 Byte av beredningsform 4 Ändrat doseringsintervall 1 Totalt
11 Uppföljning Resultatet av ordinationsändringarna vid identifierade läkemedelsrelaterade problem redovisas i cirkeldiagrammet nedan som den procentuella fördelningen av resultaten. En förhållandevis stor andel, 38 %, av åtgärderna utvärderades inte. De åtgärder som utvärderades medförde dock i stor utsträckning inte någon skillnad för patienten. Av de utvärderade åtgärderna ledde 81 % inte till någon förändring av patientens välbefinnande. Det innebär alltså att man i många fall kan minska på vårdtagarens läkemedel utan att påverka livskvaliteten. 11% medförde försämring och 8 % en förbättring. Andelen utvärderade åtgärder och resultatet av utvärderingen skiljde sig inte nämnvärt åt mellan målgrupperna. I diagrammet visas den procentuella fördelningen av resultatet efter åtgärderna när även de ej utvärderade åtgärderna räknas med. Fig 6. Effekten av åtgärderna avseende vårdtagarnas välbefinnande Sämre 7 % Bättre 5 % Oförändrat 51 % Ej utvärderat 38 % 11
12 De vanligaste läkemedelsgrupperna Tabellen och diagrammet baseras på de läkemedelsgrupper som stod för de flesta ordinationerna före läkemedelsgenomgången. Av de tio vanligaste läkemedelsgrupperna är det N05C, Sömnmedel, som minskat mest. Minskningar har även skett i grupperna N05B, Lugnande medel, C03C, Loop-diuretika och C07A, Betareceptorblockerande medel. Skillanderna är dock små. Utöver de tio vanligaste läkemedelsgrupperna har markanta minskningar skett i grupperna A11E Vitamin B- komplex inkl kombinationer (minskning från 25 % till 13 %, avser framför allt Triobe) och N05A Neuroleptika (minskning från 28 % till 22 %, t.ex. Haldol och Risperdal). Fig 7. De vanligaste läkemedelsgrupperna Före läkemedelsgenomgång Efter läkemedelsgenomgång % av vårdtagarna Lätta analgetika Laxantia Lugnande medel Antidepressiva medel Sömnmedel Antikoagulantia Vitamin B12 och folsyra Loop-diuretika Hudskyddande och uppmjukande Betablockerande medel Fig 8. Exempel på läkemedel i de vanligaste läkemedelsgrupperna ATC-kod N02B Lätta analgetika och antipyretika A06A Laxantia N05B Lugnande medel och ataraktika N06A Antidepressiva N05C Sömnmedel och lugnande medel B01A Antikoagulantia B03B Vitamin B12 och folsyra C03C Loop-diuretika D02A Hudskyddande och uppmjukande medel C07A Beta-receptorblockerande medel Exempel på läkemedel Alvedon, Panodil Laktulos, Cilaxoral Atarax, Sobril Citalopram, Mirtazapin Propavan, Zopiklon Trombyl, Waran Behepan, Folacin Impugan, Lasix Retard Canoderm, Locobase LPL SelokenZOC, Bisoprolol 12
13 Diskussion Läkemedelsförbrukningen minskade med 0,7 läkemedel för regelbundet bruk per vårdtagare och år, från 8,1 till 7,4 läkemedel per vårdtagare. Den genomsnittliga kostnaden per vårdtagare och år var lägre i Södra Innerstaden än i Centrum (7 559 kr per vårdtagare och år före läkemedelsgenomgången, jämfört med kr), men i procent räknat minskade kostnaden efter läkemedelsgenomgången ungefär lika mycket. Minskningen i Södra Innerstaden var 12 % jämfört med Centrums 11 %. De läkemedelsgrupper som minskade mest var A11E, Vitamin B-komplex inkl kombinationer (avser framför allt Triobe) och N05A, Neuroleptika (t.ex. Haldol och Risperdal). Kvalitetsindikatorerna är ett verktyg för att ge ett mått på kvaliteten i läkemedelsterapin på gruppnivå. I en grupp ska andelen patienter som har tre eller fler psykofarmaka vara så liten som möjligt. På individnivå kan en kombination av tre eller fler psykofarmaka i vissa fall ändå vara det minst dåliga alternativet. Totalt sett har en förbättring skett av de flesta kvalitetsindikatorerna. Antalet dubbleringar har inte förändrats nämnvärt. Av dubbleringarna avser ungefär hälften kombination av mirtazapin med olika SSRI, framför allt citalopram. Kombinationsbehandling vid depression är ett alternativ då effekten inte är tillräcklig av ett enskilt preparat, och behöver alltså inte vara negativt 1. Efter läkemedelsgenomgångarna minskade användningen av både antikolinerga läkemedel och långverkande bensodiazepiner. Antikolinerga läkemedel bör undvikas till äldre p.g.a. ökad biverkningsrisk, t.ex. avseende förvirring. Långverkande bensodiazepiner kan utöver kognitiva störningar ge balansstörningar och ökad fallrisk. Det är därför positivt att det skett en minskning i båda dessa grupper. Användningen av psykofarmaka minskade efter läkemedelsgenomgången. Mest minskade neuroleptika, från 28 % till 22 % av vårdtagarna. Det är positivt eftersom läkemedelsgruppen har visat sig innebära ökad risk för cerebrovaskulära händelser och ökad dödlighet hos äldre, framförallt vid samtidig demens 2. Det är därför viktigt att regelbundet ompröva indikationen. Även lugnande medel och sömnmedel har minskat, dock i mindre omfattning. Totalt sett identifierades i genomsnitt 2,2 möjliga läkemedelsproblem per vårdtagare. Målgrupp 1, med fler än fem läkemedel i regelbunden dosering, hade i genomsnitt 2,5 läkemedelsrelaterade problem per vårdtagare, och övriga vårdtagare hade i genomsnitt 1 läkemedelsrelaterat problem per person. I likhet med tidigare redovisade stadsdelar ökar alltså antalet möjliga läkemedelsproblem med antalet läkemedel, men även i gruppen med mindre läkemedel kan förändringar göras av läkemedelsbehandlingen. Det vanligaste läkemedelsrelaterade problemet var oklarheter kring aktuella indikationer. Många gånger har indikationen varit korrekt vid insättningen av ett läkemedel, men uppföljningen har inte prioriterats. Senare under behandlingen kan det då bli oklart om indikationen fortfarande är aktuell. Det kan gälla t.ex. smärtstillande efter en fraktur, blodtrycksänkande medel då senare blodtrycksmätningar visat på lågt blodtryck, eller insomningstabletter till vårdtagare som efter en period med sömnproblem återigen sover gott. I vissa fall har indikation funnits för läkemedlet i fråga, men varit oklar för den aktuella dosen. Frågetecken kring indikation eller effekt kan även vara relaterade till att utvärdering har skett, men inte dokumenterats. Det näst vanligaste läkemedelsrelaterade problemet var läkemedel som kan innebära ökade risker vid behandling av äldre. Det kan t.ex. handla om antikolinerga läkemedel eller långverkande bensodiazepiner, som nämns ovan, eller läkemedel som behöver dosjusteras vid nedsatt njurfunktion. Uppföljningen av läkemedelsgenomgångarna avsåg om vårdtagarnas välbefinnande förändrats, i den mån man kan koppla det till förändringar av läkemedelsbehandlingen. I många fall (38 %) utvärderades inte åtgärderna. Inom ramen för projektet avsattes vikarier för att ersätta respektive sjuksköterska och vårdpersonal i samband med symtomskattningen, samt vikarie för sjuksköterskan under läkemedelsgenomgången. Eftersom utvärderingen förväntades ske efterhand bokades inte någon särskild tid för detta och vikarier avsattes inte. Det är dock inte klarlagt om det är tidsbrist som är den huvudsakliga orsaken till det bortfallet av utvärderingar. Av de åtgärder som utvärderades medförde flertalet ingen förändring av patientens välbefinnande (81 %). En liten andel medförde försämring (11 %) eller förbättring (8 %). 1 Bakgrundsmaterial till Skånelistans rekommendationer 2009, sid Arch Intern Med 2008:168(10):
14 Bilagor Bilaga 1 Informationsblad till läkare Bilaga 2 Informationsblad till sjuksköterskor Bilaga 3 Symtomskattning Bilaga 4 Åtgärdsförslag Bilaga 5 Enkät till läkare och sjuksköterskor 14
15 15
16 16
17 17
18 18
19 19
20 20
Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Husie
Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Husie Jan mars 2009 Kontaktuppgifter Projektledare Yvonne Wismar-Fransson Projekt Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad 0702-82 81 71 yvonne.wismar-fransson@malmo.se
Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Ordinärt boende Stadsdel Centrum
Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad Slutrapport Ordinärt boende Stadsdel Centrum April nov 2008 Kontaktuppgifter Projektledare Yvonne Wismar-Fransson Projekt Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad 0768-93 95 42
Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Oxie
Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Oxie Nov 2008 Kontaktuppgifter Projektledare Yvonne Wismar-Fransson Projekt Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad 0768-93 95 42 yvonne.wismar-fransson@malmo.se
Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Rosengård
Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Rosengård Mars - april 2008 Kontaktuppgifter Projektledare Yvonne Wismar-Fransson Projekt Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad 0768-93
Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Centrum
Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Centrum Nov 2007 mars 2008 Kontaktuppgifter Projektledare Eva Ingor Projekt Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad 0768-93 95 42 eva.ingor@malmo.se
Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Kirseberg
Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Kirseberg Mars maj 2009 Kontaktuppgifter Projektledare Yvonne Wismar-Fransson Projekt Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad 0702-82 81 71
Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Hyllie
Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Hyllie Nov 2008 mars 2009 Kontaktuppgifter Projektledare Yvonne Wismar-Fransson Projekt Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad 0768-93 95
Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Fosie
Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Fosie Sept - nov 2008 Kontaktuppgifter Projektledare Yvonne Wismar-Fransson Projekt Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad 0768-93 95 42
Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Limhamn- Bunkeflo
Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Limhamn- Bunkeflo Mars okt 2009 Kontaktuppgifter Projektledare Yvonne Wismar-Fransson Projekt Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad 0702-82
Läkemedelsgenomgångar på Högdalens äldreboende demensavdelning
Läkemedelsgenomgångar på Högdalens äldreboende demensavdelning Hösten 2007 Enskede-Årsta-Vantörs Stadsdelsförvaltning 08-02-07 1 Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTNING... 3 2. BAKGRUND... 4 3. UPPDRAGET...
Läkemedelsgenomgångar på Mårtensgården
Läkemedelsgenomgångar på Mårtensgården Hösten 2007 Enskede-Årsta-Vantörs Stadsdelsförvaltning 08-02-04 1 Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTNING... 3 2. BAKGRUND... 4 3. UPPDRAGET... 4 4. SYFTE... 4 5.
Läkemedelsgenomgångar på Mariebergs Äldreboende
Läkemedelsgenomgångar på Mariebergs Äldreboende 2005-2006 Kungsholmens stadsdelsnämnd Beställaravdelning Stockholm Marieberg 06-05-29 1 Rapport Läkemedelsgenomgångar på Mariebergs Äldreboende Beskrivning
Hur många av individerna hade minst ett läkemedelsrelaterat problem?
Uppdragsrapport Bjuregården Bjurholm 0-0-8 (LMG) har utförts på totalt 39 st individer under tidsperioden varav en avled innan uppföljningen. Denna rapport baseras därför på 38 individer. Medelåldern var
Läkemedelsgenomgångar Bjurholms kommun 2008
Läkemedelsgenomgångar Bjurholms kommun 2008 Bjurholms kommun 09-01-03 1 09-01-03 2 09-01-03 3 Innehåll Bakgrund 4 Syfte 4 Inledning 4 Uppdrag 4 Metod och genomförande 4 Medverkande 4 Sammanfattning. 5
Läkemedelsgenomgång på särskilt boende och ordinärt boende i Malmö stad
Läkemedelsgenomgång på särskilt boende och ordinärt boende i Malmö stad Kontaktuppgifter Projektledare Yvonne Wismar- Fransson Projekt Läkemedelsgenomgångar Malmö stad 0702-82 81 71 Yvonne.wismar-fransson@malmo.se
Resultat klinisk farmaci (ESLiV) 2015
Årsrapport 1 (8) Resultat klinisk farmaci (ESLiV) 2015 Ansvarig enhet: Läkemedelsenheten Sammanfattning Under 2015 har farmaceuter identifierat 2586 läkemedelsavvikelser samt 1496 läkemedelsrelaterade
Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet avd
Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet avd 3-5 2006 Kungsholmens stadsdelsnämnd Beställaravdelning Stockholm Alströmerhemmet avd 3-5 07-07-27 1 Inledning Alströmerhemmet Alströmerhemmet
Läkemedelsgenomgångar på Serafens Äldreboende
Läkemedelsgenomgångar på Serafens Äldreboende 2005-2006 Kungsholmens stadsdelsnämnd Beställaravdelning Stockholm Serafen 06-05-29 1 Rapport Läkemedelsgenomgångar på Serafens Äldreboende Beskrivning av
Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet plan 3-5
Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet plan 3-5 Hösten 2007 Kungsholmens stadsdelsnämnd Beställaravdelning Stockholm 08-02-25 1 Rapport Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet Vårdtagare inkluderade
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Stockholms län Resultat för Farsta Hemtjänst
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Stockholms län Resultat för Farsta Hemtjänst Resultaten för er stadsdel Det här är en sammanställning av resultaten för er stadsdel från undersökningen Vad tycker
Läkemedelsgenomgångar på EDÖ Vård- och omsorgsboende i Farsta
Läkemedelsgenomgångar på EDÖ Vård- och omsorgsboende i Farsta Servicedelen, Demensboendet samt Ålderdomshemmet Hösten 27 - Våren 28 Farsta Stadsdelsförvaltning 1 Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTNING...
Frågor och svar TLV:s beslut att begränsa subventionen för Cymbalta
1 (5) Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket 100421 Frågor och svar TLV:s beslut att begränsa subventionen för Cymbalta 1. Mot vilken sjukdom används läkemedlet Cymbalta? Läkemedelsverket har godkänt det
Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet avd
Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet avd 1+2 2007 Kungsholmens stadsdelsnämnd Beställaravdelning Stockholm Alströmerhemmet avd 1+2 07-07-27 1 Inledning Alströmerhemmet plan
Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Solbackens äldreboende Modul 1
Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Solbackens äldreboende Modul 1 2007 Kungsholmens stadsdelsnämnd Beställaravdelning Stockholm Solbackens Äldreboende modul 1 07-07-27 1 Inledning Beskrivning
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015. Resultat för Lund Hemtjänst
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015 Resultat för Lund Hemtjänst Resultaten för er kommun Det här är en sammanställning av resultaten för er kommun från undersökningen Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?
Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Solbackens Äldreboende Modul 2
Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Solbackens Äldreboende Modul 2 26 Kungsholmens stadsdelsnämnd Beställaravdelning Stockholm Solbacken 6-12-4 1 Beskrivning av verksamheten på Solbackens
Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Uppföljning av läkemedelsgenomgångar genomförda hösten 2010
Delprojektrapport september 2011 Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Uppföljning av läkemedelsgenomgångar genomförda hösten 2010 Rapport skriven av: Klinisk farmakologi
Läkemedel och äldre. Läkemedelskommittén 2012-04-26
Läkemedel och äldre Läkemedelskommittén 2012-04-26 Detta styrs oss nationellt Nationella kvalitetsindikatorer Nationella satsningar Patientsäkerhet Bättre vård för sjuka äldre Författning avseende krav
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Resultat för Skogåsa (minst 7 svarande) Särskilt boende
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Resultat för Skogåsa (minst 7 svarande) Särskilt boende Resultaten för er verksamhet Det här är en sammanställning av resultaten för er verksamhet från undersökningen
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Resultat för Solbacka (minst 7 svarande) Särskilt boende
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Resultat för Solbacka (minst 7 svarande) Särskilt boende Resultaten för er verksamhet Det här är en sammanställning av resultaten för er verksamhet från undersökningen
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015. Resultat för Hallsberg Hemtjänst
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015 Resultat för Hallsberg Hemtjänst Resultaten för er kommun Det här är en sammanställning av resultaten för er kommun från undersökningen Vad tycker de äldre om
Läkemedelsgenomgångar
Åsele kommun 2009 Duvan, Fredrika Åsele kommun Uppdragsrapport 2009-0-8 (LMG) har utförts på totalt 3 st individer under tidsperioden. Medelåldern var 87 år (82-00). Av individerna hade 77 % (0 st) ApoDos
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Resultat för HTJ Östermalm (minst 7 svarande) Hemtjänst
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Resultat för HTJ Östermalm (minst 7 svarande) Hemtjänst Resultaten för er verksamhet Det här är en sammanställning av resultaten för er verksamhet från undersökningen
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Norr Särskilt boende
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Norr Särskilt boende Resultaten för er verksamhet Här redovisas resultaten för er verksamhet från 2013 års nationella brukarundersökning
En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (Ds 2015:41)
REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2015-08-17 U2015/04091/GV Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (Ds 2015:41) I promemorian presenterar
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Systrarna Odh s Hemtjänst Hemtjänst
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Systrarna Odh s Hemtjänst Hemtjänst Resultaten för er verksamhet Här redovisas resultaten för er verksamhet från 2013 års nationella brukarundersökning
Får nyanlända samma chans i den svenska skolan?
Får nyanlända samma chans i den svenska skolan? Sammanställning oktober 2015 De nyanlända eleverna (varit här högst fyra år) klarar den svenska skolan sämre än andra elever. Ett tydligt tecken är att för
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015. Resultat för Mark Särskilt boende
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015 Resultat för Mark Särskilt boende Resultaten för er kommun Det här är en sammanställning av resultaten för er kommun från undersökningen Vad tycker de äldre om
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Stockholms län Resultat för CL Assistans AB (minst 7 svarande) Hemtjänst
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Stockholms län Resultat för CL Assistans AB (minst 7 svarande) Hemtjänst Resultaten för er verksamhet Det här är en sammanställning av resultaten för er verksamhet
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Stockholms län Resultat för Kampementets Äldreboende (minst 7 svarande) Särskilt boende
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Stockholms län Resultat för Kampementets Äldreboende (minst 7 svarande) Särskilt boende Resultaten för er verksamhet Det här är en sammanställning av resultaten
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Resultat för Herrhagen (minst 7 svarande) Hemtjänst
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Resultat för Herrhagen (minst 7 svarande) Hemtjänst Resultaten för er verksamhet Det här är en sammanställning av resultaten för er verksamhet från undersökningen
Kristina Nordmark Verksamhetsutvecklare, äldreomsorgen Skellefteå kommun
Kristina Nordmark Verksamhetsutvecklare, äldreomsorgen Skellefteå kommun Västerbotten & fallskador Sammanställning av statistik i länet via Öppna Jämförelser. Dåligt resultat i jämförelse med övriga Sverige
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Norrköping Hemtjänst
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Norrköping Hemtjänst Resultaten för er verksamhet Här redovisas resultaten för er verksamhet från 2013 års nationella brukarundersökning
Rutin för rapportering och handläggning av anmälningar enligt Lex Sarah
Socialförvaltningen 1(5) Dokumentnamn: Rutin Lex Sarah Dokumentansvarig: Förvaltningschef Utfärdat av: Förvaltningschef Beslutad av: Förvaltningsövergripande ledningsgrupp. Ersätter tidigare Rutin Lex
Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling
Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling Karolinska Universitetssjukhuset Solna Smärtcentrum Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling tar emot patienter med långvarig och svårbehandlad smärta
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Stockholms län Resultat för Dalahöjdens äldreboende (minst 7 svarande) Särskilt boende
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Stockholms län Resultat för Dalahöjdens äldreboende (minst 7 svarande) Särskilt boende Resultaten för er verksamhet Det här är en sammanställning av resultaten
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Stockholms län Resultat för Åsengårdens gruppboende (minst 7 svarande) Särskilt boende
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Stockholms län Resultat för Åsengårdens gruppboende (minst 7 svarande) Särskilt boende Resultaten för er verksamhet Det här är en sammanställning av resultaten
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015. Resultat för Kristianstad_HS Service och Support (minst 7 svarande) Hemtjänst
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015 Resultat för Kristianstad_HS Service och Support (minst 7 svarande) Hemtjänst Resultaten för er verksamhet/område Det här är en sammanställning av resultaten
Flik 1.3. BJURHOLMS KOMMUN Äldre- och handikappomsorg. Att lämna samtycke
Att lämna samtycke Detta häfte innehåller upplysningar om vad det innebär att lämna samtycke för informationsöverföring inom äldre- och handikappomsorg Vad säger lagen? Informationshantering och journalföring
Intervjufrågor - Sjukhus - Akutmottagning
Intervjufrågor - Sjukhus - Akutmottagning Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte
Särskilt stöd i grundskolan
Enheten för utbildningsstatistik 15-1-8 1 (1) Särskilt stöd i grundskolan I den här promemorian beskrivs Skolverkets statistik om särskilt stöd i grundskolan läsåret 1/15. Sedan hösten 1 publicerar Skolverket
Brukarundersökning 2009
Socialförvaltningen Brukarundersökning 2009 i äldreomsorgen i Simrishamns kommun Innehållsförteckning Inledning/sammanfattning...3 Metod...4 Resultat...4 Resultat på särskilt boende...5 Resultat i ordinärt
Nationella prov i årskurs 3 våren 2013
Utbildningsstatistik 1 (8) Nationella prov i årskurs 3 våren 2013 Syftet med de nationella proven är i huvudsak att dels stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygsättning i de årskurser där betyg
Vårdbegäran i KLARA SVPL till närsjukvårdsteamet
1 (5) Vårdbegäran i KLARA SVPL till närsjukvårdsteamet Sammanfattning Klara används för kommunerna för att skicka vårdbegäran (hanteras som remiss) till närsjukvårdsteamet, Södra Älvsborgs Sjukhus. Vårdbegäran
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015. Resultat för Stockholm_Din hemtjänst i Stockholm AB (minst 7 svarande) Hemtjänst
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015 Resultat för Stockholm_Din hemtjänst i Stockholm AB (minst 7 svarande) Hemtjänst Resultaten för er verksamhet/område Det här är en sammanställning av resultaten
Läkemedel - nytta och risk hos äldre. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet
Läkemedel - nytta och risk hos äldre Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande - Sjukdom Polyfarmaci Äldre och läkemedel Kroppsliga
Rapport Agilityverksamhetens framtid
Rapport Agilityverksamhetens framtid Sammanfattning Enkäten om agilityverksamhetens framtid genomfördes mellan den 25 januari 2013 och 20 februari 2013 på initiativ av AG agilityns framtid. Populationen
Revisionsrapport. Landstinget i Värmland. PM Komplettering ang läkemedel för äldre. Christel Eriksson. Februari 2012
Revisionsrapport PM Komplettering ang läkemedel för äldre Landstinget i Värmland Christel Eriksson Innehåll 1 Bakgrund 1 2 Kompletterande granskning 1 2.1 Läkarmedverkan i särskilt boende 1 2.2 Läkemedelsgenomgångar
chefen och konjunkturen
chefen och konjunkturen Ledarnas Chefsbarometer 2013 Chefen och konjunkturen Innehållsförteckning Rapporten i korthet... 2 Hur mår konjunkturen?... 3 Rekryteringar och anställningar... 5 Kompetensförsörjning...
Erfarenheter av Läkemedelsgenomgångar i team
Erfarenheter av Läkemedelsgenomgångar i team Sjuksköterskan en outnyttjad resurs ca 13 000st i äldreomsorgen+ alla i slutenvården. Vi är en jätte potential!! Vi kan bidra stort till en god läkemedelsbehandling
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015. Resultat för Solna_1:a Hemtjänst o Vård kompaniet (minst 7 svarande) Hemtjänst
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015 Resultat för Solna_1:a Hemtjänst o Vård kompaniet (minst 7 svarande) Hemtjänst Resultaten för er verksamhet/område Det här är en sammanställning av resultaten
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015. Resultat för Solna_Trygghetens vård och omsorgsboende (minst 7 svarande) Särskilt boende
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015 Resultat för Solna_Trygghetens vård och omsorgsboende (minst 7 svarande) Särskilt boende Resultaten för er verksamhet/område Det här är en sammanställning av
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015. Resultat för Stockholm_AVA assistans hemtjänst (minst 7 svarande) Hemtjänst
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015 Resultat för Stockholm_AVA assistans hemtjänst (minst 7 svarande) Hemtjänst Resultaten för er verksamhet/område Det här är en sammanställning av resultaten för
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015. Resultat för Stockholm_AB Jessys assistans (minst 7 svarande) Hemtjänst
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015 Resultat för Stockholm_AB Jessys assistans (minst 7 svarande) Hemtjänst Resultaten för er verksamhet/område Det här är en sammanställning av resultaten för er
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015. Resultat för Stockholm_Vasens vård- och omsorgsboende (minst 7 svarande) Särskilt boende
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015 Resultat för Stockholm_Vasens vård- och omsorgsboende (minst 7 svarande) Särskilt boende Resultaten för er verksamhet/område Det här är en sammanställning av
SKTFs undersökningsserie om värdigheten inom äldreomsorgen. Vågar man bli gammal?
SKTFs undersökningsserie om värdigheten inom äldreomsorgen Vågar man bli gammal? Maj 2008 2 Inledning Huvudinriktningen för regeringens äldrepolitiska satsningar är att äldre personer och deras närstående
Anne Denhov & Guy Karlsson. Tvång i öppenvård Patienter, permissioner och en ny lagstiftning
Anne Denhov & Guy Karlsson Tvång i öppenvård Patienter, permissioner och en ny lagstiftning FoU-enheten Psykiatri Södra Stockholm 2008 2008 FoU-enheten Psykiatri Södra Stockholm Stockholms Läns Sjukvårdsområde
Rapport 2013. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund 2013-02-06
Rapport 213 Undersökning -chefer för ambulansstationer Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund 213-2-6 Bakgrund och syfte Hjärt- och Lungsjukas riksförbund vill göra allmänheten uppmärksam på hur ambulansvården
Riktlinjer för medborgardialog
Riktlinjer för medborgardialog Kommunstyrelseförvaltningen 2015 Principer för dialogen i Söderhamns kommun Att engagera medborgarna och skapa former för delaktighet och dialog för kommunens utveckling
Upprättad 2009-03-30 Reviderad 2012-07-19. AVVIKELSE och RISKHANTERING riktlinjer
Upprättad 2009-03-30 AVVIKELSE och RISKHANTERING riktlinjer INNEHÅLL Avvikelser och risker 3 Definitioner 3 Ansvarsfördelning 4 Rutiner avvikelse 5 Rutiner riskhantering 5 Orsaker till risker och avvikelser
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015. Resultat för Solna_Ametisten vård och omsorgsboende (minst 7 svarande) Särskilt boende
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015 Resultat för Solna_Ametisten vård och omsorgsboende (minst 7 svarande) Särskilt boende Resultaten för er verksamhet/område Det här är en sammanställning av resultaten
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015. Resultat för Solna_Polhemsgården vård och omsorgsboende (minst 7 svarande) Särskilt boende
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015 Resultat för Solna_Polhemsgården vård och omsorgsboende (minst 7 svarande) Särskilt boende Resultaten för er verksamhet/område Det här är en sammanställning av
Arbetsmarknadsläget i Hallands län i augusti månad 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län augusti 2016: 9 511 (6,2%) 5 194 män (6,6%) 4 317 kvinnor (5,8%) 1 678 unga 18-24 år (9,3%)
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015. Resultat för Växjö_Hemvård Sommarvägen (minst 7 svarande) Hemtjänst
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015 Resultat för Växjö_Hemvård Sommarvägen (minst 7 svarande) Hemtjänst Resultaten för er verksamhet/område Det här är en sammanställning av resultaten för er verksamhet/område
Riktlinjer - Rekryteringsprocesser inom Föreningen Ekonomerna skall vara genomtänkta och välplanerade i syfte att säkerhetsställa professionalism.
REKRYTERINGSPOLICY Upprättad 2016-06-27 Bakgrund och Syfte Föreningen Ekonomernas verksamhet bygger på ideellt engagemang och innehar flertalet projekt där såväl projektledare som projektgrupp tillsätts
Verksamhetsberättelse
Verksamhetsberättelse Underlag till vård- och omsorgsförvaltningens kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse Utförare: Ansvarig chef: Läs igenom anvisningarna nedan innan ni börjar er inrapportering,
Uppdrag att utreda förutsättningarna att följa väntetider på sjukhusbundna akutmottagningar
Regeringsbeslut I:4 2010-09-09 S2010/6418/HS (delvis) Socialdepartementet Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Uppdrag att utreda förutsättningarna att följa väntetider på sjukhusbundna akutmottagningar
Arbetsmarknadsläget i Hallands län januari månad 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län januari månad 2016 oförändrad arbetslöshet sedan ett år tillbaka Arbetslösheten har varit oförändrad
Enkät om heltid i kommuner och landsting 2015
Enkät om heltid i kommuner och landsting 2015 Enkät om heltid i kommuner och landsting 2015 1 Enkät om heltid i kommuner och landsting 2015 2 Innehåll Heltidsarbetet ökar... 5 Varför ska fler jobba heltid?...
Kontakt med läkare och övrig hälso- och sjukvårdspersonal
Sida 1 (5) 2016-05-02 - Kontakt med läkare och övrig hälso- och sjukvårdspersonal vid förändring av patients hälsotillstånd samt överföring till annan vårdinrättning MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen,
Smärtskattning. Palliativa rådet
Smärtskattning Palliativa rådet Vad är smärta? Smärta är en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse förenad med vävnadsskada eller beskriven i termer av sådan skada.(international Association for
Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2008:20 (M och S) Föreskrifter Ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2007:10) om samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens
En tredjedel av medborgarna i norra Sverige vill ha nya regioner men många är skeptiska
En tredjedel av medborgarna i norra Sverige vill ha nya regioner men många är skeptiska Ungefär en tredjedel av de som bor i de fyra nordligaste länen (34 procent) vill ha någon form av nya regioner (figur
Patientsäkerhetsberättelse
Patientsäkerhetsberättelse År 2015 2016-02-22 Fredrik Mogren och Ida Silvare Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 4
Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)
Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej- / killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,
Resultat från nationella prov i årskurs 3, vårterminen 2014
Enheten för utbildningsstatistik 2014-10-21 1 (8) Resultat från nationella prov i årskurs 3, vårterminen 2014 Syftet med de nationella proven är i huvudsak att dels stödja en likvärdig och rättvis bedömning
Ledamöternas erfarenheter från funktionshinderråden i Stockholms stad en enkätundersökning från mandatperioden 2011-2014
Ledamöternas erfarenheter från funktionshinderråden i Stockholms stad en enkätundersökning från mandatperioden 2011-2014 HSO Stockholms stad Innehåll Inledning Syfte... 3 Sammanfattande punkter från resultatet.
Läkemedelsgenomgångar
Åsele kommun 2009 Stugan Åsele kommun Uppdragsrapport (LMG) har utförts på totalt st individer under tidsperioden. Medelåldern var 83 år (77-92). Av individerna hade 55 % (6 st) ApoDos (individuellt förpackade
Äldre och läkemedel. Anna Berglin, apotekare, Läkemedelsenheten
Äldre och läkemedel Anna Berglin, apotekare, Läkemedelsenheten Innehåll Olämpliga läkemedel för äldre / läkemedel som ökar fallrisk Nulägesbeskrivning- Aktuell statistik Vad arbetar Landstinget med? 1
Kvalitetsmätning Hemtjänst 2011
Kvalitetsmätning Hemtjänst 2011 Under 2011 har en undersökning genomförts hos personer med inom Alingsås kommun. Sammantaget har 526 enkäter skickats ut och totalt har 337 äldre personer med svarat på
Verksamhetsrapport 2010:01
Analys av försörjningsstödets utveckling Jämförelse helår 28 och 29 samt tredje och fjärde kvartal 29 Verksamhetsrapport 21:1 VERKSAMHETSRAPPORT Kostnaden för försörjningsstöd ökar med 32 % mellan 28 och
Informationshantering och journalföring. informationssäkerhet för god vård
Informationshantering och journalföring informationssäkerhet för god vård 1 Sammanhållen journalföring! 2 Förklaring av symbolerna Patient Verksamhetschef Hälso- och sjukvårdspersonal samt övriga befattningshavare
Kommittédirektiv. Utvärdering av hanteringen av flyktingsituationen i Sverige år 2015. Dir. 2016:47. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juni 2016
Kommittédirektiv Utvärdering av hanteringen av flyktingsituationen i Sverige år 2015 Dir. 2016:47 Beslut vid regeringssammanträde den 9 juni 2016 Sammanfattning Under 2015 var migrationsströmmarna till
Hantering av läkemedel
Revisionsrapport Hantering av läkemedel och läkmedelsanvändning av äldre Kalmar kommun Christel Eriksson Cert. kommunal revisor Stefan Wik Cert. kommunal revisor Innehåll 1. Bakgrund... 1 2. Regler och
Detta kan du förvänta dig av kommunens service. Lokala värdighetsgarantier inom socialtjänstens omsorg om äldre
Detta kan du förvänta dig av kommunens service Lokala värdighetsgarantier inom socialtjänstens omsorg om äldre ANTAGEN AV SOCIALNÄMNDEN JANUARI 2014 NATIONELL VÄRDEGRUND Socialtjänstens omsorg om äldre
Läkemedelsgenomgångar
Åsele kommun 2009 Tallmon Åsele kommun Uppdragsrapport 2009-06-0 (LMG) har utförts på totalt 3 st individer under tidsperioden. Medelåldern var 84 år (7-96). Av individerna hade 62 % (8 st) ApoDos (individuellt
Riv 65-årsgränsen och rädda liv
och rädda liv Susanne Rolfner Suvanto Omvårdnadsinstitutet i Sverige AB Ni har hört det förut! Äldres psykiska hälsa och ohälsa är ett eftersatt område När jag trodde att vi tagit ett sjumilasteg så. Jag
Lastbilsförares bältesanvändning. - en undersökning genomförd av NTF Väst Sammanställd mars 2013
Lastbilsförares bältesanvändning - en undersökning genomförd av NTF Väst Sammanställd mars 2013 Innehåll Bakgrund och syfte... 3 Metod... 3 Resultat av intervjuer med lastbilsförare... 4 Resultat av bältesobservationer...
När du som vårdpersonal vill ta del av information som finns hos en annan vårdgivare krävs det att:
1 (6) Sammanhållen journalföring information till dig som möter patienter Detta är ett kunskapsunderlag om sammanhållen journalföring för dig som arbetar i vården. Underlaget innehåller en kort beskrivning
Följsamhet till fullmäktiges reglemente för intern kontroll
Följsamhet till fullmäktiges reglemente för intern kontroll Rapport nr 35/2013 April 2014 Richard Norberg, revisionskontoret Innehåll 1. Sammanfattande analys... 3 2. Bakgrund... 4 2.1 Revisionsfrågor...