Resultat klinisk farmaci (ESLiV) 2015

Transkript

1 Årsrapport 1 (8) Resultat klinisk farmaci (ESLiV) 2015 Ansvarig enhet: Läkemedelsenheten Sammanfattning Under 2015 har farmaceuter identifierat 2586 läkemedelsavvikelser samt 1496 läkemedelsrelaterade problem (LRP) på 1500 patienter i slutenvården. I primärvården har 1082 LRP identifierats hos 383 patienter. En stor del av avvikelserna och LRP åtgärdades vilket tyder på att farmaceuter spelar en viktig roll i läkemedelsbehandlingen. Bakgrund Arbetet med klinisk farmaci genom satsningen Effektiv och Säker Läkemedelsanvändning i Värmland (ESLiV) startade Landstinget, tillsammans med kommunerna, arbetar för att förbättra läkemedelsanvändningen i länet och då med särskilt fokus på äldre patienter. Det kliniska arbetet med farmaceutstöd visar mycket goda resultat under Primärvård Under 2015 genomfördes fördjupade läkemedelsgenomgångar med farmaceutstöd i primärvården, hos patienter på särskilt boende (SÄBO) eller inom hemsjukvården. Vid läkemedelsgenomgångarna medverkade, förutom farmaceut från läkemedelsenheten, ansvarig sjuksköterska, ansvarig läkare och ibland även omvårdnadspersonal. Farmaceuten hade innan genomgången fått aktuell läkemedelslista och symtomskattningsskalan Phase-20/Phase-proxy och utifrån dessa samt journal och labvärden gjort en bedömning av patientens läkemedelsbehandling. Farmaceuten klassificerade de läkemedelsrelaterade problemen (LRP) och åtgärdsförslagen enligt tabell 1. Tabell 1. Klassificering av läkemedelsrelaterade problem och åtgärdsförslag Läkemedelsrelaterade problem (LRP) Inga LRP funna Oklar indikation Obehandlad/underbehandlad indikation Låg dos Biverkning/risk för biverkning. Hög dos Interaktion (C- och D) Olämpligt läkemedel Övrigt Åtgärdsförslag Ingen åtgärd (trots funna LRP) Dosökning Dosminskning Byte av läkemedel Insättning läkemedel Utsättning av läkemedel Information/undervisning Utvärdera behov Ändra doseringsintervall Övrigt

2 Rapport 2 (8) För att få en uppfattning om allvarlighetsgraden på de LRP som upptäcktes bedömdes den kliniska relevansgraden i tre nivåer (se tabell 2). Mindre relevant innebär låg risk för patientskada om det inte åtgärdas, relevant innebär risk för patientskada om det inte åtgärdas och mycket relevant innebär stor risk för patientskada om det inte åtgärdas. Tabell 2. Relevansgrad läkemedelsrelaterade problem Relevansgrad Läkemedelsrelaterat problem Förklaring Mindre D-interaktion Spironolakton och Kaleorid. Patienten har Observandum för hyperkalemi. relevant bra K-värde. Relevant Mycket relevant Patienten har Folacin 5 mg 1x1, rekommenderar dosminskning till 1 mg 1x1. Interaktion mellan Calcichew-D3 och Duroferon. Rekommenderar att intaget separeras med minst två timmar. Digoxin. Patienten har nu stigande kreatinin, rekommenderar nytt s-digoxin. Interaktion mellan Calcichew-D3 och Doxyferm. Rekommenderar att intaget separeras med minst tre timmar. S-digoxin 2,4 nmol/l sedan en månad tillbaka i lablistan, ej vidimerat. Står enligt Pascal på 0,13 mg 1x1 varannan dag. Insatt 1x1 under vårdtiden. Enligt riktlinjer är 1 mg 1x1 tillräcklig dos som profylax. Samtidigt intag minskar upptaget av järn vilket kan leda till att minskad effekt. Digoxin har uteslutande renal utsöndring och smalt terapeutisk fönster. Ökad risk för intoxikation. Risk för minskad eller utebliven effekt av antibiotika. Referensvärde s-digoxin < 1,4 nmol/l. Smalt terapeutiskt fönster. Ökad risk för intoxikation. På läkemedelsgenomgången diskuterades farmaceutens förslag och åtgärder vidtogs. Efter 3-6 månader följde farmaceuten upp de åtgärdsförslag som diskuterades på genomgången för att se hur många åtgärder som kvarstod. Nedan finns en sammanställning över hur vårdcentralerna använde farmaceuter vid läkemedelsgenomgångarna under året. Bokat 2015 Sporadiska bokningar Inga bokningar senaste åren Inga tidigare bokningar Vårdcentral Eda Gripen Herrhagen Munkfors Skåre Storfors Sunne Årjäng Likenäs Kristinehamn Nybble Hagfors Ekshärad Västerstrand Vårdcentral Grums Verkstaden Arvika Kil Forshaga Kronoparken Molkom Rud Säffle Nysäter Torsby Filipstad

3 Årsrapport 3 (8) Resultat Under 2015 genomfördes fördjupade läkemedelsgenomgångar med farmaceut på 424 patienter. Mellan läkemedelsgenomgången och uppföljningen (3-6 månader efter genomgången) var det 41 patienter som hade avlidit. Dessa följdes inte upp och räknas därför bort vid uppföljningen. Siffrorna som anges inom parentes utgår från antal patienter som följts upp. Tabell 3. Grunddata Alla patienter Uppföljda patienter* Antal patienter totalt 424 st 383 st Medelålder 85 år 84 år Andel kvinnor 65 % 65 % Andel patienter i SÄBO 80 % 79 % *avlidna patienter exkluderade Olämpliga läkemedel: andel patienter som har minst ett olämpligt läkemedel före genomgången var 8,7 % (8,9 %). Andelen patienter som har minst ett olämpligt läkemedel efter genomgången var 6,4 % (6,5 %). Vid uppföljning var det 5,7 % (n=383) av patienterna som hade minst ett olämpligt läkemedel. Psykosläkemedel: andel patienter som har minst ett psykosläkemedel före genomgången var 14,9 % (13,8 %). Andelen patienter som har minst ett psykosläkemedel efter genomgången var 14,6 % (13,6 %). Vid uppföljning var det 12,8 % av patienterna (n=383) som hade minst ett psykosläkemedel. Tabell 4. Läkemedelsrelaterade problem (LRP) Alla patienter (n=424) Uppföljda patienter (n=383)* Antal läkemedel som inte används som sätts ut 308 st 267 st Antal funna LRP 1213 st 1082 st Andel patienter med minst ett LRP 96 % 95 % Andel mindre relevanta LRP 16 % 17 % Andel relevanta LRP 82 % 82 % Andel mycket relevanta LRP 2 % 2 % Andel åtgärdade LRP på plats 59 % 59 % Andel åtgärdade LRP vid uppföljning (3-6 mån) - 62 % *avlidna patienter exkluderade Varje LRP klassificerades enligt tabell 1 där det vanligaste LRP (figur 1) var oklar indikation (29 %). Samma sak gjordes med åtgärdsförslagen där det vanligaste åtgärdsförslaget (figur 2) var utsättning av läkemedel (28 %).

4 Rapport 4 (8) Fördelning typ av LRP Oklar indikation Obehandlad indikation Biverkning/risk för biv Hög dos Olämpligt lm Låg dos Övrigt Interaktion Figur 1. Fördelning typ av läkemedelsrelaterade problem (LRP) 350 Fördelning av åtgärdsförslag för LRP Figur 2. Fördelning av åtgärdsförslag för läkemedelsrelaterade problem (LRP)

5 Slutenvård Årsrapport 5 (8) Totalt har sju avdelningar haft farmaceut på plats i perioder under Avd. 8 (NÄVA), avd. 56 (MAVA) och avd. 4 på CSK, avd. 76 och 79 i Arvika och avd. 62 och 63 i Torsby. Farmaceut har funnits på plats på avdelningen en till två dagar per vecka. I första hand har farmaceuten gjort enkla läkemedelsgenomgångar, men i många fall har även en mer fördjupad läkemedelsgenomgång genomförts. För patienter med eget läkemedelsansvar genomfördes intervjuer för att få fram information om hantering, följsamhet och patientens kunskap om läkemedelsbehandlingen. I de fall där patienten inte kunde redogöra för sitt läkemedelsintag togs kontakt med anhöriga eller andra vårdgivare, t.ex. distriktssköterska. Bedömning gjordes utifrån aktuell läkemedelslista, journalanteckningar, labvärden samt patientintervjun. Även här klassificerades LRP och åtgärdsförslagen (tabell 1) och LRP delades in i tre olika relevansgrader (tabell 2). Avvikelser och farmaceutens bedömning dokumenterades i journalen och diskuterades vid behov med ansvarig läkare. Resultat Totalt genomfördes minst en enkel läkemedelsgenomgång på 1541 patienter. Under vårdtiden avled 41 patienter som räknades bort vid sammanställningen. Tabell 5. Grunddata och läkemedelsavvikelser Antal patienter 1500 st Medelålder 81 år Andel kvinnor 62 % Andel dospatienter 47 % Antal avvikelser 2586 st Andel patienter med minst 1 avvikelse 67 % Andel åtgärdade avvikelser 77 % Tabell 6. Läkemedelsrelaterade problem (LRP) Antal LRP 1496 st (n=1500) Andel patienter med minst 1 LRP 66 % Andel mindre relevanta LRP 11 % Andel relevanta LRP 84 % Andel mycket relevanta LRP 5 % Andel åtgärdade LRP 62 % Vanligast förekommande LRP (figur 3) var biverkning/risk för biverkning (23 %) och vanligaste åtgärdsförslaget (figur 4) var utsättning av läkemedel (23 %).

6 Rapport 6 (8) Fördelning typ av LRP Biverkning/risk för biv Obehandlad indikation Olämpligt lm Oklar indikation Hög dos Interaktion Låg dos Figur 3. Fördelning typ av läkemedelsrelaterade problem (LRP) 400 Fördelning av åtgärdsförslag för LRP Figur 4. Fördelning åtgärdsförslag för läkemedelsrelaterade problem (LRP)

7 Diskussion Årsrapport 7 (8) Det stora antalet läkemedelsrelaterade problem (LRP) som framfördes och åtgärdades under läkemedelsgenomgångarna i primärvården visar att det finns förbättringar att göra. Många läkare upplever också att de får tid avsatt för att hinna gå igenom patienternas läkemedelslistor ordentligt när genomgången sker tillsammans med farmaceut. Positivt är också att andelen åtgärdade LRP var högre vid uppföljningen än direkt efter genomgången. Det visar att även de LRP som inte åtgärdas direkt på plats följs upp vid senare tillfälle. Det finns även LRP som åtgärdas på plats men som sedan återgår till hur det var före genomgången. Enligt studier beror procent av alla akuta inläggningar på LRP. Socialstyrelsens rapport Läkemedelsorsakad sjuklighet hos äldre Kartläggning och förslag till åtgärder visar att drygt 8 procent av akuta inläggningar beror på biverkningar av läkemedel. Genom att identifiera och åtgärda LRP kan framtida återinläggningar förhindras. En stor del av de LRP som identifierades av farmaceut bedömdes som relevanta och en hög andel av de LRP som följdes upp under hösten blev åtgärdade av ansvarig läkare. Det tyder på att farmaceuter kan bidra till att minska risken för återinläggning som beror på LRP. Det stora antalet avvikelser som framkommit inom slutenvården kan förklaras av flera faktorer, där bristande följsamhet till gällande rutiner är en del. Avvikelserna kan också delvis förklaras av att man inte hinner göra fullständiga enkla läkemedelsgenomgångar på akuten. För att kunna ge patienten en bra vård och bedöma behov av eventuella läkemedelsjusteringar på avdelningen är det därför av stor betydelse att en enkel läkemedelsgenomgång även genomförs där. Det är viktigt att det framkommer vilken källa som använts vid den enkla läkemedelsgenomgången av patientens läkemedelsintag vid inskrivning och om den bedöms vara tillförlitlig. I de fall en enkel läkemedelsgenomgång inte kunnat genomföras optimalt i första läget bör också detta dokumenteras. Det är viktigt att alla tar ett gemensamt ansvar för läkemedelslistan och där finns utrymme för förbättring inom både primär- och slutenvård. Resultaten ovan visar att det är av största vikt att läkemedelslistan uppdateras i samband med varje vårdkontakt som leder till en läkemedelsförändring. Avseende andelen åtgärdade avvikelser/lrp skiljer sig siffran åt mellan avdelningarna. Detta kan bero på hur ofta farmaceuten fanns på plats på avdelningen. Där farmaceuten endast varit på plats en dag per vecka och därmed sämre kontinuitet var andelen åtgärdade avvikelser/lrp lägre. Det kan också bero på avdelningens inställning och intresse för läkemedelsbehandling. Slutsats Resultaten från primärvården visar att läkemedelsgenomgångar med farmaceutstöd leder till ett stort antal åtgärder. Att andelen åtgärdade LRP är högre vid uppföljning visar att man efter genomgången åtgärdar ytterligare LRP som farmaceuten har uppmärksammat. Det är därför möjligt att på genomgången lämna förslag som ska åtgärdas i flera steg eller längre fram i tiden. Resultaten från slutenvården visar att farmaceut i hög utsträckning ger relevanta förslag på åtgärder för patienters läkemedelsbehandling. Många relevanta förslag på åtgärder framkom även under de enkla

8 Rapport 8 (8) läkemedelsgenomgångarna, vilket visar på vikten av att alltid genomföra en enkel läkemedelsgenomgång innan en fördjupad läkemedelsgenomgång. Sammantaget visar resultaten att farmaceuter i vårdteamet kan bidra till en förbättrad läkemedelsanvändning hos patienter både i primär- och slutenvård. Farmaceuters arbete bidrar till ökad kvalitet i läkemedelsbehandlingen och kan vara kostnadsbesparande för landstinget.