Sammanställning av årsredogörelser 2010 för skolhälsovården i Göteborg

Transkript

1 Stadskansliet Skolhälsan Sammanställning av årsredogörelser 2010 för skolhälsovården i Göteborg Cecilia Renman Margareth Nordström Lena Mangelus Skolhälsovårdsöverläkare Samordnande skolsköterska Samordnande skolsköterska särskolan Skolhälsan Mars 2011

2 Inledning 3 Hur mår eleverna 3 Livsstilsfrågor 3 Hälsofarlig viktutveckling 3 Goda kostvanor, Goda motionsvanor, God nattsömn 6 Ohälsotal 8 Hörselundersökningar 9 Vaccinationer 10 Vaccinationsstatistik 10 Kvalitetsutveckling 11 Bakgrund 11 Nätverket för medicinskt ledningsansvar 11 Kvalitetsgranskning, lokaler och utrustning 11 Kompetensutveckling 12 Personalresurser för skolhälsovården i Göteborgs Stad 13 Kommunala grundskolan Obligatoriska särskolan 14 Kommunala gymnasieskolan Gymnasiesärskolan 14 Vad händer 2011? 17 Bilagor sida 2

3 Inledning Denna sammanställning gäller för skolhälsovårdens verksamhet vid grund- och gymnasieskolor i Göteborg, såväl för kommunal som fristående. Dessutom redovisas Skolhälsans arbete att samordna, kompetensutveckla och kvalitetssäkra skolhälsovården i Göteborg. Statistiken över hälsofarlig viktutveckling, hälso- och ohälsotal samt vaccinationer har skolsköterskorna rapporterat in till Skolhälsan som sammanställt uppgifterna. Hur mår eleverna? Livsstilsfrågor Frågor om livsstil finns med i de hälsouppgifter som eleverna besvarar inför hälsobesöken hos skolsköterskan. Hälsouppgifterna, som är viktiga arbetsinstrument vid hälsosamtalet, besvaras inte anonymt och resultatet av sammanställningen kan därför inte helt jämföras med vetenskapliga enkätundersökningar. Tidpunkten då hälsosamtalen utförs är förstås spritt över hela läsåret. De områden/frågor som har samlats in sedan läsåret gäller andel elever som har hälsofarlig viktutveckling (övervikt och/eller fetma), angett goda kostvanor, goda motionsvanor, god nattsömn samt sedan läsåret också ohälsotal som ofta huvudvärk, ofta magont och ofta trötthet. Hälsofarlig viktutveckling Tillväxtdata om vikt och längd är det viktigaste objektiva instrumentet för att bedöma och följa barns hälsa. Data förs in i skolhälsovårdsjournalen. Uppgifterna är av stort värde både för att bedöma växande individers hälsa men också för att följa tillväxt i en population. Metod Vid hälsobesöken i förskoleklass, åk 2, 4, 6, 7 el 8 och år 1 på gymnasiet mäter skolsköterskan längd och vikt på alla elever. Eleverna vägs oftast med lite kläder på och ett avdrag motsvarande kläderna görs från den uppmätta vikten. Vikt- och längd-uppgifterna matas in i elevens datajournal som räknar ut BMI (Body Mass Index) samt sorterar ut elever som uppfyller kriterier för övervikt respektive fetma (enligt Cole 2000). I skolor med pappersjournaler är det skolsköterskan som via BMI-tabeller avgör om eleven har övervikt eller fetma. Underlaget från de kommunala skolorna är rapporter från itstödet PMO. Sökunderlaget som tas fram i PMO går inte efter årskurs utan elevers födelseår. Datorn har bara räknat första mättillfället per elev född det aktuella födelseåret. I friskolorna har inrapporteringen av övervikt och fetma skett manuellt liksom tidigare år. Bortfall och felkällor En orsak till bortfall är att uppskattningsvis 6-12 veckor av skolsköterskornas arbetstid försvann när man planerade och genomförde massvaccination mot den pandemiska influensan. Hälsobesöken kan ha skjutits upp till nästa läsår eller inte genomförts alls. Ett visst bortfall beror alltid på att eleven uteblir från hälsobesöket av olika skäl. Bortfallet från de kommunala gymnasieskolorna är stort och detta kan till stor del bero på minskade skolsköterskeresurser. Som tidigare beskrivits kan skolorna välja mellan att genomföra hälsobesök i årskurs 7 eller 8. Det är dock bara elever födda 1995 dvs. årskurs 8 som vi redovisar här, därför blir det en lägre andel. I friskolorna har inrapporteringen av övervikt och fetma skett manuellt liksom tidigare år. Bortfallet är slumpmässigt varför vår bedömning är att resultatet är representativt på Göteborgsnivå. I stadsdelar där underlaget är < 50 % har vi valt att inte redovisa resultaten på SDN-nivå (se bilaga1). Nedanstående redovisade hälsodata över övervikt och fetma bygger på inrapporterad statistik på sammanlagt elever i kommunala skolor och friskolor. Resultat Barn födda I förskoleklassen har 11 % av flickorna och 9 % av pojkarna övervikt. Fetma har 3% av både flickor och pojkar. Andelen flickor med övervikt + fetma är 15 % (se figur 1) och motsvarande för pojkar är 12 % (se figur 2). Antalet inrapporterade är 4498 barn vilket motsvarar 91 % av hela årskullen. 3

4 Barn födda I årskurs 4 har 16% av flickorna och 15% av pojkarna övervikt. Fetma har 4 % av flickorna och 3 % av pojkarna. Andelen med övervikt +fetma är 20 % för flickorna och 19 % för pojkarna. (Se figur 1 respektive figur 2). Antalet inrapporterade elever är 4030 barn vilket motsvarar 92 % av hela årskullen. Ungdomar födda I årskurs 8 har 14 % av flickorna och 16 % av pojkarna övervikt. Fetma har 3 % av flickorna och 4 % av pojkarna. Andelen flickor med övervikt + fetma är 17 % (se figur 1) och motsvarande för pojkar är 20 % (se figur 2). Antalet inrapporterade är 3660 elever vilket motsvarar 77 % av hela årskullen. Ungdomar födda I årskurs 1 på gymnasiet har 9 % av flickorna och 11 % pojkarna övervikt. Fetma har 3 % av både flickorna och pojkarna. Andelen flickor med övervikt + fetma är 12 % (se figur 1) och motsvarande för pojkar är 15 % (se figur 2). Underlaget är 4136 inrapporterade elever vilket motsvarar 57 % av alla elever i år 1 Gy (varav elever i fristående gymnasier 87 % och i kommunala gymnasier 43 %). Andel flickor med övervikt+fetma per ålderskategori över sex läsår 25% 2 15% 1 flickor fk flickor år 4 flickor år 8 flickor år 1 gy 5% läsåret läsåret läsåret läsåret läsåret läsåret Figur 1 Andel pojkar med övervikt + fetma per ålderskategori över sex läsår 25% 2 15% 1 pojkar fk pojkar år 4 pojkar år 8 pojkar år 1 gy 5% läsåret läsåret läsåret läsåret läsåret läsåret Figur 2 4

5 Vi har nu redovisat årlig statistik över övervikt + fetma hos flickor och pojkar i förskoleklass, årskurs 4, årskurs 8 samt årskurs 1 på gymnasiet sedan läsåret Det gör att vi numera också har en möjlighet att följa utvecklingen över tid hos en och samma årskull. Det är dock inte exakt samma population som jämförs eftersom det hela tiden sker en in- och utflyttning av elever. I figurerna 3, 4 och 5 visas utvecklingen av övervikt + fetma hos barnen födda 1993 (figur 3); 1995 (figur 4); 1999 (figur 5). Andel flickor och pojkar som har övervikt + fetma födda % 14% 12% 1 8% Årskurs 8 läsår Årskurs 1gy läsår % 4% 2% flickor pojkar Figur 3 Andel flickor och pojkar med övervikt + fetma födda % 2 15% 1 Årskurs 4 läsåret Årskurs 8 läsåret % flickor pojkar Figur 4 5

6 Andel flickor och pojkar med övervikt + fetma födda % 16% 14% 12% 1 8% Fk läsår Årskurs 4 läsår % 4% 2% flickor pojkar Figur 5 Diskussion Sammanställning av flera årskullar övervikt + fetma för flickor respektive pojkar illustreras i figurerna 3-5. Data har nu samlats in och redovisats under sex läsår. De sista två läsåren har vi haft it-stödet PMO som hjälp. Möjligen har den automatiserade metoden att mäta och selektera övervikt och fetma bidragit till något högre procent än tidigare år. Det går inte att bevisa. Dock kan man inte bortse från det faktum att övervikt +fetma ökat sedan mätningarna startade läsåret De åldrar som läsåret har högst andel övervikt + fetma är pojkar i årskurs 4 och 8 samt flickor i årskurs 4. Trenden är mycket oroväckande. De åldrar som har minskat sedan förra årets mätningar är förskoleklass och gymnasiet. Minskningen är marginell och gäller både flickor och pojkar. För årskullarna födda 1993; 1995 och 1999 är det bara flickorna födda 1993 som har lägre andel övervikt och fetma i den högre årskursen (1 gy) jämfört med den lägre årskursen (åk 8). För de andra årskullarna ökar andelen övervikt och fetma ju äldre barnen blir. Även detta stärker bilden att övervikt och fetma ökar oroväckande bland eleverna i Göteborgs skolor. Statistik för övervikt + fetma för respektive stadsdel och friskolorna finns redovisade i bilaga 2. Stadsdelarna inklusive skolorna har i sitt folkhälsouppdrag ett ansvar att arbeta förebyggande mot ökningen av övervikt och fetma. Varje stadsdel och skola behöver därför analysera sina egna hälsotal och avgöra vilka åtgärder man behöver vidta. Tack vare Skolhälsans statistik kan man följa utvecklingen över tid även på stadsdelsnivå och UBF. Vår uppfattning är att det hälsofrämjande och förebyggande arbetet i skolorna måste förbättras. All personal i skolan har detta folkhälsoansvar, inte bara skolhälsovården. Goda kost - och motionsvanor samt god nattsömn Inför hälsobesöket i årskurs 4, 7 eller 8 och 1 på gymnasiet får eleverna svara på ett antal frågor i hälsouppgiften. Vissa frågor berör livsstilen och från och med läsåret har vi valt att mäta de goda kost- motions- och sömnvanorna. Sedan läsåret matar skolsköterskorna i de kommunala skolorna in svaren från hälsouppgifterna i elevens datajournal PMO efter varje hälsobesök. Skolsköterskorna i fristående skolor har i år liksom tidigare år rapporterat in hälsostatistiken manuellt. Rapporter har kommit in från 23 av 34 grundskolor och 19 av 26 gymnasieskolor. Resultatet kan inte göra anspråk på att ha vetenskaplig validitet bland annat på grund av att eleverna inte besvarar frågorna anonymt och inte heller under samma tidsperiod. Hälsosamtalen kan utföras när som helst under läsåret. Bortfall I årets statistik ser vi ett bortfall av inrapporterade elever på %. Det största bortfallet bedömer vi bero på att uppskattningsvis 6-12 veckor av skolsköterskornas arbetstid försvann när man planerade och genomförde massvaccination mot den pandemiska influensan. Hälsobesöken kan ha skjutits upp till nästa läsår eller inte genomförts alls. En av orsakerna till minskade hälsobesök på de kommunala 6

7 gymnasieskolorna är säkert den minskade skolsköterskeresursen. Ett visst bortfall beror alltid på att eleven uteblir från hälsobesöket av olika skäl. Bortfallet i årskurs 8 beror på att vissa skolor väljer att göra hälsobesöket i årskurs 7 i stället. Det är dock bara elever i årskurs 8 som vi redovisar här. I friskolorna har inrapporteringen skett manuellt liksom tidigare år. Metod Eleverna i årskurs 4, 7 eller 8 samt i årskurs 1 i gymnasiet besvarar hälsouppgifterna skriftligt, antingen enskilt före hälsobesöket eller i samband med hälsobesöket. Frågor om kosten är: Äter du frukost varje dag? Äter du lunch varje dag? Äter du middag varje dag? Svarsalternativen är ja eller nej. Om eleven svarat ja på samtliga tre måltidsfrågor så har eleven, enligt vår definition, goda kostvanor och svaret matas in av skolsköterskan i datajournalen. Självklart innebär goda kostvanor inte enbart att man har en god måltidsordning. Kostens innehåll är också viktigt men den aspekten har vi inte valt att mäta. För att bedömas ha goda motionsvanor skall eleverna ha svarat ja på frågan: Håller du på med idrott eller någon annan form av motion på din fritid? För att bedömas ha god nattsömn skall eleverna ha svarat ja på frågan: Sover du gott om natten? (årskurs 4; 7eller 8) Har du god nattsömn? (årskurs 1 gymnasiet) Underlag I årskurs 4 är underlaget 3445 elever vilket motsvarar 79 % av årskullen. I årskurs 8 är underlaget 3526 elever vilket motsvarar 75 % av årskullen. I årskurs 1gy underlaget 5189 elever vilket motsvarar 71 % av samtliga elever i årskurs 1. Det sammanlagda inrapporterade elevunderlaget i år 4, 8 och 1 på gymnasiet är elever. Resultat goda kostvanor I årskurs 4 har 85 % av flickorna och 88 % av pojkarna uppgett goda kostvanor dvs. svarat ja på samtliga tre måltidsfrågor. I årskurs 8 har 62 % av flickorna och 68 % av pojkarna uppgett goda kostvanor. I årskurs 1gy har 63 % av flickorna och 66 % av pojkar uppgett att de har goda kostvanor. Se figur 6. Resultat goda motionsvanor I årskurs 4 motionerar 80 % av flickorna och 85 % av pojkarna på fritiden. I årskurs 8 motionerar 67 % av flickorna och 74 % av pojkarna på fritiden. I årskurs 1gy motionerar 73 % av flickorna och 75 % av pojkarna på fritiden. Se figur 6. Resultat god nattsömn I årskurs 4 uppger 93 % av både flickorna och pojkarna att de har god nattsömn. I årskurs 8 uppger 85 % av flickorna och 76 % av pojkarna god nattsömn I årskurs 1gy uppger 79 % av flickorna och 84 % av pojkarna god nattsömn. Se figur 6. 7

8 Andel elever som anger goda hälsovanor läsåret flickor år 4 lå flickor år 8 lå flickor år 1gy lå pojkar år 4 lå pojkar år 8 lå pojkar år 1 gylå goda kostvanor motionerar på fritiden god nattsömn Figur 6 Diskussion I diagrammet figur 6 som illustrerar goda hälsovanor önskar vi att staplarna ska vara så höga som möjligt. Flickorna och pojkarna i årskurs 4 har de bästa hälsovanorna enligt vår definition och de uppger också god nattsömn i hög utsträckning (93 %). Liksom förra läsåret sjunker andelen med goda kostvanor med stigande ålder för båda könen. Flickor i årskurs 8 och årskurs 1 gymnasiet har lägst andel regelbundna kostvanor. Det är positivt att så många elever uppger att de motionerar på sin fritid men vi ser tyvärr också att 15-33% inte uppger motion på fritiden. Goda kostvanor och mycket rörelse är viktiga delar i elevernas livsstil för att de skall klara målen i skolan samt för att förhindra ohälsa i framtiden. Skolans personal har stora möjligheter att främja goda vanor bl.a. genom attraktiva skolmåltider och sträva efter elevernas delaktighet i skolans hälsofrämjande arbete. Ett absolut krav borde vara att alla elever erbjuds fysisk aktivitet dagligen under hela skoltiden. Ohälsotal Metod I den hälsofrämjande delen av hälsosamtalet är perspektivet salutogent vilket betyder att friskfaktorer identifieras och uppmuntras. Hälsosamtalet har också som uppgift att fånga upp ohälsa vilket frågorna om huvudvärk, trötthet och ont i magen är exempel på. Som mått på ohälsa har vi sammanställt svaren från de elever som uppgett att de ofta har huvudvärk, ont i magen eller känner sig trötta. Frågor ohälsa Har du ofta ont i huvudet? Har du ofta ont i magen? Är du ofta trött? Svarsalternativen har varit ja eller nej och det är ja-svaren som redovisas i vår statistik. Resultat Ofta huvudvärk I årskurs 4: 12 % av flickorna och 10 % av pojkarna. I årskurs 8: 19 % av flickorna och 10 % av pojkarna I årskurs 1gy:23 % av flickorna och 11 % av pojkarna. Se figur 7. Ofta ont i magen I årskurs 4: 15 % av flickorna och 8 % av pojkarna. I årskurs 8: 16 % av flickorna och 6 % av pojkarna. I årskurs 1gy: 18 % av flickorna och 6 % av pojkarna. Se figur 7. 8

9 Ofta är trötta I årskurs 4: 17 % av flickorna och 19 % av pojkarna. I årskurs 8: 36 % av flickorna och 31 % av pojkarna. I årskurs 1gy: 42 % av flickorna och 36 % av pojkarna. Se figur 7. Andel elever som anger ohälsa läsåret % 4 35% 3 25% 2 15% ofta huvudvärk ofta ont i magen ofta trött 1 5% flickor år 4 lå flickor år 8 lå flickor år 1gy lå pojkar år 4 lå pojkar år 8 lå pojkar år 1 gylå Figur 7 Diskussion I ohälsofrågorna utmärker sig årskurs-8-eleverna och gymnasieeleverna genom att de i hög utsträckning uppger trötthet. Betydligt fler flickor än pojkar uppger att de har huvudvärk och magont. Sämst mår flickorna i årskurs 1 gymnasiet där 23 % har huvudvärk och 18 % har magont. Dessa siffror stämmer väl överens med den nationella mätningen av psykisk hälsa hos elever i år 6 och år 9 som genomfördes hösten 2009 av Folkhälsoinstitutet. I år 9 hade 23 % av flickorna ofta huvudvärk och 17 % ofta magont.psykisk ohälsa drabbar flickor mer än pojkar och ju äldre flickorna blir desto mer uttalad blir ohälsan. Detta fortsätter sedan upp i vuxen ålder. Det är en stor utmaning för den samlade elevhälsan att tillsammans med övriga skolan arbeta förebyggande mot den ökade psykiska ohälsan. Många metoder finns idag men det gäller att välja rätt metod annars kan det få motsatt effekt och skada mer än att förebygga. Därför bör endast evidensbaserade metoder tillämpas. Det är viktigt att det förebyggande arbetet finns både på gruppoch individnivå. Hälsotal, ohälsotal samt underlag för hälsotalen för varje stadsdel redovisas i bilaga 3,4, 5, 6, 7, 8, 9, och friskolorna bilaga 10. Hörselundersökningar Hörselundersökningar inom skolhälsovården utförs av Hörselvården på Sahlgrenska sjukhuset enligt avtal med Göteborgs kommun. Hörselavtalet innebär att hörselkontrollerna (max 5000 tester per läsår) utförs av audionomer från Hörselvården i respektive skola och skall erbjudas alla elever i årskurs 1. De i skolan nyanlända eleverna, som ej är hörseltestade tidigare, skall också erbjudas hörseltest i skolan eller på Hörselvården, men ingår ej i avtalet. För dessa elever skriver skolsköterskorna en remiss till Hörselvården SU. Under läsåret genomfördes 4901 hörseltester på elever i årskurs 1. Av dessa skrevs 1,6 % remisser till Öron - näsa halsklinik eller till hörselvården för utredning. Det är skolsköterskorna som kallar elever till hörselundersökningen. 9

10 Vaccinationer Skolhälsovårdens vaccinationer är en fortsättning på det nationella barnvaccinationsprogrammet som startat vid BVC. Alla elever i vissa årskurser erbjuds vaccination. Endast de som tackar ja vaccineras. Som vi rapporterade i årssammanställningen 2009 så har skolhälsovården under några år framåt två nationella program att genomföra parallellt, samtidigt som vaccination mot livmoderhalscancer (HPV) har tillkommit. Denna vaccination skiljer sig från de övriga vaccinationerna eftersom den enbart erbjuds flickor samt är en grundvaccination dvs. tre injektioner krävs för full effekt. Vaccinet skyddar mot virus som överförs sexuellt och som på vissa individer kan ge kronisk infektion som långt framåt i tiden kan orsaka cancer. I Sverige drabbas varje år ca 400 kvinnor av livmodershalscancer och ca 150 kvinnor avlider i sjukdomen. Bland kvinnor i u-länder är livmoderhalscancer den vanligaste cancerformen. HPV-virus orsakar även andra cancerformer hos båda könen men för närvarande har Socialstyrelsen beslutat att bara flickor ska vaccineras. Det är ytterst angeläget att så många flickor som möjligt vaccineras, både för att undvika lidande men också för att minska sjukvårdens framtida kostnader. Skolhälsovården är ålagd att starta HPV- vaccinationerna från och med 1 januari 2010 men har dessvärre inte kunnat starta eftersom den nationella upphandlingen av vaccin är överklagad. I skrivandes stund behandlas ärendet i Kammarrätten. (Mer HPV- information finns på ) Vaccinationsstatistik Vaccinationsstatistik inrapporteras nationellt för eleverna i årskurs 6. I Göteborg rapporterar skolsköterskorna in till samordnande skolsköterskan på Skolhälsan som sammanställer statistiken varje läsår. Underlaget för statistiken 2010 är 4071 elever i årskurs 6 vilket motsvarar 92,5 % av populationen. Vaccinationstäckningen bland Göteborgseleverna de fem senaste läsåren jämfört med vaccinationstäckningen bland årskurs-6-elever i riket redovisas i tabell 2. Riket 09/10 Läsåret Läsåret Läsåret Läsåret Läsåret Difteri, Stelkramp 96 % 96 % 96 % 96 % 97 % 97 % 96 % 96 % 96 % 96 % 95 % 95 % Kikhosta 94 % 3 % 6 % 51 % 80 % 91 % Polio 96 % 96 % 97 % 96 % 96 % 95 % MPR(mässling, 94 % 94 % 95 % 93 % 96 % 94 % påssjuka, röda hund) Tabell 1. Tabell 2 visar att vaccinationstäckningen och inrapporteringen av vaccinationsstatistik sedan flera år tillbaka överlag är mycket god i Göteborg. Detta beror dels på att föräldrar i stor utsträckning tackar ja till de vaccinationer som erbjuds i de nationella barnvaccinationsprogrammen samt att BVC och SHV är mycket uppmärksamma på att komplettera vaccinationer som saknas hos ofullständigt vaccinerade barn som kommer från andra länder. I år är det 1 % lägre vaccinationstäckning på difteri, stelkramp, polio, mässling, påssjuka och röda hund. Det beror troligtvis på att färre skolsköterskor har rapporterat in och därför är underlaget på inrapporterade elever mindre än förra läsåret som då var 96 %. Främsta orsaken till sämre inrapportering är att uppskattningsvis 6-12 veckor av skolsköterskornas arbetstid försvann när man planerade och genomförde massvaccinationen mot pandemin. Vi vet att om vaccinationer utförs i skolans trygga miljö så uppnås den bästa vaccinationstäckningen. Dessutom har skolsköterskan en unik kännedom om och relation till varje elev/familj vilket innebär att även de elever med en problematisk hemsituation eller liknande kan nås och få ett vaccinationsskydd. Närheten till skolläkarens kompetens gör att medicinska frågor runt vaccinationer snabbt kan besvaras. Vi måste därför värna om att vaccinationerna i det nationella barnvaccinationsprogrammet även fortsättningsvis skall utföras av skolhälsovården. Men, det faktum att allt fler vaccinationer tillkommer 10

11 i programmet innebär också att tiden för skolhälsovårdens övriga hälsofrämjande, förebyggande och utredande arbete blir lidande. På sikt kan det leda till att elevernas hälsa och studieresultat påverkas negativt. Stadsdelsnämnderna måste även här ta sitt folkhälsoansvar och avsätta mer resurser till skolhälsovården som kompensation för ett utökat vaccinationsuppdrag. Kvalitetsutveckling Bakgrund Skolhälsovårdens kvalitetsarbete bygger på Kvalitetssystemet för skolhälsovård i Göteborgs stad. (Dnr 0279/03) som togs politiskt Socialstyrelsen kom med en ny föreskrift (SOSFS 2005:12) Om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i vården varför Skolhälsan har reviderat det gamla kvalitetssystemet som nu kallas Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i skolhälsovården och som finns i sin reviderade form i Metodhandboken. Även detta dokument bör tas politiskt. Skolhälsovård är hälso- och sjukvård och skall som all annan hälso- och sjukvård bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård vilket innebär hög patientsäkerhet, god kvalitet och kostnadseffektivitet. För skolhälsovården skall det finnas en verksamhetschef enligt HSL (hälso- och sjukvårdslagen) som utses av nämnden eller styrelsen (friskolor). Verksamhetschefer som saknar hälso- och sjukvårdsutbildning kan inte fatta beslut i medicinska frågor och behöver därför utse en medicinskt ansvarig person. I Göteborg kallas detta uppdrag medicinskt ledningsansvarig (MLA). Nätverket för medicinskt ledningsansvar Skolhälsan bildar med MLA ett nätverk där Skolhälsan är sammankallande, skriver minnesanteckningar från gemensamma möten samt har en informativ och konsultativ roll. Avvikelserapportering, PMO, Metodhandboken, vaccinationsrutiner, personalsituation, journal- och remisshantering samt kvalitetsuppföljning är återkommande diskussionsområden. Tillämpningen av nya föreskrifter från Socialstyrelsen samt nya lagar är andra frågor som tillhör nätverkets ansvarsområde. Från och med 1 jan 2010 är, enligt beslut i KS, MLA i respektive stadsdel Lex Mariaansvarig. Kvalitetsgranskning Enligt Ledningssystemet skall kvalitetsgranskning av lokaler och utrustning genomföras vart tredje år och i år var det tredje gången som granskning av lokaler och utrustning genomfördes. I samråd med nätverket för medicinskt ledningsansvariga(mla) utvecklade Skolhälsan en checklista för kvalitetsgranskningen. Syfte Alla skolhälsovårdsenheter skall ha tillgång till ändamålsenliga och lättillgängliga lokaler och adekvat utrustning. Metod Skolsköterskorna fick med hjälp av en checklista kvalitetsgranska mottagningarna och utrustningen. Områdena som granskades var följande: Lokalens utformning och läge Inventarier Utrustning Sekretess Uppföljning och sammanställning gjordes av MLA och skickades till Skolhälsan. I granskningen ingick alla kommunala skolor, 23 av 34 fristående grundskolor och 13 av 26 fristående gymnasiskolor. Det låga deltagandet i friskolorna anser vi bero på att de flesta friskolor saknar MLA. Resultat Större delen av mottagningarna har acceptabla lokaler och utrustning. Förbättringsmöjligheter finns dock, se tabell 3 och 4: 11

12 Skolhälsovårdsmottagningarna i de kommunala grundskolorna Lokaler och utrustning Saknas Dålig ljudisolering - ostört samtal kan ej föras 2 Diskbänk samt utrustning och adekvat utrymme för hantering av orent gods 19% Tillräcklig golvyta för bedömning av motorisk utveckling hos elev 13% Väntrum 25% Vilorum 31% Toalett 1 Handikappanpassad 21% Låsbart medicinskt kylskåp 42% Låsbart skåp för förvaring av läkemedel 7% Brandsäkert journalskåp 9% Ej anpassad för vaccinering ex avsaknad av vatten, arbetsbänk 14% Tabell 2. Skolhälsovårdsmottagningar på Friskolor(grundskola och gymnasieskola) Lokaler och utrustning Saknas Dålig ljudisolering - ostört samtal kan ej föras 13% Diskbänk samt utrustning och adekvat utrymme för hantering av orent gods 57% Tillräcklig golvyta för bedömning av motorisk utveckling hos elev 13% Väntrum 49% Vilorum 57% Toalett 19% Handikappanpassad 22% Låsbart medicinskt kylskåp 38% Låsbart skåp för förvaring av läkemedel 4% Brandsäkert journalskåp 16% Ej anpassad för vaccinering ex avsaknad av vatten, arbetsbänk 4% Tabell 3. Kommunala gymnasieskolor Kommunala gymnasieskolorna går ej att redovisa pga. de ej använt en enhetlig metod Diskussion Alla skåp och kylskåp där det förvaras läkemedel skall vara låsbara enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2000:1). Några av skåpen saknade lås och anmärkningsvärt många hade inte medicinska kylskåp. Det är viktigt att vaccin förvaras i rätt temperatur och det kan bara säkerställas i medicinska kylskåp. När det gäller brandsäkra journalskåp har många kommunala grundskolor och friskolor införskaffat det även om det fortfarande saknas på några ställen. Det är mycket olyckligt om skolorna utsätts för brand och skolhälsovårdsjournalerna blir förstörda. Då kan viktig data försvinna bl.a. vilka vaccinationer som eleverna fått. Enligt arkivlagen skall journalskåpen vara brandsäkra. Kompetensutveckling Skolhälsovård är ett ensamarbete som omfattar ett mycket brett kunskapsområde och som kräver stor kompetens hos den enskilda skolsköterskan och skolläkaren. Behovet av yrkesspecifik fortbildning och möten för kollegial handledning är stort. Skolhälsans uppdrag är att arrangera regelbundna fortbildningar i aktuella ämnen. Till Skolhälsans hjälp finns en utbildningsgrupp, med representanter från grund- och gymnasieskolorna. Efter varje föreläsning görs en utvärdering. Skolhälsan skall enligt Kvalitetssystemet/Ledningssystemet arrangera fortbildning motsvarande minst fyra halvdagar per termin. I höstas deltog ca 160 skolläkare och skolsköterskor i Höstupptakten. Utvärderingen visade att deltagarna var mycket nöjda med programinnehåll och föreläsare. Till fortbildningseftermiddagen om flickor med ADHD och DISA - metoden bjöds alla elevhälsans 12

13 professioner in (350 deltagare). I utvärderingen framkom önskemål om fler utbildningstillfällen för den samlade elevhälsan. Se vidare sammanställning i tabell 4. Sammanställning av utbildningar 2010 Datum Utbildningar 30 mars Barn och unga som far illa och barnmisshandel. 25 maj Varför mår många barn så dåligt när de har det så bra? 31 augusti- 1september Höstupptakt: Tuberkulos - en nygammal utmaning. Studie om ungdomars ickemedicinska bruk av bensodiazepiner. Mötet med unga - Skall vi medicinera bort självaste livet eller finns det alternativ? Smärtan i Hederskulturen. Ensam på insidan - Syskon berättar. Barn och ungdomar med syndrom Vanliga hudsjukdomar hos barn och ungdom. Könssjukdomar. 22 november Flickor med autism och/eller ADHD, hur kan vi hjälpa dem? DISA, en metod att lära sig hantera stress och därmed förebygga nedstämdhet och depression hos flickor. Tabell 4. Samordnande skolsköterskan har tillsammans med samordnande skolsköterskan för särskolan erbjudit alla nyanställda skolsköterskor introduktion i skolhälsovård under fyra tillfällen och skolhälsovårdsöverläkaren har erbjudit introduktion för nyanställda skolläkare. Personalresurser för skolhälsovården i Göteborgs Stad Traditionellt mäts skolhälsovårdens möjligheter att ge eleverna den skolhälsovård de har rätt till i antalet elever per heltidsanställd skolsköterska/skolläkare. Detta följs varje år i Göteborg via skolsköterskornas rapporter till Skolhälsan och inkluderar då även friskolorna. Hösten 2010 beslutade Kommunstyrelsen om Riktlinjer och mål för den samlade elevhälsan och dessa började gälla 1 januari Eftersom denna årssammanställlning beskriver läsåret gäller fortfarande skolhälsovårdens måldokument Skolhälsovården i ett utvecklat folkhälsoarbete som Kommunstyrelsen beslutade år I måldokumentet står att antal elever för skolhälsovårdens personal per heltid skolsköterska skall vara max 500 och för skolläkare max med korrigering för invandrarbakgrund och särskola. Redovisningen är beräknad utifrån underlag från Göteborgs Stad, Elevstatistik för grundskolan inklusive förskoleklass samt utifrån underlag från UBF När elevantalet beräknas skall hänsyn tas till vårdtyngd utifrån att invandrarelever i genomsnitt kräver en faktor på 1,5 gånger mer tid av skolsköterska/skolläkare. Merbelastning för skolhälsovården kan t. ex hänföras till antal elever som kommer från länder med hög tuberkulosrisk (elever med föräldrar från Östeuropa, Sydeuropa, Asien, Afrika och Latinamerika). Elever mottagna i särskolan beräknas behöva 2,0 gånger mer jämfört med basbehovet. För friskolorna kan ingen korrigering göras pga. att det saknas specificerade uppgifter. Elevantalet per skolsköterska och skolläkare redovisas under tabell 5. Siffrorna är beräknade utifrån befintliga tjänster. 13

14 Genomsnittligt elevantal för skolsköterskor och skolläkare omräknat till heltidstjänst under läsåren Läsåret Läsåret Utan korrigering Korrigering för invandrarbakgrund och särskola Utan korrigering Korrigering för invandrarbakgrund och särskola Skolsköterskor Grundskola Gymnasieskola Skolläkare Grundskola Gymnasieskola Skolsköterskor Friskolor Grundskolan Friskolor Gymnasieskolor Skolläkare Friskolor Grundskola Skolläkare Friskolor Gymnasieskolor Tabell 5. 1 Kannebäcksskolan, för döv- och hörselskadade elever och Gymnasiesärskolan ej medräknat Under läsåret är de kommunala grundskolornas genomsnittliga elevantal efter korrigering för skolsköterskor samma som läsåret medan elevantalet för skolläkare ökat något. Inom de kommunala gymnasieskolorna har elevantalet efter korrigering ökat för skolsköterskor och är samma som läsåret för skolläkare. Friskolorna är även detta läsår uppdelade på grundskola och gymnasieskola. Redovisningen gäller 31 av 34 grundskolor och 23 av 26 gymnasieskolor. Någon korrigering har inte kunnat göras. Skolsköterskorna på de fristående grundskolorna har högre elevantal än på de kommunala skolorna och skolläkare har ca 1500 fler elever på en heltid. På de fristående gymnasieskolorna har både skolsköterska och skolläkare betydligt fler elever per heltidsanställd än på de kommunala skolorna. Några av skolläkarna på de fristående gymnasieskolorna är konsulter och tas in vid behov. Oftast har inte eleven träffat läkaren utan när konsultation har behövts har skolsköterskan kontaktat skolläkaren för rådgivning. 8 fristående gymnasieskolor hade inte tillgång till skolläkare alls. Dessa friskolor bryter både mot nuvarande och kommande skollag. Målet för skolhälsovårdens personalresurser efter korrigering är fortfarande inte uppnått, det saknas mellan 5 % till 15 % skolsköterskeresurser på de kommunala skolorna. Det genomsnittliga elevantalet för skolläkarna ligger fortfarande ca 0,75-3 gånger över det politiskt tagna beslutet. Det är stor skillnad på skolhälsovårdsresurserna mellan stadsdelarna men också inom stadsdelarna och utbildningsförvaltningen både när det gäller skolläkare och skolsköterska. Kontrollelever Ett stort antal elever är så kallade kontrollelever som skolsköterskan och/eller skolläkaren träffar oftare än andra elever för uppföljning. Dessa elever finns på alla skolor och är därför inräknade i den allmänna resursberäkningen. Skolhälsovården kan träffa kontrolleleverna från 1 ggr/vecka till 1ggr/år beroende på hälsoproblemets art. Exempel på kontrollelever är: elever med svårigheter i skolsituationen tex. stor skolfrånvaro, inlärningsproblem, psykosociala problem, neuropsykiatrisk problematik och psykisk ohälsa. Uppföljningen kan också gälla mer medicinska problem som ryggoch tillväxtproblem, olika former av smärttillstånd, vaccinationsuppföljning, övervikt/fetma, 14

15 ätstörningar och livsstilsrelaterade problem. Dessa elevers särskilda behov kräver också en tätare kontakt med vårdnadshavarna. Elever som också har ett större behov av skolhälsovårdsinsatser är särskoleelever och elever med invandrarbakgrund. Särskoleelever Särskoleelever har ett ökat vårdbehov. De behöver längre tid vid hälsobesöken bl.a. pga. svårigheter i kommunikation. Ibland behöver skolsköterskan/skolläkaren använda sig av bilder eller annan alternativ kommunikation för att få fram information om elevens hälsa. Vid svårare funktionsnedsättning kan elevassistenten vara med. Mer förebyggande hälsoarbete runt livsstilsfrågor krävs eftersom det är vanligare med t.ex. övervikt och fetma samt med problem runt den personliga hygienen. Skolhälsovården har därför en tätare och mer omfattande kontakt med särskolans elever och familjer liksom med det professionella nätverket runt barnet till exempel med habiliteringen. Elever med invandrarbakgrund Elever med invandrarbakgrund (se definition sid.13) har också ett ökat vårdbehov som grupp jämfört med elever med etniskt svensk bakgrund. Språksvårigheter gör att det ofta behövs tolk till hälsobesöken och andra planerade besök. Elever som kommer från fattiga länder har ofta påverkad fysisk och psykisk hälsa pga. tidigare upplevelser, sämre nutrition, sjukvård och skolgång. Inte sällan är någon eller båda föräldrarna avlidna. Det är vanligt med sömnsvårigheter, huvudvärk och magsmärtor. Nyanlända elever skall alltid ha en översyn av vaccinationsstatus och erbjudas kompletterande vaccinationer och det måste då utformas ett personligt vaccinationsschema för eleven. Vaccinationsintyg från hemlandet saknas ofta och skolhälsovården får då göra en bedömning av vilka vaccinationer eleven behöver utifrån vilket land han/hon kommer ifrån och om det är landsbygd eller stad. Att ta fram vaccinationshistorik är ett stort detektivarbete och mycket tidskrävande. De ensamkommande barnen/ungdomarna och de asylsökande barnen/ungdomarna kommer ofta till skolsköterskan spontant och behöver mycket stöd. De erbjuds ofta tid till skolläkaren. Bostadssituationen för flertalet asylsökande elever är svår, ofta lever de tillsammans med många som inneboende och får flytta ofta. Detta påverkar naturligtvis deras hälsa och välbefinnande. Skolhälsovården tar ofta kontakt med andra vårdgivare och/eller andra professionella nätverk för att hjälpa dessa elever och deras föräldrar/kontaktpersoner. Skolläkartidens betydelse -jämförelse mellan två stadsdelar Stadsdel 1 Genom att ha skolläkartid i den omfattning som är bestämt i måldokumentet för skolhälsovården så har stadsdelen kunnat använda skolläkaren i det viktiga förebyggande arbetet. Skolläkaren har varit med på minst ett EHT/termin på alla skolor för att tidigt kunna identifiera hälsoproblem och hälsorisker bland eleverna. Eftersom skolläkaren varit på skolan ofta har hon varit en del av elevhälsan och därmed går samarbetet lättare. Skolhälsovården har kunnat erbjuda besök hos skolläkaren i en vidare omfattning och på så sätt har man skapat en relation mellan familjen och skolhälsovården. Detta har varit värdefullt när man sedan kanske behöver gå vidare med bedömning och utredning inom elevhälsan. Alla elever som har haft >20 % frånvaro har erbjudits skolläkartid. Skolhälsovården har kunnat arbeta förebyggande med hela familjer, då de haft flera barn på skolan. Man har också kunnat erbjuda tid vid skolrelaterade besvär. Det blir en helt annan helhet för både skola och familj. Skolsköterskan har tillsammans med skolläkaren varit på några hembesök då familjerna har haft stora problem. Stadsdel 2 I denna stadsdel har man haft betydligt mindre skolläkartid och skolläkaren har i princip endast kunnat utföra hälsokontroller på elever i förskoleklass. Elever som har haft behov av att träffa skolläkare för exempelvis skolfrånvaro har inte kunnat erbjudas tid annat än undantagsvis. Skolläkarna i stadsdel 2 har inte deltagit i EHT- arbetet och inte haft någon möjlighet att arbeta förebyggande. Det är uppenbart att skolhälsovården i de två stadsdelarna inte är likvärdig. I stadsdelar och skolor där elevhälsan är resursstark har man betydligt större möjligheter att stödja och hjälpa elever. 15

16 Kommunala grundskolan på SDN-nivå Utifrån bilaga 11och kolumnerna med korrigerat elevantal framgår att medianvärdet för en heltidsanställd skolsköterska läsåret är 536 med en spridning från 444 till 663. För skolläkarna är motsvarande medianvärde 9656 med en spridning till Det är bara 8 av 20 stadsdelar som uppnår målet för skolsköterskeresurser och endast 3 av 20 stadsdelar som uppnår målet för skolläkarresurser enligt måldokumentet. Antalet elever för heltidsanställda skolsköterskor varierar även inom stadsdelarna. I en stadsdel är det t.ex. en spridning från 445 elever till 686 elever på två olika skolor. Obligatoriska särskolan I skolhälsovårdsarbetet följer skolsköterskorna i möjligaste mån basprogrammet, men anpassar det efter den enskilde elevens möjligheter och behov. Vid hälsobesöken i år 4 och år 8 får eleven förutom hälsokontrollen också svara på frågor angående hälsa och livsstil utifrån en hälsoblankett. En del elever klarar att använda sig av den. För skolsköterskan kan det i mötet med vissa elever vara svårt att kommunicera utifrån elevens förutsättningar. Svårigheterna med hälsoblanketterna i skolan är att de inte är anpassade för elever som går i särskolan. Detta har uppmärksammats och 2009 fattade Riksföreningen för skolsköterskor ett beslut om att ta fram en hälsoblankett för högstadiets elever i Obligatoriska särskolan. Nu pågår ett projekt under läsåret med att testa den förenklade blanketten och samla in synpunkter från elever och skolsköterskor. Frågornas innehåll liknar så långt som möjligt den ordinarie hälsoblanketten men med tillägg kring bland annat deras praktiska vardag. Det är tre skolsköterskor i Lerum, Norrköping och Göteborg som har utarbetat hälsoblanketten och i samma kommuner genomförs projektet. Samordnande skolsköterskan för särskolan i Göteborg är en av de tre skolsköterskorna och har en viktig funktion. Tanken är att materialet ska utökas med bilder som komplement för att göra det så tillgängligt som möjligt. Alla elever, oavsett grad och art av funktionsnedsättningar, har en grundläggande mänsklig rättighet att genom kommunikation påverka sina egna livsvillkor. Det betyder bland annat att de ska erbjudas en god kommunikativ miljö även på skolhälsovårdsmottagningen. Kommunala gymnasieskolan Utifrån bilaga 12 och kolumnerna med korrigerat elevantal framgår att medianvärdet för heltidsanställda skolsköterskor läsåret är 670 med en spridning från 486 till För skolläkarna är motsvarande medianvärde med en spridning till Det är bara 3 av 16 skolor som uppnår målet för personalresurser enligt måldokumentet för skolsköterskor. Det är fortfarande en stor brist på skolläkarresurser. Under hösten 2009 gjordes stora neddragningar på skolskötersketjänsterna och det finns nu två skolor som har mer än1000 elever per heltidsanställd skolsköterska och två skolor som har över 800 elever per heltidsanställd skolsköterska. Om skolhälsovården skall kunna hålla den höga kvalitén som kommunstyrelsen i Göteborg bestämt, behöver det tillföras mer resurser. Gymnasiesärskolan Inom de gymnasiesärskolor som benämns Slottsbergsgymnasiet, har med korrigering en heltidsanställd skolsköterska 605 elever och en heltidsanställd skolläkare läsåret Elevantalet är mycket högt speciellt för skolsköterskan. Eleverna är spridda på många enheter, elevhälsoarbetet är intensivt med tanke på elevernas förberedelser inför vuxenlivet. Många elever har flerfunktionsnedsättningar av olika grad och för dem är behovet av omvårdnad mycket stort. 16

17 Vad händer 2011? HPV-vaccination Vår förhoppning är att HPV-vaccinationerna till flickor födda 1999 och senare kan komma igång senast vid höstterminstarten Beslut från Kammarrätten kommer den 10 april 2011 om huruvida den nationella upphandlingen av vaccinet är godkänd eller ej. Om upphandlingen godkänns så innebär det att det utökade vaccinationsuppdraget som vi beskrev i förra årets årssammanställning gäller och att behovet av skolsköterskeresurser är fortsatt stort. Man behöver också räkna med att extra skolläkartid kommer att behövas pga. att det uppstår en hel del frågor runt det nya vaccinet. Framtidens elevhälsa I den nya Skollagen som träder i kraft från 1 juli 2011 beskrivs den samlade elevhälsan. Det finns då lagstöd för samtliga professioner i elevhälsan (psykolog, kurator, skolsköterska, skolläkare och specialpedagogisk kompetens). Elevhälsan skall främst vara hälsofrämjande och förebyggande och grunduppdraget är att tillföra den kompetens i skolan som gör att eleverna uppnår de pedagogiska målen. I dokumentet Mål och riktlinjer för den samlade elevhälsan i Göteborg antagen 3 november 2010 anges att elevhälsan i Göteborg dessutom skall arbeta utredande. Skolhälsovården som begrepp finns inte i den nya skollagen. Skolsköterskan och skolläkaren beskrivs som elevhälsans medicinska insatser. Historiskt så är skolhälsovården en fortsättning på barnhälsovården/bvc. Både BVC och skolhälsovården är ca 100-åriga varumärken som symboliserar barnperspektiv och barns och ungdomars hälsa. Vi är båda hälso- och sjukvårdsverksamheter som arbetar med hälsoövervakning via våra respektive basprogram. Våra arbetsuppgifter och regelverk är tydliga men behöver förstås reformeras. För den samlade elevhälsan finns ännu inget tydligt uppdrag eller regelverk på nationell nivå. Varken skolhälsovården eller elevhälsan är likvärdig över landet. Det har Socialstyrelsen uppmärksammat genom olika rapporter. Regeringen har därför gett Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram vägledningsdokument för elevhälsan. Arbetet påbörjades i under hösten Skolverket, och representanter för samtliga elevhälsans professioner inklusive skolledarförbundet och de båda lärarförbunden är delaktiga i arbetet som beräknas vara slutfört Skolhälsovårdsöverläkaren finns med i arbetsgruppen. Skolhälsan följer med stort intresse och kommer att rapportera utvecklingen med framtidens elevhälsa. Måldokument för skolhälsovården och Ledningssystem I väntan på nationella vägledningsdokument för elevhälsan så gäller förstås Socialstyrelsens riktlinjer för skolhälsovården från (Om inte dessa skulle gälla kommer elevernas hälsa inte att kunna följas på ett enhetligt sätt i landet). Där beskrivs bland annat basprogram och prioriterade områden för skolhälsovården. Likaså gäller Socialstyrelsens föreskrifter om Ledningssystem inom hälso- och sjukvård God Vård. Skolhälsan har under 2010 arbetat fram ett nytt Måldokument för skolhälsovården liksom ett nytt Ledningssystem (fd kvalitetssytem). För att få likvärdig skolhälsovård för eleverna behöver naturligtvis även dessa dokument tas politiskt av vårdgivaren, Kommunstyrelsen. Skolhälsovård friskolor Vi anser att det är fullkomligt självklart att elever i friskolor också ska få en likvärdig elevhälsa och skolhälsovård. Så är långtifrån fallet. Samtidigt som friskolekoncerner går med enorma vinster så saknas elevhälsoresurser i många friskolor. Skolhälsan kommer under 2011 ha större ambitioner än tidigare att följa upp skolhälsovården på friskolorna. Det Måldokument och Ledningssystem som KS tar kan friskolorna också följa. Vi kommer också stödja utvecklingen att friskolor går samman och utser gemensamma MLA. Det skulle säkra kvaliteten. TACK! Vi vill till sist återigen tacka alla engagerade och kunniga skolsköterskor och skolläkare för det fina samarbetet och den värdefulla feedback som vi får av er. 17

18 Bilaga 1 Underlag till andel elever som har övervikt+fetma Stadsdel År 0 År 4 År 8 Gy år1 Askim 99% 98% 97% Backa 94% 71% 89% Bergsjön 96% 89% 89% Biskopsgården 87% 97% 51% Centrum 99% 10 94% Gunnared 97% 10 87% Frölunda/Högsbo % Härlanda 56% Kortedala 99% 97% 97% Kärra/Rödbo Linnéstaden 87% 94% 79% Lundby 91% 10 62% Lärjedalen 96% 94% 9 Majorna 82% 97% 62% Södra Skärgården 98% 10 96% Torslanda 84% 99% 7 Tuve/Säve 89% 10 69% Tynnered 98% 99% 96% Älvsborg 8 86% Örgryte 87% 97% 94% Friskolor 78% 73% 63% Friskolor,gymnasiet 88% 18

19 Bilaga 2 Andel elever i förskoleklass med övervikt + fetma lå 09-10, kommunala skolor 35% 3 25% 2 15% Flicka Pojke 1 5% Askim Backa Bergsjön Biskopsgården Centrum Frölunda/Högsbo Gunnared Härlanda Kortedala Kärra/Rödbo Linnéstaden Lundby Lärjedalen Majorna Södra Skärgården Torslanda Tuve/Säve Tynnered Älvsborg Örgryte När elevunderlaget varit mindre än 5 har vi valt att inte redovisa statistiken Andel elever i åk 4 med övervikt+fetmalå 09-10, kommunala skolor 35% 3 25% 2 15% 1 5% Askim Backa Bergsjön Biskopsgården Centrum Frölunda/Högsbo Gunnared Härland a Kortedala Kärra/Rödbo Linnéstaden Lundby Lärjedalen Majorna Södra Skärgården Torslanda Tuve/Säve Tynnered Älvsborg Örgryte När elevunderlaget varit mindre än 5 har vi valt att inte redovisa statistiken Flicka Pojke 19

20 Bilaga 2 Andel elever i åk 8 med övervikt+fetma lå 09-10, kommunala skolor 5 45% 4 35% 3 25% 2 15% 1 5% Askim Backa Bergsjön Biskopsgården Centrum Frölunda/Högsbo Gunnared Härlanda Kortedala Kärra/Rödbo Linnéstaden Lundby Lärjedalen Majorna Södra Skärgården Torslanda Tuve/Säve Tynnered Örgryte När elevunderlaget varit mindre än 5 har vi valt att inte redovisa statistiken Flicka Pojke Andel elever i friskolorna med övervikt+fetma lå % 14% 12% 1 8% 6% 4% 2% fk åk 4 åk 8 år 1gy Flickor Pojkar 20

21 Bilaga 3 Underlag till andel elever i år 4,år 8 och gy,år 1 som besvarat hälso- och ohälsotalen Stadsdel År 4 År 8 gy, år 1 Askim 59% 47% Backa 73% 95% Bergsjön 89% 94% Biskopsgården 66% 41% Centrum 97% 98% Frölunda/Högsbo 72% 9 Gunnared 10 88% Härlanda Kortedala 99% 97% Kärra/Rödbo Linnéstaden 31% 82% Lundby 64% 62% Lärjedalen 85% 63% Majorna 97% 58% Södra Skärgården 10 98% Torslanda 54% 84% Tuve/Säve 10 47% Tynnered 10 96% Älvsborg 86% 26% Örgryte 97% 94% Gymnasiet 63% Friskolor 73% 63% Friskolor,gy 88% 21

22 Bilaga 4 Andel elever i år 4 med goda kostvanor lå 09-10, kommunala skolor Askim Backa Bergsjön Biskopsgård en Centrum Frölunda/Högsbo Gunnared Härland a Kortedala Kärra-Rödbo Lundby Lärjedalen Majorna Södra Skärgården Torslanda Tuve -S äve Tynnered Älvsborg Örgryte När elevunderlaget varit mindre än 5 har vi valt att inte redovisa statistiken Flicka Pojke Andel elever i år 8 och år 1gy med goda kostvanor lå 09-10, kommunala skolor Backa Bergsjön Centrum Frölunda/Högsbo Gunnared Härlanda Kortedala Kärra-Rödbo Linnéstaden Lundby Lärjedalen Majorna Södra Skärgården Torslanda Tynnered Örgryte Gymnasiet Flicka Pojke När elevunderlaget varit mindre än 5 har vi valt att inte redovisa statistiken 22

23 Bilaga 5 Andel elever i år 4 som motionerar utöver skolidrotten lå 09-10, kommunala skolor Askim Backa Bergsjön Biskopsgård en Centrum Frölunda/Högsbo Gunnared Härland a Kortedala Kärra-Rödbo Lundby Lärjedalen Majorna Södra Skärgården Torslanda Tuve-Säve Tynnered Älvsborg Örgryte När elevunderlaget varit mindre än 5 har vi valt att inte redovisa statistiken Flicka Pojke Andel elever i år 8 och år 1gy som motionerar utöver skolidrotten lå 09-10, kommunala skolor Flicka Pojke 2 Backa Bergsjön Centrum Frö lunda/högsbo Gunnared Härlanda Kortedala Kärra-Rödbo Linnéstaden Lundby Lärjedalen Majorna Södra Skärgården Torslanda Tynnered Örgryte Gymnasie t När elevunderlaget varit mindre än 5 har vi valt att inte redovisa statistiken 23

24 Bilaga 6 Andel elever i år 4 med god sömn lå 09-10, kommunala skolor Askim Backa Bergsjön Biskopsgården Centrum Frölunda/Högsbo Gunnared Härlanda Kortedala Kärra-Rödbo Lundby Lärjedalen Majorna Södra Skärgården Torslanda Tuve-S äve Tynn ered Älvsborg Örgryte När elevunderlaget varit mindre än 5 har vi valt att inte redovisa statistiken Flicka Pojke Andel elever i år 8 och år1gy med god sömn lå 09-10, kommunala skolor Backa Bergsjön Centrum Frölunda/Högsbo Gunnared Härlanda Kortedala Kärra-Rödbo Linnéstaden Lundby Lärjedalen Majorna Södra Skärgården Torslanda Tynnered Örgryte Gymna sie t Flicka Pojke När elevunderlaget varit mindre än 5 har vi valt att inte redovisa statistiken 24

25 Bilaga 7 Andel elever i år 4 som uppger att de ofta har huvudvärk lå 09-10, kommunala skolor 25% 2 15% 1 Flicka Pojke 5% Askim Backa Bergsjön Biskopsgården Centrum Frölunda/Högsbo Gunnared Härlanda Kortedala Kärra-Rödbo Lundby Lärjedalen Majorna Södra Skärgården Torslanda Tuve-Säve Tynnered Älvsborg Örgryte När elevunderlaget varit mindre än 5 har vi valt att inte redovisa statistiken Andel elever i år 8 och år 1gy som uppger att de ofta har huvudvärk lå 09-10, kommunala skolor 3 25% 2 15% 1 Flicka Pojke 5% Backa Bergsjön Centrum Frölunda/Högsbo Gunnared Härlanda Kortedala Kärra-Rödbo Linnéstaden Lundby Lärjedalen Majorna Södra Skärgården Torslanda Tynn ered Örgryte Gymnasiet När elevunderlaget varit mindre än 5 har vi valt att inte redovisa statistiken 25

26 Bilaga 8 Andel elever i år 4 som uppger att de ofta har ont i magen lå 09-10, kommunala skolor 3 25% 2 15% 1 Flicka Pojke 5% Askim Backa Bergsjön Biskopsgården Centrum Frölunda/Högsbo Gunnared Härlanda Kortedala Kärra-Rödbo Lundby Lärjedalen Majorna Södra Skärgården Torslanda Tuve-Säve Tynnered Älvsborg Örgryte När elevunderlaget varit mindre än 5 har vi valt att inte redovisa statistiken Andel elever i år8 och år 1gy som uppger att de ofta har ont i magen lå 09-10, kommunala skolor 35% 3 25% 2 Flicka 15% 1 Pojke 5% Backa Bergsjön Centrum Frölunda/Högsbo Gunnared Härlanda Kortedala Kärra-Rödbo Linnéstaden Lundby Lärjedalen Majorna Södra Skärgården Torslanda Tynnered Örgryte Gymnasiet När elevunderlaget varit mindre än 5 har vi valt att inte redovisa statistiken 26