ATT KYLA HÄSTENS BEN HUR, NÄR OCH MED VAD?

Transkript

1 ATT KYLA HÄSTENS BEN HUR, NÄR OCH MED VAD? LOUISE ARNSHED CAROLIN GRÖNVALL Svensk Galopps tränarkurs steg 3 Täby Galopp Oktober 2015

2 Innehållsförteckning 1. Inledning Syfte Frågeställning Metod 2 2. Bakgrund Varför kyler man? Hur ska man kyla? Vad kyler man med? Vatten Lera Is Gel 4 3. Resultat Resultattabell 5 4. Diskussion 6 5. Sammanfattning 7 Källförteckning 8 1

3 1. Inledning Kylning av hästars ben är en vardagssyssla i många galoppstall. Att på olika sätt kyla hästens ben är ett effektivt sätt att motverka och förebygga skador. Samtidigt finns det många olika sätt att kyla på och metoderna har varierande effekt. Det är väldigt vanligt att senskador, skenbensömhet och överansträngningar förekommer på våra fullblod. Vid inträffadet av dessa tillstånd är kylning en vanlig metod galopptränare använder sig av. Antingen som enskild metod eller i kombination med andra beroende på skadans omfattning Syfte Syftet med arbetet är att, genom litteraturöversikt samt fältstudie, undersöka vilka metoder som används vid kylning av hästens ben Frågeställningar Vilka kylmetoder kan man använda sig av? Vid vilka situationer kyler man hästens ben? 1.3. Metod Fakta till denna studie är insamlade genom internetkällor, litteratur samt en egen genomförd undersökning. Undersökningen omfattade ett antal förvalda frågor som vi ställde till sex stycken professionella stall i Skåneregionen, antingen till tränaren själv eller till ställföreträdaren. Dessa frågor har sedan ställs i samband med den empiriska fakta som samlats in, vilket ledde fram till slutsatsen. Frågorna vi valde att ställa var: Vilka kylmetoder använder ni? (vatten, lera, is eller gel) Varför använder ni dessa metoder? Hur (när) ofta kyls hästarna? Är det merparten unghästar eller äldre hästar som kyls? 2. Bakgrund 2.1. Varför kyler man? Att använda sig av olika metoder för att kyla ner hästens ben efter arbete eller skada är ett effektivt sätt att förebygga och/eller reducera skador. Sen, led, muskel och andra mjukdelsskador kan kylas. Genom att kyla hästens ben direkt efter arbete motverkar man 2

4 inflammationen under dess mest akuta fas genom att blodflödet minskar ( Bequine Professional Horse Care, N.d.b). Kylan gör det mindre sannolikt att det aktuella området skadas på grund av överhettning eller svullnad och kylan har även en smärtstillande effekt (Hickman, N.d.; University of Rochester, N.d.). Hästar med kroniska problem från en gammal skada kan gynnas av att kylas efter en hårdare träning (Foster & Smith, N.d.). Äldre hästar är mer ömtåliga och skadebenägna än yngre hästar, vilket beror på att senan stelnar med tilltagande ålder ( Bequine Professional Horse Care, N.d.a) Mål med att kyla: Minska inflammation Minska svullnad Reducera värme Lindra smärta Bromsa blödning (Hickman, N.d.) Sörensen (2012) skriver i hästmagasinet Bequine Professional Horse Care att kyla hästens ben efter ett hårt arbete är ett effektivt sätt att förebygga senskador. Forskning har visat att en allvarlig senskada inte alltid är resultatet av en enskild stor överbelastning, utan snarare en rad av flera. Varje gång hästens senor utsätts för hård belastning uppstår det mikroskador i vävnaden. De flesta mikroskador yttrar sig som mycket små inflammationer och läker ut av sig själva så länge hästen får återhämta sig mellan träningspassen. (Agria, N.d.) Hur ska man kyla? Kylbehandling bör påbörjas så snabb som möjligt efter arbete eller skada. De första timmarna är de mest kritiska under behandlingen (University of Rochester, N.d.; Hickman, N.d.). Det är viktigt att inte att kyla benen under en längre tid än 20 minuter åt gången. University of Rochester (N.d.) och Briggs (1999) menar att man vid behov kan fortsätta att kyla ytterligare 20 minuter efter tio minuter utan kyla, detta gäller vid kylning med vatten eller is. Man bör inte kyla på öppna sår (Hickman, N.d.) Vad kyler man med? Vatten Enligt Veterinärstudenterna (2014) anses kallt kranvatten ha den absolut bästa effekten för att kyla en hästs ben. Man bör kyla under cirka 20 minuter för bästa effekt (Briggs, 1999). Vid längre tid riskerar man istället att ge hästen köldskador, vilket ger en omvänd effekt. Vid akuta nya skador kan man upprepa kylning så ofta man har möjlighet under dagen (a.a.). Briggs (1999) beskriver att en fördel med vatten är att vattenstrålen i sig blir 3

5 en minimassage för hästen vilket kan stimulera cirkulationen och bidra till bildandet av ny vävnad Lera Leran fungerar som en värmeväxlare. Man stryker på ett tjockt lager på hästens ben och ska sitta kvar till leran torkat helt, Lera bidrar till att värmen dras då ur hästens ben och avger den till luften utanför. Kylan från leran tränger därmed allt längre in och ger en djupverkande, effektiv avkylning. Lera är den kylmetod som har visats ge den längsta kylande effekten (Nightingale, 2006) Is Lindberg & Andersson (2010) anser att användning av is ska ske i första hand vid akuta skador, som exempelvis en senskada eller svullnad, inte som en rutinmässig kylning efter arbete. Användning av is är också den mest krångliga metoden för att kyla hästars ben, då det är svårt att få isen att sitta bra på hästens ben (Johnson, N.d.). Is kan användas på många olika sätt, antingen genom egen tillverkade strumpor som man sätter på hästen eller genom kylbandage. Nackdelen med kylbandage är att de värms upp av hästen och därför snabbt blir ineffektiva (Briggs, 1999). Vid användning av is rekommenderas att kylningen pågår i ungefär minuter (Johnson, N.d.) Gel Gel är avsedd för att användas dagligen efter hård träning, för att minska de mindre blödningarna i de yttre vävnaderna. Man masserar in en riklig mängd av gelen direkt i anslutning efter arbetet för bästa effekt. För att få en längre kylande effekt kan man upprepa med en ny applicering efter cirka 30 minuter (Horze, N.d.). 3. Resultat Primärt kan det utläsas att de dominerande kylmetoderna hos de professionella tränarna var vatten och lera. 66% som använder lera i samband med tävling eller hårt arbete. 50% av tränarna använde även gel som metod, dessvärre inkom endast två svar gällande vilken situation det brukades i. Den ena använde kylgel främst på åringar vid misstänkt överansträngning Den andre efter start när hästen inte startade på hemmaplan. Endast 33% av tränarna använde sig av is, då vid situationer som oönskade svullnader eller gamla skador. Slutligen drogs paralleller till om kylningen främst används på gamla eller unga hästar i praktiken. Svaren var tvetydiga, dock kunde utläsas att 50% av tränarna kyler samtliga 4

6 eller dem som är i behov, därav spelade inte åldern någon roll. 50% svarade att det omfattade mestadels äldre slitna hästar och 33% svarade att även åringar kyls i förebyggande syfte eller vid skenbensömhet. Hos en tränare användes ingenting för att kyla hästarnas ben till vardags. Enda gången en häst fick benen kylda var om den drabbades av akut skada, då spolades benen fyra till fem gånger per dag, cirka 20 minuter per gång, under några dagar. I övrigt efter arbete eller löp kyldes inte hästarnas ben Resultattabell På nästa sida följer en resultattabell där samtliga av de tillfrågade professionella tränarnas (alternativt ställföreträdarens) svar har sammanfattats. För att inte nämna personliga namn i vår rapport har vi benämnt de professionella tränarna enligt följande: PT1, PT2, PT3, PT4, PT5 och PT6. Där PT är en förkortning för professionell tränare. 5

7 Vilka kylmetoder använder ni? Varför använder ni dessa metoder? Hur (när) ofta kyls hästarna? Är det merparten unghästar eller äldre som kyls? PT1 Lera Enkelt och effektivt. Efter jobb eller tävling. Samtliga hästar. PT2 Vatten, is, lera och gel Olika situationer kräver olika typ av kylning. Efter snabbjobb och löp, och i förebyggande syfte. Alla hästar kyls vid behov. PT3 Vatten, is, lera och gel Lera efter tävlingar och hårdare arbete i kombination med vatten. Gel används på åringar, vid misstänkt överansträngning. Is vid oönskade svullnader eller gamla skador. Beror på varje hästs behov (som tidigare skador, ömhet, träning). De som är i behov kyls. Men oftast äldre slitna hästar och skenbensömma åringar. PT4 Vatten hemma och gel borta I förbyggande syfte mot eventuella skador och svullnader i ligament och senor. Vid hårdare träning, efter tävling eller vid svullnad eller skada. Mestadels äldre hästar, då deras senor och leder behöver mer underhåll. PT5 Vatten Mest effektivt 4 5ggr/dag vid akut skada PT6 Vatten och lera Mest effektivt vid överansträngning. Lera efter snabbjobb eller start, vatten vid vardagsträning (behov). Äldre hästar vatten och lera. Unghästar i förebyggande och äldre i underhållande syfte. 4. Diskussion Genom vår faktainsamling fick vi svar på vår första frågeställning; Vilka kylmetoder kan man använda sig av? De framkom att det är fyra hörnstenar; vatten, lera, is och gel, som dominerar. Dessa kan sedan användas ensamma eller i kombination med varandra. I vår undersökning ville vi få fram vilket alternativ som vanligtvis användes vid vilken situation. Vid insamlingen av fakta fann vi att flertalet källor (Agria, N.d.; Bequine Professional Horse Care, N.d.b; Briggs, 1999; Foster & Smith, N.d.; Hickman, N.d.; Johnson, N.d.; Lindberg & Andersson, 2010; Nightingale, 2006; Sörensen, 2012; University of Rochester, N.d.; Veterinärstudenterna, 2014) menar att kylning av hästens ben fungerar, 6

8 detta genom att man motverkar inflammationen och minskar svullnad, som vanligen uppkommer efter hårt arbete eller skada. Vi blev förvånade över hur lite studier det fanns där någon gjort en jämförande undersökning mellan hästar som aldrig blivit kylda och hästar som blivit. I vårt resultat hade vi en professionell tränare som uppgav att den aldrig kylde sina hästar. Det hade varit intressant att exempelvis kunna jämföra skadefrekvensen på hästarna i dennes stall med en av de andra tränarna i vår undersökning som uppgav att de använder kylning vardagligt. Detta resultat ledde till att vi fick ännu fler frågor som; Om en häst aldrig utsätts för kylning, utan man låter hästens kropp själv ta hand om inflammationerna som uppkommer, blir då hästens kropp även i framtiden bättre på att självläka skador än en häst som kylts sedan den var åring? Blir den okylda hästen med hållbar eller rent av svagare? 5. Sammanfattning Genom en genomförd fältstudie och litteraturöversikt har vi studerat vilka olika metoder det finns för att kyla en hästs ben. Vi har även studerat vid vilka situationer man kyler, samt om det finns något samband mellan vilken kylmetod man använder för vilka situationer. Majoriteten av källorna är överens om fördelarna med att använda kyla på hästens ben. Detta för att motverka inflammationer och minska svullnader efter hårt arbete eller tävling. Kylning är även effektivt vid akuta skador för att minska blodflödet och svullnad. Vatten har visat sig vara den mest effektiva kylmetoden men kan ge negativ effekt om det används under för lång tid per gång. Lera är den metod som har den längsta kylande effekten. Det saknas mycket forskning om ämnet och att hitta empirisk fakta till studien har varit svårt. Fler studie och en jämförelse av skadehistorik bland hästar som till vardags fått sina ben kylda kontra hästar som aldrig blivit kylda hade varit intressant. 7

9 Källförteckning Agria (N.d.). Senskador hos häst. > och skador/senskador hos hastar/ < Hämtad Bequine Professional Horse Care (N.d.a). Om senor och senskador. > och senskador/ < Hämtad Bequine Professional Horse Care (N.d.b). Kyla rehabilitering av senskada. > rehabilitering av senskada/ < Hämtad Briggs, K. (1999). The Horse. The Power of Hydrotherapy. > power of hydrotherapy < Hämtad Foster & Smith (N.d.). Cold Therapy & Ice Bandages Tips. > < Hämtad Hickman, P. (N.d.). When a horse injures a leg. > hickman when a horse injures a leg.html < Hämtad Horze. (N.d.). Trikem Radital Kylgel. > radital kylgel 1000 ml/ html <Hämtad Johnson, K. S. (N.d.). Leg Care For Horses After Performance. Animals by Demand Media. > care horses after performances 4250.html < Hämtad Lindberg, C. & Andersson, I. (2010) Hästars hälsa och sjukdomar. Ica Bokförlag: Malmö. Nightingale, S. (2006). Study into the comparative efficiency of topical cooling agents in the equine limb. > ireland.com/study comparative efficiency topical cooling agents equin e limb/ < Hämtad Sörensen, P. (2012). Förebyggande kylbehandlingar motverkar mikroblödningar. Bequine Professional Horse Care Magazine. Nr 2, 5. > < Hämtad

10 University of Rochester. (N.d.). When to use hot and cold therapy. > tid=4483 < Hämtad Veterinärstudenterna (2014). Kyltips & stallapotek! > och stallapotek.htm < Hämtad