Myalgisk encefalomyelit / kroniskt trötthetssyndrom (ME/CFS)
|
|
- Britt Jakobsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Myalgisk encefalomyelit / kroniskt trötthetssyndrom (ME/CFS) INFORMATION TILL INREMITTERANDE På uppdrag av Region Östergötland startas en ME/CFS-mottagning på Smärt- och Rehabiliteringscentrum, US i Linköping från och med januari Mottagningen planerar att ta emot patienter med misstänkt eller redan diagnostiserad ME/CFS. Syftet är att utreda och bedöma patienter enligt gängse kriterier samt att erbjuda evidensbaserad vård till patienter med medelsvår och svår ME/CFS. Mottagningen kommer också att fungera som ett kunskaps- och forskningscentrum inom Region Östergötland. Diagnoskriterier Myalgisk encefalomyelit / kroniskt trötthetssyndrom (ME/CFS) klassificeras enligt WHO ICD-10-SE som sjukdom i nervsystemet, G93.3 -Trötthetssyndrom efter virusinfektion/ Kroniskt trötthetssyndrom/ Benign myalgisk encefalomyelit. Tröttheten och sjukdomskänslan ska kvarstå minst i sex månader och kan ha en klar debut i samband med ett specifikt infektionstillfälle eller flera upprepade infektioner, oftast i övre luftvägar. Cirka en fjärdedel av patienterna insjuknar utan tydligt samband med infektion. ME/CFS förekommer också hos barn och ungdomar, där sambandet med insjuknande i akut infektionssjukdom ofta är mer tydligt. ME/CFS är en omdiskuterad diagnos och flera kriterier har använts för diagnostik. Kanadakriterierna från 2003 som används att utreda och diagnostisera ME/CFS (1). Kanadakriterierna har sammanfattats i en enklare engelsk version för kliniker och kan laddas ner via internet: Chronic Fatigue Syndrome Myalgic Encephalomyelitis. Primer for Clinical Practitioners 2014 edition ( Kanadakriterierna från 2003 definierar ME/CFS som följande: A. Symtomkriterier som ska uppfyllas för att få diagnos: Nytillkommen signifikant persistent eller återkommande patologisk trötthet som leder till minst 50 % minskning i aktivitetsnivån jämfört med insjuknandet. Patologisk ansträngningsutlöst försämring av allmäntillstånd/trötthet som kvarstår i mer än 24 timmar efter ansträngningen (Post-Exertional Malaise och/eller fatigue, PEM) Sömndysfunktion (till exempel icke återställande sömn, kvantitativa förändringar, kaotisk dygnsrytm) Utbredd, migrerande eller lokal smärta (till exempel signifikant myalgi och/eller olika led och lednära smärtor utan inflammation, nytillkommen huvudvärk) Minst två neurologiska / neurokognitiva symtom (till exempel ataxi, muskelsvaghet, muskelfascikulationer, ljud-, ljus- och doftöverkänslighet, sensorisk overload phenomen, problem med koncentration, uppmärksamhet, minne, informationsbearbetning, genomförande av handling)
2 Minst ett symtom från två av följande kategorier: 1) dysfunktion i det autonoma nervsystemet (till exempel ortostatism, illamående, IBS, dysfunktion i urinblåsa, hjärtpalpitationer med eller utan arytmi) och/eller 2) det neuroendokrina nervsystemet (till exempel minskat stresstolerans, sämre adaptivförmåga, ändrat upplevelse i temperaturreglering, feber/feberkänsla, svettningar, förändringar i vikten och aptiten) och/eller 3) det immuna systemet (till exempel ont i halsen, ömma lymfkörtlar, influensa liknande sjukdomskänsla, allmän sjukdomskänsla, nytillkommen överkänslighet mot mat, läkemedel, kemikalier) B. Tidskriterier: Tröttheten och sjukdomskänslan skall kvarstå eller återkomma under minst en sex månadsperiod för vuxna och en tre månadsperiod för barn och ungdomar. C. Exklusionskriterier: ME/CFS kan inte diagnostiseras om patienten lider av tillstånd som kan förklara symtomatologin. Om symtomen kvarstår efter adekvat och effektiv behandling av detta/dessa tillstånd, i vissa fall och med stor försiktighet kan ME/CFS diagnos övervägas. Med effektiv behandling menas återställning av normal funktion, till exempel normala värden. Följande tillstånd utesluter med andra ord ME/CFS: Autoimmuna sjukdomar (Polymyalgia rheumatica, RA, SLE) Endokrina sjukdomar (Addisons sjukdom, sköldkörtelsjukdomar, rubbningar i kalciumomsättning, manlig hypogonadism, klimakteriska besvär, fetma med BMI över 35, diabetes mellitus framför allt typ 1, hypofyssjukdomar, vitamin B12 eller D brist) Infektionssjukdomar (Akut mononukleosis, TBC, HIV/AIDS, Brucellosis, Coxackie inf, kroniska hepatiter, Lyme sjukdom, Post-polio sy, Giardia, Leptospiros, Toxoplasmos, andra pågående kroniska infektioner) Hematologiska sjukdomar (anemier, hemokromatos, leukemier, lymfom, myeloplastiska syndrom) Gastrointestinala sjukdomar (celiaki, Chrons sjukdom, inflammatorisk tarmsjukdom) Primär immunbrist som kräver specialistuppföljning Kardiovaskulära sjukdomar (kardiomyopatier, claudicatio, hjärt-kärlsjukdomar, hjärtklaffsjukdomar, medfödda hjärtfel, lunghypertension) Lungsjukdomar (aspergilios, astma och allergier, sarkoidos) Maligna sjukdomar (primära och sekundära) Pågående substansbruk (alkohol, läkemedel, förgiftningar, läkemedelsöverkänslighet) Neurologiska sjukdomar (MS, demenssjukdomar, Parkinsons sjukdom, myasthenia gravis, myopatier, neuropatier) Reumatologiska sjukdomar (Polymyalgia rheumatica, RA, SLE)
3 Psykiatriska sjukdomar (bipolär sjukdom, GAD, svår depressiv episod, PTSD, vissa personlighetsstörningar) Sömnstörningar (till exempel sömnapné, narkolepsi, periodiska benrörelser - PLM) Övrigt, t ex Chiari 1 patologi, Gulf War syndrom. Följande sjukdomstillstånd kan finnas vid ME/CFS som samsjuklighet: Allergier Autoimmuna sjukdomar (Sicca syndrom och Sjögrens syndrom utan pågående och systemisk inflammation) Dermatologiska tillstånd som Acne rosacea Endokrin/metabolisk dysfunktion (hypothalamus-hypofys-binjure axis dysfunktion, till exempel låg morgonkortisol om den har en sekundär karaktär till ME/CFS relaterad kronisk stress och utmattning, förtidigt klimakterie, hypoglykemi, insulinresistans, metabolt syndrom, multipel kemisk överkänslighet, fetma med BMI under 35) Gastrointestinala sjukdomar (födoämnesallergier, dysfunktion i tarmmobilitet, till exempel Irritable bowel syndrome, dysfagia, reflux) Gynekologiska sjukdomar (smärta i buken och bäckenet, endometriosis, PMS, vulvodynia, vulvar vestibulit) Hemorragisk diates (ökad benägenhet att få blåmärken) Kardiovaskulära sjukdomar (autonomisk dysfunktion vilket inkluderar ortostatisk intolerans, hypotension medierat via nervsystemet, synkope, samt mitralis prolaps), Lungsjukdomar (allergiska astmatiska besvär, bronkokonstriktion på grund av överkänsliga luftvägar, allergisk, vasomotorisk eller infektiös rhinit) Neurologiska symtom (hyperkänsligheter för ljud, ljus, lukter, dålig balans, illamående) Psykiska tillstånd som sekundär lindrig till medelsvår depression och adekvat ångest relaterad till situation. Hos få patienter med ME/CFS kan medelsvår till svår depression med suicidrisk utvecklas. Reumatologiska tillstånd (costochondrit) Smärttillstånd (till exempel fibromyalgia, hyperkänslighet för beröring, smärta runt lederna av Ehlers-Danlos syndrom överrörlig typ, palpationsömhet i sacroiliaca leder, Temporomandibular joint dysfunktion) Sömnbesvär (sekundära Restless legs syndrom och periodiska benrörelser - PLM) Urologiska besvär (interstitial cystit, överaktiv urinblåsa, prostatit)
4 Andra viktiga synpunkter av ME/CFS Väsentligen nedsatt funktions- och aktivitetsnivå i samband med symtomdebut (minst 50 %) är ett av kardinalkriterierna för att kunna ställa diagnos (till exempel väsentliga nedsättningar i yrkesarbete, fritid, socialt). Det är viktigt att fastställa förekomst av normal funktions- och aktivitetsnivå innan insjuknande. Svårighetsgrad av ME/CFS bedöms av symtombild, funktionsnedsättningar och aktivitetsbegränsningar. Vid lättare ME/CFS kan patienter ha kvar arbetsförmåga på hel- eller deltid. Vid svår ME/CFS är patienter funktionshandikappade och inte sällan sängbundna. Vad gäller prognosen saknas bra studier med långtidsuppföljning (2). Enl den kliniska erfarenheten är tillståndet i de flesta fallen stationärt, en liten del av patienter blir förbättrade om de rätta förutsättningarna ges till patienten, till exempel symtomlindrande behandling, anpassning av arbetsuppgifter, bra planering tillsammans med Försäkringskassans handläggare. Försämring kan uppkomma vid ökat stresspåslag, infektioner och tillkomst av ortostatisk intolerans. Barn och ungdomar har i allmänhet betydligt bättre prognos att tillfriskna. Prognos hos yngre personer bedöms mer godartad om de rätta förutsättningarna ges, till exempel anpassad fysisk aktivitet och anpassningar i skolan. Bemötande av patienter med ME/CFS Det är viktigt att känna till att patienter med ME/CFS oftast är pålästa om sin sjukdom och har sökt sig till olika vårdgivare samt provat en del behandlingar på egen hand. En annan viktig del i bemötandet är vikten av att minimera all möjlig stress eftersom detta i sig påverkar tillståndet negativt.
5 Rekommendationer kring utredning, remissförfarande och åtgärder vid ME/CFS: Den initiala handläggningen av misstänkt ME/CFS bör ske inom primärvården genom noggrann anamnesupptagning, klinisk undersökning provtagningar, differentialdiagnostik och behandling av samsjuklighet. Barn <18 år med oklar trötthet bör remitteras till barn- och ungdomsmedicinsk mottagning. Utredning inom primärvården skall inte fördröjas och bör omfatta: 1. Anamnesupptagning inriktad på sjukdomsförlopp, premorbid funktions- och aktivitetsnivå, genomgångna behandlingar och effekt av dess 2. Klinisk undersökning av kroppstemperatur; gom/hals för förekomst av faryngit eller uppsvullen lymfvävnad; palpation av perifera lymfkörtlar; bedömning av om det kan förekomma ortostatisk intolerans, benign takykardi. 3. Neurologstatus skall inriktas på förekomst och utvärdering av eventuell huvudvärksproblematik, balansrubbningar, muskeluthållighet och styrka. Frågor ska riktas att utesluta primära sömnrubbningar såsom sömnapnésyndrom, periodiska benrörelser (PLM) och Restless legs (Willis- Ekbom sjukdom). 4. Muskuloskeletal status skall inriktas på smärtanalys, fibromyalgi och förekomst av ledhypermobilitet. 5. Psykiatrisk status och kort psykiatrisk anamnes med fokus på tidigare och pågående stressrelaterad ohälsa (PTSD, såsom utmattningssyndrom), tidigare och pågående ångestspektrum sjukdomar, depression. I fall misstanke framkommer screening av neuropsykiatriska (ADHD, autism), substansbruksproblem och även psykosomatiska besvär. 6. Laboratoriska tester skall omfatta fullständig blodstatus, CRP, SR, basalstatus (elektrolytstatus med Na, K, Cl och bikarbonater), kalcium, fosfater, fastglukos, vid misstanke HbA1C, leverstatus (leverfunktionsbedömning med billirubin, ALP, GGT, ALAT, ASAT), albumin och immunglobuliner, njurstatus (njurfunktionsbedömning med urea, kreatinin, GFR), sköldkörtelfunktion (TSH, och T4), järnstatus (järndepåer, järnkoncentration, transferrin, ferritin), vitamin B12, homocystein och serum folatnivå, kreatininkinas (CK), vitamin D (25-hydroxy-cholecalciferol) och urat. Urinanalys/urinsticka. 7. Serologi skall utesluta pågående infektioner, i första hand Borrelia, HIV, CMV/EBV, Mykoplasma, TWAR och vid misstanke TBE. Remiss till ME/CFS-mottagningen på Smärt- och Rehabiliteringscentrum bör skrivas Vid kvarstående oklarhet avseende diagnostiken och diagnossättningsbehov efter adekvat differentiell diagnostiskt arbete av inremitterande läkare Vid oklarhet angående symtombehandling, behandlingsoptimering av redan diagnostiserat medelsvår/svår ME/CFS, till exempel patienter med uttalade funktionshinder och/eller sängbundna Vid behov av omvärdering av tidigare ME/CFS diagnos
6 Vid behov av hjälp i sjukskrivningsfrågor. Om behovet framför allt är funktions- och aktivitetsbedömning i Försäkringskassans ärende, rekommenderas i första hand kontakt med Försäkringskassans handläggare som kan verkställa remiss till teambaserad försäkringsmedicinsk utredning (TMU). Remissinnehåll Frågeställning angående aktuell eller misstänkt ME/CFS som huvuddiagnos. Beskrivning av aktuell sjukdomsbild och förlopp, inklusive tidigare sjukskrivningsperioder och funktions- och aktivitetsnivå innan insjuknandet. Redogörelse för de åtgärder som vidtagits vad gäller utredning, utredningsresultat, medicinering och behandling samt nuvarande funktions- och aktivitetsnivå. Redovisning av ME/CFS relevant samsjuklighet samt behandling som har gjorts innan misstanke om diagnosen ME/CFS har övervägts av inremitterande. Detaljerad somatiskt och psykiatrisk status vid remissdatumet. För att underlätta remissbedömningen är det ytterst önskvärt att inremitterande bifogar frågeformulär ifyllt av patienten (se nedan Bilaga 1) eller vid elektronisk remiss skannas in i komplementjournal. Aktuella mediciner (i fallet de inte finns uppdaterat i Cosmic) inklusive receptfria samt kosttillskott. Aktuella laboratorieprovresultater enligt ovanstående rekommendationerna men inte äldre än tre månader (i fall de inte finns i Ros). Vid försämring av tillståndet relevanta labbproverna skall tas om i samband med remissen. Vid hjärtrubbningar eller uttalad ortostatisk intolerans kardiologbedömning. Vid uttalade sömnrubbningar och dagsömnighet sömnapné- och narkolepsiutredning samt uteslutning/behandling av primärt Restless legs syndrom. Vid misstanke om oklara psykiatriska/neuropsykiatriska tillstånd som kan nedsätta patientens funktions- och aktivitetsnivå rekommenderas psykiatrikerbedömning innan remissen. Deklaration angående Inhämtat och dokumenterat patientsamtycke för att granska tillgängliga journaler, remisser, medicinlistor och labbprovresultat i samband med remissgenomgång och bedömning. Interventioner vid ME/CFS-mottagningen på Smärt- och rehabiliteringscentrum ME/CFS-mottagningen kommer att i första hand erbjuda hjälp avseende följande: Komplettering av differentiell diagnostiskt arbete av inremmitterande vid behov. Diagnossättning vid framför allt medelsvår och svår ME/CFS med individuell noggrann övervägande av samsjuklighet. Räkna med och
7 informera patienten att det tar tid att ställa diagnos ME/CFS och fastställa vårdbehov, särskilt vid uttalad samsjuklighet. Ytterligare symptomlindrande behandling/optimering med hänsyn till nuvarande evidens och resurser på Smärt- och Rehabiliteringscentrum, till exempel vid smärta, sekundär nedstämdhet och ångest, sömnrubbningar eller vid ortostatisk intolerans och annan autonomisk dysfunktion. Det kan ta tid att inställa patienten på läkemedel på grund av den allmänna överkänsligheten vid ME/CFS. På grund av bristfällig evidens för objektiva differentiellt diagnostiska metoder och behandling, planeras en rad forskningsstudier och patienter kommer att tillfrågas om deltagande. Hjälp till inremitterande läkare med försäkringsmedicinska frågeställningar vid redan diagnostiserade ME/CFS (OBS! Teambaserad försäkringsmedicinsk utredning (TMU) särskild läkerutlåtande (SLU) eller aktivitetsförmågeutredning (AFU) genomförs inte vid ME-mottagningen, men kan beställas bara av Försäkringskassans handläggare). Kartläggning av aktivitetsförmåga/aktivitetsnivå via arbetsterapeut (görs i första hand efter förfrågan från hemtjänsten vid bedömning av omvårdnadsbehov). Fastställande av lämplig aktivitetsnivå som inte leder till försämring, inklusive individuell rådgivning (fysioterapeut och arbetsterapeut). Psykologisk behandling utifrån KBT/ACT-principer kommer att erbjudas vid särskilda behov, till exempel sekundära problem med sömnsvårigheter, depression eller ångest, kroniska smärtbesvär. Sjukskrivning enligt individuell bedömning under pågående utredning och symtombehandlingsinsatser eftersom detta i sig kan innebära stresspåslag för patienten och kräver stora ansträngningar från patienten. De flesta ME/CFS-patienter arbetar deltid eller är helt arbetsoförmögna vilket innebär redan regelbunden kontakt med Försäkringskassan. Uppföljning Efter insatser på ME/CFS-mottagningen följs patienten upp i första hand via primärvården / inremitterande. Fortsatt kontakt med ME/CFS-mottagningen kan bland annat innebära stöd i kontakt med Försäkringskassan och utfärdande av intyg. Vid svårare ME/CFS rekommenderas samverkansmöten mellan ME/CFS-mottagningen, primärvården och kommunen för vardagliga hjälpinsatser, till exempel anpassad bostad, hemtjänst. Råd till primärvården för att hjälpa patienter med symtomhantering vid lättare grad av ME/CFS Remiss till fysioterapeut för yoga, Qigong, stresshantering och avspänning. Remiss till arbetsterapeut för pacing av aktivitet och utprövning av hjälpmedel. Remiss till kurator för stödjande samtal i syfte att reducera stressfaktorer i miljön. Aktivt stöd i samverkan med andra myndigheter kan vara en viktig insats för patienten.
8 Remiss till psykolog för anpassad stödjande psykoterapi för ME/CFS-patienter, till exempel KBT och/eller ACT. Citerade källor: 1. Carruthers et al., Myalgic Encephalomyelitis/ Chronic Fatigue Syndrome: Clinical Working Case Definition, Diagnostic and Treatment Protocols. Journal of Chronic Fatigue Syndrome, Vol. 11(1) Prins JB, van der Meer JW, Bleijenberg G. Chronic fatigue syndrome. Lancet 2006; 367: Om dokumentet: ME/CFS (Kroniskt trötthetssyndrom) Författare: Indre Ljungar, överläkare i rehabiliteringsmedicin och smärtlindring, docent, Smärt- och Rehabiliteringscentrum, Linköpings universitetssjukhus. Granskat av: Peter Alföldi, överläkare i psykiatri, Björn Gerdle, överläkare i rehabiliteringsmedicin och smärtlindring, professor och verksamhetschef, Smärt- och Rehabiliteringscentrum, Linköpings universitetssjukhus. Publicerat: december 2015 Uppdaterat: februari 2016 Giltigt tom: januari 2017
9 Bilaga 1: Symtomfrågeformulär Vilket/vilka av följande symtom besväras du av? Om du har symtom, hur svåra är symtomen? Sätt ditt kryss i en ruta, ej mellan två rutor eller dylikt. Markera vilka symtom som ökar vid ansträngningen och kan kvarstå längre än 24 timmar efteråt. Generell smärta i kroppen Nej Lätt Måttlig Svår Outhärdlig Symtom ökar vid ansträngning Symtom som kvarstår i mer än 24 timmar Smärta i lederna Morgonstelhet Huvudvärk Trötthet Ömhet i muskler Yrsel (när du reser dig upp) Orolig mage (kan variera mellan lös avföring och förstoppning) Orolig urinblåsa (kissar ofta) Krypande känsla i benen vid vila speciellt på kvällen Minnessvårigheter Koncentrationssvårigheter Ljuskänslighet Ljudkänslighet Sömnsvårigheter (förändrade sömnvanor) Frysningar/svettningar Domningar/konstiga kroppskänslor Hjärtklappning Feber/feberkänsla utan temperaturökning Ömma lymfkörtlar Återkommande halsont
Smärta, trötthet och utmattning vad har de gemensamt?
Smärta, trötthet och utmattning vad har de gemensamt? Indre Bileviciute-Ljungar, specialistläkare och docent i rehabiliteringsmedicin, ME/CFS-rehabilitering, Danderyds sjukhus AB 2015-05-21 Upplägg Långvarig
Läs merTräningsrekommendationer vid kroniskt trötthetssyndrom and fibromyalgi
Träningsrekommendationer vid kroniskt trötthetssyndrom and fibromyalgi Indre Bileviciute-Ljungar, docent vid Inst. Kliniska Vetenskaper Danderyds Universitetssjukhus, Karolinska Institutet, överläkare
Läs merTILLÄGGSAVTAL om utredning/bedömning, behandling och rehabilitering vid Myalgic Encephalomyelitis/ Chronic Fatigue Syndrome (ME/CFS)
HSN 1409-1213 Sid 1 (10) Mellan Stockholms läns landsting, organisationsnummer 232100-0016, genom och xxx organisationsnummer xxxxxx-xxxx har slutits följande TILLÄGGSAVTAL om utredning/bedömning, behandling
Läs merME/CFS. (WHO-kod: ICD-10 G93.3) Inte så kärt barn med många namn. Myalgic Encephalomyelitis, ME. Chronic Fatigue Syndrome, CFS
ME/CFS (WHO-kod: ICD-10 G93.3) Inte så kärt barn med många namn Myalgic Encephalomyelitis, ME Chronic Fatigue Syndrome, CFS Chronic Fatigue and Immune Dysfunction Syndrome, CFIDS Tidigare kallat kroniskt
Läs merRapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015
Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015 Inledning Sedan 2009 har frågeställningen neuropsykiatriska funktionshinder
Läs merME/CFS. Myalgisk encefalomyelit/chronic fatigue syndrom. HSN Gunilla von Bergen Lodnert
ME/CFS Myalgisk encefalomyelit/chronic fatigue syndrom HSN 2018-10-02 Gunilla von Bergen Lodnert BAKGRUND TILL UPPDRAGET Ingen fastslagen utredningsgång eller specifik mottagning för patienter med ME/CFS
Läs merME/CFS. (WHO-kod: ICD-10 G93.3)
ME/CFS (WHO-kod: ICD-10 G93.3) Inte så kärt barn med många namn Myalgic Encephalomyelitis, ME Chronic Fatigue Syndrome, CFS Chronic Fatigue and Immune Dysfunction Syndrome, CFIDS Tidigare kallat kroniskt
Läs merME/CFS. (WHO-kod: ICD-10 G93.3) Inte så kärt barn med många namn. Myalgic Encephalomyelitis, ME. Chronic Fatigue Syndrome, CFS
ME/CFS (WHO-kod: ICD-10 G93.3) Inte så kärt barn med många namn Myalgic Encephalomyelitis, ME Chronic Fatigue Syndrome, CFS Chronic Fatigue and Immune Dysfunction Syndrome, CFIDS Tidigare kallat kroniskt
Läs merRiktlinjer för vård av patienter med hälsoproblem relaterade till dentala material
Riktlinjer för vård av patienter med hälsoproblem relaterade till dentala material Giltighet Tills vidare. Målgrupp Tandvårdspersonal Ansvarig för dokumentet Planeringsenheten, Beställarenheten för tandvård
Läs merOrganisation av MS-vården
Bakgrund MS är en kronisk neurologisk sjukdom som i olika faser av sjukdomen kräver insatser från sjukvården. De senaste årens snabba utveckling av den medicinska behandlingen av MS och den betydelse det
Läs merAT-läkarens. Loggbok. För AT-läkares tjänstgöring i Region Örebro län. Namn:. Tid för tjänstgöring: -
AT-läkarens Loggbok För AT-läkares tjänstgöring i Region Örebro län Namn:. Tid för tjänstgöring: - Välkommen som AT-läkare i Region Örebro län! Denna bok ska ses som ett verktyg för att du som AT-läkare
Läs mer1. Syfte och omfattning. 2. Allmänt. Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5)
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-110960 Fastställandedatum: 2014-05-30 Giltigt t.o.m.: 2015-05-30 Upprättare: Mats A Porat Fastställare: Berit Fredriksson Samverkan - Vuxenpsykiatri
Läs merDoknr. i Barium Kategori Giltigt fr.o.m. Version Infektion 2016-01-05
Doknr. i Barium Kategori Giltigt fr.o.m. Version Infektion 2016-01-05 RUTIN CNS-infektioner neurologisk och kognitiv bedömning på Infektion Utfärdad av: Marie Studahl, överläkare Godkänd av: Lars-Magnus
Läs merRiktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom
Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom Giltighet 2013-08-16 2014-08-16 Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp
Läs merÄtstörningar. Regional medicinsk riktlinje. Huvudbudskap. Diagnos. Utredning
Regional medicinsk riktlinje Ätstörningar Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören efter remiss (HSD-A 29-2014) giltigt till juni 2016 Utarbetad av sektorsråden allmänmedicin, barn- och ungdomspsykiatri
Läs merSmärta och inflammation i rörelseapparaten
Smärta och inflammation i rörelseapparaten Det finns mycket man kan göra för att lindra smärta, och ju mer kunskap man har desto snabbare kan man sätta in åtgärder som minskar besvären. Det är viktigt
Läs merDokumentnamn: Mål Termin 10 Läkarprogrammet. 1. Betydelsen av ett livslångt lärande i samverkan mellan olika yrkesgrupper
1(6) Mål Termin 10 A. Vetenskap och lärande Nivå 1: Kunna identifiera och/eller utveckla och träna Nivå 2: Vara införstådd med och kunna tillämpa 1. Betydelsen av ett livslångt lärande i samverkan mellan
Läs merBegreppet allvarlig sjukdom/skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang
2010-06-08 Dnr 4139/2010 Begreppet allvarlig sjukdom/skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang Utgångspunkter Utgångspunkter för Socialstyrelsens beskrivning av vad begreppet allvarlig sjukdom/skada
Läs merTidig upptäckt. Marcela Ewing. Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst
Tidig upptäckt Marcela Ewing Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst Disposition av föreläsning Bakgrund Alarmsymtom och allmänna symtom Svårigheten
Läs merAkut endokrinologi. Inger Friberg 2014
Akut endokrinologi Inger Friberg 2014 Karin 68 år Hypertoni sedan 5 år tar ACE hämmare i kombination med tiazid Osteoporos diagnos efter radiusfraktur tar bisfosfonat och Calcium D vitamin Tröttare senaste
Läs merArbete och hälsa. Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet
Arbete och hälsa Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet Healthy organizations are not created by accident! Grawitch et al, 2006 Faktorer associerade med
Läs merStatlig satsning på förringade folksjukdomar med trolig neuroimmunologisk bakgrund
Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:2450 av Finn Bengtsson och Amir Adan (M) Statlig satsning på förringade folksjukdomar med trolig neuroimmunologisk bakgrund Förslag till riksdagsbeslut 1.
Läs merStressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND. Utredning, diagnostik och behandling
Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND Utredning, diagnostik och behandling Innehållsförteckning 1. Vad är stressrelaterad psykisk ohälsa? 3 2. Förslag på utredning 4 3. Diagnos 7 4. Behandling 10 5. Sjukskrivning
Läs merMichael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken. 2015-09-29 Michael Holmér
Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken 2015-09-29 Michael Holmér 1 GERONTOLOGI 2015-09-29 Geriatriska kliniken Universitetssjukhuset Michael Holmér 2 2015-09-29 3 Den gamla patienten Det normala
Läs merAllvarliga ospecifika symtom som kan bero på cancer
Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Allvarliga ospecifika symtom som kan bero på cancer Beskrivning av standardiserat vårdförlopp December 2015 Versionshantering Datum
Läs merStockholms allmänläkardag. Block 3: KOL/astma. 6 november 2014
Stockholms allmänläkardag Block 3: KOL/astma 6 november 2014 KOL i primärvården 1300-1320 Introduktion, komorbiditet, LTOT 1320-1340 Läkemedelsbehandling 1340-1400 Spirometri 1400-1410 Bensträckare Astma
Läs merUtmattningssyndrom (UMS)
Regional medicinsk riktlinje Utmattningssyndrom (UMS) Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-A 34-2014) giltigt till juli 2016 Utarbetad av Institutet för stressmedicin, sektorsråden allmänmedicin
Läs merBegreppet allvarlig sjukdom eller skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang
2014-05-09 Dnr 3.1-10780/2014 1(5) Begreppet allvarlig sjukdom skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang Utgångspunkter Utgångspunkter för Socialstyrelsens beskrivning av vad begreppet allvarlig sjukdom
Läs merCannabisbruk syndrom akut omhändertagande
Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande BA Johansson, PhD, MD BUP, VO heldygnsvård, Malmö bjorn_axel.johansson@med.lu.se BUP:s vårmöte, Uppsala, 2016-04-21 Cannabis - förekomst Stor spridning i samhället
Läs merKalciumrubbningar. Kursen 2014-09-02. Mats Palmér Endokrinologiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge
Kalciumrubbningar Kursen 2014-09-02 Mats Palmér Endokrinologiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge PTH och kalcium Hyperkalcemi Fall 67-årig kvinna 67-årig skild kvinna med två vuxna barn.
Läs merRÖRELSEORGANENS SJUKDOMAR
RÖRELSEORGANENS SJUKDOMAR Folkhälsovetenskap 1, Moment 1 Tisdag 2010/09/14 Diddy.Antai@ki.se Vad är Rörelseorganens/Reumatiska sjukdomar? Rörelseorganens/Reumatiska sjukdomar är samlingsbeteckningen för
Läs merRåd angående handläggning av patienter med HYPERHIDROS - Hudkliniken
Vårdprogram Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-41836 Fastställandedatum: 2012-02-13 Giltigt t.o.m.: 2016-02-13 Upprättare: Anette E Edlund Fastställare: Lars Åke Berndalen Råd angående handläggning
Läs merRiktlinje för neuropsykiatrisk utredning och behandling av vuxna med ADHD Vuxenpsykiatri mitt, Oskarshamn
Riktlinje för neuropsykiatrisk utredning och behandling av vuxna med ADHD Vuxenpsykiatri mitt, Oskarshamn Giltighet 2012-12-01 tillsvidare Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp Samtliga
Läs merTVÅNGSSYNDROM. Fråga Diagnoskriterium Föreligger nu Tidigare (endast) (1), (2), (3) och (4).
TVÅNGSSYNDROM Tvångstankar Nu skulle jag vila fråga om det har hänt att du att du plågats av underliga eller menlösa tankar som återkom gång på gång fast du försökte låta bli att tänka på det sättet? Fortsätt
Läs mer3.1. Skriv remiss för buköversikt och ange vilken frågeställning du har och när du vill ha undersökningen.
Erik är en 29-årig man som söker till akutmottagningen en dag när du är primärjour. Han arbetar på bank, är gift och nybliven far till en liten flicka. Under tonåren kontrollerades han några gånger för
Läs merSTRESS, UTMATTNINGSSYNDROM
STRESS, UTMATTNINGSSYNDROM Kortvariga perioder av stress är något som hör livet till och är inget som vi vanligtvis blir sjuka av. Om stressen däremot blir långvarig och vi inte får någon möjlighet till
Läs merCeliaki, vårdprogram 2(5) Intyg: Skola/barnomsorg angående glutenfri diet. Intyg till försäkringsbolag efter begäran.
Celiaki, vårdprogram 1(5) Celiaki - Vårdprogram Definition: Immunologiskt medierad intolerans mot gluten, som ger typiska histologiska förändringar i tarmslemhinnan och som medför att tarmen inte fungerar
Läs merAnafylaxi. Anafylaxi. Klinisk definition. Anafylaktisk reaktion. Anafylaxi; symtom, utredning, behandling
Alf Tunsäter Docent, Överläkare AKC, Lund Anafylaktisk reaktion Av grek. aná = åter upp phylaxis = bevakning, säkerhet, skydd Klinisk definition En akut, svår, oftast snabbt insättande systemisk överkänslighetsreaktion
Läs merADHD hos vuxna. Screening, utredning, och behandling. Lovisa Sjösvärd Birger, ptp-psykolog Hans Pihlgren, överläkare
ADHD hos vuxna Screening, utredning, och behandling Lovisa Sjösvärd Birger, ptp-psykolog Hans Pihlgren, överläkare Agenda Upptäckt, vad ska vi leta efter? När skall man utreda? Specialistpsykiatrin uppdrag.
Läs merRehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?
Rehabiliteringsgarantin 2011 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering som sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp
Läs merME/CFS rehabilitering Danderyds sjukhus, Stockholm
ME/CFS rehabilitering Danderyds sjukhus, Stockholm Indre Ljungar, specialistläkare och docent i rehabiliteringsmedicin, Jean-Michel Saury, leg. Psykolog, PhD ME/CFS-rehabilitering, Danderyds Sjukhus AB
Läs merDel 7 medicin. Totalt 7 sidor. Maxpoäng: 15p
Totalt 7 sidor. Maxpoäng: 15p Erik är en 29-årig man som söker till akutmottagningen en dag när du är primärjour. Han arbetar på bank, är gift och nybliven far till en liten flicka. Under tonåren kontrollerades
Läs merFacit tentamen i Psykiatri den 23 maj 2012 Termin 9 läkarutb Malmö/Lund VT12
Facit tentamen i Psykiatri den 23 maj 2012 Termin 9 läkarutb Malmö/Lund VT12 11/7 2012 (ML) 1 a. Social fobi b. SSRI (t ex Citalopram, Sertralin...[betablockerare vid behov c. KBT[KBT Gruppterapi, Mentalisering,
Läs merStress & Muskelsmärta. Hillevi Busch, Fil Dr. Psykologi Interventions & Implementeringsforskning Inst. Folkhälsovetenskap Karolinska Institutet
Stress & Muskelsmärta Hillevi Busch, Fil Dr. Psykologi Interventions & Implementeringsforskning Inst. Folkhälsovetenskap Karolinska Institutet Stress experience of mismatch between the demands put on an
Läs merMotion till riksdagen. 1987/88: So488 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) om primär fibromyalgi
Motion till riksdagen 1987/88: So488 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) om primär fibromyalgi Primär fibromyalgi (PF) är ett sjukdomstillstånd som i allmänhet visar sig som stelhet och värk på olika
Läs merKlinisk Medicin ht 2014 20 poäng MEQ 2
Klinisk Medicin ht 2014 20 poäng MEQ 2 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter rättvändes nästa
Läs merPatienter med nackländryggsbesvär. Flödesschema för primärvård
Patienter med nackländryggsbesvär Flödesschema för primärvård mars -07, reviderad juni 2010 1 Dag 1 - när pat söker vård Telefonkontakt (sjuksköterska/sjukgymnast): rygg/nackproblem utan röda flaggor -
Läs merGynekologisk och allmän hälsodeklaration inför ev. operation Dr Östen Överst
Gynekologisk och allmän hälsodeklaration inför ev. operation Dr Östen Överst 19520202-0202 Inkontinens Och Prolaps 58 år Personnummer:......... -... Namn... Adress... Postnummer...Ort... Tel. bost... Tel.
Läs merAripiprazole Accord (aripiprazol)
Aripiprazole Accord (aripiprazol) Patient/Anhörig Informationsbroschyr Denna broschyr innehåller viktig säkerhetsinformation som du ska bekanta dig med innan påbörjande av behandlingen med aripiprazol
Läs merMetodstöd för kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg i sjukpenningärenden
Slutrapport Datum: 2003-12-08 1(10) Metodstöd för kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg i sjukpenningärenden Rätt förmån Rätt ersättning 2003-12-08 Projektledare: Kristina Hylén Bengtsson och
Läs merDelegeringsutbildning inom Rehabilitering
Kungsbacka Kommun Delegeringsutbildning inom Rehabilitering Multipel Skleros 2014-12-18 Sammanställt av: Sofia Johansson, Ingrid Säfblad-Drake, Helena Fahlen, Maria Hellström, Sandra Arvidsson, Jenny Andersson,
Läs merHälsa en nyckel till integration. Britt Tallhage verksamhetschef
Hälsa en nyckel till integration Britt Tallhage verksamhetschef Flyktingmedicinsk mottagning Vi utför hälsoundersökningar för nyanlända asylsökande, vuxna/barn för Närhälsan i Göteborg Utreder och behandlar
Läs merHälsodeklaration. Namn:... Personnummer:... Datum:...
Hälsodeklaration Vid mottagningsbesöket kommer vi att upprätta en journal för att garantera dig bästa möjliga vård. För att underlätta journalskrivningen ber vi dig fylla i denna hälsodeklaration hemma.
Läs mer1.1 Du finner mycket få uppgifter av relevans för hypertonin i journalen. Hur kompletterar du anamnesen? Vad frågar du om mer? 2 p
Du har börjat som vikarie vid en husläkarmottagning, den ordinarie läkaren har flyttat utomlands efter en misslyckad politisk karriär. En 44 årig överviktig regissör kommer för kontroll av hypertoni som
Läs merUppsala universitet Institutionen för kirurgiska vetenskaper Omtentamen i Klinisk Medicin II T6, V11, 2011-08-18 kl 09-16 i Hedstrandsalen ing 70 bv
6 sidor. 15 poäng. Till din mottagning kommer Jane, 41 år gammal som är gift och har två barn. Sökte läkare i tonåren pga kliande hudutslag på armbågar och i ansikte, men någon diagnos ställdes ej och
Läs merUnderlag för psykiatrisk bedömning
1 Underlag för psykiatrisk bedömning 1. Orsak till bedömningen (Remiss? Sökt själv? Huvudproblem?).. (TC: kontaktorsak) 2. Långsiktigt förlopp (Kartlägg förlopp från uppgiven symtomdebut. Ange besvärsperioder,
Läs merDel 3. 7 sidor 13 poäng
7 sidor 13 poäng Till akutmottagningen kommer David 28 år. Han arbetar på bank, är sambo och har en 1-årig son. Under tonåren kontrollerades han några gånger för något fel i leverproverna som enligt David
Läs merKvalitetsbokslut 2011 BUP NLN, KSK
Kvalitetsbokslut 2011 BUP NLN, KSK Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 4 Organisation / Kompetens... 5 Verksamhetens uppdrag... 7 Måluppfyllelse... 9 Tillgänglighet... 10 Medicinska resultat...
Läs merÄtstörningar. Yvonne von Hausswolff-Juhlin Överläkare/Docent. Raili Ala Sjuksköterska/ Legitimerad psykoterapeut
Ätstörningar Yvonne von Hausswolff-Juhlin Överläkare/Docent Raili Ala Sjuksköterska/ Legitimerad psykoterapeut Agenda Diagnos Debut Prognos Somatiska komplikationer Psykiatrisk samsjuklighet Somatisk utredning
Läs merDel 3 5 sidor 14 poäng
5 sidor 14 poäng Diana 43 år. Du arbetar som AT-läkare på husläkarmottagningen i Östhammar, och morgonens första patient söker pga ont i magen och diarréer. Denna 43-åriga kvinna är sedan tidigare väsentligen
Läs merFysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning
Fysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning Besvär i rörelseorganen Rörelseorganen är ett samlingsnamn på skelett, muskler, senor och ledband och besvär och rapporteras oftast från nacke, skuldra,
Läs merDold depression hos äldre En studie av hemsjukvårdspatienter vid vårdcentralen Kronan.
Dold depression hos äldre En studie av hemsjukvårdspatienter vid vårdcentralen Kronan. Carmen Lundholm ST-läkare Sandra af Winklerfelt Specialist i Allmänmedicin- Klinisk Handledare Anna-Lena Undén Docent
Läs merMRT är en mer känslig metod för att identifiera epileptogena lesioner än DT och bör utföras på alla patienter med oklar etiologi.
BASAL UTREDNING VID EPILEPTISKA ANFALL OCH EPILEPSI (Martin Lindberger) En noggrann anamnes inklusive vittnesuppgifter är av stor vikt för att ställa korrekt diagnos. MRT är en mer känslig metod för att
Läs merNATIONELLT CORE CURRICULUM i NEUROLOGI 2014 01 24 Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet
NATIONELLT CORE CURRICULUM i NEUROLOGI 2014 01 24 Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet I. INLEDNING OCH ÖVERGRIPANDE MÅL 1 II. PRAKTISKA FÄRDIGHETER
Läs merDel 4_5 sidor_13 poäng
Del 4_5 sidor_13 poäng Linda är 23 år. Hon söker dig på vårdcentralen pga magbesvär. Linda arbetar som försäljare på Guldfynd. Hon feströker och tar p-piller. Ibland ibuprofen mot mensvärk. Hon är för
Läs merAnemier. Feb 2016 Kristina Wallman
Anemier Feb 2016 Kristina Wallman Anemi, högt MCV Alkohol B12-och/eller folatbrist Hemolys MDS (myelodysplastiskt syndrom) Läkemedel ffa vissa cytostatika Diagnostik B12-brist Vid anemi och högt MCV räcker
Läs merSchzofreni är en allvarlig psykisk störning med komplex symptomatologi och varierande långtidsförlopp. I upptagningsområdet för SLL drabbas ca.
Schzofreni är en allvarlig psykisk störning med komplex symptomatologi och varierande långtidsförlopp. I upptagningsområdet för SLL drabbas ca. 150 person i schizofreni varje år. Män insjuknar i högre
Läs merSå kan du arbeta för att främja fysisk aktivitet. Från FYSS till patientcentrerat samtal
Så kan du arbeta för att främja fysisk aktivitet Från FYSS till patientcentrerat samtal Socialstyrelsens nationella riktlinjer 2011 Förhöjd sjukdomsrisk? Från FYSS till patientcentrerat samtal Kräver kunskap
Läs merRutiner gällande remissförfarande, utprovning samt förskrivning av boll-tyngd-kedjetäcke
Rutiner gällande remissförfarande, utprovning samt förskrivning av boll-tyngd-kedjetäcke Regler gällande hjälpmedel i allmänhet För samtliga hjälpmedel som förskrivs på betalningsförbindelse via ÅHS gäller
Läs merStöd och Behandling Regionalt införandestöd Västra Götalandsregionen Bedömningsguide. Inför uppstart av KBT på nätet vuxna
Stöd och Behandling Regionalt införandestöd Västra Götalandsregionen 2019-05-15 Bedömningsguide Inför uppstart av KBT på nätet vuxna 2 Innehåll Bedömning inför uppstart av KBT på nätet... 4 Förutsättningar
Läs merLeflunomide STADA. Version, V1.0
Leflunomide STADA Version, V1.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning Leflunomide STADA 10 mg filmdragerade tabletter Leflunomide STADA 20 mg filmdragerade
Läs merInfluensa- och pneumokockvaccination 2015/2016
INSTRUKTION 1 (15) INFLUENSAVACCINATION ORDINATION RISKGRUPPER Inför säsongen 2015/2016 har sammansättningen av säsongsvaccinet ändrats jämfört med föregående år så att en influensa A-stam och influensa
Läs merRiktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 18. Råd och rutiner vid Värmebölja
1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 18 Råd och rutiner vid Värmebölja 2 Innehållsförteckning 18. Råd och rutiner vid värmebölja...3 18.1 Bakgrund...3 18.2 Definition...3 18.3 Sårbara personer...3
Läs merDEPRESSION. Esa Aromaa 24.9.2007 PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN
DEPRESSION Esa Aromaa 24.9.2007 VAD AVSES MED DEPRESSION? En vanlig, vardaglig sorgsenhet eller nedstämdhet är inte det samma som depression. Med egentlig depression avses ett tillstånd som pågår i minst
Läs merAllmänläkarens roll för patienter med prostatacancer
Allmänläkarens roll för patienter med prostatacancer Utdrag ur Södra sjukvårdsregionens vårdprogram för prostatacancer år 2008. Vårdprogrammet kan i sin helhet hämtas via www.ocsyd.se eller beställas från
Läs merThyroideasjukdomar - diagnostik och behandling
Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Tyroidea Giltig fr.o.m: 2012-09-24 Faktaägare: Maria Thunander, Överläkare medicinkliniken Växjö Fastställd av: Katarina Hedin, Ordförande medicinska kommittén
Läs merÄr patient lindrigt eller allvarligt sjuk?
Är patient lindrigt eller allvarligt sjuk?...eller vem har nytta av att komma för bedömning Malin André, allmänläkare Uppsala Vart är vi på väg? Svårigheter med prognos Sjukdomsförlopp Sjukhusvård Läkarbedömning
Läs merRest DUGGA I INFEKTIONSSJUKDOMAR
Dugganummer 1 (5) Rest DUGGA I INFEKTIONSSJUKDOMAR Karolinska Universitetssjukhuset Solna och Huddinge 11 maj 2010, kl 09.00 11.30 För er som gör omdugga: Gick kursen år mån Skrivningen består av 10 kortsvarsfrågor.
Läs merFAKTA Psykisk hälsa - barn och ungdom
FAKTA Psykisk hälsa - barn och ungdom Dagens innehåll BUP - organisation och uppdrag Bas - fakta för FAKTA Psykisk hälsa - barn och ungdom Kliniska frågor Lagstiftning Stöd till Anhöriga 2 Organisation
Läs merBlir man sjuk av stress?
Blir man sjuk av stress? Om utmattning och återhämtning 1 ISM Institutet för stressmedicin Vad är stress? Olika områden inom vetenskapen definierar stress på olika sätt. Definitionen skiljer sig exempelvis
Läs merAnnan: Namn: Informatörsnr: Telefonnr: Relation: Flera ggr/vecka. Varje vecka
1 Tvillingen Läkare: Annan: Namn: Informatörsnr: Telefonnr: Relation: Bor du med tvillingen? Ja, sedan hur många år Nej => Har du bott med tvillingen Ja, år 19 till 19 Nej Hur länge har du känt tvillingen?
Läs merGynekologisk och allmän hälsodeklaration inför ev. operation
Gynekologisk och allmän hälsodeklaration inför ev. operation 45-årig kvinna Inför tumöroperation Personnummer:......... -... Namn... Adress... Postnummer...Ort... Tel. bost... Tel. arb... Mobil/övrig telefon...
Läs merPATIENTINFORMATION FRÅN SANOFI GENZYME. Information till dig som blivit ordinerad Aubagio (teriflunomid)
PATIENTINFORMATION FRÅN SANOFI GENZYME Information till dig som blivit ordinerad Aubagio (teriflunomid) 1 Vad är multipel skleros? Denna information är avsedd för dig som har skovvis förlöpande multipel
Läs merFakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Masterprogram i vård- och stödsamordning med inriktning kognitiv beteendeterapi
Dnr FAK1 2011/154 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Masterprogram i vård- och stödsamordning med inriktning kognitiv beteendeterapi (KBT) Programkod: Programmets benämning: Beslut
Läs merRiskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet
Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet Vad är vad? Sven Andréasson, professor, överläkare Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska institutet Centrum för psykiatriforskning,
Läs merDelexamination 3 VT 2013. Klinisk Medicin. 20 poäng MEQ 1
Delexamination 3 VT 2013 Klinisk Medicin 20 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter
Läs merLennart Johansson, Distriktsläkare
Lennart Johansson, Distriktsläkare Yrsel på vårdcentralen Yrsel är den perfekta utmaningen för distriktsläkare. Yrsel är inte särskilt vanligt men viktigt symtom på vårdcentralen. Tips, trix och konster.
Läs merLäkemedelskommitténs fortbildning våren 2015 Tema Inkontinens
Läkemedelskommitténs fortbildning våren 2015 Tema Inkontinens Vad är det normala? att kissa 6-8 gånger per dygn. att gå upp och kissa 1-2 gånger per natt. att urinblåsan bör kunna rymma 3-5 dl att när
Läs merDen stora tröttheten ME-sjuka Vanja ser livet rinna förbi.
Medicin & hälsa Familj, jobb, glädje och sorg vi kvinnor är i sanning det starka könet så länge vi är unga. Eller kanske snarare så länge vi måste! När antalet uppgifter blir färre och vi börjar få tid
Läs merStöd och Behandling Regionalt införandestöd Västra Götalandsregionen Bedömningsguide. Inför uppstart av KBT på nätet
Stöd och Behandling Regionalt införandestöd Västra Götalandsregionen 2019-04-03 Bedömningsguide Inför uppstart av KBT på nätet 2 Innehåll Bedömning av patienter inför uppstart... 3 Förutsättningar för
Läs merPsykiatrisk samsjuklighet vid opiatberoende. Nadja Eriksson Sektionschef och Överläkare Metadonsektionen
Psykiatrisk samsjuklighet vid opiatberoende Nadja Eriksson Sektionschef och Överläkare Metadonsektionen Psykiatrisk samsjuklighet vid opiatberoende Vanliga diagnoser är: - Ångesttillstånd - PTSD - Affektiva
Läs merSeminarier i april 2010 med bedömning av 16 läkarintyg. Arbetsgruppens svar om läkarintyget är tillräckligt som underlag för beslut om sjukpenning.
1 (22) Seminarier i april 2010 med bedömning av 16 läkarintyg. rbetsgruppens svar om läkarintyget är tillräckligt som underlag för beslut om sjukpenning. llmänt I samtliga svar har arbetsguppen sorterat
Läs merDelexamination 2 Klinisk medicin, Södersjukhuset, vt/ht2011 Restskrivning 26 april 2011 KORTSVARSFRÅGOR. Obs! Skriv din skrivnings-kod på alla sidor!
Delex 2 Klin med SöS. Restskrivning 2011-04-26 1(6) Delexamination 2 Klinisk medicin, Södersjukhuset, vt/ht2011 Restskrivning 26 april 2011 KORTSVARSFRÅGOR Examinationen består av två MEQ-frågor om 41
Läs merPalliativ vård vid olika diagnoser
Palliativ vård vid olika diagnoser likheter och olikheter Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet 2013-04-17 Professor P Strang Cancer den fruktade diagnosen
Läs merLokal handlingsplan för demensvård
Lokal handlingsplan för demensvård Ulricehamns kommun och primärvård Innehåll: Bakgrund, mål, syfte, utvärdering Utredning, uppföljning Dagverksamhet Inflyttning till särskilt boende BPSD beteendemässiga
Läs merJuvenil Dermatomyosit
www.printo.it/pediatric-rheumatology/se/intro Juvenil Dermatomyosit 2. DIAGNOS OCH BEHANDLING 2.1 Är sjukdomen annorlunda hos barn jämfört med vuxna? Hos vuxna kan dermatomyosit vara sekundär till cancer.
Läs merADHD screening, utredning och insatser efter diagnos inom Kriminalvården
2015-11-18 ADHD screening, utredning och insatser efter diagnos inom Kriminalvården Lena Lundholm och Anna Simonsson Sektionen för verkställighetsplanering Kriminalvården Agenda Bakgrund till satsningen
Läs merKÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS
KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS Det här kapitlet innehåller råd till både föräldrar/vårdnadshavare och lärare om symtomen på ADHD och hur man känner igen dem hos ett barn. Här finns avsnitt om ADHD
Läs merBasprogram, hälsovård för gravida 120301 (Kompletteras med psykologiskt basprogram)
Basprogram, hälsovård för gravida 120301 (Kompletteras med psykologiskt basprogram) Vecka Besök Screening Riktade åtgärder 0-para Fler-para (Var god se sid 2) Vecka 6-12, två Barnmorskebesök. ABCD-inskrivning
Läs merOm vägledningsdokumentet
Psykol ogi skbehandl i ngavbarn ochungamedl ångvari gsmärt a PÅHUSLÄKARMOTTAGNI NGELLERBARN-OCHUNGDOMSMEDI CI NSKMOTTAGNI NG Psykol ogi skbehandl i ngavbarn ochungamedl ångvari gsmärt a PÅHUSLÄKARMOTTAGNI
Läs mer