forumnr 1 mars 2012 Pfizer Försiktigt positiv, trots allt! Aktuella frågor för hälso- och sjukvården

Transkript

1 forumnr 1 mars 2012 Pfizer Försiktigt positiv, trots allt! Det finns ett stort behov av förändrade attityder och att rensa ut fördomar mellan läkemedelsindustrin och svensk hälso- och sjukvård. Det gäller politiker och tjänstemän, såväl som läkare och övrig sjukvårdspersonal. Vi inom industrin upplever nog att vi understundom har betraktats som något av en varg i Veum. Jag är samtidigt säker på att andra aktörer upplever samma eller andra attitydproblem från industrins håll. Den delegation som leddes av Nina Rehnqvist och som utredde hur Sverige skulle kunna ta tillbaka en tidigare tätposition inom klinisk forskning, konstaterade samma sak: Attityderna parterna emellan är ett av de största problemen för att få till den samverkan som behövs. Delegationen nämner, utan att analysera frågan djupare, att faktorer som historiska etiska övertramp och högre krav på återbetalning på gjorda investeringar från industrins sida, sjukvårdens allt mer pressade ekonomi och akademins orientering mot grundforskning, har bidragit till att polarisera aktörerna. Det är nog en ganska god analys av verkligheten. Min tro är dessutom att många politiker har kvar en bild som inte varit riktig sedan åtminstone ett decennium tillbaka, den att vi har skenande läkemedelskostnader i Sverige. Verkligheten är att sedan länge ökar läke medelskostnaderna i lägre takt än övriga sjukvårdskostnader. Konsekvenserna av denna låsning är tydliga. Samarbetsavtalet mellan läkemedelsindustrin och SKL beskriver utförligt på ca 75 sidor hur vi inte får samarbeta och hur vi inte ska förmedla kunskap. En kunskap som skapats under drygt 10 års forskning och sedan kompletterats med systematiskt insamlad kunskap om hur våra läkemedel fungerar i klinisk verksamhet. Det skapar inte förutsättningar för ett ökat förtroende parterna emellan och främjar knappast kunskapsutbytet för en mer effektiv läkemedelsanvändning och friskare patienter. Landstingen i Västmanland och Jönköping har nu signalerat att de vill gå längre och begränsa relationen ytterligare! Är man rädd för att en välutbildad och erfaren doktor ska bli helt duperad av läkemedelsindustrins representanter, så att man vill förhindra att de alls möts? Men från vem ska läkaren i så fall få sin vidareutbildning? Rapporter från Region Skåne talar om att det inte finns en krona i den egna budgeten 2012 avsatt för deltagande i fortbildande kongresser. En annan konsekvens av negativa attityder och fördomar är att de läkare som industrin samverkat med för att utveckla nya läkemedel, de som har en bättre kunskap om ett läkemedel än några andra i landet, diskvalificeras från arbetet med att ta fram behandlingsriktlinjer för samma läkemedelsområde. De anses jäviga! Om det nu är det vi gör med samverkan att en kvalificerad läkare/forskare inte längre anses trovärdig, måste vi ifrågasätta fortsatt forskningssamarbete i Sverige. Vi vill ju inte skada värdet av våra allra duktigaste läkare, om det nu är det vi gör med samverkan inom forskning och läkemedelsutveckling. Situationen är olycklig och drabbar alla, inte minst patienterna. Nina Rehnqvists delegation talade om nu eller aldrig om vi skulle ha en möjlighet att utveckla den kliniska forskningen i önskvärd riktning. Det är dags att bestämma oss för vilken relation vi vill ha. Bättre relationer och förtroende går inte att beordra fram. Det är något man får arbeta för långsiktigt och successivt förtjäna. Parterna har ibland olika drivkrafter, men om dessa är tydliga och transparenta, finns förutsättningarna om bara viljan finns. Finns viljan? Kanske kan jag förstå från de samtal som nu förs mellan parterna när det gäller det nationella kvalitetsregistret att det finns en ny positiv vilja att bygga vidare på. Att det finns en ömsesidig respekt för den kompetens som olika parter representerar och att det finns en vilja att lyssna på varandras utgångspunkter och behov. Låt oss därför vara försiktigt positiva till att något nytt är på gång, trots allt. Aktuella frågor för hälso- och sjukvården

2 Innehåll Dags för nya attityder! De viktigaste samhällsfrågorna Dags för nya attityder! 3 De viktigaste samhällsfrågorna Stuprörstänkandet i sjukvården kostar miljarder 6 Utveckla den Nationella läkemedelsstrategin! 8 8 av 10 europeiska läkare oroliga för hur de ska behandlas som äldre 9 Kompetensutvecklingen måste säkras! 10 Ett vägval för beslut om pris och subventioner av läkemedel 12 Nytt forskningssamarbete i Sverige Det här är ett nyhetsbrev som distribueras till politiker, beslutsfattare i vården, ett antal media och enskilda opinionsbildare. Ansvarig utgivare: Johan Brun, Redaktör: Kerstin Falck, Chef Samhällskontakter, Adresskälla: PAR och internet. Beställa: Vill du ha fler exemplar av nyhetsbrevet? Ring Kerstin Falck, , Prenumeration: Vill du hellre ha nyhetsbrevet i elektronisk form eller avsäga dig framtida prenumeration, var vänlig kontakta oss via vår hemsida Pfizer i samhället eller ring Kerstin Falck, , Vårt syfte med Pfizer Forum är att skapa dialog och konstruktivt bidra till samtalet om framtidens hälso- och sjukvård i Sverige. Vi är övertygade om att det behövs fler samtal och mer samarbete för att kunna möta de utmaningar som hälso- och sjukvården står inför. Det behövs mer fakta, fler åsikter och konstruktiva idéer från fler håll. Vi vill ge vårt perspektiv på aktuella frågor, presentera intressanta och relevanta fakta och bidra till en ökad förståelse för vår verksamhets förutsättningar. Delta i samtalet, ge synpunkter på innehåll, ställ frågor och föreslå artiklar för behandling på vår hemsida under Pfizer debatt. Du är också välkommen att kontakta och de kontaktpersoner som anges under varje artikel. Storbritanniens premiärminister har identifierat Life Science industrin som strategiskt viktig, så väl för patienternas skull som för brittiskt näringsliv. I början av december förra året, lanserade han ett omfattande reformförslag som t ex innehåller åtgärder för att säkra att patienter får en snabb tillgång till modern behandling. Det ska bl.a. ske genom att ta bort hinder för läkare att följa nationella experters rekommendationer. Åtgärden förväntas även öka jämlikheten i vården av patienter. Flera av förslagen ligger i linje med, och är aktuella för, vad som nu utreds i Sverige. Några exempel är Statens vård- och omsorgsutrednings delbetänkande, den Nationella läkemedelsstrategin, Forsknings och innovationsstrategin etc. Vi hoppas att David Camerons insikt, initiativ och inte minst attityd ger inspiration och näring till handlingskraftiga svenska politiker och makthavare. I detta nummer av Pfizer Forum kan du läsa om vad vi bedömer vara viktigast 2012, frågor som på olika sätt nu är aktuella för utredning och beslut, dvs. läkares kompetensutveckling, den Nationella läkemedelsstrategin inkl. utredningen om pris och subventioner av läkemedel. Vi sammanfattar även en europeisk rapport om sjukvårdspersonals syn på äldrevården samt Pfizers nya investering i ett forskningssamarbete med svenska Karo Bio. Trevlig läsning! Kerstin Falck Redaktör Pfizer forum och Chef Samhällskontakter Pfizer fick nyligen frågan från media vilka frågor som företaget anser är de viktigaste inom läkemedelsområdet under Vårt svar är att vi måste få till ändrade attityder, så att industrin och hälso- och sjukvården kan återskapa ett positivt samarbetsklimat. Då kan vi återskapa ett förtroendekapital och med transparenta etiska regler finna former för samarbete. Finansiella hängrännor Viktigt är också att sjukvården kommer från sitt stuprörstänkande. I en tid med allt tuffare ekonomiska förutsättningar, är det viktigare än någonsin att samordna vården utifrån patientens behov. Samhället måste skapa kommunicerande finansiella hängrännor för att optimera värdet av sina insatser och erbjuda den enskilde patienten den allra bästa vården. En annan viktig fråga är förutsättningarna för den kliniska forskningen i Sverige. Politiker och tjänstemän i landstingen behöver få en ökad insikt om vikten av klinisk forskning och om den allt tuffare globala konkurrensen om tilldelning av forskningsinvesteringar. En viktig fråga i samhällsdebatten tror vi att landstingens sparbeting kommer att bli. Vi vet att stora regioner redan har annonserat om betydande neddragningar i 2012 års budget. Hur detta kommer att genomföras och i vilken utsträckning som patienter framöver kommer att få tillgång till de senaste och mest utvecklade medicinska behandlingarna, kommer fortsatt att vara en viktig fråga. Vi kommer att få uppleva en fortsatt diskussion om regionala ojämlikheter och var i landet man får bäst vård vid olika diagnoser. Ojämlikheten riskerar snarare att bli större på grund av olika landstings skilda ekonomiska situationer. Sparbetingens konsekvenser För Pfizer, och många patienter, kommer frågor om vilka läkemedel som får subvention eller inte, att vara väldigt viktiga. Patienters tillgång till våra läkemedel bestäms delvis av att Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) bedömer dem som medicinskt värdefulla och kostnadseffektiva. Pfizer har varje år nya läkemedel som ännu inte introducerats på svenska marknaden och äldre etablerade behandlingar som omvärderas ur dessa perspektiv. En viktig fråga är förutsättningarna för den kliniska forskningen i Sverige. Mer information? 2 Pfizer forum Pfizer forum 3

3 Stuprörstänkandet i sjukvården kostar miljarder Denna artikel publicerades den 28 november 2011 på Hälso- och sjukvården i Sverige präglas av stuprörstänkande vilket leder till att samhällets kostnader för ohälsan blir onödigt höga. Om inget görs hotas arbetslinjen och möjligheterna att finansiera framtidens välfärd. Samhällets totala kostnader för ohälsa uppskattades i en nyligen publicerad artikel till cirka 820 miljarder kronor. Summan motsvarar närmare hälften av de totala offentliga utgifterna i Sverige och fördelar sig på många olika sektorer; landstingen, kommunerna, staten, hushållen och företagen. När ohälsan är så dyr och belastar så många har vi inte råd att avvara kostnadseffektiva hälso- och sjukvårdsinsatser som minskar ohälsan och dess kostnader. Samtidigt som kostnaderna för ohälsa bärs av många olika sektorer är finansieringen och prioriteringen av hälso- och sjukvård i huvudsak en fråga för landstingen. I många fall har landstingen decentraliserat dessa prioriteringar till enheter med eget budgetansvar. I vår egenskap av läkemedelsföretag ser vi allt fler exempel på hur detta leder till att kostnadseffektiva läkemedel inte kommer till användning i vården. Susanna Lindvall som är ordförande i Parkinsonförbundets forskningsfond har förtjänstfullt beskrivit hur decentraliserat prioriterings- och kostnadsansvar leder till stuprörstänkande: Det vanligaste exemplet är att läkare uppmanas att inte beställa dyra undersökningar eller skriva ut dyra läkemedel för sjuka som kommer på remiss från primärvården eller andra sjukhus. Allt för att undvika att kostnaderna för dessa undersökningar och läkemedel drabbar klinikens egen budget. högre sjukvårdskostnader, högre omsorgskostnader och längre sjukskrivningar. Lösningen på stuprörsproblematiken är inte att göra hälso- och sjukvårdsinsatser till en fri nyttighet. Det leder till överkonsumtion och skenade hälso- och sjukvårdskostnader. Däremot måste det finnas hängrännor mellan stuprören så att resurser och betalningsvilja finns på plats där samhällsekonomiskt lönsamma hälso- och sjukvårdsinsatser kan göras. Staten skulle till exempel kunna göra mer för att storleken på statsbidragen för förskrivningsläkemedel inom förmånen är anpassade så att landstingen har råd att använda läkemedel som bedömts som kostnadseffektiva av Tandvårds- och Läkemedelsförmånsverket. Det vanligaste exemplet är att läkare uppmanas att inte beställa dyra undersökningar eller skriva ut dyra läkemedel för sjuka som kommer på remiss från primärvården eller andra sjukhus. Risken med detta Svarte-Petterspel mellan organisatoriska stuprör är förstås i första hand att patienterna faller mellan stolarna. Men förlorarna är i slutänden också kommunerna, staten, företagen och landstingen själva. För vilka bär de ökade kostnaderna för ohälsa som blir följden? I nationalekonomiska termer leder stuprörsstrukturerna till externalitetsproblem: När jag sparar i min budget är det någon annan som får betala, när min klinik betalar är det någon annan som vinner. I ett sådant system blir i vissa fall för lite gjort vilket i förlängningen kan leda till sämre livskvalitet för patienterna, Vidare bör en underanvändning av kostnadseffektiva läkemedel inte, som i dag, leda till överskott som tillfaller landstingen. Något som ger helt fel incitament. Ökad finansiell samordning mellan sektorer är också värt att pröva. Lagen om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser är ett intressant exempel. Kanske kan lagstiftningen utvecklas för att få till stånd mer finansiell samordning kring hälso- och sjukvårdsinsatser mellan olika sektorer. Det är rimligt att även vinnarna är med och betalar för samhällsekonomiskt lönsamma hälso- och sjukvårdsinsatser. Mer än hälften av de 820 miljarder som ohälsa kostar är orsakade av förlorad produktion till följd av minskad eller förlorad arbetsförmåga. Effektiva behandlingar som uteblir eller skjuts upp på grund av långa ledtider bibehåller dessa kostnader på en hög nivå. Hittills har incitamenten att minska sjukfrånvaron koncentrerats kring individen. Nästa steg i arbets linjen bör vara att även rikta dem mot hälso- och sjukvården. Ohälsan kostar samhället alldeles för mycket för att vi skall ha råd att inte minska den. Åtgärder som bryter upp stuprörstänket borde ha högsta prioritet. Mats Ekelund Hälsoekonom, Pfizer AB Anders Blanck, VD LIF 4 Pfizer forum Pfizer forum 5

4 Utveckla den Nationella läkemedelsstrategin! Debattartikel publicerad i Dagens Medicin 25 januari Svenska regeringen och SKL antog en nationell läkemedelsstrategi i augusti. I december presenterade den brittiska regeringen sin strategi för UK Life Sciences. Ansatserna är olika, men för oss är en jämförelse relevant. Våren 2010 presenterades en förstudie till den svenska strategin. Regeringen valde att begränsa sig till frågorna inom socialdepartementets ansvarsområde, trots att förstudien också adresserade forsknings- och näringsklimatet i en bilaga. Storbritanniens regering valde att ta ett helhetsgrepp. Det mest påtagligt annorlunda i den brittiska strategin är tonen och attityden som signaleras. Här inbjuds till samverkan. Man skriver bland annat: Åtgärderna kommer att kräva att NHS ledare identifierar och tar itu med de beteenden och kulturer som står i vägen för innovation. Man kommer att se över system för incitament så att de är anpassade för att stödja och främja innovation. vi behöver en helt ny relation med näringslivet som bygger på partnerskap, inte bara transaktioner. Under 2012 ska den Nationella läkemedelsstrategin implementeras. Målen är välkända och bra: Medicinska resultat och patientsäkerhet i världsklass, jämlik vård, kostnadseffektiv läkemedelsanvändning, attraktivitet för innovation av produkter och tjänster och minimal miljöpåverkan. För att nå dessa mål, har man beslutat att prioritera sju insatsområden. De handlar bl.a. om ordinationsprocess, samsyn om ordinering, ökad kunskap om Regeringen och landstingen kan nu inspireras av den brittiska strategin. behandling till barn, äldre och multisjuka. De handlar även om minskad antibiotika användning, att utveckla prissättningsmodellen och om effektivt införande av nya läkemedel samt att minska miljöpåverkan. Vad betyder det här för medborgare och patienter? Viktigast är självklart att vården gör allt som går för att hjälpa varje patient att bli frisk eller symptomfri. Det kräver en ständig utveckling och strävan att nå förbättringar i vården. Tonen är allt för ofta en annan i dagens sjukvård. Vårdpersonalen får inte förutsättningarna att erbjuda sina patienter allt man skulle kunna åstadkomma medicinskt, ofta beroende på bistert ekonomiskt läge. Viktigast av allt är att förbättra attityderna och kulturen för samverkan. Den nationella läkemedelsstrategin kommer att utvecklas och kompletteras. Regeringen och landstingen kan nu inspireras av den brittiska strategin. Det skulle både gynna patienterna och stärka klimatet för näringslivet. Några konkreta initiativ i Storbritanniens strategi, som kan vara intressanta: Attrahera, utveckla och belöna de bästa talangerna inom vård och forskning Stärka och utveckla ledarskapet i vården Sätt klinisk forskning i centrum för innovation i vården Ge bättre förutsättningar för, och uppmuntran till, användning av nya och bättre diagnostik- och behandlingsmetoder, samt utvärdering av dessa Ta bort hindren för läkare att förskriva kostnadseffektiva läkemedel man bedömer medicinskt relevanta. Omfördela budgetar om vinsten tillfaller annan budget Anpassa ekonomiska och operativa incitament för att stödja användningen av ny och bättre diagnostik och behandling. T.ex.: bryt ner silo-budgetar och uppmuntra gränsöverskridande samverkan, införa en gemensam besparingsformel där det så är relevant utveckla ersättningsmodeller för behandlingsresultat Ökat fokus på kvalitet, värde och utveckling i upphandlingarna Ge skatteincitament för investeringar i FoU Processutveckling för avancerad tillverkning bör stärkas Viktigast av allt är att förbättra attityderna och kulturen för samverkan. Behovet av tydliga förebilder är stort! 6 Pfizer forum Pfizer forum 7

5 8 av 10 europeiska läkare oroliga för hur de ska behandlas som äldre Kompetensutvecklingen måste säkras! En ny, Pfizer-stödd, studie från Economist Intelligence Unit (EIU) visar att 80 procent av den personal inom europeisk hälso- och sjukvård som tillfrågats, är oroliga för hur de kommer att behandlas när de blir gamla. De är också skeptiska till att nuvarande politik kommer att klara av att hantera de utmaningar som den framtida hälso- och sjukvården står inför med anledning av en åldrande befolkning. Studien, A New Vision for Old Age: Rethinking Health Policy for Europe s Ageing Society, är baserad på svar från mer än 1000 vårdmedarbetare över hela Europa, inklusive Sverige, och intervjuer med 22 internationella experter på åldrande. En slutsats är att det finns ett brådskande behov av att tänka igenom hur vård för äldre ges. Bland de viktigaste resultaten: Ett ökat fokus på förebyggande hälsovård skulle kunna minska förekomsten av kroniska sjukdomar, som ökar med åldern, bl.a. genom att bättre ta itu med de sociala bestämningsfaktorerna för hälsa. Uppmuntra även ökad användning av innovativ teknik som hjälper äldre människor att klara sig själva längre Större vikt bör läggas på att bättre integrera vård och omsorg. Uppmana vårdgivare att tillhandahålla integrerad patientcentrerad vård Inför särskild pedagogisk utbildning för vårdpersonal som fokuserar på de äldres behov. Läkarutbildningen bör på ett mer effektivt sätt fokusera på att möta utmaningen med fler multisjuka äldre Negativa attityder mot äldre måste utmanas. Attityder hos vårdpersonal nämns som ett stort hinder för att tillhandahålla bättre vård för äldre av 42 procent av de svarande. Inför särskild pedagogisk utbildning för vårdpersonal som fokuserar på de äldres behov Hela rapporten hittar du här: Mer information: Redaktör Pfizer forum och Chef Samhällskontakter Kontinuerlig fortbildning efterlyses! Kunskapsutvecklingen inom cancersjukvården går snabbt framåt. Både kirurgiska metoder och läkemedelsbehandlingar blir bättre, säkrare och effektivare. För att detta ska komma patienterna till nytta måste läkarkåren få förutsättningar att gå i takt med kunskapsutvecklingen. Men det prioriteras tyvärr inte på alla platser. Resultatet blir risk för en mindre effektiv vård och sämre patientsäkerhet. I takt med att vi lär oss mer om tumörers biologiska egenskaper kan både kirurgi och läkemedelsbehandling i högre utsträckning skräddarsys efter den enskilda individens specifika tumörsjukdom. Ju mer individanpassad en behandling blir, desto större är sannolikheten att patienter kommer att ha nytta av den. Men specialiseringen ställer samtidigt högre krav på vården. För vissa cancerdiagnoser är det direkt livsavgörande att den behandlande läkare har tillräcklig erfarenhet av och kunskap om de förutsättningar som finns för den enskilde patienten. Det är sedan länge allmänt accepterat när det gäller kirurgi, men gäller i högsta grad även dagens avancerade läkemedelsbehandlingar. Aktivt och kontinuerligt erfarenhetsutbyte avgör När ett nytt cancerläkemedel introduceras, har vi av naturliga skäl begränsade kunskaper om hur det fungerar i vardagen. Efter introduktionen får vi en snabb kunskapsutveckling i takt med att allt fler patienter använder läkemedlet, förutsatt att alla användare förmedlar sina kunskaper till kollegorna. Det kan handla om biverkningar och hur de hanteras, hur doser kan justeras för att maximera effekten. Vi vet av erfarenhet att det kan ta år att hitta det bästa sättet att använda ett nytt cancerläkemedel och det är avgörande att vi har ett aktivt och kontinuerligt erfarenhetsutbyte för att snabba på den processen. Spetskompetens maximerar nyttan Det finns fler aspekter på frågan om säkerhet. Cancerläkemedel som används på ett felaktigt sätt, kan vara till skada för patienten. Som läkemedelstillverkare är vi angelägna att våra läkemedel används på ett riktigt sätt och gör maximal nytta för patienterna. Det är självklart viktigt för patienternas skull, för sjukvården och samhället men det är också avgörande för hur vårt läkemedel uppfattas och finner sin plats bland alternativa behandlingar. Läkemedelsföretagen har spetskompetensen När det gäller nya läkemedel mot ovanliga diagnoser, finns ofta spetskompetens hos de forskande läkemedelsbolag som tagit fram produkten. Den kunskapen måste vården bättre ta till vara än vad som görs idag. Läkare och sjuksköterskor måste ges tid och möjlighet att vara en del i kunskapsutvecklingen, få ta del av den kompetensen och själva bli en del i ett aktivt och kontinuerligt kompetensutbyte. Det blir kanske särskilt tydligt inom onkologi eftersom utvecklingen på området i dag går i ett snabbt tempo, men det gäller självklart också andra behandlingsområden. Bristande kunskaper och erfarenhet hos behandlande läkare och sköterskor, rimmar illa i kombination med de allt mer precisa och skräddarsydda behandlingar som finns att tillgå. Det är vår förhoppning att Ledningssystemen, som enl. SOSFS 2005:12 skall säkerställa att det finns rutiner som tillgodoser att personalen har den kompetens som krävs för att utföra arbetsuppgifterna, efterlevs på ett bättre sätt än idag. Vår ambition är att, tillsammans med Läkemedelsindustriföreningen, komma överens med Sveriges Kommuner och Landsting och Sveriges Läkarförbund om hur vi bäst kan bidra till kompetensutvecklingen. Det blir den viktigaste frågan i den uppdatering av överenskommelsen om information och utbildning av sjukvårdspersonal som planeras till början av eva eliasson@pfizer.com Affärsområdesansvarig Onkologi 8 Pfizer forum Pfizer forum 9

6 Ett vägval för beslut om pris och subventioner av läkemedel En statlig utredning ska, i höst, presentera ett förslag för hur svenska läkemedelspriser och subventioner ska bestämmas i framtiden. I huvudsak är det två olika principer som står mot varandra. Antingen behåller vi dagens modell där läkemedlets värde för samhället och individen avgör om det blir subvention eller inte. Eller så sneglar vi på andra länders priser och låter det bli avgörande för pris och/eller subvention, så kallad internationell referensprissättning. Vägvalet har betydelse för vilken vård vi kommer att erbjudas framöver. Det finns givetvis för- och nackdelar med olika modeller. Att kombinera de två går inte i detta fall. Om man vill ha en värdebaserad prissättning i Sverige kan man inte förlita sig på andra länders prissättning, mer än den utjämning som sker via parallellhandel. Det klassiska citatet från Alice i underlandet kan passa: Alice: Kan du vara snäll och tala om för mig vilken väg jag skall gå härifrån. Katten: Det beror en hel del på vart du vill komma. Alice: Jag bryr mig inte särskilt mycket om vart jag kommer. Katten: Då spelar det inte så stor roll vilken väg du tar. Vad vill politikerna med svensk sjukvård? Grundfrågan blir vad regeringen och landstingen vill med svensk sjukvård. Är dagens sjukvård tillräckligt bra även i framtiden, eller ska Sverige ha en modern sjukvård i världsklass, som uppmuntrar ständiga förbättringar och har fokus på behandlingsresultat? Ska alla patienter i Sverige ha tillgång till den diagnostik och de läkemedel som behövs för att uppnå bästa möjliga resultat utan onödigt dröjsmål? Frågan gäller också vad vi som medborgare och patienter vill. Vill vi, när vi är sjuka, komma till en sjukvård där skickliga forskare och sjukvårdspersonal i samverkan med näringslivet, fortlöpande utvecklar och utvärderar nya behandlingsmetoder? Eller duger en sjukvård som ger en basvård enligt gårdagens metoder? Kanske har regeringen och landstingen redan valt väg när man i den nationella läkemedelsstrategin formulerat målet att sjukvården ska åstadkomma medicinska resultat i världsklass? Det kan uppfattas som väl svart eller vitt, men inriktningen på sjukvården är av betydelse för vilken prismodell som bör väljas. Den forskningsbaserade läkemedelsindustrin kommer framför allt att investera och agera på en marknad där man primärt konkurrerar på grundval av produkternas medicinska fördelar. Därmed inte sagt att priset som subventioneras av samhället ska vara fritt eller utan gränser. Behandlingar måste utvärderas mot sina mål Från industrins sida är vi väl medvetna om att samhällets resurser är begränsade. Vi förstår att landstingen tvingas göra suboptimala beslut mot sin innersta vilja, delvis pga. dagens silobudgetering. Det är bl. a. därför vi är så engagerade i frågan att alla insatta behandlingar faktiskt utvärderas mot uppsatta behandlingsmål. Vi vill ta ett större ansvar för att säkerställa att fördelarna med innovativa läkemedel omsätts till nytta för patienter och samhälle och att oönskade effekter minimeras. Vi stödjer användning av säkra För att klara av den finansiella utmaningen och se till att den totala kostnaden för sjukdom inte ökar, behöver en bra modell för samordning mellan olika silo-budgetar utvecklas. Det är vår förhoppning att prisjakten på enskilda poster inte på sikt leder till en allt högre prislapp för ohälsan. Det vore att betala ett allt för högt pris. och tillförlitliga generika när det är lämpligt. Parallellhandeln hanterar de fall Sverige har ett högre pris än andra europeiska länder. I den tidigare, före 2010, modellen för parallellhandel tillföll den största delen av prisskillnaden samhället. Om regeringen vill säkerställa att man inte betalar mer än andra länder bör den modellen åter utvärderas. Transparent, förutsägbar och långsiktig modell önskas För att ha kostnadseffektiva läkemedel behöver även effektiviteten i distributionskedjan säkras. Samhället bör endast betala för mervärden som minskar ohälsan och är kostnadseffektiva. För att klara av den finansiella utmaningen och se till att den totala kostnaden för sjukdom inte ökar, behöver en bra modell för samordning mellan olika silo-budgetar utvecklas. Det är vår förhoppning att prisjakten på enskilda poster inte på sikt leder till en allt högre prislapp för ohälsan. Det vore att betala ett allt för högt pris. Vi önskar oss vidare att den modell som slutligen väljs är transparent, förutsägbar och långsiktig. Oavsett vilken modell som slutligen väljs, kommer vi att förhålla oss till den. Redaktör Pfizer forum och Chef Samhällskontakter 10 Pfizer forum Pfizer forum 11

7 Nytt forskningssamarbete i Sverige OTH120224PSE02 Pfizer Inc. och svenska Karo Bio AB har ingått ett forskningssamarbete med målet att upptäcka och utveckla nya småmolekylära substanser som hämmar aktiviteten i RORgamma för behandling av autoimmuna sjukdomar. Genom att kombinera Karo Bios djupa kunnande inom nukleära receptorer med Pfizers världsledande kompetens inom kemi och cytokin-immunologi kan ansträngningarna att utveckla nya läkemedel inom detta konkurrensutsatta område accelerera. Karo Bio har arbetat fram ett eget utvecklingsprogram för RORgamma och då upptäckt nya, potenta och specifika substanser som hämmar aktiviteten av RORgamma. Den nukleära hormonreceptorn RORgamma är ett nytt attraktivt mål för behandling av autoimmuna sjukdomar som reumatoid artrit, multipel skleros (MS) och psoriasis. RORgamma kontrollerar direkt produktionen och utsöndringen av cytokinsubstansen IL-17, en viktig orsak till inflammation. Receptorns nyckelroll i utvecklingen av sjukdomspatologi har påvisats i kliniska studier med monoklonala antikroppar som neutraliserar aktiviteten hos IL-17. Pfizer har förbundit sig att fullt ut finansiera forskningskostnaderna och får ensamrätt till de produkter som utvecklas som ett resultat av samarbetet. Mer information? Pfizer AB Sollentuna Telefon