Utbildningsmaterial. VKV-Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer

Transkript

1 Utbildningsmaterial VKV-Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer

2 Materialet uppdaterat: Kan laddas ner från: Kontakt och mer information: VKV Kungsgatan 12 vån Göteborg Telefon: E-post: vkv@vgregion.se Webbplats: Intern webbplats: 2

3 Inledning VKV har ett regionövergripande uppdrag att förbättra hälso- och sjukvårdens förmåga att identifiera, bemöta och omhänderta personer utsatta för våld i nära relationer. Syftet med dessa utbildningsfilmer är att ge exempel på hur man kan ställa frågor om våldsutsatthet inom hälso- och sjukvården. Filmerna är framtagna i dialog med yrkesverksamma inom Västra Götalandsregionen. Vi har valt att låta filmerna utspela sig på mödravårdscentral (MVC), barnavårdscental (BVC) och ungdomsmottagning (UM) som är verksamheter som möter breda grupper där goda möjlighet finns för en tidig upptäckt. Vi tror att även du som arbetar inom en annan verksamhet kan hämta inspiration för hur du kan ställa frågor om våld bland dina patienter. Filmerna visar tre olika exempel på bemötande de skall ses som ett diskussionsunderlag snarare än ett rättesnöre eller ideal. Det finns många fler sätt att göra det på beroende av vilken verksamhet du finns i och vilken patient du möter. Filmerna kan användas både för utbildning/diskussion i grupp men även individuellt och de kan även ses online på Vi hoppas att utbildningsmaterialet kan vara ett underlag för diskussion och kan inspirera till att fler börjar ställa frågor om våld! 3

4 Fråga om våld - på mödravårdscentral Våld under graviditeten är ett allvarligt hälsoproblem som hotar moderns och det ofödda/nyfödda barnets hälsa. Våldet kan bl.a. medföra ökad risk för missfall, neonatal död, för tidig födsel, låg födelsevikt samt amningsproblem. Kvinnor som utsatts för våld känner ett motstånd mot att berätta om detta, och få gör det spontant om ingen frågar. Kvinnan kan t.ex. ha varit utsatt för sexuella övergrepp eller kränkningar tidigare under livet och detta kan påverka förlossningen och anknytningen till barnet. Våld syns sällan utanpå, men besöken hos barnmorskan är tillfällen att skapa förtroendefulla samtal om relationen, där det då också blir möjligt att respektfullt ställa frågor om våld utan att kräva ett särskilt svar eller agerande från kvinnorna. Ett sådant bemötande sårar knappast den som inte är berörd, men kan bli en viktig vändpunkt för den som verkligen behöver stöd. Den gravida kvinnan bör erbjudas ett enskilt besök under graviditeten hos barnmorskan. Denna film visar hur man kan hantera en sådan situation. Tänk på att Ställa frågor om våld i enrum. Var uppmärksam på om det finns hemmavarande barn. Barn som upplever våld i hemmet utsätts för allvarliga hälsorisker och kan behöva särskilt stöd. Du som arbetar på MVC träffar kvinnan vid många tillfällen och har en unik möjlighet att ställa frågor om våld. Våld kan även förekomma i samkönade relationer. Använd auktoriserad tolk eller telefontolk vid behov - låt aldrig en anhörig tolka! 4

5 Frågor till filmen Vad gjorde barnmorskan som var bra? Finns det något hon skulle göra annorlunda? Hur tänker du kring att träffa kvinnan enskilt? Hur upplever du mötet med en våldsutsatt kvinna? Hur agerar du om du upptäcker att kvinnan är utsatt för våld? Vad gör du om det finns barn i hemmet? Vilket stöd finns på din arbetsplats? 5

6 Att fånga upp våldserfarenhet på en mödravårdscentral - en fallbeskrivning. Anna är gravid och har kommit ungefär halvvägs i graviditeten. Alla graviditetskontroller har varit bra och fostret växer som det ska. Det är snart dags att börja i föräldragrupp och både Anna och hennes sambo ser fram emot det. Vid ett av de första besöken i graviditeten kom Anna själv till barnmorskan och då pratade de om relationen mellan Anna och hennes sambo, om hur de har det. Allting har kort sagt gått som det ska men nu när förlossningen så smått börjar närma sig verkar Anna väldigt orolig och frågar mycket och detaljrikt om hur det kommer att gå till och hur ofta barnmorskan behöver känna på livmodertappen. Anna berättar att hon har dåliga erfarenheter av gynekologiska undersökningar. Barnmorskan börjar fråga Anna hur det har varit de andra gångerna och berättar om vilka orsaker det kan finnas till att det känns sådär obehagligt. Anna hävdar bestämt att hon aldrig haft sex mot sin vilja och att hon och hennes sambo har det bra i sin relation och hon påtalar att det har hon ju berättat om förut. Hur kan barnmorskan fråga vidare för att hjälpa Anna som börjar bli mer och mer stressad för förlossningen och de undersökningar som görs då? Till saken hör att Anna har varit med om ett sexuellt övergrepp som 12-åring och hon sätter själv inte sina känslor och sin rädsla för förlossningen i samband med dessa händelser men detta vet inte barnmorskan ännu den här dagen när Anna kommer för graviditetskontroll i vecka 24. Annas sambo är också med vid besöket. -Hur skulle du ha agerat i en sådan här situation? 6

7 Referenser/lästips Enander, V. (2009) Att stanna och att gå: Forskning kring misshandelsprocessen och misshandlade kvinnors uppbrottsprocess. Genväg till forskning. Göteborg: Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer. Lundgren, J., Hillman, S., Broberg, A.. (2009) Att lämna en destruktiv relation. Allmänna Barnhuset. Nationellt centrum för kvinnofrid (2010). Att fråga om våldsutsatthet som en del av anamnesen. NCK-rapport 2010:4 Rosengren, J., Schönemann, K. Söker du så finner du. Barnmorskors erfarenheter av att upptäcka våld, bemöta kvinnor och handlägga vården vid våld i nära relation. (VKV rapport 2010:2) Wendt, E. (2011) Att ställa frågor om våld till gravida kvinnor - en genomgång av internationell forskning. Genväg till forskning. Göteborg: Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer

8 Fråga om våld - på barnavårdscentral Rädda Barnen uppskattar att ungefär vart tionde barn i Sverige växer upp i en familj där mamman blir utsatt för våld. När hot eller faror härstammar från en person som barnet samtidigt söker kärlek och omsorg hos, blir de psykiska effekterna mer omfattande än om hotet kommer från främlingar. Att uppleva våld som barn kan ge svåra konsekvenser. Många barn får symptom i form av huvudvärk eller ont i magen. Sömnproblem eller matkrångel kan också förekomma. En del blir utagerande och aggressiva, andra ängsliga/klängiga eller passiva/lugna. Alla reagerar olika. Hos de små barnen kan deras utveckling hindras. Barn och unga som upplevt våld vittnar om stor oro och ångest. Det är vanligt att de får svårt att lita på andra och att deras självkänsla påverkas mycket negativt. De flesta skäms och försöker dölja våldet för utomstående.... barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller emot närstående vuxna är offer för brott och kan vara i behov av stöd och hjälp. (Socialtjänstlagen kap 5 11). Att växa upp i en familj där det förekommer våld ökar risken för att barnet själv utsätts för våld. Du som arbetar på BVC träffar barnet vid många tillfällen och har en unik möjlighet att fånga upp signaler på att ett barn och/ eller mamma inte mår bra. Detta kan vara ett tecken på att det förekommer våld i familjen. Var uppmärksam på om det finns hemmavarande syskon i familjen! Tänk på att Ställa frågor om våld i enrum. Det är vanligt att barn utsätts för våld i familjer där mamman är utsatt för våld. Vid misstanke om att ett barn far illa - gör en anmälan till socialtjänsten. Våld kan även förekomma i samkönade relationer. Använda auktoriserad tolk eller telefontolk vid behov - låt aldrig en anhörig tolka! 8

9 Frågor till filmen Vad gjorde BVC-sköterskan som var bra? Finns det något hon skulle göra annorlunda? Hur tror du barn påverkas av våld? Hur ställer du frågor om våld på din mottagning? Hur gör ni en anmälan på din mottagning? Hur agerar du om du upptäcker att en förälder är utsatt för våld? Vilket stöd finns på din arbetsplats? 9

10 Att fånga upp våldserfarenhet på en BVC Jessica kommer till barnavårdscentralen med sin dotter som är två år. De sitter i väntrummet och Jessica ser väldigt trött ut. Dottern är rastlös, otålig och börjar slå och skrika på sin mamma som inte svarar henne eller bryr sig om vad hon gör. Sjuksköterskan går fram till flickan och tar henne i knät du får gärna bli arg på mamma men du får inte slå henne. Jessica sitter helt handlingsförlamad och sjuksköterskan kände att här gick hon kanske över gränsen när hon sa ifrån till någon annans barn. Men sen satt hon med flickan i knäet och pratade en stund tills hon lugnade ner sig. Sjuksköterskan börjar fundera på om hon ska ta upp frågan med Jessica, om hur de har det hemma - hon har fått en känsla av att Jessica inte får så mycket stöd som hon skulle behöva. Jessica har tidigare sagt att allting är bra men har ofta sett trött och ledsen ut. -Hur skulle du ha agerat i en sådan här situation? 10

11 Referenser/lästips Arnell, A., Ekbom, I..(2007). Och han sparkade mamma... - Möte med barn som bevittnat våld i sina familjer. Stockholm, Rädda Barnen. Eriksson M (red) (2007). Barn som upplever våld. Nordisk forskning och praktik. Stockholm: Gothia Nationellt centrum för kvinnofrid (2010). Att fråga om våldsutsatthet som en del av anamnesen (NCK-rapport 2010:4) kapitel 21. Regional riktlinje - Spädbarnsmisshandel 2011, Västra Götalandsregionen FN:s konvention om barns rättigheter, 1989, Tecken på barnmisshandel och försummelse: Barnbok: Den arge. Gro Dahle och Svein Nyhus, Daidalos AB (2009) Filmer: Jag sa att jag hade en mardröm, I skuggan av våldet, Ingen ser oss, Den arge, En fyrkantig himmel - en film om barnmisshandel, 11

12 Fråga om våld - på ungdomsmottagning Ungdomar är den grupp i samhället som är mest utsatt för våld och det finns tydliga könsskillnader i deras utsatthet. Tjejer utsätts oftare för psykiskt och sexuellt våld, medan killarna oftare blir utsatta för fysiskt våld. Många ungdomar lever i familjer där det förekommer våld mellan föräldrar/ vårdnadshavare och det förekommer även att de själva blir utsatta för våld. På ungdomsmottagningen har man möjlighet att fånga upp ungdomar med dessa erfarenheter och erbjuda hjälp om man ställer frågor om våld på rutin. Genom att lyfta frågan rutinmässigt på gruppnivå, t ex vid skolklassbesök, kan man nå alla tonåringar tidigt och visa att det är OK att lyfta frågan senare vid ett enskilt samtal. Många unga är idag utsatta för sexuell exploatering på Internet. Ungdomsmottagningen har en unik möjlighet att fånga upp ungdomars utsatthet både när de gäller de som är utsatta själva eller de som utsätter andra för våld och kränkningar. Grunden för detta är ett gott bemötande med respekt och engagemang. Tänk på att Ställa öppna frågor om hur de har det i en relation detta kan vara en bra början i ett samtal för att kunna fråga om våld Fråga om positiva och negativa erfarenheter av sexualitet samt även inkludera Internet Vid misstanke om att en omyndig ungdom far illa göra en anmälan till socialtjänsten Alltid ställa frågor om våld i enrum, ingen förälder, kompis eller partner med! Våld kan även förekomma i samkönade relationer. Använda auktoriserad tolk eller telefontolk vid behov - låt aldrig en anhörig tolka! 12

13 Frågor till filmen Vad gjorde barnmorskan som var bra? Finns det något hon skulle göra annorlunda? Varför är det viktigt att fråga alla ungdomar om våld? Hur ställer du frågor om våld på din mottagning? Hur skulle du agerat om det var Viktor som varit utsatt för våld? Hur tänker du kring att bjuda in Viktors flickvän till samtal? Hur går ni vidare på din arbetsplats då man upptäcker att en ungdom är våldsutsatt eller utsätter andra? Vilket stöd finns på din arbetsplats? 13

14 Att fånga upp våldserfarenhet på en ungdomsmottagning Sara kommer till ungdomsmottagningen utan att ha beställt tid. Varje dag på den här mottagningen bemannas receptionen av en barnmorska eller en kurator för att möta de ungdomar som slinker förbi för att hämta kondomer, eller för att ställa en fråga eller boka tid. Sara vill bara hämta kondomer men barnmorskan bjuder in Sara till receptionen för att hon i lugn och ro ska kunna ställa fler frågor om hon vill. Barnmorskan frågar om hon har någon erfarenhet av kondomanvändning. Det har inte Sara, hon är 15 år och har inte haft samlag tidigare. Hennes kille som är jämngammal tycker att de ska börja ha samlag. Sara tycker att det känns OK för de har ju ändå varit ihop jättelänge, dvs två veckor. Barnmorskan frågar hur de har det tillsammans och får till svar att det är bra och att hennes kille bryr sig om henne men han är ju lite efterhängsen ibland. Det tycker både Sara och hennes kompisar är spännande, att han bryr sig så mycket om henne. Häromdagen skickade han 22 sms och undrade gulligt vad hon gjorde och vem hon var med. Han tycker också att hon inte ska ha så utmanande kläder på sig. Diskutera hur ett samtal i en sådan här situation kan forsätta. 14

15 Referenser/lästips Bremer, S., Brendler, M., Wrangsjö, B. Ungdomar och hedersrelaterat våld - om transkulturellt behandlingsarbete (2006), Rädda Barnen Magnusson C, Häggström-Nordin E (red.) (2009) Ungdomar, sexualitet och relationer. Lund, Studentlitteratur Nationellt centrum för kvinnofrid (2010). Att fråga om våldsutsatthet som en del av anamnesen (NCK-rapport 2010:4) kapitel 15. Ungdomsstyrelsen (2009). Se mig - unga om sex och Internet. Ses offline? ett metodmaterial Ungdomsstyrelsen (2010). Får jag gifta mig med vem jag vill? Ungdomsstyrelsen (2010). Men fråga mig bara. Ungdomsstyrelsen (2010). Prata bort mansvåld

16 Varför är det viktigt att fråga om våld? Det finns ett starkt vetenskapligt stöd för att ett liv under där våld och hot förekommer påverkar hälsan negativt. Enligt FN/WHO är våld ett stort globalt folkhälsoproblem. Det ingår i hälso- och sjukvårdens uppgifter att upptäcka och identifiera våld mot vuxna samt mot barn och unga som både utsätts själva för våld samt lever med vuxna som använder våld mot varandra. Många som vänder sig till hälso- och sjukvården söker hjälp för olika symtom och gör inte kopplingen mellan ohälsa och det våld de varit utsatta för. I många fall beror det på känslor av skuld, skam och vanmakt som gör det svårt att berätta om det som har hänt, andra har förträngt händelsen eller är rädda att inte bli trodda. En stor prevalensstudie i Sverige, Slagen Dam (2001), visar att drygt var tionde kvinna lever i en relation där våld och hot förekommer. Ungdomar rapporterar en hög utsatthet för våld och här finns det tydliga könsskillnader (Danielsson et al 2009). Rädda Barnen beräknar att ungefär vart tionde barn upplevt våld mellan föräldrar. När det gäller studier om mäns våldsutsatthet saknas det större prevalensstudier i Sverige. När det gäller grovt och upprepat våld i heterosexuella parrelationer handlar det i de flesta fall om mäns våld mot kvinnor. Det våld män utsätts för handlar oftare om lindriga former av fysiskt våld men också olika former av psykiskt våld. Tabu och rädsla för att inte bli trodd gör att många våldsutsatta män inte anmäler det våld de utsätts för. En negativ respons från hälso- och sjukvårdspersonal kan leda till att våldsutsatta inte berättar om sina erfarenheter och att kränkningarna förblir obearbetade. Det är därför viktigt att du som hälso- och sjukvårdspersonal har kunskap om hur du skall bemöta och hjälpa våldsutsatta. Vad är våld? Mäns våld mot kvinnor är ett brott mot de mänskliga rättigheterna. FN definierar i sin deklaration från 1993 våldet på följande sätt: varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor samt hot om sådana handlingar, tvång eller godtyckligt frihetsberövande Denna deklaration ligger till grund för regeringens arbete med dessa frågor: 16

17 En närliggande definition av våld ger psykologen Per Isdal, Våld är varje handling som genom att den skrämmer, smärtar, skadar får denna person att göra något mot sin vilja, eller avstå från att göra något den vill. Våldet indelas ofta i tre huvudkategorier Fysiskt våld är varje form av oönskad fysisk beröring och fysisk handling som skadar och orsakar fysisk smärta. Exempel: knuffar, slag, strypgrepp, sparkar etc. Psykiskt våld är kränkningar med ord och handlingar som riktar sig mot den närståendes person, egendom eller människovärde. Psykiskt våld kan ta sig många olika uttryck. Det kan handla om verbala kränkningar, isolering, hot och kontroll av olika slag. Det psykiska våldet kan också vara materiellt, t ex aggressiva handlingar riktade mot materiella ting som skapar oro och rädsla. Våldet kan också rikta sig mot husdjur eller anhöriga/vänner. Sexuellt våld är när någon blir tvingad att delta i eller se på sexuella handlingar mot sin vilja eller i oförenlighet med sin egen mognad. Exempel: våldtäkt, sexuella övergrepp/trakasserier, att tvingas se på porr etc. Hälsoeffekter Våldet är ofta en bakomliggande orsak till diffusa hälsoproblem. Några exempel på akuta skador är blåmärken, frakturer, skallskador och skärsår. Det är även vanligt med kroniska smärtor som huvudvärk, muskelvärk, bröstsmärta, buksmärta, mag/tarmproblem samt gynekologiska besvär. Psykosomatiska symtom som stickningar, domningar, illamående, diffus trötthet, yrsel och svimningar förekommer också. Våld under graviditet ökar risken för en mängd fysiska problem samt kan öka risken för förlossningskomplikationer. Problem med amningen samt försämrad anknytning kan förekomma till följd av våld. Depressioner och psykiska problem är upp till fyra gånger vanligare hos våldsutsatta. Självmordstankar och självmordsförsök är vanligare i denna grupp jämfört med de som ej varit utsatta. Övergrepp långt tillbaka i tiden kan ge förlossningsrädsla och en del kvinnor återupplever övergreppen i samband med förlossningen. Barn som växer upp med våld i hemmet har ofta symtom av posttraumatisk stress och symtomen är vanligare när våldet begåtts mot mamma än om de själva 17

18 varit utsatta. I många fall förekommer också våld direkt mot barnet. Psykosomatiska symtom som ont i magen, mardrömmar och ätstörningar är vanliga hos förskolebarn som lever i familjer där det förekommer våld. Skolbarn känner ofta skuld för att de inte kunnat förhindra våldssituationen och försöker bevara våldet som en familjehemlighet. Skamkänslor och självanklagelser är vanliga hos tonåringar. Sårbara grupper Våldsutsatthet kan se likadan ut (se ruta nedan) men för vissa grupper kan det finnas en dubbelt utsatthet: personer med funktionsnedsättning personer i LHBT-relationer kvinnor med utländsk bakgrund, inklusive papperslösa och flyktingar unga kvinnor ensamstående mödrar kvinnor i missbruk kvinnor i trafficking och prostitution barn som lever med våld Det är därför viktigt att skaffa sig mer kunskap om t ex våld i samkönade relationer eller våld mot personer med olika former av funktionsnedsättningar för att kunna ge ett gott bemötande och omhändertagande. Annars finns det stor risk för att våldet ej upptäcks. Våldets normaliseringsprocess och uppbrottet Detta är en process då våldet i relationen långsamt övergår till att tolkas som ett naturligt inslag i vardagen av båda parter. Övergången mellan våld och icke-våld är glidande och förändringen sker gradvis. Genom hot och kontroll minskas kvinnans livsutrymme undan för undan. Ofta förekommer växling mellan värme och våld. Det fysiska våldet upplevs till slut som ett normalt inslag i vardagen både av den utsatta och av förövaren. Uppbrottet sker vanligen efter ett särskilt allvarligt misshandelstillfälle som ofta föregås av ett flertal tillfälliga uppbrott. Allt eftersom de negativa aspekterna framträder bryts de emotionella banden ned och offret kan i stället drabbas av en känsla av likgiltighet inför förövaren samt att det är omöjligt för henne att få våldet att upphöra. Olika insikter till följd av specifika omständigheter, exempelvis att kvinnan fruktar för sitt liv eller att ett barns eller annan närståendes säkerhet står på spel, kan leda till att processen påskyndas. Utomståendes stöd kan vara ovärderligt för att möjliggöra ett slutgiltigt uppbrott, varför kunskap om uppbrottsprocessen och dess olika stadier är av stor vikt för ett korrekt bemötande. 18

19 Handläggning av våldsutsatta Hälso- och sjukvårdens bemötande har stor betydelse för om patienten vill berätta som sin utsatta situation. De flesta studier som undersökt detta handlar om våld mot kvinnor i nära relationer men det finns även relationer där män blir utsatta. Det underlättar för den utsatta att berätta om hon känner att personalen är öppen, empatisk och lyhörd samt att de får tid att själva berätta och att personalen bekräftar hennes berättelse. Det upplevs också positivt om personalen gör en riskbedömning och att man informerar om rättigheter och lagar samt förmedlar kontakt med socialtjänsten eller annan hjälpinstans. Om personalen ifrågasätter berättelsen eller våldets allvarlighetsgrad blir det i stället ett hinder att berätta. Vårdpersonal bör se samtalet som ett tillfälle att öka patientens medvetande om vad hon (han) utsätts för och att det inte är acceptabelt. Ett enskilt möte mellan patient och vårdgivare är en förutsättning för att kunna ställa frågor om utsatthet och få ett sanningsenligt svar. Det är vanligt att vården misstolkar följeslagaren som en vän och inte en partner i samkönade relationer och inte ser till att den våldsutsatte är i enrum när känsliga frågor ställs. Tänk på att alltid använda auktoriserad tolk och inte låta anhöriga tolka. Telefontolk kan vara ett alternativ. Det är viktigt att dokumentera det våld patienten varit utsatt för. Det kan gälla synbara skador men även berättelser om våldsepisoder, hot el. dyl. Detta kan ha stor betydelse i en framtida rättsprocess. Tecken på våldsutsatthet Det syns inte utanpå att en patient är utsatt för våld! Några tecken som kan tyda på våldsutsatthet: -Patienten uppvisar skador/blåmärken som ej stämmer överens med hennes berättelse om hur de uppkommit -Partnern är dominant och vill ej lämna patienten ensam -Patienten har diffusa symtom och svarar ej på medicinsk behandling -Psykosocial problematik hos barnet -Bristande omsorgsförmåga 19

20 Anmälan till socialtjänsten Hälso- och sjukvårdsanställda är skyldiga att genast anmäla till socialtjänsten vid misstanke om att ett barn far illa (Socialtjänstlagen 14 kap. 1 ). Vid tveksamhet finns alltid möjlighet att samråda med erfaren kollega eller konsultera socialtjänsten i avidentifierat ärende. I de flesta situationer är det bra om den som gör en anmälan själv informerar familjen varför en anmälan görs, även om det kan kännas jobbigt. Det är viktigt att det finns tydliga rutiner eller riktlinjer och ett gott stöd på arbetsplatsen. Observera att det kan finnas situationer där familjen ej skall underrättas, t ex vid misstanke om sexuella övergrepp eller barnmisshandel. Kom ihåg att det alltid är barnets behov som är utgångspunkt för en anmälan! Riktlinjer och informationsmaterial Det är viktigt att det finns riktlinjer på varje arbetsplats om handläggning av våldsutsatta samt information om vilka hjälpinsatser som finns i ditt område. En kunskap om våldets förekomst och konsekvenser, andra myndigheters ansvar samt ett gott stöd inom den egna organisationen är viktigt för att kunna ställa frågor och erbjuda hjälp till våldsutsatta och deras barn. 20

21 Referenser Danielsson, I. Blom, H. Nilses, C. Högberg, U. Heimer, G. (2009) Gendered patterns of high violence exposure among Swedish youth. Acta Obstet Gynecol Scand. 2009;88(5): Enander, V. (2009) Att stanna och att gå: Forskning kring misshandelsprocessen och misshandlade kvinnors uppbrottsprocess. Genväg till forskning. Göteborg: Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer. Enander, V. (red) (2011) Hur går hon? Om att stödja misshandlade kvinnors uppbrottsprocesser. Lund, Studentlitteratur. Grände, J.,Lundberg, L., Eriksson, M. (2009) I arbete med våldsutsatta kvinnor handbok för yrkesverksamma. Gothia. Heimer, G, Sandberg, D. (2008) Våldsutsatta kvinnor samhällets ansvar. 2 uppl. Lund, Studentlitteratur. Holmberg, C. Enander, V. (2011) Varför går hon? Om misshandlade kvinnors uppbrottsprocesser. 2 uppl. Lund, Studentlitteratur. Isdal, P. (2002) Meningen med våld. Gothia. Lundgren, E. Heimer, G. Westerstrand, J. Kalliokoski, A. (2001) Slagen Dam; Mäns våld mot kvinnor i jämställda Sverige - en omfångsundersökning: Umeå: Brottsoffermyndigheten. Nationellt centrum för kvinnofrid (2010). Att fråga om våldsutsatthet som en del av anamnesen (NCK-rapport 2010:4) Nationellt centrum för kvinnofrid (2009). Våld i samkönade relationer - en kunskaps och forskningsöversikt (NCK-rapport 2009:2) Nationellt centrum för kvinnofrid (2010) Antologi - Sju perspektiv på våldtäkt. (NCK-rapport 2010:2) Nationellt centrum för kvinnofrid (2011) Att ställa frågan om våld - ett utbildningsmaterial för hälso- och sjukvården. Våld - en handbok om socialnämndens ansvar för våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. (Socialstyrelsen 2011) Våldsförebyggande arbete med män - en kunskapsöversikt. (SKL 2011) Västsvensk kunskapsportal om våld i nära relationer: NCK:s kunskapsbank: 21