Pedagogiskt hjälpmedel för säkerhetsutbildning av maskinförare

Transkript

1 Pedagogiskt hjälpmedel för säkerhetsutbildning av maskinförare Författare Niklas Adolfsson (JTI), forskare Mats Otterborn (ME), projektledare

2 2 Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Syfte...4 Mål...4 Bakgrund...4 Metod...5 Litteraturstudie...5 Enkätstudie...5 Intervjustudie...5 Rangordning av risker...6 Utformning av övningsmaterial...6 Resultatspridning...7 Resultat...8 Litteraturstudien...8 Vetenskapliga publikationer...8 Statistik...11 Handböcker mm för branschen...15 Enkätstudien...16 Grävmaskinförare...19 Lastmaskinförare...21 Intervjustudien...22 Rangordning av risker...23 Utvecklade övningsmoment...24 Diskussion...25 Slutsats...25 Referenser...26 Litteratur...26 Personliga meddelanden...27 Bilaga 1: Enkätstudie...28 Bilaga 2: Intervjustudie...29

3 3 Sammanfattning Komplexiteten i föraryrket ökar med allt mer avancerade maskiner och ett tuffare arbetsklimat med högre arbetstempo och krav. Det är därför viktigt att nyutbildade förare som kommer ut i branschen har en så bra utbildning som möjligt, inte minst inom arbetsmiljö- och säkerhetsfrågor. Syftet med detta projekt var att kartlägga riskmoment runt grävmaskiner och andra anläggningsmaskiner, samt utveckla och implementera övningsmoment i simulator som syftar till att ge förarna insikt om riskernas förekomst och kunskap om hur de med sitt handhavande av maskinen kan minska risker och undvika olyckor. Projektets mål var att risken för arbetsolyckor i anläggningsmaskinens omedelbara närhet ska minska genom en bättre utbildad yrkeskår där säkerhetstänkandet har stärkts med hjälp av övningar i simulatorer. För att skapa de mest relevanta övningarna till simulatorn har en kartläggning av riskmoment gjorts med hjälp av en litteraturstudie, enkätstudie och intervjustudie. Denna del av projektet utfördes av JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik. Sedan diskuterades riskernas allvarlighet i projektgruppen och en rangordning av riskerna gjordes. Därefter skapades till simulatorn övningar utifrån de viktigaste riskerna, som ska öka riskmedvetenheten hos grävmaskinförare. Simulatorövningarna togs fram av Tenstar i samarbete med Maskinförarutbildningen i Borlänge. Enkätsvaren, tillsammans med intervjusvaren och insamlad statistik från bland andra AFA Försäkring och Arbetsmiljöverket, visar tydligt vilka händelser som oftast riskerar att orsaka en olycka eller ett allvarligt tillbud. Drygt hälften av grävmaskinförarna som svarade på enkäten hade tappat redskapet på maskinen, tappat last från redskapet eller varit med om ras. Enkätstudien visade vidare att andelen tillbud och olyckor där en person skadats eller kunde ha skadats av en grävmaskin var hög, och statistiken visar att en tredjedel av de anmälda olyckorna med en grävmaskin inblandad lett till medicinsk invaliditet. Tre övningar utvecklades till simulatorn med målet att höja säkerhetsmedvetandet hos eleverna. Övningarna bestod i att lossa betongdelar från lastbilar, lägga ned rör och betongringar i ett ledningsschakt samt att placera ut lastpallar med betongplattor i en stressad trafiksituation. Dessutom togs en fjärde övning fram, där eleverna ska utföra alla övningar efter varandra. Maskinentreprenörerna (ME), Sveriges Byggindustrier (BI), Facket för Service och Kommunikation (SEKO) samt Svenska Byggnadsarbetareförbundet (SBAF) har tillsammans sökt och fått finansiering av AFA Försäkring för att genomföra detta projekt, som genomförts med hjälp av JTI, Tenstar och Tension Graphics.

4 4 Syfte Syftet med projektet var att kartlägga riskmoment runt grävmaskiner och andra anläggningsmaskiner, samt utveckla och implementera övningsmoment i simulator som syftar till att ge förarna insikt om de vanligaste riskernas förekomst och kunskap om hur de med sitt handhavande av maskinen kan minska risker och undvika olyckor. Syftet var också att sprida kunskap från projektresultaten inom anläggningsmaskinbranschen i Sverige. Mål Projektets mål är att risken för arbetsolyckor i anläggningsmaskinens omedelbara närhet ska minska genom en bättre utbildad yrkeskår där säkerhetstänkandet har stärkts med hjälp av övningar i simulatorer. Målet är också att resultaten ska leda till att säkra tillgången av säkerhetsmedvetna unga maskinförare i en bransch med hög medelålder. Bakgrund Maskinentreprenörerna (ME), Sveriges Byggindustrier (BI), Facket för Service och Kommunikation (SEKO) samt Svenska Byggnadsarbetareförbundet (SBAF) vilka tillsammans kan räkna in ca maskinförare inom sina avtalsområden i bygg- och anläggningssektorn (vilket motsvarar c:a 80 % av landets maskinförare) har tillsammans med Vägverket, Erik Johan Ljungbergs utbildningsfond och IT företaget Tension Graphics m.fl. utvecklat ett databaserat utbildningshjälpmedel för utbildning av grävmaskinsförare. Den tekniska utvecklingen av mobila arbetsmaskiner i kombination med maskinförarkårens höga medelålder gör att utbildningsbehovet i branschen är stort. Det gäller såväl grundutbildning av nya maskinförare, som fortbildning av redan yrkesverksamma förare till följd av att ny teknik införs i maskinerna och att de allt mångsidigare maskinerna får nya användningsområden. Att då använda simulatorer i utbildningen är naturligt och kostnadseffektivt, vilket exempelvis flygbranschen bevisat. Med ny teknik och flera nya och oerfarna maskinförare finns en risk att tillbud och olyckor kan bli flera om inte speciella satsningar görs på förebyggande och säkerhetshöjande utbildning. Att i detta sammanhang nyttja simulatorer för säkerhetsutbildning så att riskmoment kan tränas så realistiskt som möjligt utan risk för att någon människa skadas vore optimalt ur säkerhetssynpunkt. För att sådan utbildning ska kunna ske och för att den ska få optimal effekt av utbildningsinsatser krävs dock att olika riskmoment som kan förekomma vid arbete med mobila maskiner inventeras och sammanställs, samt att övningar som gör att man kan träna säkert handhavande vid sådana moment utvecklas och implementeras i utbildningsprogrammet. Maskinentreprenörerna (ME) har med stöd av arbetstagarorganisationerna Sveriges Byggindustrier (BI), Facket för Service och Kommunikation (SEKO) samt Svenska Byggnadsarbetareförbundet (SBAF) och med finansiering från AFA

5 5 Försäkring initierat och drivit ett projekt för att inventera riskmoment och utveckla säkerhetshöjande övningar som kan implementeras i det redan utvecklade simulatorhjälpmedlet. Projektet väntas medföra betydande säkerhetshöjning inom maskinförarutbildningen vilket också naturligen höjer säkerheten på de arbetsplatser där arbete sker med hjälp av mobila maskiner. Metod För att kartlägga de risker som finns runt anläggningsmaskiner användes olika metoder. Först gjordes en litteraturstudie och en statistiskinsamling från AFA Försäkrings och Arbetsmiljöverkets/SCBs databaser. Sedan utformades en enkät med ett antal intervjufrågor. JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik utförde ovanstående moment. När ovanstående data hade sammanställts diskuterades riskernas allvarlighet i styrgruppen och en rangordning av riskerna gjordes. Därefter utformades de simuleringar av riskfyllda situationer som kommer att ge den befintliga simulatorn bättre säkerhetsövningar. Litteraturstudie Via en litteraturstudie, främst branschspecifik litteratur, undersöktes vilka arbetsmoment i användandet av anläggningsmaskiner som kan orsaka olycksrisker. Sökningar gjordes också efter vetenskapliga artiklar, bland annat i PubMed. Enkätstudie En enkätstudie gjordes som ett tillägg inför intervjustudien. Enkäten (bilaga 1) utformades av JTI med stöd från projektgruppen och den gjordes innan intervjustudien. Enkäten bestod av några korta kryssfrågor för att den skulle vara lätt att fylla i på kort tid. Enkäterna lämnades bland annat ut till olika förmedlingsföretag av anläggningsmaskinförare runt om i Sverige. Dessutom lades enkäten ut på Maskinentreprenörernas hemsida för att nå ut till så många som möjligt. Intervjustudie Intervjufrågorna rörde förarens arbetsmiljö med tanke på olycksfallsriskerna under det dagliga arbetet men också upplevd stress och den fysiska belastningen. Intervjuerna gjordes med grävmaskinförare, anläggare, lastbilschaufförer och några andra som jobbar med anläggningsmaskinbranschens frågor. Se bilaga 2 för en redovisning av frågorna.

6 6 Rangordning av risker Resultaten från litteratur-, enkät och intervjustudien bearbetades och sammanställdes. Sedan rangordnades de identifierade riskerna efter hur allvarliga konsekvenser de ger samt hur ofta de uppkommer. Rangordningen gjordes i samarbete med projektgruppen. Utformning av övningsmaterial Sedan tog utformningen av övningsmaterial vid, som baserades på rangordningen av de risker som framkommit tidigare i projektet. Dels utarbetades ett material för själva simulatorutbildningen, dels ett material som ska distribueras ut till entreprenadföretagen med tips om vad de kan göra för att minska arbetsmiljöriskerna på sin arbetsplats. Speciell vikt lades vid att uppnå stor grad av pedagogisk tydlighet och realism i de simulatorbaserade övningarna, vilket krävde mycket tid i det grafiska arbetet och i programmeringsarbetet. Arbetet med övningarna till simulatorn började med att en yrkeslärare tillsammans med grafiker och programmerare på Tenstar AB bestämde hur övningarna skulle se ut. Därefter modellerade grafiker grävmaskiner, lastbilar, personbilar, hus, människor och omgivningar i tre dimensioner (3D) i datorn. Sedan tog programmeraren över och lade in hur bilar, människor och grävmaskinen ska röra sig i de olika övningarna. Programmeraren måste, till exempel, också skriva in hur betongrören ska bete sig när de kopplas till grävmaskinens redskap. Manövreringsdon, styrspakar, knappar och pedaler på simuleringsutrustningen programmeras också. Det sista som görs är att övningarna testkörs (tweakning) så att de blir så realistiska som möjligt och att övningsinstruktioner skrivs till eleverna. När de nya säkerhetshöjande övningarna är färdiga görs en utvärdering av hur de uppfattas av elever och yrkeslärare.

7 7 Resultatspridning Resultatet av projektet sprids i skriftform inom anläggningsmaskinbranschen i Sverige, samt som uppgradering av övningsprogram till gymnasieskolor och utbildningsföretag som använder simulatorn i sin utbildning. Bland spridningsvägarna kan projektgruppens kontaktnät och webbplatser nämnas. Figur 1. Bild på infobladet som tagits fram i projektet.

8 8 Resultat Litteraturstudien Vetenskapliga publikationer Sökningar i artikeldatabasen PubMed resulterade i flera artiklar som beskriver situationen inom bygg- och anläggningsbranschen internationellt, där situationen bedöms vara likadan som i Sverige överlag. Det har dock varit svårt att hitta vetenskapliga artiklar gällande svenska förhållanden. Haslam et al (2005) beskriver hur situationen inom bygg- och anläggningssektorn i Storbritannien som helhet är ganska lik de övriga EU-länderna. En tredjedel av alla dödsfall i arbetet finns i bygg- och anläggningssektorn. De största orsakerna till dödsfallen var fall från höjd (46 %) och förolyckad av mobil arbetsmaskin (15 %). De vanligaste orsakerna till olycksfall var fall från höjd (31 %), fall från samma nivå (25 %) och träffad av fallande eller rörligt föremål (17 %). Vidare påpekas att endast 40 % av olycksfallen rapporteras. Haslam et al (2005) summerar genomgången forskning med att mycket forskning saknas kring ledarskapets, plats- och personalspecifika faktorers roll i uppkomna döds- och arbetsolyckor. Det amerikanska arbetslivsinstitutet NIOSH identifierade 346 dödsfall där grävmaskiner eller traktorgrävare (backhoes) varit inblandade mellan åren 1992 och 2000 (NIOSH, 2004). De två vanligaste orsakerna till olyckor var dels att personen blivit träffad av maskinen, bommen eller andra maskindelar dels att personen blivit träffad av skopa som suttit i ett snabbfäste som oväntat löst ut. Andra orsaker var att maskinen vält eller glidit ner i diken eller liknande efter ras. Mohan & Zech (2005) kom i en studie från USA fram till att de fem vanligaste orsakerna till dödsolyckor i ett arbetsområde på ett motorvägsbygge är träffad/påkörd av arbetsmaskin (36 %), fall från höjd (32 %), kontakt med elektricitet eller gas (18 %), träffad av föremål i rörelse eller fallande föremål (5 %) och kran eller lyftanordning som fallerat (5 %). De fem ovanstående orsakerna till olyckorna stod för 96 % av olyckorna med dödlig utgång (av 22 studerade fall), 63 % av olycksfallen där sjukhusvård behövts (av studerade fall) och 91 % av de totala kostnaderna av alla olyckor inom ett arbetsområde mellan åren 1990 och 2001 i New York, USA. I studien tittade man även på olika typer av orsaker till trafikolyckor inom arbetsområdet. Totalt 14 dödsfall och 880 olyckor studerades. De olycksfall som ledde till dödsfall orsakades av fordon som felaktigt kommit in på arbetsområdet (36 %), person som blivit påkörd av andra fordon (14 %), flaggpersonal som blivit träffad av fordon (14 %), person som blivit påkörd av fordon som åkt in eller ut ur arbetsområdet (14 %) och byggnadsmaterial som blivit påkört av fordon (7 %). Dessa fem olyckstyper stod för 86 % av dödsolyckorna och 70 % av olycksfallen där sjukhusvård behövts och 80 % av den totala trafikskadekostnaden. Trafikolyckor, där en vägarbetare blir skadad/dödad i ett arbetsområde, står för 10 % av alla olyckor inom arbetsområden.

9 9 Pratt et al (2001) skriver i sin studie om dödsolyckor vid motorvägs- och gatuarbeten i USA att 841 olyckor skedde mellan 1992 och Studien koncentrerade sig på olyckor där fordon och utrustningar var inblandade. Merparten av olyckorna, 465 stycken, hände inom arbetsområdet och med fordon eller utrustning av olika slag. Motsvarande siffra utanför arbetsområdet, med fordon eller annan utrustning inblandat, var 198 stycken. Inom arbetsområdet skedde totalt 492 dödsolyckor och av de förolyckade var 42 % byggnadsarbetare, 9 % lastbilschaufförer och 8 % arbetsledare (construction trades supervisors). De tre vanligast inblandade fordonen var lastbilar (45 %), markberedande maskiner (15 %) och personbilar (15 %). Tre fjärdedelar av de förolyckade var egenföretagare och en fjärdedel var anställda av staten eller kommunen. I 68 % av olycksfallen med dödlig utgång och med fordon eller utrustning inblandat var det markbunden personal som träffades av ett fordon. De två största primära orsakerna till dödsolyckor med arbetsfordon och med markbunden personal inblandat var lastbilar (61 %) och mobila arbetsmaskiner (30 %). Sannolikheten att dödas av ett arbetsfordon och ett passerande trafikfordon var lika stora, 154 fall respektive 152 fall (av 318). Backningsolyckor var de vanligaste bland de 154 olyckorna med arbetsfordon. Av trafikfordonen var 47 % lastbilar och 43 % personbilar. Den största orsaken till att arbetare blev träffade av trafikfordon var att fordonet lämnade vägen och felaktigt åkte in på arbetsområdet. Vid dessa dödsolyckor utfördes reparation av vägen, flaggning eller hantering av trafikkontrollutrustning. Pratt et al (1997) beskriver hur fördelningen över maskinrelaterade dödsolyckor ser ut i bygg- och anläggningssektorn. Hon delar upp statistiken på ålder, yrke och typ av maskin. Statistiken som spänner över åren , täcker åldrarna år, är tagna ur den amerikanska databasen NTOF vars dödsfall kodas enligt ICD-9 reglerna (WHO, 1977) och omfattar totalt dödsolyckor. 98,8 % av dödsfallen drabbade män avled 174 personer, vilket motsvarar en dödlighetsfrekvens på 2,13 personer per arbetande inom bygg- och anläggningssektorn. Sedan minskade frekvensen till 1,35/ år 1992, vilket motsvarar totalt 95 personer. Dödsolyckorna drabbade personer i åldrarna år värst med 25 % av alla dödsfallen. Vidare stod personer i åldrarna år för 12 %, för 22 %, för 16 % och för 15 %. Störst risk att förolyckas i en maskinrelaterad dödsolycka i bygg- och anläggningssektorn hade personer i åldern 65+ följt av åldrarna år och år. Pratt et al (1997) rapporterar vidare att mer än två tredjedelar av olyckorna skedde mellan april till och med oktober månad. Knappt 90 % av olyckorna hände mellan på morgonen och på eftermiddagen. Den yrkesgrupp, bland undersökta fall, som råkade ut för de flesta olyckorna var utbildade arbetare, servicepersonal och andra liknande yrken med 32%. Därefter kom personal inom transport och materialhantering med 30 % och personal inom annan hantering, hjälppersonal och andra arbetare (laborers) med 26 %. Maskinförare och assemblers omkom i 2,9 % av arbetsolyckorna. Dödlighetsfrekvensen var dock störst för följande tre yrkesgrupper: transport och materialhantering med 8,38/ arbetande; annan hantering, hjälppersonal och andra arbetare (laborers) med 4,52/ arbetande och maskinförare och assemblers med 4,08/ arbetande. De fyra maskiner som oftast var inblandad i olyckorna var kranar (16 %), grävmaskiner (15 %), traktorer (15 %) och hjullastare (7 %). Den vanligaste händelsen, eller orsaken, till olyckan var att den förolyckade hade blivit påkörd av en mobil arbetsmaskin (30 %). Den näst vanligaste orsaken var att en mobil

10 10 arbetsmaskin hade vält (17 %) och tredje vanligaste var att personen blivit träffad av bommen eller skopan på en mobil arbetsmaskin (7,5 %). Därefter kom händelser där personen blivit klämd på något sätt (6,8 %) och att han/hon blivit träffad av ett fallande föremål (6,7 %). Pratt et al (1997) undersökte även vilken typ av maskin som var inblandad med vilken typ av yrkesgrupp den omkomne tillhörde. I yrkesgruppen som sysslade med transport och materialhantering var grävmaskiner inblandade i 24 % av dödsolyckorna. Efter grävmaskinen kom kran (16 %) och traktor (14 %). I yrkesgruppen med personal som arbetade med annan hantering, hjälppersonal och andra arbetare (laborers) var kranen (17 %) den största bidragande orsaken, följt av grävmaskin (13 %) och traktor (11 %). Utbildade arbetare, servicepersonal och andra liknande yrken förolyckades främst där traktorer (18 %), kranar (17 %) och grävmaskiner (10 %) var inblandade. McCann (2006) har i en ytterligare studie från USA samlat in statistik kring dödsfall vid grävningsarbeten (eng.: excavation). Mellan åren 1992 och 2002 avled 481 personer vid grävarbeten. Fordonsrelaterade dödsfall på byggarbetsplatsen inträffade vid 253 olyckor. Av dessa 253 fall stod mobila arbetsmaskiner för 53 %, träffad av föremål för 24 % och fall där man blivit klämd (eng.: caught in/between) för 12 %. Orsakerna till dödsolyckorna med mobila arbetsmaskiner stod till 30 % av rena påkörningar av fordon, då drabbades främst arbetare på marken, och till 23 % av fordon som vält. McCann (2006) beskriver också vilka typer av mobila arbetsmaskiner som stod för de 253 dödsolyckorna. En av de vanligaste arbetsmaskinerna var lastbilar (25 %) av olika slag, till exempel dumpers och semi-trailers. Vanligaste orsaken var här att personen blivit påkörd av maskinen. Grävmaskiner stod också för 25 % av dödsolyckorna, och där bestod den vanligaste dödsorsaken av att personen blivit träffad av föremål. 18 % av dödsolyckorna skedde med bulldozers och 11 % med hjullastare. Den vanligaste yrkesgruppen som förolyckades var förare av de mobila arbetsmaskinerna (43 %) följt av byggnadsarbetare (20 %) och handledare (10 %). 8 % av de avlidna var lastbilsförare till yrket. McCann jämför slutligen sina data med Pratt et al (2001) och skriver att en fjärdedel av arbetarna som förolyckades jobbade på marken medan Pratt et al (2001) studien rapporterade att två tredjedelar av de förolyckade vid vägbyggen var arbetare som jobbade på marken. Backning med fordon beskrivs vara ett stort problem då backvarnarna inte hörs bland alla bakgrundsljud enligt författaren (McCann, 2006). Müngen & Gürcanli (2005) beskriver i sin studie en dramatisk bild över byggoch anläggningssektorn i Turkiet, där fall (39 %), kontakt med elektricitet (14 %) och olyckor med mobila arbetsmaskiner (10 %) står för de flesta olyckfallen. Trafikolyckor på arbetsplatsen står för 9,5 % av olycksfallen. Författarna skriver att de flesta entreprenörföretagen i Turkiet är små till medelstora och på grund av hur industrin fungerar så måste det till ett större säkerhetsmedvetande i företagen för en sänkt olycksfrekvens. Studien fokuserar på vad som orsakar dödsolyckor på vägbyggen. Författarna kom fram till att 40 % av dödsfallen orsakades av tunga arbetsfordon och att 33 % av dödsfallen berodde på trafikolyckor på byggarbetsplatsen. Nilsson & Rose (2003) har i två studier analyserat skaderisker på förare av anläggningsmaskiner och dess kostnader för företag med sådana maskiner. Rose fann i sin studie att anläggningsmaskinförare har en påfrestande arbetsmiljö.

11 11 Faktorer såsom stress har på senare tid förvärrat arbetsmiljön bland maskinförare. Förarens största olycksfallsrisk, visades vara i- och urstigningsolyckor (fallolyckor) och därutöver visar studierna på att förarna tycker att vetskapen om att risken finns att skada andra runt maskinen är påfrestande (Nilsson & Rose, 2003). Statistik Statistik från AFA Försäkring kring arbetsskador hos anläggningsarbetare och maskinförare, samt data från Arbetsmiljöverkets statistiska publikationer och Försäkringskassan (genom BCA), har använts i studien. AFA Försäkring Olycksfall orsakat av allmän trafik i anslutning till maskinens arbetsområde, stress och fall vid i- och urstigning ur maskinen tillhör de vanligaste orsakerna till arbetsrelaterade skador för yrkesgruppen, enligt AFA Försäkrings statistik. Den statistiskt vanligaste orsaken till olycksfall är fall när föraren stiger i och ur maskinen. AFA Försäkring använder sig av allvarlighetstal för att kunna prioritera sina insatser och enligt den senaste listan för skade-/insjuknandeår 2004 ligger gruppen bygg- och anläggningsarbetare, som rymmer anläggningsmaskinförarna, på åttonde plats med ett tal på drygt 6, medan den normerade risken ligger på 4 (AFA Försäkring, 2007a). Detta talar för att området behöver mer forskning kring hur skade- och sjukdomsrisken kan förebyggas inom detta område. AFA Försäkrings rapport om arbetsskador visar dessutom att anställda i gruppen bygg- och anläggningsarbetare ligger på nionde plats för risk att få ett arbetsolycksfall som lett till 30 dagars sjukskrivning och/eller invaliditet (AFA Försäkring, 2007a). Enligt rapporten ligger risken i genomsnitt på 2,2 fall per 1000 sysselsatta medan bygg- och anläggningsarbetarna ligger på 5,1 fall per 1000 sysselsatta år En sökning gjordes i AFA Försäkrings databas över antalet olycksfall med en mobil arbetsmaskin inblandad, men där föraren inte var den skadade (AFA Försäkring, 2007b). Tidsperioden för sökningen var år 2000 till och med år Urvalet gav totalt 248 olycksfall. Tabell 1 visar att andelen olyckor med en grävmaskin inblandad är 42 procent och med en hjullastare/lastmaskin inblandad 13 procent. Traktorer och mobilkranar var inblandade i 17 respektive 13 procent av olycksfallen. Tabell 1. Inblandade maskiner i urvalet, AFA Försäkring 2007b. Inblandad maskin Antal Procent Grävmaskin % Traktor 41 17% Mobilkran 33 13% Hjullastare/lastmaskin 32 13% Lastbilskran/lastväxlare 12 5% Övriga 8 3%

12 12 Vid dessa 248 olycksfall var andelen anläggningsarbetare 24 procent, andelen anläggningsmaskinförare 21 % samt andelen byggnadsarbetare och kran- och traversförare 18 respektive 10 procent (tabell 2). Tabell 2. Fördelning på yrke (endast yrkesgrupper med tio fall eller mer), AFA Försäkring 2007b. Yrke Antal Procent Anläggningsarbetare 60 24% Anläggningsmaskinförare 51 21% Byggnadsarbetare 44 18% Kran- och traversförare 26 10% Tabell 3 visar fördelningen på allvarlighet, där 33 procent av olycksfallen i sökningen ledde till 8-30 dagars sjukskrivning och 42 procent till mer än 30 dagars sjukskrivning. I 25 procent av fallen ledde olycksfallet till medicinsk invaliditet. Tabell 3. Fördelning på allvarlighet, AFA Försäkring 2007b. Allvarlighet Antal Procent 8-30 dagars sjukskrivning 82 33% Mer än 30 dagars sjukskrivning % Medicinsk invaliditet 62 25% Tabell 4 visar hur allvarligheten är fördelad bland personerna som skadats av de inblandade maskinerna. Tabell 4. Inblandade maskiner (antal) samt fördelning på allvarlighet, AFA Försäkring 2007b. Mindre än 31 dagars sjukskrivning Mer än 30 dagars sjukskrivning Medicinsk invaliditet Totalt Grävmaskin Traktor Mobilkran Lastmaskin, hjullastare Byggkran Övriga* Totalt Arbetsmiljöverket I arbetsmiljöverkets statistiska meddelande AM 68 SM 0601 Arbetsmiljön 2005 beskrivs arbetsmiljön utifrån en undersökning där frågar har ställts till ett antal arbetare. Alla uppgifter nedan gäller endast män. I gruppen transport- och maskinförararbete tycker 56 % att de sitter mer än två timmar i sträck och 72 %

13 13 tycker att de har mycket upprepande arbetsmoment. I gruppen byggnads- och anläggningsarbete m.fl. tycker 52 % att de har mycket upprepade arbetsmoment. Vid frågan om de bedömer sig inte orka arbeta fram till ordinarie pensionsålder bedömde 22 % i gruppen gruv-, bygg- och anläggningsarbete att de inte skulle orka. 15 % av gruppen transport- och maskinförararbete bedömde inte heller sig orka fram till ordinarie pensionsålder. I arbetsmiljöverkets statistiska meddelande AM 68 SM 0401 Arbetsmiljön 2003 beskrivs svar på ett mer detaljerat plan. Till exempel uppgav ca 60 % männen i grupperna anläggningsmaskinförare m.fl. och anläggningsarbetare att de minst en dag per vecka kände sig kroppsligt uttröttade efter arbetet. Meddelandet beskriver också att 57 % respektive 61 % av maskinförarna och byggnads- och anläggningsarbetarna m.fl. gått till arbetet två gånger eller mer, trots att man borde stannat hemma sjukskriven. Vidare tycker 70 % av byggnads- och anläggningsarbetarna m.fl. att de upplever sitt arbete som påfrestande tungt. Av anläggningsmaskinförarna m.fl. tycker 62 % att arbetet innebär påfrestande, ensidiga arbetsrörelser. Män som mest halva arbetstiden kan ta korta pauser för att prata finns i gruppen anläggningsmaskinförare m.fl. med 63 %. Av anläggningsmaskinförare m.fl. tycker 61 % att möjligheten till inflytande på arbetstakten är begränsad. 33 % av anläggningsmaskinförarna m.fl. tycker inte att man får stöd eller uppmuntran från arbetskamrater, när man behöver det. Ser man till arbetsolyckor så kan man i Arbetsmiljöverkets Statistiska meddelanden om arbetsskador Arbetssjukdomar och arbetsolyckor följa utvecklingen där grävmaskin, traktor med grävaggregat och lastmaskin, frontlastare har varit de huvudsakliga yttre faktorerna till arbetsolyckor. Se tabell 5och 6, där både män och kvinnor är representerade (Arbetarskyddsstyrelsen & SCB, 2000; Arbetsmiljöverket & SCB 2001, 2002, 2003). Tabell 5 Anmälda arbetsolyckor efter den huvudsakliga yttre faktorn grävmaskin, traktor med grävaggregat (27423) och fyra huvudsakliga händelser. Arbetstagare och egenföretagare, M+K. Årtal Skadad av maskin, föremål i rörelse Träffad av fallande föremål Fall av person Totalt (dödsfall) (0) (3) (1) (2) Tabell 6. Anmälda arbetsolyckor efter den huvudsakliga yttre faktorn lastmaskin, frontlastare (11263) och fyra huvudsakliga händelser. Arbetstagare och egenföretagare, M+K. Årtal Skadad av maskin, föremål i rörelse Träffad av fallande föremål Fall av person Fordonsolycka Fordonsolycka Totalt (dödsfall) (2) (0) (1) (2)

14 14 Tabell 7 visar antalet anmälda arbetsolyckor efter huvudsaklig händelse för yrkesgruppen anläggningsmaskinförare m.fl. mellan åren 1998 och 2001 (Arbetarskyddsstyrelsen & SCB, 2000; Arbetsmiljöverket & SCB 2001, 2002, 2003). Tabell 7. Anmälda arbetsolyckor för yrkesgruppen anläggningsmaskinförare m.fl. (8332) efter huvudsaklig händelse. Arbetstagare och egenföretagare, M+K. Årtal Skadad av maskin, föremål i rörelse Träffad av fallande föremål Fall av person Fordonsolycka Totalt (dödsfall) (1) (2) (1) (4) Från och med året 2002 finns inte de mer detaljerade faktorerna med i de publicerade sammanställningarna från Arbetsmiljöverket. Försäkringskassan (data sammanställt av Byggindustrins Centrala Arbetsmiljöråd, BCA) BCA s data bygger på anmälningar av arbetsolyckor med minst en dags frånvaro och samtliga arbetssjukdomar till Försäkringskassan (BCA, 2007). Skriften har delat upp statistiken inom byggverksamheten på olika branscher. Här redovisas endast arbetsolyckornas statistik och endast för branscherna bygg och anläggning samt för maskinentreprenad. Maskinentreprenad definieras här som uthyrning av maskiner med förare, och omfattar inte förare anställda i bygg- och anläggningsföretag registrerades olyckor i bygg- och anläggningsbranschen (av sysselsatta) med en frekvens på 13,6 olyckor per 1000 sysselsatta. Den vanligaste händelsen (avvikelsen) var fall av person (22%, oavsett höjd), sedan kommer förlorad kontroll över verktyg (18%), därefter kroppsrörelse med fysisk överbelastning (16%), ras, fall, bristning av material (13%) och sedan förlorad kontroll över hanterat föremål (9%), förlorad kontroll över maskin (7%) och förlorad kontroll över fordon, transportmedel (7%). Inom maskinentreprenad, med sysselsatta, rapporterades 38 arbetsolyckor med en frekvens på 12,3 olyckor per 1000 sysselsatta år Den vanligaste händelsen (avvikelsen) var fall av person (31%, oavsett höjd), därefter följer förlorad kontroll över fordon, transportmedel (21%), förlorad kontroll över maskin (11%) och förlorad kontroll över handverktyg, redskap (11%). Händelsen ras, fall, bristning av material (8%) är mindre vanligt än inom byggoch anläggning. Statistiken visar tydligt hur fordons- och maskinolyckor är vanligare inom maskinentreprenadbranschen, men framförallt fallolyckorna.

15 15 Handböcker mm för branschen Arbetsmiljöverket Grunden i lagstiftningen om arbetsmiljön finns i arbetsmiljölagen, AML, som bestäms av riksdagen och den ger de yttre ramarna för vad som gäller för miljön på jobbet. Arbetsmiljöverket har sedan fått regeringens uppdrag att mer i detalj reglera vad som ska gälla. Arbetsmiljöverket ger ut en författningssamling, AFS, med föreskrifter och allmänna råd som preciserar vilka krav som ska ställas på arbetsmiljön. Föreskrifter som är viktiga för entreprenadområdet är: AFS 1999:03, Byggnads- och anläggningsarbete. Reglerna grundar sig på EU:s byggplatsdirektiv. Föreskrifterna riktar sig till alla som har ansvar för byggnads- och anläggningsarbete, även byggherrar. Innehåller bl.a. regler om transport av material på byggplatser, takarbete, vägarbete och skyddsnät. AFS 1993:10 - Maskiner och andra tekniska anordningar. Motsvarar EU:s maskindirektiv. AFS 2001:01 - Systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskriften handlar om att arbetsmiljön ska hanteras som en naturlig del i den dagliga verksamheten. AFS 2000:42 - Arbetsplatsens utformning. Föreskriften innehåller regler om utformning av arbetslokaler, arbetsplatser och personalutrymmen. Entreprenadhandboken 2008 (ME, 2008) Handboken ges ut till alla medlemmar i Maskinentreprenörerna och tar upp det viktigaste som en arbetsgivare bör veta. Boken tar i korthet upp vad arbetsmiljöarbete och krishantering innebär. Boken tar även upp vad som gäller enligt maskindirektivet och de olika föreskrifterna som Arbetsmiljöverket ger ut. Maskinförares arbetsmiljö hur var det här då? (Nilsson & Rose) Beskriver kort både om belastningsskador och om arbetsolycksfall i branschen. Den vanligaste arbetsolyckan är fall av person (30 %). Fall av person sker ofta vid i- och urstigning av maskinen. Näst efter kommer fordonsolyckor och olyckor orsakade av maskin eller föremål i rörelse med 15 % vardera. Drygt 1 av 100 (1,1 %) drabbas av en arbetsolycka. I genomsnitt leder arbetsolyckorna till ungefär en månads sjukskrivning. Föraren är medveten om risken att andra runt maskinen kan skadas och det upplevs som påfrestande. Både tillbud och olyckor sker. En förare har sagt: stress när man jobbar i stan och det är trångt, trafik och avgaser och att hålla ordning på trafikanter. Det är ingen som respekterar en vägarbetare, det har vi problem med allihop. Man blir tröttare när man har trafik runt om sig hela dagen. Tips till en bättre arbetsmiljö är bättre belysning, t ex xenon-ljus, på maskinerna. Backkameror på maskinerna är ett annat exempel på hjälpmedel som kan minska risken för skada på personer i omgivningen. Det är viktigt att gå igenom en

16 16 maskin, med till exempel en checklista, innan köp för att få bästa arbetsmiljö, både för föraren och personer utanför maskinen. Skriften säger vidare att kostnaderna för företaget, pga arbetsrelaterade personskador, ligger i storleksordningen en tredjedel av företagets vinst. Schakta säkert säkerhet vid schaktning i jord (Arbetsmiljöverket & SIG, 2007) Boken ger en vägledning i att schakta säkrare, med ingående beskrivning i hur olika jordar fungerar, samt hur man till exempel kan sponta säkert vid olika situationer. Många olyckor sker i onödan enligt skriften och kam undvikas med mer kunskap om hur jord och vatten fungerar. Personer begravs helt eller delvis och blir träffade an jordmassor, stenar, maskiner och tung utrustning. Prevention och praktisk ergonomi (Galaxen, 2005) Skriften tar upp ämnet ergonomi på ett lättsamt sätt, med många bilder. Skriften riktar sig dock mest till byggarbetare med handhållna maskiner. Förare och maskiner i bygg- och anläggningsbranschen Vägledning till aktuella regler gällande jordförflyttande maskiner och kranar (BYN, 2004) Skriften tar upp de utbildningskrav, lagar och regler som gäller för maskinförare av sådana maskiner och arbetsgivare med tanke på arbetsmiljön. Hemsidor Det finns flera hemsidor som tar upp arbetsmiljöfrågor inom entreprenadsektorn. Maskinentreprenörerna: Prevent: Vägverket: NIOSH i USA: Enkätstudien 142 förare svarade på enkäten, som bland annat lämnades ut till förmedlingsföretag runt om i Sverige samt lades ut på Internet i en webbversion på Maskinentreprenörernas hemsida. Enkäten fylldes i frivilligt och var helt anonym för dem som ville det. 75 % av förarna var egenföretagare och 25 % var anställda. De flesta, 74 %, var grävmaskinister, 13 % var lastmaskinsförare, 4 % lastbilsförare och 8 % körde annan maskin. 33 procent av förarna var äldre än 55 år och 29 procent var mellan 45 och 54 år gamla. Resten, 38 %, av förarna var yngre än 45 år. De flesta, 74 %, hade jobbat längre än 10 år i sitt yrke. Andelen yngre förare ökade på grund av internetversionen av enkäten, som 31 stycken svarade på. Andelen förare som svarade på webbversionen och som var yngre än 45 år var 65 % mot 38 % i hela enkätstudien, inklusive webbversionens resultat. Samtidigt hade endast 35 % av svaranden på internetenkäterna arbetat i mer än 10 år i sitt yrke, jämfört med 74 % sett till hela enkätstudien.

17 17 Figur 2 till figur 4 visar hur stor andel av förarna som hade varit med om de olika händelserna enligt resultatet från samtliga enkäter. Staplarna som visar att händelsen skett fler än fem gånger visar hur stor den andelen av samtliga svaranden är. 100% 90% 80% 70% 60% Tappat redskap på maskin Tappat redskap från skopan Tappat last från redskap Varit med om ras 50% 40% 30% 20% 10% 0% JA JA > 5 ggr NEJ Figur 2 Andel förare (procent) som varit med om att tappa redskapet på maskinen och från skopan samt tappat last från redskap eller varit med om ras. 100% 90% 80% 70% 60% Påkörd av arb.fordon Påkörd av annat fordon Kört på något framför Backat på något 50% 40% 30% 20% 10% 0% JA JA > 5 ggr NEJ Figur 3. Andel förare (procent) som varit med om att bli påkörda av arbetsfordon och annat fordon (t ex bil), samt som kört på något framför och bakom maskinen.

18 18 100% 90% 80% 70% Arbetsolycka Tillbud 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% JA JA > 5 ggr NEJ Figur 4. Andel förare (procent) som varit med om en arbetsolycka samt ett tillbud. Figur 2 4 visar att 47 % av förarna någon gång hade tappat redskapet på maskinen och 4 % hade gjort det fler än fem gånger. 40 % hade tappat redskap från skopan. 6 % hade tappat redskap från skopan fler än fem gånger. 52 % hade tappat last från redskapet/flaket och 6 % hade tappat last från redskapet fler än fem gånger. Knappt 21 % hade blivit påkörda av ett annat arbetsfordon. 30 % hade blivit påkörda av annat fordon (t ex bil). 29 % hade någon gång kört på något framför maskinen medan 63 % hade backat på något. 49 % av förarna hade någon gång varit med om ett ras och 5 % av förarna hade varit med om ras fler än fem gånger. 62 % av förarna hade varit med om ett tillbud och 12 % av alla förare fler än fem gånger. 21 % av förarna hade varit med om en arbetsolycka. Enkätresultaten visade också att hälften av förarna hade fått information om några av de ovanstående riskerna under sin utbildning och 38 % hade fått information om alla risker i enkäten. 11 % av förarna angav att de inte alls hade fått information om riskerna under sin utbildning. 65 % av förarna ansåg att riskerna var störst vid körning bakåt och inte vid körning framåt (4 %) eller att riskerna var störst vid skopan/redskapet (24 %). Andra risker som nämndes av förarna var bland annat klämningsrisken vid motvikten på grävmaskinen samt olåsta redskap. 5 % nämnde att människor som vistades runt maskinen var den största risken. Flera förare, 10 %, hade markerat två av riskerna och den vanligaste var då även vid skopan/redskapet.

19 19 Grävmaskinförare För de förare som angivit att de oftast kör grävmaskin, 105 stycken, ser diagrammen med de upplevde händelserna ut så här (se figur 5 till figur 7): 100% 90% 80% 70% 60% Tappat redskap på maskin Tappat redskap från skopan Tappat last från redskap Varit med om ras 50% 40% 30% 20% 10% 0% JA JA > 5 ggr NEJ Figur 5. Andel grävmaskinförare (procent) som varit med om att tappa redskapet på maskinen och från skopan samt tappat last från redskapet eller varit med om ras.

20 20 100% 90% 80% 70% 60% Påkörd av arb.fordon Påkörd av annat fordon Kört på något framför Backat på något 50% 40% 30% 20% 10% 0% JA JA > 5 ggr NEJ Figur 6. Andel grävmaskinförare (procent) som varit med om att bli påkörda av arbetsfordon och annat fordon (t ex bil), samt som kört på något framför och bakom maskinen. 100% 90% 80% 70% Arbetsolycka Tillbud 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% JA JA > 5 ggr NEJ Figur 7. Andel grävmaskinförare (procent) som varit med om en arbetsolycka samt ett tillbud. Figur 5 till 7 visar en viss skillnad mot svaren från samtliga förare, framför allt var frekvensen något högre för grävmaskinisterna vid händelserna tappat redskap på maskin, tappat redskap från skopan och varit med om ras.

21 21 Lastmaskinförare Lastmaskinförarna (19 stycken), de flesta hjullastarförare, har svarat på enkäten enligt nedan (se figur 8 till figur 10): 100% 90% 80% 70% 60% Tappat redskap på maskin Tappat redskap från skopan Tappat last från redskap Varit med om ras 50% 40% 30% 20% 10% 0% JA JA > 5 ggr NEJ Figur 8. Andel lastmaskinförare (procent) som varit med om att tappa redskapet på maskinen och från skopan samt tappat last från redskapet eller varit med om ras. 100% 90% 80% 70% 60% Påkörd av arb.fordon Påkörd av annat fordon Kört på något framför Backat på något 50% 40% 30% 20% 10% 0% JA JA > 5 ggr NEJ Figur 9. Andel lastmaskinförare (procent) som varit med om att bli påkörda av arbetsfordon och annat fordon (t ex bil), samt som kört på något framför och bakom maskinen.

22 22 100% 90% 80% 70% Arbetsolycka Tillbud 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% JA JA > 5 ggr NEJ Figur 10. Andel lastmaskinförare (procent) som varit med om en arbetsolycka samt ett tillbud. Figur 8 till 10 visar en tydlig likhet mot svaren från grävmaskinförarna och det var att frekvensen var nästan lika hög för att ha tappat redskap från skopan. Lastmaskinförarna har inte blivit påkörda i samma utsträckning som grävmaskinisterna, men har i en större utsträckning kört på något framför eller bakom maskinen. Ungefär lika stor andel av lastmaskin- som grävmaskinförarna hade varit inblandad i en arbetsolycka eller varit med om ett tillbud. Intervjustudien Intervjustudien gjordes via telefon under augusti 2007 till och med januari 2008 och elva personer deltog (bilaga 2). Fyra var grävmaskinister, tre var anläggare, två arbetade inom utbildnings- och försäljningsområdet och två var lastbilschaufförer med erfarenhet som grävmaskinister sedan tidigare. Grävmaskinisterna, liksom lastbilschaufförerna, hade fyllt i enkäten tidigare och på eget initiativ lämnat sina kontaktuppgifter där. Grävmaskinförarna gav under intervjun kontaktuppgifter till anläggare i sina arbetslag (3 stycken), som svarade på samma frågor. Grävmaskinförarna tyckte att stadsmiljön var den jobbigaste att arbeta i, framförallt där många brukar cykla. Flera berättade om händelser där cyklister cyklat innanför avspärrningarna med risk för sina egna liv. Schaktarbeten, såsom ledningsarbeten, är också förknippade med risker, framförallt genom att grävmaskinen kan glida ner i schakten genom att det blir ras. Grävmaskinisterna ser inte några större risker runt maskinen bara föraren och anläggaren/-na har ögonkontakt hela tiden. Det händer dock att skopan släpper från bommen på grund av elfel, eller att den inte har kopplats på ordentligt. Vid lyft kan kättingar gå av och sådana händelser är svåra att förutse. Anläggarna känner en viss oro för att bli träffade av skopan/redskapet, vilket skiljer sig något från grävmaskinisternas syn. Men de ser vikten av att ha

23 23 ögonkontakt med föraren av grävmaskinen. Ingen av de tre intervjuade anläggarna hade varit med om någon olycka. Både grävmaskinförare och anläggare berättade att en av de största riskerna uppstår då de jobbar med varandra för första gången och inte har hunnit lära känna varandras arbetssätt. Lastbilschaufförerna, som också hade erfarenhet av grävmaskinkörning, tyckte inte att det fanns några större risker i yrket. Lastning och lossning var exempel på moment där det fanns risk för att tillbud och olyckor skulle kunna ske. Framför allt då lasten kan ramla ner från skopan, pallgafflarna och så vidare på maskinen som lastar/lossar. Ingen av förarna hade råkat ut för en arbetsolycka, men hade varit med om något enstaka tillbud. Den ena lastbilschauffören hade tidigare jobbat som grävmaskinist i 20 år och körde nu lastbil vid bygg- och anläggningsarbeten. Han såg en stor risk vid arbeten på byggen inne i städer där oskyddade trafikanter förekommer. En gång för flera år sedan hade en person gått mellan grävmaskinen och skopan vid brytning av tjock asfalt, trots att arbetsplatsen var väl märkt, Han berättade att det upplevdes som mycket olustigt. En risk finns också vid tippning av last från lastbilsflak då flaket står upprätt, bilen är mindre stabil då. Gymnasieläraren tycker att det viktigaste vid gräv- och lyftarbeten är att föraren har ögonkontakt med alla som han arbetar med runt maskinen. Det är också viktigt att lastbilschaufförer håller sig utom arbetsområdet och inte heller sitter i lastbilen vid lastning. Det är dessutom viktigt att rätt redskap används vid lastning/lossning. Det kan uppstå stora risker vid lastning/lossning med pallgafflar då lasten sitter löst på gafflarna. Det är också viktigt att man kontrollerar att redskap/skopa sitter fast ordentligt på maskinen. Rangordning av risker Projektgruppen diskuterade kring de slutsatser man kan dra av det som framkommit och man beslutade att övningar som innebär lastning/lossning av transportfordon som lastbil bör ingå, liksom övningar där maskinföraren ska ta hänsyn till och samverka med anläggningsarbetare. I denna övning blir ögonkontakt mellan förare och anläggningsarbetare samt uppmärksamhet på anläggningsarbetarens tecken en viktig del. En lämplig övningsmiljö är rörschakt där maskinisten ska jobba med att sätta brunn och lägga rör och där anläggaren befinner sig i rörgraven. Övningar kan utformas så att de kan utföras var för sig och därefter läggas samman till multipla övningar där eleven ska kombinera olika moment i samma övning. Därefter ska simulatorn om möjligt ha övningar i trafikmiljö.

24 24 Utvecklade övningsmoment Tre övningar utvecklades till simulatorn med målet att höja säkerhetsmedvetandet hos eleverna. Dessutom togs en fjärde övning fram, där eleverna ska utföra alla övningar efter varandra. I alla övningar loggas tiden som övningen tar, om eleven tappar last, om eleven stöter i något föremål eller människa samt kör på någon med maskinen. De fyra nyutvecklade övningarna är: 1) Lossa en lastbil a) Lossa en lastbil med lastpallar Syftet med övningen är att lära sig att lossa en lastbil med pallar med plattor. Avlastningen från lastbilen ska ske med ett säkerhetstänkande under hela övningen. b) Lossa en lastbil med betongrör Syftet med övningen är att lära sig att lossa en lastbil med betongrör. Avlastningen från lastbilen ska ske med ett säkerhetstänkande under hela övningen. c) Lossa en lastbil med betongringar Syftet med övningen är att lära sig att lossa en lastbil med betongringar. Avlastningen från lastbilen ska ske med ett säkerhetstänkande under hela övningen. 2) Sätta betongbrunnar och lägga betongrör Syftet med övningen är att lyfta och bära tunga föremål med grävmaskinen och sedan placera dessa med precision. Övningen ska utföras med ett säkerhetstänkande under hela övningen. 3) Utplacering av lastpallar i en trafiksituation Syftet med övningen är att lyfta och placera ut lastpallar i en stressad trafiksituation. Lastpallar med betongplattor ska placeras ut på trottoaren hos anläggningsarbetarna. Övningen ska utföras med ett säkerhetstänkande under hela övningen. 4) Multiövning Syftet med multiövningen är att utföra de ovanstående arbetsmomenten efter varandra på ett säkert och rationellt sätt.

25 25 Diskussion Resultaten från litteraturstudien, med både vetenskapliga artiklar och sammanställd statistik, samt enkät- och intervjustudien visar på ett antal riskmoment som uppstår regelbundet. Det är framför allt backningsolyckor som trätt fram ur materialet men också fall där personer blivit eller kunnat bli träffad av bommen, skopan eller annat redskap på mobila arbetsmaskiner. Olyckor som uppstått vid ras av olika slag redovisas också i några vetenskapliga artiklar samt i intervju- och enkätsvaren. Litteraturstudien visade på flera olycksfallsfaktorer där en bättre utbildning, till exempel en simulator, kan minska riskerna. Pratt et al (2001) visade till exempel att de flesta olyckorna drabbar de yngsta förarna i åldrarna år och därefter förare i åldersgruppen år. Störst risk att drabbas av en olycka hade dock förare i åldrarna över 65 år och därefter i åldersgruppen år. Att ge de yngre förarna en bättre utbildning i säkerhetsfrågor medför en stor chans till minskade olyckstal. Resultaten från studien som Pratt et al (1997) gjorde tyder på att det är vanligt att de som förolyckas blir påkörda av mobila arbetsmaskiner eller att de blir träffade av bommen eller skopan och för att komma tillrätta med de riskerna så måste riskmedvetenheten höjas bland maskinförarna. De övningar som har tagits fram i detta projekt har därför stor chans att minska den typen av olyckor, då alla övningar kräver uppmärksamhet runt maskinen och inte bara på det arbetsmoment som ska utföras. Statistiken från AFA Försäkring visar på att grävmaskiner är den mobila arbetsmaskin som oftast är inblandad i allvarliga olycksfall, som leder till sjukfrånvaro eller i värsta fall medicinsk invaliditet. Enkätsvaren, tillsammans med intervjusvaren, visar tydligt vilka händelser som oftast riskerar att orsaka en olycka eller ett allvarligt tillbud. Drygt hälften av grävmaskinförarna som svarade på enkäten hade tappat redskapet på maskinen, tappat last från redskapet och varit med om ras. Knappt hälften hade någon gång tappat redskap från skopan, vilket kan hända om redskapet i skopan inte är lastat på rätt sätt. I intervjuerna svarade anläggarna att de känner en viss oro för att bli träffade av skopan eller redskapet på grävmaskinen. Denna oro är befogad med tanke på de resultat som enkäten och litteraturstudien visat. Den händelse som flest grävmaskinförare, drygt 60 %, svarade att de hade varit med om var att backa på något, vilket lätt kan leda till personskador om någon är i vägen. Resultaten av enkäten pekar tydligt på hur vanligt det är att ett tillbud men också ett arbetsolycksfall sker. En femtedel av svaranden på enkäterna hade varit med om en arbetsolycka och knappt två tredjedelar om ett eller flera tillbud. En förare av åtta svarade att de hade varit med om ett tillbud fler än fem gånger under sin yrkesverksamma tid. Slutsats Att öva i en simulator med de övningar som tagits fram i projektet (till den befintliga grävmaskinsimulatorn) kan därför ses som en bra satsning för att få ner antalet arbetsolycksfall inom entreprenadbranschen.

26 26 Referenser Litteratur AFA Försäkring, 2007a. Allvarliga arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro AFA Försäkring. Arbetarskyddsstyrelsen & SCB, Arbetssjukdomar och arbetsolyckor Arbetsmiljöverket & SCB, Arbetssjukdomar och arbetsolyckor Arbetsmiljöverket & SCB, Arbetssjukdomar och arbetsolyckor Arbetsmiljöverket & SCB, Arbetssjukdomar och arbetsolyckor Arbetsmiljöverket & SCB, Arbetsmiljön Statistiska meddelande AM 68 SM Arbetsmiljöverket & SCB, Arbetsmiljön Statistiska meddelande AM 68 SM BCA, Arbetsskador i byggverksamhet BCA 2007:1. BYN, Förare och maskiner i bygg- och anläggningsbranschen Vägledning till aktuella regler gällande jordförflyttande maskiner och kranar. Galaxen, Prevention och praktisk ergonomi. CGB CentralGalaxen Bygg AB. Haslam, R.A., Hide, S.A., Gibb, A.G.F., Gyi, D.E., Pavitt, T., Atkinson, S. & Duff, A.R Contributing factors in construction accidents. Applied ergonomics, 36, pp McCann, M Heavy equipment and truck-related deaths on excavation work sites. Research note. Journal of safety research, 37, pp ME, Maskinentreprenadhandboken. ME, Arbetsmiljöregler för anläggningsmaskinföretag. ME & FBA, Ansvar i samverkan. Mohan, S. & Zech, W.C Characteristics of worker accidents on NYSDOT construction equipment. Journal of Safety Research, 36, pp Müngen, U. & Gürcanli, G. E Fatal traffic accidents in the Turkish construction industry. Safety Science, 43, pp Nilsson, B. & Rose, L Förbättrad arbetsmiljö för anläggningsmaskinförare. Prevent. Nilsson, R & Rose, L. Maskinförares arbetsmiljö hur var det här då? ISBN