Datoranvändning på institutionen för datavetenskap
|
|
- Håkan Lindström
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Datoranvändning på institutionen för datavetenskap Johan Ekbäck, Camilla Nyberg, Gustav Svensson, Mikael Söderberg, Michael Thörning,
2 Sammanfattning Den här rapporten utreder hur studenter upplever att arbeta med datorer på universitetet, såväl egna bärbara datorer som datorer som finns i datorsalarna. Dessa salar finns i B-huset vid institutionen för datavetenskap på Linköpings Universitet. Alternativet till studenter som arbetar i datorsalarna är de som har tillgång till egna bärbara datorer. Studien presenterar hur många studenter som har inhandlat en egen bärbar dator under studietiden samt vad orsaken är till att de köper en egen bärbar dator. Vi kommer även ta upp vad studenterna anser när det gäller arbetsmiljön i datasalarna samt vad det är för typer av program som de använder. Studien har utförts med litteraturstudier i kombination av enkätundersökning av studenter som går vid olika program på Linköpings Universitet. I undersökningen kommer vi fram till flera överraskande resultat bl.a. att datorsalarna är väldigt frekvent använda. Olika studenter har givit sin syn på arbetsmiljön, vilka olika typer av dataprogram som de använder, vad de utför för arbetsuppgifter samt hur ofta de använder en dator i datasalarna jämfört med en egen bärbar dator. 2
3 Innehåll 1 Inledning Bakgrund Syfte Frågeställning Avgränsning Målgrupp Metod/ansats Kvalitativ studie vs. kvantitativ Positivism och hermeneutik Datainsamlingsmetod Primärdata Val av studieobjekt Studiens upplägg Sekundärdata Teori Bärbar dator Stationär dator Teknikstöd Studieform PUL (Programutvecklingslaboratorium) Empiri Analys Slutsatser Reflektion
4 1 Inledning 1.1 Bakgrund Vi har under våra år på Systemvetenskapliga programmet noterat att användandet av egna bärbara datorer har ökat. Bara i vår arbetsgrupp har fyra personer av fem valt att inhandla bärbara datorer under sina tre år av studier här på universitetet. Vi har även noterat att fler av våra klasskamrater har inhandlat bärbara datorer under sin studietid. Vi läser det systemvetenskapliga programmet och har läst ett flertal kurser på institutionen för datavetenskap (IDA) under vår studietid. Vi har i allt större utsträckning fått tillgång till trådlöst nätverk i universitetets lokaler vilket har medfört att vår arbetssituation har blivit mera flexibel eftersom man inte är bunden till datasalarna. Vi har många grupprum vilka vi kan boka för att genomföra grupparbete utan att bli störda av andra studenter. När man arbetar i grupprum är det bra om någon har med sig en bärbar dator så att all information som vi kommer fram till kan dokumenteras direkt. Följande faktorer tror vi kan påverka att studenter väljer att köpa bärbara datorer: viljan att arbeta avskilt (grupprum) stor del av studierna bedrivs i projektform bärbara datorer har blivit billigare Tekniken skapar nya möjligheter till andra arbetsformer och vi vill utreda vad studenterna anser om att arbeta vid de stationära datorerna i datorsalarna jämförbart med dem som arbetar med sin bärbara dator. Vi är även intresserade att se vad för typer av program som studenterna använder samt hur de upplever arbetsmiljön vid de stationära datorerna gentemot bärbara datorer. 1.2 Syfte Syftet med vår rapport är att ge en bild över användandet av datorsalar och egna bärbara datorer. Rapporten ska klargöra varför en del studenter väljer att använda datorsalarna och andra sina egna bärbara datorer. Denna rapport ingår som en del i projektarbetet som även behandlar hur man utformar en kunskapsprojektering (KP). Projektarbetet är en del i kursen samhällsvetenskaplig kunskapsbildning.
5 1.3 Frågeställning Vi kommer att undersöka vilka faktorer som påverkar den ökade användningen av bärbara datorer. Föredrar studenterna att använda egna bärbara datorer eller universitetets datorsalar? Har arbetsmiljön i IDA:s lokaler någon betydelse vid valet av datoranvändning. 1.4 Avgränsning Vi har i vår studie gjort flera avgränsningar. Vi kommer att utvärdera datoranvändandet i IDA:s lokaler även om det finns flera lokaler på universitetet. Vi har valt att göra detta på en övergripande nivå och vi kommer inte att fördjupa oss i vad som är specifikt med en bra eller dålig miljö. Vi kommer inte att behandla yttre ekonomiska orsaker som kan påverka valet att köpa en bärbar dator. Vi kommer inte att fokusera på vad som utgör en bra eller dålig arbetsmiljö i datorsalarna, utan ser endast arbetsmiljön i sig som en bidragande faktor i valet mellan datorsal eller egen bärbar dator. Vi kommer inte att behandla exakt vad studenterna gör vid sina datorer utan endast vilka typer av program de använder sig av och hur mycket tid de ägnar åt skolarbete. Det finns många olika datorsalar som kan användas som studieobjekt men vi kommer endast att behandla IDA:s PC-datorsalar och IDA:s SUN-datorsalar i vår undersökning. Det är endast studenter som genomgår kurser vid IDA som vi använder i vår undersökning. 1.5 Målgrupp I första hand riktar vi oss till studenter som läser kursen Samhällsvetenskaplig kunskapsbildning, dessa kursdeltagare kommer att få ta del av vårt resultat under ett seminarium enligt kursens agenda. Även andra intressenter är välkomna att ta del av vår rapport, exempelvis datoradministrativ personal på universitetet. Det finns även möjlighet att använda denna rapport i syfte att fortsätta undersöka användandet av datorer. 1.6 Metod/ansats Denna studie är gjord i lokaler vid IDA institutionen på Linköpings Universitet. Studien är empiriskt kvantitativ och har ett förklarande syfte. Utifrån det enkätmaterial som samlats in har underlaget analyserats ur ett hermeneutiskt perspektiv, där generella egenskaper och sammanhang från enkätundersökningen tolkats för att få en vidare förståelse (Lundahl/Skärvad, 1999). Metodkapitlet inleds med bakgrundsinformation gällande vetenskapsmetodik för att ge läsaren ökad förståelse beträffande val av metod, samt för att ge ökade förutsättningar för läsaren att få behållning av innehållet Kvalitativ studie vs. kvantitativ Denna studie har bedrivits med en kvantitativ ansats. Den är grundad i vår önskan att få insikt om det grundläggande, det särpräglade/karaktäristiska i den studerade miljön. 5
6 Kvantitativa studier används främst inom naturvetenskap, men även inom samhällsvetenskap, då har studierna oftast som syfte att kartlägga varför olika företeelser uppträder och det praktiska syftet är ofta att påverka dessa orsaksfaktorer när man väl hittat dem, således en form av kontroll och förändring. Om man vill veta hur bestämda egenskaper fördelar sig hos ett stort antal människor är en kvantitativ frågeundersökning en bra ansats. (Repstad, 1999) I dessa fall är ofta informationen som samlas in standardiserad och samtliga tillfrågade ska besvara samma frågor (Lundahl/Skärvad, 1999) Positivism och hermeneutik Positivism är en filosofisk och vetenskapsteoretisk riktning som hävdar att all forskning måste bygga på konkret observation och endast sträva efter att fastslå objektivt säkra fakta med ursprung från naturvetenskapen som ideal. Hermeneutik är den vetenskapsteoretiska riktning som framhäver betydelsen av förståelse och inlevelse i human- och samhällsvetenskaperna, ordet kommer från det grekiska ordet hermeneuein som betyder uttyda, tolka (Nationalencyklopedin, 2008) Datainsamlingsmetod Datainsamling delar vi upp i två grupper där primärdata är den information som genererats vid enkäterna och sekundärdata som är av mer teoretisk karaktär, d.v.s. litteratur, artiklar och rapporter. Förundersökning Vi utförde en förundersökning av våra enkätfrågor för att se om frågor och svarsalternativ var tydligt utformade samt om de genererade ett relevant resultat. Denna undersökning omfattades av ett fåtal studenter. Enkätundersökning Vi har valt att arbeta med enkäter eftersom vi vill få kvantitativ data till undersökningen där vi kommer att kunna göra en välgrundad sammanställning i en rapport. Även vissa öppna frågor förekom i form av ett extra alternativ kallat annat. På så sätt får vi med många frågor på ett effektivt sätt och en större spridning på respondenterna. Genom att ta reda på vilka studenter som har tillgång till datorsalarna får vi ytterligare bakgrund om respondenterna. Vi har valt att göra på detta sätt eftersom vi tror att de data vi kommer få in kommer att påverkas mycket på just denna faktor. Datasammanställning Efter att enkäterna delats ut och fyllts i av studenterna sammanställde vi dessa data i Excel och kunde sedan få ut grafer utifrån dessa. En del respondenter valde att inte svara på vissa frågor, dessa frågor uteslöts i sammanställningen för just de respondenterna. De öppna frågorna som förekom i enkäten sammanfattades endast som Annat i graferna. De data som faktiskt skrevs under annat-alternativen sammanfattade vi därefter i rapporten som en beskrivningstext under graferna. 6
7 1.6.4 Primärdata Datainsamlingen har genomförts via en enkätundersökning. D.v.s. att vi på förhand bestämde vilka frågor som respondenterna ska få ta del av. Vi använde oss av ett standardiserat enkätformulär som varje respondent fick svara på. Förundersökningen möjliggjorde att vi täckte de flesta varianter av svarsalternativ Val av studieobjekt Vi beslutade tidigt att rapporten skulle baseras på enkätundersökning. Vi diskuterade olika ämnen och fenomen, men beslutade oss sedan för att undersöka något som fanns i vår närhet. Vi inriktade oss på att studera användandet av datorer på IDA:s institution, vilket är ett ämne som berör oss alla och som vi har erfarenheter av Studiens upplägg Genom att först studera ämnet i fråga ska vi utveckla en enkät där studenter som har tillgång till datorsalarna på IDA får svara på. Utifrån de data vi får in skall vi göra en sammanställning och komma fram till ett antal slutsatser. Detta är de olika faserna under genomförandet av kunskapsutvecklingen: Studie av ämnet Utformning av kunskapsprojektering Utformning av enkät Utdelning av enkät Sammanställning av data Slutsatser/Resultat Sekundärdata Sekundärdata består av litteratur, artiklar och rapporter. Vi har främst använt litteratur på Linköpings Universitetsbibliotek samt Internet för att hitta data i publicerade artiklar och rapporter inom ämnesområdet. 7
8 2 Teori 2.1 Bärbar dator En bärbar dator är en persondator som utformats så att den är lätt att bära med sig. Engelskspråkiga ord som är mer eller mindre synonyma är notebook, laptop med flera. (Blair, 2007) En bärbar dator är en mindre batteridriven enhet, en portfölj som enkelt kan transporteras och smidigt tas fram för att utnyttjas på t ex flygplan, bibliotek, tillfälliga kontor eller i ett möte. Bärbara datorer kostar generellt mer än stationära datorer med samma prestanda därför att de är svårare att designa och tillverka. Bärbara datorer har ofta en väldigt tunn skärm, sedermera finns det också olika musvarianter som touch-pad, snurrboll eller en pinne.(ibid) De första bärbara datorerna som lanserades skiljer sig ganska markant från dagens datorer. Ofta användes en liten skärm som var av den traditionella typen med bildrör, skärmen skyddades vid transport av tangentbordet. Dessa typer av datorer var mer släpbara än bärbara men används faktiskt ännu idag för vissa tillämpningar, ofta för att de kan byggas/uppgraderas med samma typer av komponenter som i en stationär dator. (Schembri, 2007) År 1990 kostade en bärbar dator (exempel IBM/PS/S/2 )ca kr medans det i år är möjligt att köpa en bärbar Lenovo (tidigare IBM) för ca kr. På 17 år har priset reducerats med ca 91 %. (Pricerunner 2008)(Statskontoret 1990). Sedan hösten 2006 har priset på bärbara datorer rasat. Det beror på priskrig mellan processortillverkarna (Intel och AMD), vilket i sin tur har medfört att priser på bärbara datorer minskat med 20 procent. LCD-skärmar har också fallit i pris i och med den svaga dollarkursen. Samtidigt som datorernas kapacitet har ökat. Med dessa indikationer har försäljningen av bärbara datorer ökat. (DN, 2007) 2.2 Stationär dator Om man slår upp ordet stationär i ett uppslagsverk kan man hitta betydelsen orörlig, fast och på samma plats. En stationär dator är således en dator som oftast står på samma fysiska plats och inte är byggd för att ständigt kunna förflyttas. (Statskontoret, 1991) 2.3 Teknikstöd Beroende på hur datateknik och människa interagerar skapas det ett beroende av hur tekniken är utformad och används. Datorn kan ge stöd till att exempelvis planera, utföra och kontrollera arbetsmoment men detta ställer krav på användaren. Ny teknik har i många sammanhang medfört ett ökande krav på uppmärksamhet, koncentration, uthållighet samt snabbhet i beslut och handling. När nytt teknikstöd introduceras i en arbetssituation där användaren redan arbetar utifrån fasta rutiner kan det bli konflikter. Det är när användaren lär sig behärska verktyget som användaren kan utföra ett arbetsmoment på ett mera automatiskt sätt. (Lennerlöf, 1993) 8
9 Datorn bör tjäna som ett stöd för användare för att underlätta ett arbete samt utföra och understödja olika handlingar. En arbetsmiljö som inte är bra och effektiv för att utföra ett arbete är trånga lokaler, hög temperatur, störande ljud samt olämplig belysning. När svarstiderna är för långa och varierande skapar det i sig en stressfaktor. För långa svarstider kan i sin tur leda till ofrivilliga pauser och påtvingade overksamhet och man upplever då datorn som att det är den som är styrande. (ibid) Människa-dator interaktion innebär ett samspel mellan två parter där människans avsikt med interaktionen är att definiera målen. Människan är den part som kännetecknas av flexibilitet och allmän problemlösningsförmåga medan datorn i dagsläget vanligen är mer en enkel regelstyrd enhet och har dålig förmåga att anpassa sig till användarens avsikter med interaktionen. (Allwood, 1998) 2.4 Studieform Studenters huvudsakliga studieform är nu för tiden problembaserad. Det menas att man utgår ifrån en problemformulering för att sedan utföra planering och organisering av arbetet, insamlande och bearbetning av information samt kommunikation. (Andersen, 1998) Fogelström har studerat hur IT-stöd har påverkat lärarnas arbetssätt, omständigheter, förutsättningar vid deras undervisning. Studien tar även upp vad studenter anser angående IT-användningen i undervisningen samt användning av datorer i datorsalarna. Studenterna använder datorer i datorsalarna för att bland annat öka förståelse inför den studerande teorin samt att med hjälp av IT kunna visualisera det som studeras. Förutom detta så erhåller studenten en naturlig datorvana och lär sig olika programvaror som sedan även kan användas vid behov av IT-stöd i arbetslivet.(fogelström, 2005) 2.5 PUL (Programutvecklingslaboratorium) Under 1999 tillsattes en grupp för att utarbeta mål för hanteringen av IT-verksamhet under perioden på Linköpings Tekniska Högskola (LiTH). Som en del i infrastukturen ingår PUL. Där PUL:s syfte främst är att medge samarbete mellan studenter och tillhandahålla IT-stöd för lärarledda övningsuppgifter. Datorsalarna ska möjliggöra övningar på specifik mjukvara där man bara har tillgång till en begränsad mängd licenser eller där programmet inte kan köras över nätverk. I rapporten nämns även hur man kan minska behovet av PUL genom användandet av egna datorer vid exempelvis rapportskrivning. En fördel som nämns med bärbara datorer är att man kan använda dessa i en vanlig lektionssal istället för att vara knuten till en datorsal (PUL). Program som t ex hela Microsoft och Adobes sortiment hanteras vid denna tidpunkt som en licenskostnad som belastar varje enskild dator. De program med fri nyttjanderätt som utnyttjas i datorsalarna är bland annat Matlab, Mathemetica, Marple V, Labview och Staroffice.(LiTH, 1999) 9
10 3 Empiri I denna undersökning har 49 personer svarat på en enkätundersökning. De personer som har tillfrågats har befunnit sig i datorsalar, i grupprum eller i området runt om i lokalerna till institutionen för datavetenskap. Detta diagram visar hur fördelningen mellan olika program/kurser har varit på dem som har besvarat enkäten. 10
11 Detta diagram visar hur könsfördelningen är fördelad på dem som har besvarat enkäten. 11
12 Ovan kan man se hur fördelningen har varit på dem som har besvarat frågan. På denna fråga var endast ett alternativ tillåtet. 12
13 I diagrammet ovan är endast ett alternativ tillåtet och man kan se hur ofta datorstöd används när studenter är på universitetet. 13
14 I detta diagram kan man se hur länge studenter sitter vid en dator, också i detta diagram är endast ett alternativ tillåtet. 14
15 I diagrammet ovan kan man se hur mycket tid studenterna ägnar åt de olika applikationerna på datorn. Märk att på denna fråga svarar en student på alla applikationerna, det är alltså fem delfrågor. 15
16 Detta diagram visar om det är andra aktiviteter som datorer används till under tiden som studenter tillbringar i skolan. Endast ett alternativ är tillåtet i denna fråga. 16
17 I detta diagram kan man se vilka anledningar eller orsaker som gör att studenter köper en egen bärbar dator. I detta diagram är flera alternativ tillåtna. På alternativet Annat har vissa studenter svarat att de vill använda den bärbara datorn som komplement till sin stationära och att det är bra att använda en bärbar när man är på resande fot. 17
18 I diagrammet ovan kan man se vilka anledningar studenter har till att använda sin bärbara dator. Märk att flera alternativ är tillåtna. Under alternativet Annat har vissa studenter påpekat att man kan använda den bärbara datorn som ett komplement till anteckningsblock. 18
19 I detta diagram kan man se vilka faktorer som gör att studenter väljer att använda datorsalar i skolan. Även i detta diagram är flera alternativ tillåtna. Den vanligaste anledningen som kom fram under Annat är för de inte orkar bära den bärbara datorn. Andra anledningar är att de: Inte vill slita på deras bärbara dator Känner inget behov av den bärbara datorn Tycker det är smidigt att sitta i datorsalarna när man ska jobba i grupp 19
20 I diagrammet ovan ser man hur länge de som äger en bärbar dator har ägt denna. Märk att de som inte äger en bärbar dator inte har svarat på frågan. 20
21 I detta diagram får studenterna svara på några påståenden om arbetsmiljön i datorsalarna. Studenterna kan endast svara ja eller nej på påståendena. Det mest frekventa påståendet som kom fram under Annat var att ventilationen var dålig i datorsalarna. 21
22 4 Analys Vi ställde frågan till 49 studenter på IDA i en enkät, hur de tillgodoser deras datorbehov, om de använder datorsalarna, egna bärbara datorer eller både delar. Vi fann att 28,6% använder egna bärbara datorer och att 14,3% utnyttjar både den egna datorn och datorsalarna. Vi kan här se tydliga skillnader mellan olika program som de tillfrågade studerar. På det systemvetenskapliga programmet använder hela 75 % sin egna bärbara dator. Av dessa 75 % så är den främsta anledningen till att använda en bärbar dator att de kan sitta på någon annan plats än i datorsalarna. Över hälften av dessa studenter på systemvetenskapliga programmet upplever att det är svårt att koncentrera sig i datorsalarna vilket är en bidragande orsak till att de använder sin bärbara dator. De studenter som läser datavetenskap använder datorsalarna mer än medelstudenten, 80 % av dessa studenter föredrar att använda datorsalarna. De främsta orsakerna till detta är att de saknar tillgång till en egen bärbar dator eller att de saknar viss programvara på den egna bärbara datorn. Vid en studie som Fågelström utförde ansågs det att studenter genom användning av datorer i datorsalarna fick möjligt att visualisera och få en större förståelse för det man studerade. Fågelström fann att det var positivt att använda olika programvaror för detta gav erfarenheter som är bra när man senare kommer ut i arbetslivet. (Fogelström 2005) Över hälften av studenterna, 56,3% på IDA använder en dator varje gång de befinner sig i skolan och 27,1% svar att de använder datorn varannan gång de befinner sig i skolan. Det program och funktioner som studenterna använder mest är olika webbläsare och Microsofts Officepaket, utskriftsmöjligheterna på IDA utnyttjas av hela 96 % av studenternaav de tillfrågade studenterna så svarar över hälften av dem att de ägnar över 75 % av tiden vid en dator till skolarbete. I datorsalarna (PUL) finns bara vissa utvalda program installerade vilket beror på att vissa av datorprogrammen kostar pengar i form av licenser. Tanken med PUL är främst att det skall vara en plats för IT-stödd undervisning i grupp (LiTH 1999) Priserna på bärbara datorer har gått ner ca 91 % under en 17 års period och då har man inte tagit hänsyn till inflationen (Pricerunner 2008, Statskontoret 1990). Att priserna har blivit lägre och mera överkomliga är en viktig orsak till att studenterna på IDA valt att köpa en egen bärbar dator. Den största anledningen till att studenterna väljer att köpa egna bärbara datorer är att man vill välja själv var man vill sitta och arbeta. Andra orsaker till att köpa en egen dator var att man vill kunna välja själv vilka program man installerar och arbetar med samt att man vill ha direkt tillgång till sina dokument. Den största anledningen (29,2%) till att studenterna väljer att använda sina bärbara datorer istället för datorsalarna är att de anser att deras arbetssätt blir mera flexibelt med en bärbar dator. Med flexibelt menas att de kan sitta var de vill i skolan och att de kan använda/installera den programvara som de vill och behöver. Detta stöds även av slutrapporten gällande IT-strategin då studenter med egna bärbara datorer kan utföra sina studier utanför datorsalarna.(lith 1999)En mindre andel (9,1 %) anser att universitetets datorer har för låg prestanda vilket gör att de väljer att använda den egna datorn. Den mest utmärkande anledningen (28,3 %) till att studenter väljer att använda datorsalarna är att de saknar tillgång till en egen bärbar dator. Andra anledningar är att de saknar programvara och att de vill använda datorsalarna för att få tillgång till den. Det har även framkommit att flera väljer att använda 22
23 skolans datorer på grund av att de inte orkar släpa på sin bärbara dator och att de inte vill slita på den. Om arbetsmiljön i datorsalarna anser 50 % att det är en bra plats för grupparbete och nästan lika många(48,9%) anser att det är en bra plats för enskilt arbete. Flera upplever dock att det kan vara en bullrig och stökig miljö och att ventilationen är undermålig. Att arbeta i en miljö där det är dålig luft och störande ljud leder till ineffektivitet och kan upplevas som en stressfaktor(lennerlöf 1993). Av de tillfrågade är det ca 63 % som äger en egen bärbar dator, vi har inte kunnat identifiera något samband mellan de olika utbildningarna utan det verkar vara jämt fördelat mellan program och årskurser. Av de studenter som har en egen bärbar dator så har genomsnittet ägt den i tre år medan samma grupp studenter har studerat i genomsnitt i 2,9 år. Därmed kan man anta att de flesta studenter köpt sina datorer i samband med sina studier. 23
24 5 Slutsatser Efter att vi har genomfört undersökningen kan vi direkt säga att de flesta studenter spenderar mer tid i datorsalarna än vid sin egen bärbara dator. Största anledningen till detta är att alla studenterna inte har tillgång till en egen bärbar dator. Även om priset på bärbara datorer rasar neråt verkar det finnas andra bakomliggande orsaker som gör att man väljer att använda datorsalarna. Andelen systemvetare som använder bärbar dator är högre än genomsnittet i undersökningen, detta kan bero på att systemvetenskapliga programmet består av mycket projektarbeten där det ställs höga krav på samarbete och bra kommunikation. Den vanligaste anledningen till att använda en bärbar dator på universitetet är att det är flexibelt. Detta är kanske inte så konstigt med tanke på att kurserna på IDA är teknikinriktade och datorn är till för att tjäna som ett stöd för användaren samt för att utföra och understödja olika handlingar (Lennerlöf 1993). Genom att använda en bärbar dator kan man arbeta i vilken miljö som helst. Med tanke på detta och att nästan alla studenter (98 %) använder webbläsaren när de använder en dator på IDA så kan vi anta att webbläsaren är ett viktigt verktyg för studenterna på IDA. Detta kan förklaras med att det är via webbläsaren som man kommer åt sitt mailkonto, och det är ett av de vanligaste sätten att kommunicera på universitetet. Det är tydligt att de flesta använder en dator varje gång de besöker universitetet, detta har en förklaring i att undersökningen gjorts på en institution för datavetenskap(ida). Hade det varit studenter som läste på andra institutioner så kan man anta att svaret hade sett annorlunda ut. Tiden som en student tillbringar vid en dator är mellan 2-5 timmar enligt undersökningen, det tyder på att det är ett viktigt verktyg för att genomföra studierna på ett bra sätt. Vad sedermera gäller olika funktioner och program så kan man se att webbläsare och programmeringsmiljöer är populära applikationer som studenter gärna ägnar tid åt. Programmeringsmiljön är viktig för att utföra olika laborationer som är vanliga på IDAs kurser. Webbläsaren kan samtidigt användas för att söka information om olika moment som finns i kurserna på IDA. Enligt undersökningen är det 63,3 % som ägnar över 75 % av tiden till studier och 24,5 % som använder 50-75% av tiden vid en dator på universitetet till studier. Cirka 10 % av de tillfrågade svarade att de endast ägnar 25-50% av tiden framför en dator på universitet till studier. Utifrån detta resultat kan man påstå att det även finns andra intressen än studier som upptar studentens tid vid datorn på universitetet. De vanligaste problemen som finns i miljön i datorsalarna är att det är svårt att koncentrera sig samt att det är en hög ljudnivå. En annan vanlig anledning till att miljön inte är bra i datorsalarna är att ventilationen inte motsvarar studentens förväntningar. Även om undersökningen visar på att det är vanligt att studenterna använder datorsalarna så finns det vissa områden som man kan förbättra. Denna undersökning är bara en språngbräda för att fortsätta forska och utveckla arbetsmiljön i universitetets lokaler. 24
25 Reflektion Vi har i vår studie kunnat konstatera att det finns flera orsaker till att eleverna väljer att använda den egna bärbara datorn eller datorsalarna än vad vi hade kunnat förutsäga. Många som använder datorsalarna skulle föredra att använda en egen bärbar dator men de saknar tillgång till en. Det tror vi kan leda till en fortsatt ökning av användandet av bärbara datorer, vilket universitetet bör beakta. Det kommer förmodligen att öka trycket på grupprummen och det kommer att bli svårare att kunna boka tider. Vidare har det även framkommit flera synpunkter på arbetsmiljön i datorsalarna att det är bullrigt, stökigt och dålig ventilation. I vår studie har vi inte fokuserat på hur en förändrad arbetsmiljö skulle kunna påverka användandet av bärbara datorer, detta skulle kunna vara ett intressant fenomen för framtida studier. En förändring av arbetsmiljön i datorsalarna kan kanske minska användandet av egna bärbara datorer. Det skulle vara intressant att bredda undersökningen till att omfatta flera studenter för att kunna fastsälla om resultatet skulle bli detsamma. Då vår undersökning endast bestod av ett 50-tal personer kan det finnas en risk för att undersökningen inte ger en helt sanningsenlig bild. Vi tycker att det var intressant att arbeta med enkäter och på så sätt kunna få många olika synpunkter på datoranvändandet på IDA. Skillnaderna i datoranvändandet mellan de olika programmen var i vissa fall tydliga och även det skulle vara ett intressant fenomen att fördjupa sig i. Med mera data skulle man alltså kunna dra flera paralleller mellan olika program och deras studenters datoranvändning. Det skulle även vara intressant att ytterliggare fördjupa sig och kombinera data på nya sätt, detta har vi dock inte haft tid med under denna korta undersökning. Från början hade vi tänkt behandla hur utvecklingen av datoranvändning förändrats genom åren, men vi upptäckte under arbetets gång att vi inte hade tillgång till någon tidigare undersökning med samma sorts data, och därför kunde vi inte dra några slutsatser om detta. Om en liknande undersökning skulle göras i framtiden skulle man förmodligen kunna se många intressanta trender inom detta område. 25
26 Referenser Böcker AllWood C M 1998, Människa-datorinteraktion ett psykologiskt perspektiv, Studentlitteratur Lund, ISBN Andersen E S 1998, Projektarbete - en vägledning för studenter, Studentlitteratur Lund, ISBN Fogelström H 2005, Förändrat sätt att arbeta och undervisa med IT En fallstudie på Linköpings tekniska högskola, Examensarbete, ISRN LiTH-EKI-EX-2005/065 SE, Linköpings Tekniska Högskola, Ekonomiska institutionen Industriell ekonomi Lennerlöf L 1993, Människor Datateknik Arbetsliv, Publica, Falköping, ISBN LiTH 1999, LiTHs IT-strategi Slutrapport från arbetsgruppen, Dnr LiU 1346/99-14 Pricerunner 2008 < Statskontoret 1990, Bärbara datorer utvärdering, Tidskrift, HumSam Biblioteket, Linköpings Universitet Statskontoret 1991, Stationär datorer - utvärdering, Tidskrift, HumSam Biblioteket, Linköpings Universitet Lundahl, U. och Skärvad, P-H. (1999): Utredningsmetodik för samhällsvetare och ekonomer, Studentlitteratur Lund, ISBN , Internet Blair A.S Search Mobile Computing 2007 Laptop computer < Ström C.G. DN (Ekonomi) 2007, Prisras på bärbara datorer < Schembri T Old computer museum 2007 < 26
27 Nationalencyklopedin 2008, < hermeneuein> 27
Kunskapsprojektering
Kunskapsprojektering Grupp 4 Johan Ekbäck, johek922@student.liu.se Camilla Nyberg, camny794@student.liu.se Gustav Svensson, gussv055@student.liu.se Mikael Söderberg, mikso869@student.liu.se Michael Thörning,
13. Vad tycker du om samarbete och enskilt arbete på kurserna när det gäller laborationer?
Enkäten Bakgrund 1. Vilket kön har du? Man Kvinna 2. Hur gammal är du? -25 26-30 31-35 36-3. Vilket program läste/läser du? Inom parenteserna står de olika namn utbildningarna haft genom åren. C (Datavetenskaplig
Projektmaterial KÄRLSJUKDOMAR. Hampnäs folkhögskola
Projektmaterial HÄLSOPROBLEM, NYINSJUKNADE I HJÄRT- OCH KÄRLSJUKDOMAR Hampnäs folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för medicin, naturvetenskap och teknik den 29 april 2005.
UTBILDNINGSPLAN PROGRAMMET FÖR SIMULERING OCH DATASPELSUTVECKLING, 120/160 POÄNG Programme in Simulation and Computer Game Development, 120/160 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden
Krav på och beskrivning av undervisningsmiljöer.
Sida 1 (7) 2011-12-28 Krav på och beskrivning av undervisningsmiljöer. Funktionerna för att kommunicera via bild, ljud och text blir hela tiden bättre, billigare och mer mobila. Vi kommer att samspela
Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9
KATARINA KJELLSTRÖM Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 I förra numret av Nämnaren beskrev vi elevernas kunskaper i och attityder till matematik enligt nationella utvärderingen 2003.
Programmets benämning: Danspedagogprogrammet Study Programme in Dance Pedagogy
Dnr: HS 2014/95 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsplan Danspedagogprogrammet Programkod: Beslut om fastställande: HGDNS Föreliggande utbildningsplan är fastställd av fakultetsnämnden
Utbildningsplan Dnr CF 52-66/2007. Sida 1 (7)
Utbildningsplan Dnr CF 52-66/2007 Sida 1 (7) PROGRAMMET FÖR SIMULERING OCH DATASPELSUTVECKLING, 180 HÖGSKOLEPOÄNG Programme in Simulation and Computer Game Development, 180 ECTS Utbildningsplanen är inrättad
Kurser på GrundVuxNivå
Kurser på GrundVuxNivå Dataorientering, grundläggande... 2 Engelska, grundskolenivå, nivå 1... 2 Engelska, grundskolenivå, nivå 2 och 3... 2 Engelska, grundskolenivå, nivå 4... 2 Hem- och Konsumentkunskap,
Institutionen för hälsovetenskap Kurskod VMD903. Vetenskapliga metoder med inriktning vård av äldre, 7.5 högskolepoäng
KURSPLAN Kursens mål Efter genomgången kurs skall studenten: Kunskap och förståelse kunna analysera olika vetenskapliga metoders användning och värdera deras relevans i forskning och utveckling av kunskap
Ämnesblock historia 112,5 hp
Ämneslärarutbildning 7-9 2011-12-13 Ämnesblock historia 112,5 hp för undervisning i grundskolans årskurs 7-9 Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 90 hp, utbildningsvetenskaplig
Grupparbete om PBL Problembaserat Lärande
TÄRNA FOLKHÖGSKOLA Grupparbete om PBL Problembaserat Lärande 2009-09-18 - 2 - Innehåll Bakgrund... - 3 - Syfte... - 4 - Metod... - 4 - Fakta... - 5 - Resultat... - 7 - Diskussion... - 9 - Referenser...-
Maskinskrivningsteknikens vara eller icke vara?
Maskinskrivningsteknikens vara eller icke vara? Helene Hansson IT och hälsa i arbetslivet våren Handledare Maria Boström Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska universitetssjukhus, Göteborg 1 Bakgrund Jag
Utbildningsplan Socionomprogrammet, inriktning internationellt socialt arbete, 210 hp
HÖGSKOLAN I GÄVLE UTBILDNINGSPLAN GRUNDNIVÅ SOCIONOMPROGRAMMET, INRIKTNING INTERNATIONELLT SOCIALT ARBETE Programkod: SGSMK Inriktningskod: INSA Fastställd av HVS-nämnden 2007-11-29 Utbildningsplan Socionomprogrammet,
Konsekvensanalys av införande av kandidatarbete inom EF-nämndens civilingenjörsprogram. Utkast Ver 1.
Konsekvensanalys av införande av kandidatarbete inom EF-nämndens civilingenjörsprogram. Utkast Ver 1. Inledning Detta dokument utgör EF-nämndens svar på uppdraget att undersöka möjligheterna att införa
Utredning om införande av digital nämndhantering för socialnämnden
6:1 6:2 6:3 6:4 6:5 Socialkontoret Dnr SN/2015:772-036 Administrativa enheten 2015-11-11 1/6 Handläggare Charlotte Arnell Tel. 0152-291 66 Utredning om införande av digital nämndhantering för socialnämnden
STUDIEBAROMETER 2014. Umeå universitet
STUDIEBAROMETER 2014 Umeå universitet Studiebarometern 2014 Umeå universitet Innehållsförteckning Innehållsförteckning... - 1 - Förord... - 3 - Sammanfattning... - 4 - Inledning... - 5 - Bakgrundsdata...
Studie- och yrkesvägledarenkät 2016
Studie- och yrkesvägledarenkät 2016 Syftet med enkäten är att få veta var, de studenter som tar ut en Studie- och yrkesvägledarexamen på Stockholms universitet, tar vägen efter utbildningen. 2013 gjordes
Kursdokument Regional kurs Kursnamn: Döva barn och barn med hörselnedsättning lära att läsa och skriva under de tidiga åren Termin: Höstterminen 2015
Kursdokument Regional kurs Kursnamn: Döva barn och barn med hörselnedsättning lära att läsa och skriva under de tidiga åren Termin: Höstterminen 2015 Kursledare: Carin Roos, carin.roos@kau.se, tfn 054-700
Urfjäll. Elever År 3 - Våren 2011. Genomsnitt Upplands-Bro kommun. 2. Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena.
Urfjäll Elever År - Våren Kunskaper och bedömning 8 0 9 Medelvärde 10,. Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena. 70 5 1. Jag tycker att lärarna förklarar så att jag förstår. 81 1,8.
Exempel på gymnasiearbete inom naturvetenskapsprogrammet naturvetenskap
Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom naturvetenskapsprogrammet naturvetenskap Mpemba-effekten Elevens idé Rana ska utföra sitt gymnasiearbete i grupp tillsammans med
Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola
Projektmaterial EN FÖR ALLA - ALLA FÖR EN Birkagårdens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Att överbrygga den digitala klyftan
Det finns många grupper som behöver nås i arbetet med att överbrygga den digitala klyftan. En av dessa är de invandrare som kommer till vårt land. Monica Öhrn Johansson på Karlskoga folkhögskola möter
UTVÄRDERING AV PROJEKTET DALAWUX FLEXIBELT LÄRANDE
UTVÄRDERING AV PROJEKTET DALAWUX FLEXIBELT LÄRANDE DECEMBER 2015 Innehåll Inledning 1 Bakgrund 2 Kort om projektet Dalawux Flexibelt lärande 3 Utvärderingens syfte, upplägg och aktiviteter 4 Utvärderingens
Högskolebiblioteket vid Mälardalens högskola
Högskolebiblioteket vid Mälardalens högskola Biblioteksenkät 2009 1 Innehåll Innehåll... 2 Inledning... 3 Metod... 3 Redovisningen... 3 Antal svar... 4 Förhållandet mellan orterna... 4 Användarkategorier...
Undervisning i ämnet matematik för elever med dyslexi
EXAMENSARBETE Hösten 2009 Lärarutbildningen Undervisning i ämnet matematik för elever med dyslexi en empirisk undersökning genomförd med pedagoger och specialpedagoger Författare Emma Emanuelsson Anna
Engelska skolan, Järfälla
Elever År - Våren svar, % Kunskaper och bedömning. Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena. 0 0 Medelvärde,,,,. Jag tycker att lärarna förklarar så att jag förstår. 0 0,0,,,. Lärarna
Utbildningsplanen är fastställd av Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete (KUnämnden) 2013-02-13.
UTBILDNINGSPLAN Utbildningsplan för Kandidatprogrammet i Industridesign, 180 högskolepoäng (hp) Beslut Utbildningsplanen är fastställd av Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete (KUnämnden) 2013-02-13.
Sida 1 (7) DRIFTTEKNIKERPROGRAMMET, 120 HÖGSKOLEPOÄNG Control and Maintenance Technician Programme, 120 higher education credits
AKADEMIN FÖR NATURVETENSKAP OCH TEKNIK Utbildningsplan Dnr CF 52-520/2009 Sida 1 (7) DRIFTTEKNIKERPROGRAMMET, 120 HÖGSKOLEPOÄNG Control and Maintenance Technician Programme, 120 higher education credits
Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur Kurskod VMD903. Vetenskapliga metoder med inriktning vård av äldre, 7.
KURSPLAN Kursens mål Efter genomgången kurs skall studenten: Kunskap och förståelse kunna analysera olika vetenskapliga metoders användning och värdera deras relevans i forskning och utveckling av kunskap
Rapport från enkät Digital kompetens lärare f-6
Rapport från enkät Digital kompetens lärare f-6 2015 Monica Andersson, IT-pedagog 2016-02-29 Vi försöker lära eleverna att arbeta med GAFE men det är ju mycket svårt då det ej finns datorer/ipads till
STUDENTUNDERSÖKNINGEN 2015 Svarsfrekvens: 55%
SU 25 : 8 72 STUDENTUNDERSÖKNINGEN 25 Svarsfrekvens: 55% STUDENTUNDERSÖKNINGEN 25 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 3 4 5 6 7 8 6 25 35 37 39 4 43 Att läsa studentundersökningar Läsvägledning Studentundersökningen
Digitaliserade utbildningar
Digitaliserade utbildningar Uppdrag - Ge förslag på hur en modell för digitaliserade utbildningar kan utformas på gymnasial nivå inom GR. Modellen ska kunna användas för upplägg av både teoretiska kurser
el o;; Utbildningsplan för Kognitionsvetenskapligt kandidatprogram Bachefor Programmein Cognitive Science 180 Högskolepoäng
el o;; Utbildningsplan för Kognitionsvetenskapligt kandidatprogram Bachefor Programmein Cognitive Science 180 Högskolepoäng Kognitionsvetenskap är ett tvärvetenskapligt kunskaps- och forskningsområde som
Stockholm 2012-08-26. Ver 1. Slutrapport IT för alla seniorer med funktionsnedsättningar - < SeniorNet Sweden>
Stockholm 2012-08-26 Ver 1 Slutrapport IT för alla seniorer med funktionsnedsättningar - < SeniorNet Sweden> Innehållsförteckning 1 Inledning... 1 2 Allmän information... 1 3 Sammanfattning... 1 4 Bakgrund...
Carlbeck-kommitténs slutbetänkande För oss tillsammans Om utbildning och utvecklingsstörning (SOU 2004:98)
1 D nr BG 2005-0082 YTTRANDE 2005-03-19 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Carlbeck-kommitténs slutbetänkande För oss tillsammans Om utbildning och utvecklingsstörning (SOU 2004:98) Riksförbundet
Att studera förskollärarprogrammet på distans vid Mälardalens högskola.
Akademin för utbildning, kultur och kommunikation Förskollärarprogrammet på distans. Att studera förskollärarprogrammet på distans vid Mälardalens högskola. 1 Innehåll INLEDNING... 3 FÖRUTSÄTTNINGAR I
Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Bladins Intern School of Malmö i Malmö hösten 2012. Antal svar: 19
Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Bladins Intern School of Malmö i Malmö hösten 2012 Antal svar: 19 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till de skolor som ska tillsynas följande
Datum 13 06 14. Förskolechef. Anita Malmjärn Askelöf. Beskrivning av förskolan
Datum 13 06 14 1 (8) Kvalitetsanalys för Igelboda förskola läsåret 2012/13 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.
Outsourcing av IT-verksamhet? Två Motalaföretags val
Outsourcing av IT-verksamhet? Två Motalaföretags val av Annelie Karlsson Linköpings universitet Institutionen för datavetenskap, IDA Kandidatuppsats, HIIC70 Kursansvarig: Hans Holmgren Handledare: Tommy
Projektmaterial SKAPANDEPROCESSER. Skinnskatteberg
Projektmaterial SKAPANDEPROCESSER Skinnskatteberg Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net INNEHÅLLSFÖRTECKNING En liten
Dok.beteckning NGL Arbetsmiljö Utgåva 1.0 Nina Larsson, Petra Hedgren Sida: 1 (10) 2013-03-22. Projektplan
Nina Larsson, Petra Hedgren Sida: 1 (10) Projektplan NGL, fokusprojekt C.6 Arbetsmiljö för lärare i nätbaserad undervisning Nina Larsson, Petra Hedgren Sida: 2 (10) Innehåll 1 Basfakta... 4 1.1 Godkännande
WEBB12: Animering och multimedia för webben 7,5 hp H13 (31WAN1)
Kursrapport Animering och multimedia för webben WEBB12: Animering och multimedia för webben 7,5 hp H13 (31WAN1) Kursansvarig Daniel Birgersson och Jan Buse Medverkande Daniel Birgersson, Stefan Nilsson,
Vetenskapsmetodik. Föreläsning inom kandidatarbetet 2015-01-28. Per Svensson persve at chalmers.se
Vetenskapsmetodik Föreläsning inom kandidatarbetet 2015-01-28 Per Svensson persve at chalmers.se Detta material är baserad på material utvecklat av professor Bengt Berglund och univ.lektor Dan Paulin Vetenskapsteori/-metodik
BVGA31, Beteendevetenskaplig grundkurs, 60 högskolepoäng Introduction to Behavioural Science, 60 credits Grundnivå / First Cycle
Samhällsvetenskapliga fakulteten BVGA31, Beteendevetenskaplig grundkurs, 60 högskolepoäng Introduction to Behavioural Science, 60 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd
PBL-som pedagogisk metod på en nätkurs
PBL-som pedagogisk metod på en nätkurs Hur är kursen uppbyggd? Kursens mål, innehåll och arbetsformer Utvärdering Hur är kursen uppbyggd? Innan närstudieträffen bör den studerande ha klart för sig kursens
Än sen då? Resultat och reflektioner från Skolinspektionens granskning av introduktionsprogrammen yrkesintroduktion och individuellt alternativ.
Än sen då? Resultat och reflektioner från Skolinspektionens granskning av introduktionsprogrammen yrkesintroduktion och individuellt alternativ. Prop. 2009/10:165 (inför ny skollag) Utdrag ur propositionen:
Hur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende och nya hastighetsgränser utifrån en bussförares perspektiv?
Hur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende och nya hastighetsgränser utifrån en bussförares perspektiv? NTF Skåne 2009 Hur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende
Butikschefsutbildning med inriktning mot textil och mode Retail Education with Specialization in Textile and Fashion 180 credits
Utbildningsplan Butikschefsutbildning med inriktning mot textil och mode Retail Education with Specialization in Textile and Fashion 180 credits Ladokkod: TGMBU Version: 4.0 Utbildningsnivå: Grundnivå
Kandidatprogram i TURISM MED INRIKTNING MOT KULTURARV OCH NATURMILJÖ Bachelor Programme in Tourism, with Emphasis on Cultural and Natural Heritage
Utbildningsplan för Kandidatprogram i TURISM MED INRIKTNING MOT KULTURARV OCH NATURMILJÖ Bachelor Programme in Tourism, with Emphasis on Cultural and Natural Heritage 180 högskolepoäng Det treåriga turismprogrammet
Undersökning av digital kompetens i årskurs 7-9
Undersökning av digital kompetens i årskurs 7-9 2015 Monica Andersson, IT-pedagog 2015-12-29 Jag har kunnat få fler vänner genom att spela hemma, Att lära mig har blivit lättare och roligare, Jag kan ha
UTBILDNINGSPLAN. RÖNTGENSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET, 120/160 poäng Diagnostic Radiology Nursing Programme, 120/160 points
INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH OMSORG UTBILDNINGSPLAN RÖNTGENSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET, 120/160 poäng Diagnostic Radiology Nursing Programme, 120/160 points Utbildningsplanen är fastställd av Fakultetsnämnden
TSTE05-Elektronik och mätteknik
" " 1 (" 7) TSTE05-Elektronik och mätteknik Sändlista Håkan Öhrman Torun Berlind Elin Önstorp Sandra Gustavsson Mikael Olofsson Tomas Svensson Kurskod Examinator TSTE05 Mikael Olofsson Kursen gavs Årskurs
Datateknik GR (A), IT-forensik, 7,5 hp
1 (5) Kursplan för: Datateknik GR (A), IT-forensik, 7,5 hp Computer Engineering BA (A), Forensic Information Technology, 7.5 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression Inriktning
På webbsidan Matriskonstruktion kan du följa hur en matris kan byggas upp. Det här exemplet utvecklar tankar från den visade matrisen.
Exempelmatris På webbsidan Matriskonstruktion kan du följa hur en matris kan byggas upp. Det här exemplet utvecklar tankar från den visade matrisen. Utgångspunkten för matrisen är att läsa såväl ämnets
Statens skolverks författningssamling
Statens skolverks författningssamling ISSN 1102-1950 Förordning om ämnesplaner för de gymnasiegemensamma ämnena; Utkom från trycket den 1 mars 2011 utfärdad den 2 december 2010. Regeringen föreskriver
Undervisningsoch examinationsformer. Pedagogiskt utvecklingsarbete
Undervisningsoch examinationsformer. Pedagogiskt utvecklingsarbete Bengt Pettersson Från BLUE-verktyget: Beskriv/ange och kommentera: 1. Undervisningsformer som används inom programmet, andelsmässig fördelning
Verksamhetsplan för Internationella Arbetslag 2007-2008
Verksamhetsplan för Internationella Arbetslag 2007-2008 Internationella arbetslag (IAL) är en organisation som verkar för fred genom att skapa mötesplatser mellan människor. Vi arbetar förebyggande genom
Möbel- och byggnadshantverk, 120 hp
1 (6) Utbildningsplan för: Möbel- och byggnadshantverk, 120 hp Furniture Making and Building Crafts, 120 Credits Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå Diarienummer TMBHG Grundnivå MIUN
Ekonomprogrammet, Allmän inriktning, 180 högskolepoäng
Utbildningsplan Sida 1 av 6 Programkod: SEV24 OINR Ekonomprogrammet, Allmän inriktning, 180 högskolepoäng Business studies, 180 Credits Denna utbildningsplan är fastställd av Fakultetsnämnden för humaniora,
Jag har läst kandidatprogrammet i globala studier vid Göteborgs universitet, och en kompletterande kurs i Latinamerikakunskap.
Praktikrapport Louisa Flores Praktikplats Global Utmaning Birger Jarlsgatan 27 111 34 Stockholm Utbildning Jag har läst kandidatprogrammet i globala studier vid Göteborgs universitet, och en kompletterande
VAD TYCKER GYMNASIEELEVER OM FILOSOFI?
VAD TYCKER GYMNASIEELEVER OM FILOSOFI? Resultat från en enkätundersökning 2007 Filosofiska institutionen Innehåll Om undersökningen 3 Resultat 5 Några slutsatser 13 Bilaga 1: Enkäten Bilaga 2: Medföljande
Högskolan i Skövde. Andel med högutbildade föräldrar, nybörjare respektive läsår, procent
Högskolan i Skövde Kort om högskolan Högskolan i Skövde har drivits som högskola sedan 1983. Högskolan har ett visst samarbete inom grundutbildningen med Högskolan i Borås och Högskolan Väst som går under
Kvalitetsutvärdering av östasiatiska språk och närliggande huvudområden
Rektorer vid berörda lärosäten Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Beslut 2012-12-11 Reg.nr 643-904-12 Kvalitetsutvärdering
PROJEKTMATERIAL. Lokal distansutbildning. NBV Dalarna. Februari 2001
PROJEKTMATERIAL NBV Dalarna Februari 2001 s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets projektnummer:
TURISMPROGRAMMET, 180 HÖGSKOLEPOÄNG
SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN Utbildningsplan Dnr CF 52-672/2006 Sida 1 (7) TURISMPROGRAMMET, 180 HÖGSKOLEPOÄNG Programme for Tourism Development, 180 ECTS Utbildningsprogrammet är inrättat och utbildningsplanen
Datavetenskapliga programmet, 180 hp
HÖGSKOLAN I GÄVLE UTBILDNINGSPLAN GRUNDNIVÅ DATAVETENSKAPLIGA PROGRAMMET Programkod: TGDAK Inriktningskod IT-arkitekt: ITAR Inriktningskod visiomatik: VISI Fastställd av NT-nämnden 2006-09-21 Reviderad
Handläggningsordning för prövning och erkännande av högskolepedagogiska meriter Fastställd av Rektor 2014-06-17. Dnr L 2014/85
Handläggningsordning för prövning och erkännande av högskolepedagogiska meriter Fastställd av Rektor 2014-06-17. Dnr L 2014/85 Sida 3 (11) Bakgrund Under perioden 2002 2010 angavs i högskoleförordningen
Systematiskt kvalitetsarbete för Hermods Vuxenutbildning - För perioden 2012 till 30 april 2014 2014-06-04
Systematiskt kvalitetsarbete för Hermods Vuxenutbildning - För perioden 2012 till 30 april 2014 2014-06-04 1 Hermods har utbildat Sverige i 116 år. Över 4 miljoner Svenskar har fått nya kunskaper och insikter
En modell för åtgärdsprogram för barn med ADHD
Agneta Hellström 2010-02-07 En modell för åtgärdsprogram för barn med ADHD Om en elev, efter utredning, visar sig ha behov av särskilda stödåtgärder i skolan ska rektor se till att ett åtgärdsprogram utarbetas.
Utbildningsinspektion i Soldalaskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6
Utbildningsinspektion i, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna
UTBILDNINGSPLAN. Programmet för industriell teknik, 120 poäng. The Programme in Industrial Engineering, 180 ECTS
Dnr: 843/2005-510 Grundutbildningsnämnden för matematik, naturvetenskap och teknik UTBILDNINGSPLAN Programmet för industriell teknik, 120 The Programme in Industrial Engineering, 180 ECTS Ansvarig institution
GLOBALA EKOSYSTEM OCH HÄLSA, 120 HÖGSKOLEPOÄNG
INSTITUTIONEN FÖR NATURVETENSKAP Utbildningsplan Dnr CF 52-640/2007 Sida 1 (7) GLOBALA EKOSYSTEM OCH HÄLSA, 120 HÖGSKOLEPOÄNG Global Ecosystems and Health, 120 ECTS Utbildningsprogrammet är inrättat och
Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen
Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen Datum: Version: Ansvariga: Förvaltning: Enhet: 2015-06-04 1.0 Christina Persson & Jimmie Brander Förskoleförvaltningen Kvalitetsenheten Innehållsförteckning Inledning...
Tips för ökad tillgänglighet i undervisningen
Tips för ökad tillgänglighet i undervisningen I Strategin för verksamhetens förutsättningar, (dnr MIUN 2012/612) fastslås att Mittuniversitetet ska präglas av alla människors lika värde och ge alla lika
Internationella samhällsvetarprogrammet, 120/160/180 poäng The International Programme of Social Science, 180/240/270 points (ECTS)
Grundutbildningsnämnden för Dnr 626/2004-510 humaniora och samhällsvetenskap UTBILDNINGSPLAN Internationella samhällsvetarprogrammet, 120/160/180 poäng The International Programme of Social Science, 180/240/270
ATTITYDER TILL ENTREPRENÖRSKAP PÅ HÄLSOUNIVERSITETET
ATTITYDER TILL ENTREPRENÖRSKAP PÅ HÄLSOUNIVERSITETET InnovationskontorEtt Författare Gustav Pettersson Projektledare Robert Wenemark & Johan Callenfors 21 mars 2012 2012 Skill Om Skill Skill grundades
Karriärrådgivning och studievägledning: en tjänst för studenterna!
Karriärrådgivning och studievägledning: en tjänst för studenterna! En undersökning av Uppsala universitets studievägledning Till Ted: En check förstasida här på något sätt. Loggan bör finnas med. * Det
Framtidens bredband en prioriterad fråga för länen och regionerna?
Datum: 212-2-16 DISKUSSIONSMATERIAL Namn: Patrik Sandgren Patrik.sandgren@pts.se Framtidens bredband en prioriterad fråga för länen och regionerna? Sammanfattning: 16 av 22 län och regioner prioriterar
Enkätundersökning inomhusklimat, Beteendevetarhuset, Umeå Universitet
ENKÄTUNDERSÖKNING INOMHUSKLIMAT MM 040 NA KONTOR SID 1 (12) Frej Sjöström Arbetsmiljöingenjör Feelgood Företagshälsa Slöjdgatan 2, 903 25 Umeå Vxl/Dir 090-176370/17 63 76 E-post: frej.sjostrom@feelgood.se
Vägledning. till dina studier på lärarprogrammet. Gäller antagning hösten 2009
Lärarutbildningen Vägledning till dina studier på lärarprogrammet Gäller antagning hösten 2009 Ändringar i detta material sker. Aktuell information finns på lärarutbildningens webbplats: www.mah.se/lut
Brukarundersökning 2010 Särvux
TNS SIFO 114 78 Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan 11 tel +46 (0)8 507 420 00 fax +46 (0)8 507 420 01 www.tns-sifo.se Brukarundersökning 2010 Särvux En undersökning genomförd av TNS SIFO på uppdrag
UTBILDNINGSPLAN Specialistsjuksköterskeprogram med inriktning mot vård av äldre, 60 högskolepoäng
UTBILDNINGSPLAN Specialistsjuksköterskeprogram med inriktning mot vård av äldre, 60 högskolepoäng Programstart: Våren 2016 Hälsohögskolan, Box 1026, 551 11 Jönköping BESÖK Barnarpsgatan 39, Högskoleområdet
Motion till riksdagen 2015/16:2739 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Bättre undervisning i Svenska som andraspråk
Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2739 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Bättre undervisning i Svenska som andraspråk Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som
Programmering. Seminarier i datavetenskap, datorteknik och informationsteknik. Niklas Broberg niklas.broberg@chalmers.
Programmering Seminarier i datavetenskap, datorteknik och informationsteknik Niklas Broberg niklas.broberg@chalmers.se 2015-09-24 Hur många från Datavetenskap? Datateknik? Informationsteknik? Översikt
Dnr 2013/75 Information om utredning av lokaler 2
2013-10-23 1 (5) Dnr 2013/75 Information om utredning av lokaler 2 Vid nämndens möte 2013-06-04 informerades om ett första steg i utredningen om lokalfrågor inom nämndens ansvarsområde. Då redovisades
Det första steget blir att titta i Svensk MeSH för att se om vi kan hitta några bra engelska termer att ha med oss på sökresan.
Sökexempel - Hälsovägledare Hälsovägledning med inriktning mot olika folkhälsoproblem som t ex rökning, tips på hur man går tillväga för att göra en datasökning och hur man även kontrollerar om artiklarna
Dynamisk programvara, ett didaktiskt verktyg?
Dynamisk programvara, ett didaktiskt verktyg? På SMDF:s årsmöte 24 jan 2003 höll Sveriges första professor i matematikdidaktik, Rudolf Strässer, ett föredrag rubricerat Learning Geometry in Secondary Schools.
Plan för individinriktade insatser för elever i behov av särskilt stöd. 4.1 Arbetslagets generella individinriktade insatser
Plan för individinriktade insatser för elever i behov av särskilt stöd Skollagen 3 kap. 3 Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling
INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING OCH SYFTE... 2 NÅGRA PERSPEKTIV PÅ LÄRANDE... 2
INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING OCH SYFTE... 2 NÅGRA PERSPEKTIV PÅ LÄRANDE... 2 ATT VARA FYSISKT NÄRVARANDE ELLER LÄRA PÅ DISTANS... 3 Att vara fysiskt närvarande... 3 Att lära på distans... 3 EN SAMMANFATTANDE
Metod- PM: Påverkan på Sveriges apotek efter privatiseringen
Metod- PM: Påverkan på Sveriges apotek efter privatiseringen Problem Sedan privatiseringen av landets apotek skedde för 3 år sedan är det många som hävdar att apoteken inte har utvecklats till det bättre,
Demokrati och inflytande. Utbildning med flexibilitet, individualisering och tillgänglighet, efter studerandes behov och förutsättningar.
Mål vuxenutbildning Målområden som anges i Lpf 94 Kunskaper Normer och värden Elevernas ansvar och inflytande Utbildningsval Arbete och samhällsliv Bedömning och betyg Övrigt Målområden i Malmös Skolplan
Kandidatprogrammet i miljö- och hälsoskydd
Teknisk-naturvetenskaplig fakultet Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 00 00 Dnr 514-1081-07 Datum 2012-03-23 Sid 1 (7) Kandidatprogrammet i miljö- och hälsoskydd Bachelor of Science Programme
UTBILDNINGSPLAN. CNC-TEKNIKERPROGRAMMET, 80 POÄNG CNC Technician Programme, 80 points
UTBILDNINGSPLAN CNC-TEKNIKERPROGRAMMET, 80 POÄNG CNC Technician Programme, 80 points Utbildningsprogrammet inrättades den 9 oktober 2003 av fakultetsnämnden för medicin, naturvetenskap och teknik. Utbildningsplanen
Samhällsvetenskapsprogrammet, Mediaprogrammet Akademi, Sinclair. Kvalitetsredovisning för läsåret 2012/2013
Samhällsvetenskapsprogrammet, Mediaprogrammet Akademi, Sinclair Kvalitetsredovisning för läsåret 2012/2013 Utbildningen Medieprogrammet är ett studieförberedande program med yrkespraktik, som fasas ut
1 Inledning. Mikael Gunnarsson. 27 juni 2013
Kursutvärdering av Kunskapsorganisation 3 : beskrivningsmodeller och metadata, 7,5 hp, kandidatprogrammet Bibliotekarie, campus (31BKB3), vårterminen 2013 Mikael Gunnarsson 27 juni 2013 1 Inledning Kursen
Utvärderingsrapport heltidsmentorer
Utvärderingsrapport heltidsmentorer Kungstensgymnasiet Lena Lindgren Katarina Willstedt 2015-02-27 stockholm.se Utgivningsdatum: 2015-02-27 Utbildningsförvaltningen, Uppföljningsenheten Kontaktperson:
Utbildningsplan Master-/magisterprogram i Policyanalys 120/60 Högskolepoäng Master Programme in Policy Analysis
Utbildningsplan Master-/magisterprogram i Policyanalys 120/60 Högskolepoäng Master Programme in Policy Analysis Mål Masterprogrammet i policyanalys fokuserar hur offentlig politik formas, implementeras
Projektmaterial INFORMATIONSSAMHÄLLET. Strömbäcks folkhögskola
Projektmaterial DATORKUNSKAP EN NYCKEL TILL INFORMATIONSSAMHÄLLET Strömbäcks folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
UTBILDNINGSPLAN. Högskoleingenjörsutbildning i datateknik, 180 högskolepoäng. Computer Engineering Programme, 180 ECTS Credits
Dnr: 1013/2007-510 Grundutbildningsnämnden för matematik, naturvetenskap och teknik UTBILDNINGSPLAN Högskoleingenjörsutbildning i datateknik, 180 högskolepoäng Computer Engineering Programme, 180 ECTS