Lerums kommun en spelare på den internationella arenan?
|
|
- Anita Lovisa Ström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Lerums kommun en spelare på den internationella arenan? Beredningen för näringsliv och turism KS13.543
2
3 Innehåll 1 Bakgrund Uppdragets bakgrund Det internationella arbetet i Lerums kommun Beredningens arbete Utgångspunkter Omvärldsspaning Dialog Beredningens slutsatser Vilka möjligheter finns för en kommun på den internationella arenan? Är den internationella arenan intressant för Lerums kommun? Kan internationella samarbeten bidra till Vision 2025? Rekommendationer 12 3
4 1 Bakgrund 1.1 Uppdragets bakgrund Kommunfullmäktige gav i Årsplan 2013 uppdrag åt Beredningen för näringsliv och turism att undersöka vilka möjligheter som finns för kommunen på den internationella arenan. Uppdragsbeskrivningen innehöll också frågan om hur ett framtida internationellt engagemang kan se ut som gynnar kommunen, näringslivet och medborgarna. Världen är idag mer sammanlänkad än någonsin, vi är en del av den globala byn. Det som händer på den internationella arenan kan också komma att påverka livet i Sverige och enskilda kommuner. Många kommuner söker internationella samarbeten för att bredda horisonten och finna lösningar på gemensamma problem. Sveriges medlemskap i Europeiska Unionen innebär att lokala och regionala aktörer har möjlighet att delta i nätverk, samarbeten och kunskapsutbyten inom olika temaområden. Det finns många andra organisationer och nätverk som bygger på att utveckla samarbeten mellan aktörer i olika delar av världen och aldrig förr har väl möjligheten till kommunikation med partners varit större. Det finns således alla möjligheter att delta på den internationella arenan men frågan är vad syftet kan vara för just Lerums kommun. Utifrån uppdragsbeskrivning och projektplan har beredningen utgått från följande frågeställningar: Vilka möjligheter finns för en kommun på den internationella arenan? Är den internationella arenan intressant för Lerums kommun? Kan internationella samarbeten bidra till Vision 2025? Hur kan ett framtida internationellt engagemang se ut som gynnar kommunen, näringslivet och medborgarna? 1.2 Det internationella arbetet i Lerums kommun Lerums kommun har en lång historia av vänortssamarbeten. Här har samarbeten inom kultur och skola varit dominerande och mestadels handlat om utbyten med de nordiska länderna. Under senare år har kommunen haft samarbete med vänorten Baldone i Lettland, också där kring verksamhetsområdena kultur och skola och då i synnerhet särskola. Ett färskt projekt av internationell karaktär är det bullerskyddet som just nu planeras i Lerum. Det unika med detta bullerskydd är att det också kommer att producera solenergi. Projektet är en del av EU:s miljöprogram LIFE+. EU-kommissionen bidrar med fem miljoner kronor till de 400 meter långa bullerskyddet. Lerums gymnasium är kanske den aktör inom kommunen som är mest aktiv på den internationella arenan. Gymnasiet har många utbyten och samarbeten med skolor och kommuner, främst i Europa men även i Indien. Utbytesresorna varierar i längd och deltagarantal. Många samarbeten handlar om utbytesresor där elever från Lerum och samarbetsskolan besöker varandra och därigenom tar del av varandras vardagsliv och 4
5 kulturer. Projekten med tillhörande resor ger fördjupad förståelse inom många områden vilket i sin tur i många fall bidrar till bättre måluppfyllelse. Några exempel på samarbetsprojekt är: - El- och energiprogrammet har ett utbyte med en skola i Österrike - Estetiska programmet har ett utbyte med en skola i Italien inom multimedia och estetiska uttrycksformer - Introduktionsprogrammet deltar i EU-projekt som kallas Ung och aktiv i Europa - Samhällsprogrammet har ett utbyte med skola i Indien kring något som kallas Center for social action. - Gymnasiesärskolan har ett utbyte med vänorten Baldone i Lettland som handlar om funktionshinder och rätt till skolgång Under 2011 tog kommunen hjälp av West Sweden för att göra en så kallad EUprojektanalys, WEPA. Analysen utgår ifrån kommunens politiska visioner, idéer och långsiktiga utvecklingsmål och visar på de möjligheter till stöd och hjälp som EU:s sektorsprogram erbjuder. 1 WEPA:n visade på ett stort antal möjligheter till samarbeten och projekt i linje med kommunens målsättningar. Utifrån dessa valde kommunstyrelsen ut följande prioriterade områden: Mål Program/nätverk Gör Gråbo till pilot i visionsarbetet Ett Europa för medborgarna - Vänorternas tematiska nätverk Minska och effektivisera energiförbrukningen i samhället Borgmästaravtalet (Covenant of Mayors) Skapa förutsättningar för att fler samåker eller väljer att resa kollektivt URBACT II Intensifiera insatserna med att förebygga och förhindra våld i nära relationer, med särskild fokus på kvinnofrid Daphne III Användandet av teknik ska vidareutvecklas i skolan (del av mål) Comenius Partnerskap etwinning Efter detta har arbetet av olika skäl i mångt och mycket avstannat för att nu påbörjats igen under våren 2013 då en ny EU-samordnare kommit på plats inom 1 EU:s sektorsprogram är inrättade för att stödja utvecklingen inom en viss sektor. En sektor kan exempelvis vara miljö, forskning, utbildning, jämställdhet eller infrastruktur. Till skillnad mot strukturfonderna är pengarna i sektorsprogrammen inte fördelade på vissa geografiska områden så som regioner, utan det finns en pott pengar för hela EU. 5
6 förvaltningsledningsstaben. Till att börja med kommer en uppföljning av WEPA:n ske i början av sommaren. Syftet är att tillsammans med West Sweden diskutera vilka projektidéer som ligger rätt i tiden och som kommunen kan utveckla. EU står inför en ny programperiod som kommer att löpa från Förberedelser pågår i detta nu på såväl europeisk som nationell och regional nivå när det handlar om ramverk för fonder och program med stöd för regionala och lokala utvecklingsprojekt. Av den anledningen är det ännu osäkert exakt vilka program och projekt som kan passa Lerums kommuns prioriteringar. 6
7 2 Beredningens arbete 2.1 Utgångspunkter Som tidigare nämnt har beredningen utifrån uppdragsbeskrivning och projektplan utgått från följande frågeställningar i informationsinsamling och analys: Vilka möjligheter finns för en kommun på den internationella arenan? Är den internationella arenan intressant för Lerums kommun? Kan internationella samarbeten bidra till Vision 2025? Hur kan ett framtida internationellt engagemang se ut som gynnar kommunen, näringslivet och medborgarna? 2.2 Omvärldsspaning Beredningen startade uppdraget med att samla information om kommunens befintliga och historska internationella samarbeten. Därefter följde en fas av omvärldsspaning som började med att beredningsledamöterna var och en studerade ett antal andra kommuners internationella arbete, totalt 22 stycken. Denna scanning gav vid hand att det finns många olika sätt att jobba med internationella frågor och att kommunerna i olika omfattning prioriterar frågan. Från denna kommunspaning valdes Lidköping och Karlstad ut som extra intressanta då deras internationella arbete stack ut som både djupt och brett. Beredningen besökte såväl Lidköping som Karlstad i början av mars månad och fick på båda platserna ett varmt mottagande och ingående föredragningar om respektive kommuns internationella arbete. Studiebesöken gav många intryck och inspiration till hur en kommun kan agera i olika typer av internationella engagemang. Några lärdomar från Lidköping: I Lidköping finns ett långsiktigt internationellt engagemang med samsyn hos såväl politik som förvaltning Tjänstemännen som jobbar med internationella projekt är en viktig resurs Det internationella perspektivet är implementerat i all verksamhet. I verksamhetsutvecklingen ska kommunens verksamheter aktivt söka samverkansmöjligheter, såväl regionala, nationella som internationella. I organisationen finns en dröm att alla elever under sin skoltid ska delta i minst fyra internationella projekt på olika nivåer Lidköpingsambassadörer, det vill säga Lidköpingsbor boende runt om i världen marknadsför hemkommunen gratis. Nätverket av ambassadörer får löpande information hemifrån under året och bjuds in till workshops och middag en dag i augusti som tack för de insatser de utför under året. Skolorna är väldigt aktiva i det internationella arbetet, många utbytesresor genomförs. Även resor som innehåller praktik, t ex inom byggprogrammet då elever bygger hus i amerikansk samarbetsstad. Lidköping deltar i många nätverk, det skulle Lerum också kunna göra. Ta efter de bästa miljökommunerna exempelvis. 7
8 Några lärdomar från Karlstad: I Karlstad är miljöengagemanget stort och många av de nätverk kommunen deltar i handlar om miljö Norge är en naturlig samarbetspartner tack vare det geografiska läget. Karlstad driver några samarbetsprojekt med några städer i Turkiet, bland annat inom socialt företagande för kvinnor och stadsutveckling. Spännande då Turkiet har en stark tillväxt. Karlstads internationella strategi ger ramverk för det internationella arbetet. Det finns en omvärldsnämnd som ansvarar för de internationella åtagandena. Flygplatsen har stor betydelse för ytterligare internationalisering. Inom omsorgssektorn drivs spännande projekt med jobbskuggning. Kommunen deltar som aktiv part i många nätverk. Avgränsning av sitt internationella engagemang är viktigt då möjligheterna är oändliga. 2.3 Dialog För att få med företagarperspektivet i uppdraget hade beredningspresidiet en dialogträff med näringslivsenheten. Vid denna träff delade näringslivsenheten med sig av sin kompetens kring näringslivets intresse av kommunens eventuella internationella samarbeten. Aktivt deltagande i de regionala samarbetsorganen kan vara något som gynnar de lokala företagen. Via Business Region Göteborg finns det t ex möjligheter att delta vid mässor eller att göra Lerums kommun till en del av besöksprogram för delegationer från andra länder. Detta hänger såklart på vilken exportmognad och driv som finns hos de enskilda företagen men kanske kan kommunens internationella engagemang få företag att lyfta blicken mot nya marknader. Av den anledningen kan det finnas anledning för Lerums kommun att arbeta mer aktivt för att synas i regionala samarbeten med internationell utblick. Den verksamhet i Lerums kommun som idag driver flest internationella projekt är utan tvekan Lerums gymnasium. För att få en föreställning om hur eleverna uppfattar utbytesresorna satte beredningen samman en webbenkät. Enkäten spreds via gymnasiets hemsida och Facebook-sida och resulterade i ett antal svar som kan betraktas som exempel på hur eleverna uppfattar de internationella samarbetena. De allra flesta av de elever som svarade tyckte att det projekt eller utbytesresa de tagit del av var mycket positivt. Helt underbart, Väldigt bra erfarenhet, Lärorikt, utvecklande och roligt är exempel på vad eleverna tycker om de projekt de deltagit i. Flera lyfte också fram att man får inblick i andra kulturer och hur människor har det. En personlig utveckling både vad det gäller språk och social samvaro med alla sorters människor lyftes också fram. På frågan Vad gav det internationella samarbetet dig skrev några elever såhär: En ny känsla för kulturer och ett större intresse för att fortsätta lära mig om andra kulturer och samarbeten i andra länder. Mognad, bättre engelska, vänner, minnen Självständighet, mod! 8
9 De allra flesta av de som svarade trodde att internationella samarbeten har stor betydelse för den personliga utvecklingen, men flera trodde också att det hade betydelse för det egna lärandet. På frågan Tror du att det är viktigt att ungdomar får uppleva/lära känna andra länder och kulturer svarade några elever såhär: Ja det är otroligt viktigt att se att alla inte har det som vi. Att upptäcka världen utanför Sverige, få bort fördomar, öva på språk exempelvis engelska och förstå att det är viktigt att kunna språk. Det kan även vara ett roligt avbrott att göra något annorlunda i skolan och inte bara sitta i skolbänken utan komma ut i samhället. Ja. Sverige är ett litet land. Vi behöver fatta hur andra tänker för att ha möjligheter i framtiden. Sammantaget gav webbenkäten bilden av att eleverna är mycket positiva till att delta i internationella samarbeten av olika slag och värdesätter de erfarenheter som resor och möten med andra kulturer ger. 9
10 3 Beredningens slutsatser 3.1 Vilka möjligheter finns för en kommun på den internationella arenan? En kommun kan välja en mängd olika sätt att bedriva internationella samarbeten. Många kommuner har fortfarande traditionella vänortssamarbeten. Många av de kommuner som beredningen studerat närmare betonar dock att det är viktigt att vänortssamarbeten rör en specifik fråga eller kan involvera föreningslivet. Annars stannar det lätt vid ceremoniella sammankomster som inte egentligen ger något mervärde för kommunen. Som nämnt tidigare erbjuder Europeiska Unionens fonder och program en mängd möjligheter till att själv hitta projektpartners inom ett tema i ett eller flera andra europeiska länder. Många sådana projekt bygger på en gemensam vilja att utveckla ett verksamhetsområde eller hitta lösningar på gemensamma problem. Ett enklare sätt kan vara att delta i befintliga nätverk där upparbetade kontakter redan finns. På så vis kan kommunen närma sig de aktörer man tycker verkar mest intressanta att utbyta idéer och kunskap med. Det område som de kommuner som beredningen studerat har mest internationella kontakter inom är tveklöst utbildningsområdet. Anledningen till detta kan vara att verksamhetsnyttan tycks vara så gott som omedelbar. Elever stimuleras i sin utveckling, både när det gäller det egna lärandet och faktiska kunskaper inom t ex språk, kultur och samhällsliv men också på ett personligt plan när nya erfarenheter ger nya perspektiv på världen vi lever i. Internationella samarbeten inom skolan kan bestå av utbytesresor bland gymnasieelever men likaväl om gemensamma projekt bland de lägre åldrarna med kontakt via Skype eller gemensamma wikis. 2 Möjligheter till praktik eller praktiskt arbete i ett annat land är också en vanlig samarbetsform. 3 Kommuner som vill marknadsföra sig på en internationell marknad, antingen som besöksmål eller boendeort, kan delta vid internationella mässor. Sådana insatser samordnas ofta av regionala samarbetsorgan som i en gemensam monter visar vad regionen har att erbjuda. Business Region Göteborg är ett exempel på en organisation som kan hjälpa t ex kommunala aktörer och privata företag att synas i större sammanhang. 3.2 Är den internationella arenan intressant för Lerums kommun? Beredningen vill här i första hand lyfta fram att internationella samarbeten kan bidra till verksamhetsutveckling och högre kvalitet i de tjänster som kommunen erbjuder. Det kan handla om att titta på hur andra löst ett visst problem eller inspiration om hur arbetsprocesser kan förbättras. Den internationella arenan ger också möjligheter till marknadsföring av kommunen som plats att bo på, etablera företag eller besöka. Dessa delar kan på sikt bidra till dels 2 Wikis är gemensamma sidor på internet som användarna själva kan fylla med innehåll. 3 Lerums gymnasium arbetar med att undersöka möjligheterna för praktik utomlands. 10
11 skatteinkomster till kommunen och inkomster till näringsidkare inom turism- och servicenäringen samt fler arbetstillfällen. Flera av företagen i Lerums kommun har produkter som skulle kunna vara spännande på en internationell marknad. Vissa företag klarar på ett utmärkt sätt att knyta kontakter i andra länder medan andra skulle gynnas av att samverka med såväl andra företag som regionala aktörer och kommunen. På samma gång är det långt ifrån alla företag som är mogna att göra internationella affärer eller ta emot besökare från andra länder. Men kanske skulle framtida internationella samarbeten hos kommunen kunna bidra till att några tar steget. Möjligheter till att delta i internationella samarbeten kan också vara något som gör Lerums kommun attraktiv som arbetsgivare och att vi på det viset kan få de mest kompetenta medarbetarna. Internationella samarbeten kan kräva mycket engagemang av den personal som är inblandad i det men innebär också chans till upplevelser som man annars aldrig skulle fått och ett avbrott från vardagens rutiner. Detta är såklart en avvägning som är viktig att göra, huruvida nyttan för verksamheten eller individer är så stor att det är värt att investera tid och resurser i ett projekt eller liknande. Ett viktigt motiv, kanske det viktigaste, till att delta i internationella samarbeten är att de kan berika de personer som deltar. Elever, medarbetare och kommuninvånare som mött andra kulturer och fått erfarenheter från andra delar av världen kan förhoppningsvis bidra till ett mer tolerant och öppet samhälle. 3.3 Kan internationella samarbeten bidra till Vision 2025? Lerums kommun ska vara Sveriges ledande miljökommun Inom miljöområdet finns en uppsjö nätverk och samarbetsprojekt där kommuner, regioner och städer deltar för att hitta nya lösningar på miljörelaterade problem. Enligt beslut i Kommunstyrelsen den 25 april 2012 ska Lerums kommun söka samarbeten som en viktig väg att nå visionen. Samarbete med ÅF, Chalmers och Tällberg Foundation är exempel på denna väg. Beredningen framhåller att internationella samarbeten i högsta grad skulle kunna bidra till att utveckla kommunens miljöarbete för att uppnå visionen. En start skulle kunna vara att ta initiativ till kunskapsutbyte med likasinnade. Lerums kommun skulle kunna testa möjligheten att få igång ett organiserat utbyte med miljöprogressiva kommuner i Sverige och de nordiska länderna. Genom att blicka ut i världen och föra dialog kan vi hitta nya kunskaper och metoder samtidigt som vi profilerar Lerums kommun som Sveriges ledande miljökommun
12 4 Rekommendationer Hur kan ett framtida internationellt engagemang se ut som gynnar kommunen, näringslivet och medborgarna? Så löd en av frågorna i detta uppdrags beskrivning. Mot bakgrund av insamlad information tror beredningen för näringsliv och turism att såväl kommunen som organisation, näringslivet och invånarna kan gynnas av att Lerums kommun deltar i internationella samarbeten. Precis som vi kan lära oss av andra kommuner och organisationer i Sverige kan internationella kontakter ge nya kunskaper och perspektiv på utmaningar och möjligheter. Företrädare för kommunens verksamheter kan lära sig av aktörer i andra länder och ta med sig det bästa hem. Bättre verksamhet inom kommunens alla sektorer är något som på ett direkt sätt gynnar kommunens invånare som nyttjar de tjänster som förvaltningen producerar. Om man använder den internationella arenan för marknadsföring på ett framgångsrikt sätt kan företagen, kommunen och dess invånare gynnas genom kontakter, samverkan och intäkter av olika slag. Beredningen för näringsliv och turism vill av den anledningen lägga fram följande rekommendationer att beakta i det fortsatta arbetet med internationella engagemang: Skolan Utveckla skolans internationella utbyten så att fler barn och ungdomar, inom gymnasieskolan såväl som grundskolan, får möjlighet att utbyta tankar och idéer med andra kulturer och samhällen. Marknadsföring Lerums kommun bör ta en mer aktiv del i de regionala samverkansorgan som driver internationella samarbeten. Via aktivt deltagande i nätverk och projekt kan vi utveckla våra verksamheter samtidigt som vi sätter Lerums kommun på kartan. Utbildningsnivån i Lerums kommun är hög vilket för många innebär perioder av arbete i andra länder. Gör som Lidköping och använd alla de Lerumsbor som finns runt om i världen för att tala väl om och marknadsföra Lerums kommun som boendeort, besöksmål och plats att driva företag på. Kort sagt, låt dem hjälpa till att sätta Lerums kommun på kartan. Sök samarbete för att nå Vision 2025 Använd den internationella likaväl som den nationella arenan via nätverk, samarbetsprojekt och forskning som ett led i att nå vår vision. 12
13 Beredningen för näringsliv och turism 2013 Lennart Wassenius (C), ordförande Marianne McHardy (M), 1:e vice ordförande Gun-Britt Delsvik (S), 2:e vice ordförande Johan Camp (M) Klaus Schüffler (M) Peter Johnson (M) Leif Schjött (S) Berit Olsson (S) Viktoria Lindberg Martinell (FP) Lars Borke (KD) Stig Wallin (MP) 13
Policy för internationellt arbete
1/7 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-11-03 121 Gäller fr o m: 2014-11-03 Myndighet: Diarienummer: Kommunstyrelsen KS/2014:368-003 Ersätter: EU-strategi för Strängnäs kommun, 2011-04-26, 126 Ansvarig: Stabsavdelningen
Läs merInternationell policy för Tranemo kommun
Internationell policy för Tranemo kommun 2012-2013 Fastställd av kommunfullmäktige (datum) Innehållsförteckning 1. INLEDNING 2. SYFTE 3. FRAMTIDSBILD 4. ÖVERGRIPANDE MÅL 5. FRAMGÅNGSFAKTORER 6. PRIORITERADE
Läs merInternationell policy för Bengtsfors kommun
2 (7) Internationell policy för Bengtsfors kommun Bakgrund Omvärlden och EU påverkar oss alltmer och sambandet mellan det lokala och det globala blir allt tydligare. Förändringar på den internationella
Läs merRiktlinje. Riktlinje för internationellt arbete. Diarienummer: KS 2010/232. Beslutad av kommunstyrelsen den 7 juni 2010
Riktlinje 2010-06-02 Riktlinje för internationellt arbete Diarienummer: KS 2010/232 Beslutad av kommunstyrelsen den 7 juni 2010 Om riktlinjen Riktlinje för internationellt arbete är en gemensam riktlinje
Läs merInternationell strategi
Internationell strategi 1 Inledning Den globaliseringsprocess världen genomgår gör Sverige och Skellefteå allt mer beroende av omvärlden och dess utveckling. Eftersom Skellefteå kommun är en del av en
Läs merInternationellt program för Karlshamns kommun
Programmet antaget av kommunfullmäktige 2012-04-02, Internationellt program för Karlshamns kommun 1 (13) Karlshamns kommun Kommunledningsförvaltningen Rådhuset 374 81 Karlshamn Tel +46 454-810 00 E-post:
Läs merBearbetad övergripande policy för internationella kontakter efter remiss.
Tjänsteutlåtande Kommunikationsstrate 2010-04-06 Johannes Wikman /-7767/ Dnr: Fax 08-590 733 40 KS/2009:167 johannes.wikman@upplandsvasby.se Kommunstyrelsen Bearbetad övergripande policy för internationella
Läs mer2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020.
Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. 1 Inledning Regionförbundets uppdrag är att på olika sätt medverka till att regionen utvecklas så att fler människor
Läs merAnalys av Plattformens funktion
Analys av Plattformens funktion Bilaga 3: Plattform för hållbar stadsutveckling årsrapport för 2015 Författarna ansvarar för innehållet i rapporten. Plattformen har inte tagit ställning till de rekommendationer
Läs merRMS (Roll, Mål & Sammanhang)
RMS (Roll, Mål & Sammanhang) Uppdrag: Övergripande Mål (syfte): Näringslivs- och utvecklingschef, en nyinrättad tjänst. Att initiera och genomföra aktiviteter i syfte att stimulera och stärka bilden av
Läs merInternationell strategi för Växjö kommun
Styrande dokument Senast ändrad 2013-10-15 Internationell strategi för Växjö kommun Dokumenttyp Styrande dokument Dokumentansvarig Planeringskontoret Dokumentnamn Internationell strategi för Växjö kommun
Läs merEtt Operativt Program för Livslångt Lärande i Region Jämtlands län. Fem prioriterade Utvecklingsområden
Ett Operativt Program för Livslångt Lärande i Region Jämtlands län Tanken på det livslånga lärandet vilar på ett par principer: För det första att individens lärande inte avslutas i ungdomsåren, utan fortgår
Läs merRevisionsrapport. Stadsrevisionen Örebro kommun. Samordning och redovisning av EUprojekt. Liz Hultgren. 28 november 2011
Revisionsrapport Samordning och Liz Hultgren Stadsrevisionen Örebro kommun 2011-12-13 Liz Hultgren Projektledare Kurt Westerback Kundansvarig Örebro kommun 1 av 12 Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning
Läs merHANDLINGSPLAN för INTERNATIONELLT ARBETE i Kultur- och fritidsförvaltningen juli 2012 - juni 2014
HANDLINGSPLAN för INTERNATIONELLT ARBETE i Kultur- och fritidsförvaltningen juli 2012 - juni 2014 Dnr KFN-2012-214 Dpl 03 Postadress: Kultur- och fritidsförvaltningen, 651 84 Karlstad Besöksadress: V.
Läs merTransnationellt utbyte Reggio Emilia
CREARE VIVERE Transnationellt utbyte Reggio Emilia Rapport från resa 16 20 mars 2014 Reflektioner från resan till Reggo Emilia med deltagare från Sunne kommun, Torsby kommun och Munkfors kommun genom EU-projektet
Läs merEnkät / Attitydundersökning Skånska kommuners integrations- och mångfaldsarbete. Beredningen för integration och mångfald oktober 2009
Enkät / Attitydundersökning Skånska kommuners integrations- och mångfaldsarbete Beredningen för integration och mångfald oktober 2009 Sammanfattning (I) 25 av Skånes 33 kommuner har svarat. 84 procent
Läs merGranskning av EU-arbete inom Motala kommun
Revisionsrapport Granskning av EU-arbete inom Motala kommun November 2008 Elisabeth Björk Innehållsförteckning Sammanfattning...3 1 Inledning...4 1.1 Bakgrund...4 1.2 Syfte och metod...4 1.3 Revisionsfråga...4
Läs merFRAMTIDENS FOLKRÖRELSE
FRAMTIDENS FOLKRÖRELSE Sofia Arkelsten, partisekreterare 20110704 INLEDNING Politiken påverkar människors liv. Därför är det viktigt vilka människor som utformar politiken. Och därför är det viktigt att
Läs merSlutrapport: Act Art for Tourism
Slutrapport: Act Art for Tourism 1. Projektfakta. Projektnamn: Hotspot Kölleröd 2.0. Act Art for Tourism Leaderområde: MittSkåne Projektägare: Coompanion Jordbruksverkets journalnummer 2013 4929 Kontaktperson:
Läs mer- integration kan vara drama. självförtroende och engagemang. På lika villkor är ett metodutvecklingsprojekt
På lika villkor SAMMANFATTNING - integration kan vara drama BAKGRUND delaktighet, självförtroende och engagemang På lika villkor är ett metodutvecklingsprojekt som pågår under tiden 1 april 2013-31 mars
Läs merErasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott 2014-01-01
Erasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott 2014-01-01 Sammanhanget Erasmus+ Strategi: Europa 2020 Tillväxtstrategi som antogs av medlemsländerna och EUkommissionen 2010. Kom till för att
Läs merRegionförbundets handlingsprogram för Östersjöarbete 2015-2017.
2015-01-28 PM Regionförbundets handlingsprogram för Östersjöarbete 2015-2017. Bakgrund Med Sveriges längsta kuststräcka är det självklart att Östersjöns status och havet som kontaktväg betytt och betyder
Läs merFull fart mot Framtiden
Strategidokument gäller from hösten 2013 Studie- och arbetsmarknadsfrågor Grundskola / Gymnasieskola Full fart mot Framtiden Strategi för Studie- och arbetsmarknadsfrågor - för utveckling i Södertäljes
Läs merStrategi EU-kontor Skåne Nordost
Strategi EU-kontor Skåne Nordost 1 Innehållsförteckning 1. Syfte sid. 3 2.1 Mål/inriktning sid. 3 2.2 EU 2020 sid. 4 3.1 Verksamhetsutveckling sid. 4 3.2 Metod och genomförande sid.5 4.1 Strategisk påverkan/samverkan
Läs merRegionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning för Skåne-Blekinge 2014-2020. Sara Persson, Region Skåne
Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning för Skåne-Blekinge 2014-2020 Sara Persson, Region Skåne 1 Vad är strukturfonderna? EU-perspektiv - Ekonomiska styrmedel för
Läs merSTRATEGIER FÖR NÄRINGSLIVSARBETET 2012-2014
ÅRSREDOVISNING 2011 STRATEGIER FÖR NÄRINGSLIVSARBETET 2012-2014 2 Antagna av Hammarös kommunfullmäktige 2012-03-26 Hammarö kommunfullmäktige antog den 26 mars 2012 strategier för näringslivsarbetet. De
Läs merLinnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse
Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse Beslutat av Rektor Inledning 3 Gemensamma mål och strategier 4 Det fortsatta arbetet 7 2 (7) Inledning Familjen Kamprad
Läs merBarn- och utbildningsnämndens policy för internationellt arbete
1 (6) Handläggare Ann Åslin Telefon +46 (0)498 26 94 26 E-post ann.aslin@gotland.se Diarienr 2010/88:60 Datum 2010-04-07 Barn- och utbildningsnämndens policy för internationellt arbete Det är i mötet människor
Läs merSAMVERKAN SKOLA-ARBETSLIV
VARFÖR samverkan? Idag kan vi vittna om en relativt hög ungdomsarbetslöshet i åldrarna 18-25 år. Vi har en stor andel elever som inte fullföljer sina gymnasiestudier eller går ut med ett fullständigt gymnasiebetyg.
Läs merRemissvar Ett gott liv var dag Kommunstyrelsens diarienummer: 2014/KS0411
BESLUT Datum 2015-06-09 Diarienummer 2015/SON0072 Sida 1(6) Sociala omsorgsnämnden Eva Claesson, Tfn 0734-32 70 20 Mottagare Kommunstyrelsen Remissvar Ett gott liv var dag Kommunstyrelsens diarienummer:
Läs merBevakningsrapport för prioriterade EU-policyområden:
Bevakningsrapport för prioriterade EU-policyområden: maj 2014 Detta är årets femte rapport om bevakning och påverkan av de prioriterade områdena för Stockholmsregionens Europaförening 2014. Innehållsförteckning
Läs merSocialdemokraterna i Mora
Socialdemokraterna i Mora FÖRSLAG STRATEGISK PLAN 2015-2018 Vision/målbild Mora, regionstaden för ett aktivt liv Mora är år 2022 en levande stad med en tydlig profil och positiv utvecklingstrend. Staden
Läs merFritidshemmens arbetsplan Förutsättningar för verksamheten
Färjestadsskolan Fritidshemmens arbetsplan Arbetsplanen: - Visar på vilket sätt fritidshemmet ska arbeta för att nå målen för utbildningen. - Utgår från nationella styrdokument, kommunens strategiska plan,
Läs merPlattform för den politiska majoriteten på Orust 2014-2018 Samverkan för ett mer hållbart och jämlikt Orust
Plattform för den politiska majoriteten på Orust 2014-2018 Samverkan för ett mer hållbart och jämlikt Orust Den politiska majoriteten i Orust kommun, Socialdemokraterna, Centernpartiet, Miljöpartiet de
Läs merTILL DIG SOM ARBETSGIVARE. PRAO I PRAKTIKEN Tips och information för dig som tar emot prao-elever
TILL DIG SOM ARBETSGIVARE PRAO I PRAKTIKEN Tips och information för dig som tar emot prao-elever PRAO I PRAKTIKEN 1 Vägen till besöksnäringen börjar hos dig Dagens elever är framtidens medarbetare och
Läs merMinnesanteckningar från Jämställdhetsberedningen 2015-05-07
Kommunstyrelsen 2015-05-07 1 (5) Kommunledningskontoret Demokrati och välfärd Karin Gagner, 016-7102045 Minnesanteckningar från Jämställdhetsberedningen 2015-05-07 Närvarande: Lisa Friberg (S) ordförande
Läs merNyfiken på att jobba över gränserna? Om transnationalitet en sammanfattning av ESF rådets lärplattform 2010 05 11
Nyfiken på att jobba över gränserna? Om transnationalitet en sammanfattning av ESF rådets lärplattform 2010 05 11 Visionen, äventyret och allvaret i Europatanken Gunnar Anderszon, SKL, Socialfondskommittén
Läs merFeriejobb en chans att bryta könsmönster!
FÖRSKOLANS KOMPETENSFÖRSÖRJNING Feriejobb en chans att bryta könsmönster! LÄRANDE EXEMPEL FRÅN FEM KOMMUNER Feriejobb en chans att bryta könsmönster! 1 Innehåll Bakgrund... 3 Feriejobb som en strategi
Läs merPlan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter
Kommunstyrelsen 2013-05-08 1 (10) Kommunledningskontoret Demokrati och välfärd KSKF/2013:228 Cecilia Boström 016-710 29 96 Kommunstyrelsen Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel
Läs merBudgetförslag 2014. Kristianstad kan utvecklas mot fler jobb och högre kvalité i skola och omsorg. Socialdemokratiska Fullmäktigegruppen
Budgetförslag 2014 Kristianstad kan utvecklas mot fler jobb och högre kvalité i skola och omsorg Socialdemokratiska Fullmäktigegruppen Budget 2014 För fler jobb och högre kvalitét i skola och omsorg! Det
Läs merVälkommen till studiecirkeln om kommuner och sociala innovationer
Välkommen till studiecirkeln om kommuner och sociala innovationer I det här dokumentet finner du en introduktion till den forskarledda studiecirkeln om kommuner och sociala innovationer som du är anmäld
Läs merwww.grkom.se GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
GR Utbildning Internationaliseringsgruppen Representanter från GRs 13 kommuner, internationalisering -> utbildningsområdet Syftet för gruppen är att vara ett forum för idé-, och erfarenhetsutbyte och bidra
Läs merLärandet. Lekfullhet. Vårt Kunskapscenter får genom praktiska och mer sinnliga aktiviteter barn och unga intresserade av energi och miljö
Lärandet Kunskapscentret ska utveckla lärandet om hållbar utveckling samt ge Halmstads skolor en ny arena att luta sig mot för att nå uppsatta mål. Lekfullhet Vårt Kunskapscenter får genom praktiska och
Läs merPolicy för Region Skånes internationella arbete
2015-01-19 FÖRSLAG Per-Olof Persson Strateg internationella relationer Koncernstab kansli, Möten & Internationella relationer Tel: 040 675 32 26 / 0768 87 07 43 E-post: per-olof.persson@skane.se Policy
Läs merRamar för verksamheten vid Centrum för kommunstrategiska studier 2013 2015
Ramar för verksamheten vid Centrum för kommunstrategiska studier 2013 2015 Ramar för verksamheten vid Centrum för kommunstrategiska studier 2013 2015 Rapport 2013:1 ISSN 1402-876X Omslagsbild: CKS. Linköpings
Läs merMaktsalongen Verksamhetsplan 2015
Bilaga 5 Maktsalongen Verksamhetsplan 2015 Maktsalongen är en organisation som arbetar med jämställdhet i det unga civilsamhället. 2015 är organisationens fjärde år och organisationen växer med raketfart.
Läs merPraktikrapport Praktikplats Praktikperiod Handledare Praktikplatsen
Praktikrapport Praktikplats: Central Sweden, Belgien Praktikperiod: 16 augusti - 16 januari, heltid Handledare: Maria Lunander, Director, Central Sweden Rue du Luxembourg 3, BE-1000 Bruxelles, Belgique,
Läs merGymnasiekommitténs förslag Åtta vägar till kunskap (SOU 2002:120)
1(6) Sveriges universitets- YTTRANDE Dnr: 003/03 och högskoleförbund 2003-06-04 Regeringen Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Gymnasiekommitténs förslag Åtta vägar till kunskap (SOU 2002:120) Dnr:
Läs merBygga broar mellan fo rskola och skola i Sundby
Bygga broar mellan fo rskola och skola i Sundby Bakgrund Många av våra barn kommer redan som ettåringar till förskolan för att sedan befinna sig i vår verksamhet fram tills man slutar år 5 som 11-12-åringar.
Läs mer2 Internationell policy
Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:
Läs merUtva rdering Torget Du besta mmer!
2013-12-17 Utva rdering Torget Du besta mmer! Sammanfattning Upplands Väsby kommun deltar tillsammans med tre andra kommuner i ett projekt om medborgarbudget som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting
Läs merMiljöprogram för Malmö stad 2009 2020
Miljöprogram för Malmö stad 2009 2020 Vi antar utmaningen: 2020 är Malmö världsbäst på hållbar stadsutveckling Malmö har bakom sig mer än ett årtionde av stora och framsynta satsningar på klimat- och miljöområdet.
Läs merVision och övergripande mål 2010-2015
Vision och övergripande mål 2010-2015 Beslut: Högskolestyrelsen, 2009-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2009/1139/10 Gäller fr o m: 2010-01-01 Ersätter: Dalauniversitetet akademi och yrkesliv i partnerskap.
Läs merHandbok för fullmäktiges beredningar
Handbok för fullmäktiges beredningar Antaget av kommunfullmäktige 2014-08-27 162 Handbok för fullmäktiges beredningar Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se
Läs merINTERNATIONELL STRATEGI FÖR REGION GOTLAND
Fastställd av regionfullmäktige 2014-06-16, 98. Syftet med Region Gotlands internationella strategi är att vara ett verktyg för förtroendevalda och anställda inom regionen samt att fungera som stöd och
Läs merUtbildning och kunskap
Sid 1(9) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Karlstad 215-1-14 Lina Helgerud, 54-54 1 4 lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård 54-54 8 15 marie.landegard@karlstad.se Utbildning och kunskap Tematisk månadsrapport
Läs merPlan för entreprenörskap i skolan. Motala kommun
Plan för entreprenörskap i skolan Motala kommun Beslutsinstans: Kommunstyrelsen Diarienummer: 11/KS 0233 Datum: 2011-10-25 Paragraf: 325 Reviderande instans: Datum: Gäller från: 2011-10-25 Diarienummer:
Läs mer5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen. om behovet av en aktiv regionalpolitik för tillväxt i hela landet.
Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:1753 av Berit Högman m.fl. (S) Regional tillväxt för fler jobb Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
Läs merSamverkan regionorganisationen och kommunerna i länet
Projekt Region 2015 21 samverkan 130603 Bilaga Samverkan regionorganisationen och kommunerna i länet Bakgrund En region, en plats där människor vill leva, arbeta och bo, måste ha något att erbjuda: attraktiva
Läs merForskning & utveckling i kollektivtrafiken. Tjänsteinnovationer i kollektivtrafik
Forskning & utveckling i kollektivtrafiken Tjänsteinnovationer i kollektivtrafik Som Excellence Center har vi ett särskilt ansvar att föra praktik och akademi närmare varandra och som ett led i att hitta
Läs merErasmus för alla vanliga frågor (se även IP/11/1398)
MEMO/11/818 Bryssel den 23 november 2011 Erasmus för alla vanliga frågor (se även IP/11/1398) Vad är Erasmus för alla? Erasmus för alla är EU-kommissionens förslag till nytt program för allmän och yrkesinriktad
Läs mer2015-06-10 FÖRSTA VERSIONEN. Sektorsövergripande integrerad plan för hållbar stadsutveckling i Göteborg 2014-2020
2015-06-10 FÖRSTA VERSIONEN Sektorsövergripande integrerad plan för hållbar stadsutveckling i Göteborg 2014-2020 Innehåll Planen som verktyg... 3 Framtagande av Planen... 4 Samarbetsparter... 4 Lokala
Läs merTal av Guy Crauser, Europeiska kommissionen Generaldirektör, DG Regionalpolitik
Mina damer och herrar Seminarium: Europaforum Norra Sverige IV 6 juni, 2002 Sundsvall, Sverige Tal av Guy Crauser, Europeiska kommissionen Generaldirektör, DG Regionalpolitik Jag är mycket glad att ha
Läs merINTERNATIONELL PLAN STYRDOKUMENT FÖR INTERNATIONELLT ARBETE I KARLSTADS KOMMUN
INTERNATIONELL PLAN STYRDOKUMENT FÖR INTERNATIONELLT ARBETE I KARLSTADS KOMMUN KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Kommunstyrelsen Ansvarig samt giltighetstid: Mia Marklund 2017-2018 Diarienummer: KS-2016-315
Läs merEn vision med övergripande mål för Kiruna kommun
Antagen i kommunfullmäktige 2013-05-27, 68 En vision med övergripande mål för Kiruna kommun Inledning Att ta fram en vision för framtidens Kiruna är ett sätt att skapa en gemensam bild av hur framtiden
Läs merSlutrapport för affärs- och innovationsutveckling inom programmet Främja kvinnors företagande i Blekinge 2011-2014
Region Blekinge 2014-12-15 Catharina Rosenquist 0455-305029 Slutrapport för affärs- och innovationsutveckling inom programmet Främja kvinnors företagande i Blekinge 2011-2014 Affärs- och innovationsutvecklingsinsatser
Läs merFolkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18
1(9) PM Folkhälsokommitténs sekretariat Referens Datum Diarienummer Johan Jonsson 2013-03-18 FOLKHÄLSOKOMMITTÈN Regionfullmäktiges uppdrag regionstyrelsen ska utvärdera regionens samlade folkhälsoinsatser
Läs merSkola Arbetsliv. Tillväxten. börjar i skolan. en metod som öppnar dörrarna mellan skola och näringsliv
Skola Arbetsliv Tillväxten börjar i skolan en metod som öppnar dörrarna mellan skola och näringsliv TÄNK PÅ ATT dörr mellan skola och arbetsliv. gymnasieskolan, i samhället och senare i arbetslivet. tillväxt
Läs merSammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd
Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer
Läs merGrundtvig inför 2013. Sara lindholm och Kerstin hagblom 2012-12-03
Grundtvig inför 2013 Sara lindholm och Kerstin hagblom 2012-12-03 Dagens program 09.30 Morgonkaffe/thé 10.00 - Genomgång av utlysningen 2013 - Hur Grundtvig kan bidra till ökad kvalitet och internationalisering
Läs merPersonal- och arbetsgivarutskottet
Personal- och arbetsgivarutskottet Marie Härstedt Personalstrateg 4-675 3 46 Marie.Harstedt@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 22--27 Dnr 692 (4) Personal- och arbetsgivarutskottet Studentmedarbetare i Region
Läs merStyrelsekonferensen den 28 29 augusti 2007 Av arbetsutskottet bearbetat underlag
Datum Bilaga till protokoll styrelsen 2007-12-14 Styrelsekonferensen den 28 29 augusti 2007 Av arbetsutskottet bearbetat underlag Kommunförbundet Skånes vision att anta vision för förbundet enligt bifogade
Läs merTal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?"
SPEECH/07/501 Margot Wallström Vice-President of the European Commission Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?" Arrangerat av Ekonomiska och sociala
Läs merVerksamhetsplan 2014-2016
Umeå kommun, Vännäs kommun, Västerbottens läns landsting, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen Verksamhetsplan 2014-2016 Budget 2014-2016 Antagen av styrelsen för samordningsförbundet 2013-11-29 Innehållsförteckning
Läs merUtvecklingsstrategi för ett attraktivt Upplands Väsby 2007 2015
Utvecklingsstrategi för ett attraktivt Upplands Väsby 2007 2015 Viljeyttring och inriktning för att stärka näringslivets förutsättningar Programmet har diskuterats fram och fastställts av ett 30-tal representanter
Läs mer1(4) 2011-11-21 2011/1965-PL-013. Dnr: Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011. Irsta förskolor. Ansvarig: Katriina Hamrin.
2011-11-21 1(4) Dnr: 2011/1965-PL-013 Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011 Irsta förskolor Ansvarig: Katriina Hamrin Anne Persson 1. Utveckling, lärande och kunskaper Mål: Den pedagogiska utvecklingen
Läs merInternationell policy 2011-2020 för Södertälje kommun
Internationell policy 2011-2020 för Södertälje kommun Inriktning Grunden i Södertälje kommuns internationella arbete är denna policy som är antagen av kommunfullmäktige. Internationella policyn anger de
Läs mertemaunga.se EUROPEISKA UNIONEN Europeiska socialfonden
temaunga.se T E M AG RU P P E N U N G A I A R B E T S L I V E T? b b o j å f a g un a l l a n Ka etsmarknaden? b Kris på art för unga år 2015 Om läge EUROPEISKA UNIONEN Europeiska socialfonden »ALLA UNGA
Läs merErasmus+ Utbildningssamarbete i Europa 2014-2020 Informationsmöte om KA1 mobilitetsprojekt. Katrin Lilliehöök
Erasmus+ Utbildningssamarbete i Europa 2014-2020 Informationsmöte om KA1 mobilitetsprojekt Katrin Lilliehöök Varför ett europeiskt utbildningsprogram? Erasmus+ Strategi: Europa 2020 Tillväxtstrategi som
Läs merNäringslivsprogram för Ljusnarsbergs kommun 2016-2019
Näringslivsprogram för Ljusnarsbergs kommun 2016-2019 2015-12-30 Inledning Syftet med näringslivsarbetet i Ljusnarsbergs kommun är att identifiera förbättrings- och utvecklingsmöjligheter som stödjer och
Läs merUppdragsplan för näringslivskontoret
Uppdragsplan den 6 maj 2013 Uppdragsplan för näringslivskontoret 2013 KS 2013/0127 Beslutad av kommunstyrelsen 2013-05-06 Uppdragsplanen för näringslivskontoret baseras på kommunfullmäktiges övergripande
Läs merPilot Gråbo - upplägg av arbetet och en första tidplan
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Kommunledningen Christian Mattson Processledare 0768 684913 christian.mattson@lerum.se Kommunstyrelsen Pilot Gråbo - upplägg av arbetet och en första tidplan Förvaltningen har uppdraget
Läs merHANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE I GRUNDSKOLAN 2015-2018
2015-05-11 HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE I GRUNDSKOLAN 2015-2018 GOD UTBILDNING I TRYGG MILJÖ 1. INLEDNING Ulricehamns kommun behöver förbättra resultaten i grundskolan, särskilt att alla elever
Läs merHandlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården :
Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : genom medborgare, patient och Datum: 2015-06-24 Version: 1 Dnr: 150054 Sammanfattning Medborgare, patienter och närståendes
Läs merTALMANUS FÖR GENERELLT BILDSPEL OM GRÖNA KRONOBERG 2025. VAD ÄR EN REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI
VAD ÄR EN REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI Gröna Kronoberg är en politiskt beslutad strategi för länets utveckling som talar om hur det ska vara att bo och leva i Kronoberg 2025. Ett stort antal aktörer och
Läs merModell för styrningen i Kungälvs kommun - Från demokrati till effekt och tillbaka
Antagen av KF 2008-04-10 (Justerade redaktionella detaljer i denna text 2008-08-14 av Håkan Hambeson) Modell för styrningen i Kungälvs kommun - Från demokrati till effekt och tillbaka Kungälvs kommuns
Läs merRevisionsrapport. Elevhälsans arbete. Skellefteå kommun. Linda Marklund Robert Bergman
Revisionsrapport Elevhälsans arbete Skellefteå kommun Linda Marklund Robert Bergman Innehåll 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 2 2. Inledning... 4 2.1. Bakgrund... 4 2.2. Revisionsfråga...
Läs merUnga på väg: Europa stöder unga människor
FLYTTA RUNT Unga på väg: Europa stöder unga människor JOBBA LÄR DIG STUDERA DELTA SKAPA ENGAG ERA DIG UTBILDA DIG ieuropa Varken Europeiska kommissionen eller någon annan part som verkar i kommissionens
Läs merDen moderna lärlingen. larlingibutik.se
Den moderna lärlingen Ett försprång mot andra företag när det gäller att få de bästa medarbetarna Gymnasieutbildning med stöd av branschen för ambitiösa framtidsinriktade elever som vill lära sig ett yrke
Läs merURVALSKRITERIER LEADER SYDÖSTRA SKÅNE
URVALSKRITERIER LEADER SYDÖSTRA SKÅNE Urvalskriterierna är LAG:s verktyg för att bedöma och prioritera projektansökningar samt att säkerställa att de projekt som får stöd av lokalt ledd utveckling genom
Läs merUtredning om Praktisk yrkeskompetens framtid
PM Tyresö kommun 2011-04-14 Utvecklingsförvaltningen 1 (13) Judit Kisvari Diarienummer 2010/GAN0034 Gymnasie- och arbetsmarknadsnämnden Utredning om Praktisk yrkeskompetens framtid Förslag till beslut
Läs merInför en ny regional utvecklingsstrategi, Utmaningar för Region Uppsala i ett omvärldsperspektiv, Knivsta kommun, 2016-01-25
Inför en ny regional utvecklingsstrategi, Utmaningar för Region Uppsala i ett omvärldsperspektiv, Knivsta kommun, 2016-01-25 Sammanfattning Under seminariet belystes framtagandet av en ny regional utvecklingsstrategi,
Läs merNågra avgränsningar har valts för handlingsplanen. Stadsbyggnadskontoret antas vara huvudaktör och platsutveckling står i fokus för arbetet.
Handlingsplan Inledning Handlingsplanen är en del i den Master Class om urbana gemenskaper, aktivism och medborgardeltagande som hållits inom Nordic City Network under hösten/vintern 2015/2016. Handlingsplanens
Läs merSamverkan och mervärde av EU:s sammanhållningspolitik för regional tillväxt
Samverkan och mervärde av EU:s sammanhållningspolitik för regional tillväxt Kjell Unevik, Europaforum XII Norra Sverige, Örnsköldsvik 7-8 maj 2008 Lissabonstrategin Nationella strategin för regional konkurrenskraft,
Läs merMinnesanteckningar från möte med den sk. Göteborgsnoden
Anteckningar 2004-09-10 Anders Helsing Minnesanteckningar från möte med den sk. Göteborgsnoden Närvarande: Margareta Ringius, Tjörn Håkan Beskow, Göteborg Christer Samuelsson, Partille Bengt Christensen,
Läs merBlackebergs gymnasium
Nästa: Kina Praktik i Kina För att ge eleverna på Stockholm stads gymnasieskolor en så bra utbildning som möjligt har en satsning genomförts de senaste två åren: Gymnasieskolorna har kraftigt utökat sitt
Läs mer106:e plenarsessionen den 2 3 april 2014. RESOLUTION från Regionkommittén "STADGAN OM FLERNIVÅSTYRE I EUROPA"
106:e plenarsessionen den 2 3 april 2014 RESOL-V-012 RESOLUTION från Regionkommittén "STADGAN OM FLERNIVÅSTYRE I EUROPA" Rue Belliard/Belliardstraat 101 1040 Bruxelles/Brussel BELGIQUE/BELGIË Tfn +32 22822211
Läs merUtveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans
Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans senare år Kristofer Fagerström Dnr BUN 2015/182 Oktober 2015 2015-09-28 1 (12) Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. INLEDNING... 2 2. SYFTE... 3 3.
Läs merINFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna
INFLYTANDE PROJEKTET unga i kulturplanerna Dalarna 2011-2012 Det här samarbetet handlar om att unga, som det pratas om och planeras för i kulturplanerna, själva ska få komma till tals. Att deras idéer
Läs merOmslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket 1998. Ur GSD Blå kartan, diarienummer 507-97-157.
Växtplats Ulricehamn, Översiktsplan 2001 för Ulricehamns kommun, antogs av kommunfullmäktige 2002-02-21, 12. Planen består av tre häften, del 1 Mål och strategier, del 2 Kunskapskälla och del 3 Konsekvensbeskrivning,
Läs mer