ÖVERSIKTSPLAN FÖR EMMABODA KOMMUN.
|
|
- Oliver Nyberg
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 ÖVERSIKTSPLAN FÖR EMMABODA KOMMUN. Antagen av Kommunfullmäktige FRAMTIDSPLAN ÖP 2003
2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 1 NATUR 3 KULTUR 7 MILJÖ, HÄLSA och SÄKERHET 11 TEKNISK FÖRSÖRJNING 11 KOMMUNIKATIONER 13 NÄRINGSLIV och TURISM 16 BEBYGGELSE 17 SAMHÄLLSSERVICE 20 KÄLLFÖRTECKNING 22 KARTBILAGOR 7 st Pumpmontering vid ITT Flygt AB Foto: Sven-Olof Söderqvist, ITT Flygt AB. 1
3 INLEDNING Detta är Emmaboda Kommuns översiktsplan. Avsikten är att visa kommunens mål och visioner. Enligt Plan- och Bygglagen (PBL) skall varje kommun ha en aktuell översiktsplan som anger hur mark- och vattenområden bör användas samt om hur den byggda miljön skall utvecklas och bevaras. I översiktsplanen redovisar kommunen sina avsikter och anger en från allmän synpunkt lämplig utveckling för området. I planen anges också hur kommunen planerar att tillgodose de riksintressen som finns inom området. Översiktsplanen skall endast ge vägledning för beslut om bland annat detaljplaner och bygglov och är alltså inte bindande för myndigheter och enskilda. ÖVERSIKTSPLANENS UPPLÄGG Översiktsplanen är uppdelad i tematiska kapitel. I en kartbilaga sist i häftet redovisas de åtgärder som planeras i kommunens tätorter. Åtgärderna finns även beskrivna i textform under respektive kapitel.. Ingemundehult, Algutsboda socken. Detalj från enskifteskartan,
4 NATUR NATURMILJÖER I kommunen har 67 områden med höga naturvärden dokumenterats av Länsstyrelsen i Kalmar. Områdena och klassificeringen av dessa redovisas på efterföljande karta. Numreringen är av praktiska skäl identisk med Länsstyrelsens. Kännedomen om värdefulla naturmiljöer är inte slutgiltig utan kommer att fortlöpande revideras när ny kunskap förts fram. Att ett område bedömts ha höga naturvärden innebär inte att det automatiskt är skyddat. Några av områdena är skyddade enligt särskilda beslut. Dels finns det naturreservat med både skyddsföreskrifter och särskild skötselplan vilka är beslutade av Länsstyrelsen. Dels finns det Natura 2000-områden vilka är beslutade med stöd av EU-direktiv, dvs. området har utpekats vara av europeiskt intresse att bevara. Det innebär, att arbetsföretag som riskerar att skada förekommande arter eller naturtyper inte får genomföras utan beslut på regeringsnivå. För varje område nedan anges särskilt om det är naturreservat, område av regionalt intresse, riksintresse eller Natura 2000-område. Dessutom framgår det genom färger vilken grad av naturvärde som de inventerade naturområdena har. Amiralfjäril. Foto: Rolf Jansson 3
5 Värdefulla naturmiljöer i Emmaboda kommun Naturmiljö Klass Naturmiljö Klass 1. Deragårds fly och sjö Bokskog vid Grimmansmåla 3 2. Hagmark vid Västra Stamphult Hamburg 1, R 3. Bullafly Hage vid Skallebo 3 4. Flyet Bokskog vid Grimsgöl 2 5. Yggersrydsjön Knappsmåla 2 6. Bodaskogsområdet Lyckebyåns dalgång 3 7. Hagmark vid Skogslund 1, R 41. Hagmark vid Karamåla 3 8. Getafly 1, R 42. Klasatorpet 3 9. Sjön Läen Sjön Törn och Ekeborydreservatet 2, G 10. Tomeshultagölen 1, R, N 44. Strängsmåla 1, R 11. Ormgranar vid Tomeshult Hamlade träd i Plaggebo Tomeshult 1, R 46. Hagmarker vid Karsamåla Hage vid Huvudhultaö Pellamåla Huvudhultakvarn, Lyckebyån 1, R, N 48. Skurebo och Lida Våtmarker vid Fiskesjön Hagmark vid Allgunnås Bälsfly och Torstamåla fly 1, R 50. Hagmark vid Rammsjö Ingelsmåla Hagmark vid Runnamåla Äng vid Östra Stamphult Frostensmålaåsen Ekerås mosse Sjön Nätterhövden Mossar vid Kleftekulla Hage vid Ebbamåla Hage vid Hermanstorp Hage vid Sutaremåla Algutsboda fly Trollagöl Virkesjön Antamåla rör 1, R 24. Skärsjön Bockabosjön Åsar vid Ödevata Lindåsen 1/2 26. Lyckebyån nordost Emmaboda Nickemåla Grimmagärde Kyrkeby 1, R 28. Bokskog vid Humlebäck Torsjöområdet 1, R 29. Slåtteräng vid Lidahult 1, R, N 63. Moränryggar vid Kammarbo Lindåsen vid Åby Klippingsbo Slåtteräng vid Högahult 2, G 65. Troxhult Maskummebergs fly Myr nordost om Kringlemåla Slåtteräng vid Åleberg Hage vid Södra Lindö Duvemåla 2 Klass 1 (röda områden) = högsta naturvärde Klass 2 (orange områden) = mycket höga naturvärden Klass 3 (gula områden) = höga naturvärden G = område av regionalt intresse R = område av riksintresse N = Natura2000-område ÅTGÄRD: Naturvårdsintresset prioriteras 4
6 Värdefulla naturmiljöer Högsta naturvärde Väg Mycket högt naturvärde Järnväg Högt naturvärde Tätort 5
7 Naturmiljöer av riksintresse Översiktsplan för Emmaboda kommun ÅTGÄRDER: För att tillgodose samtliga naturmiljöer av riksintresse krävs följande: Naturskyddet har högsta prioritet För naturreservaten Huvudhultakvarn och Lidahult samt för Skogslund, Tomeshult, Hamburg, Strängsmåla och Kyrkeby har även skötsel högsta prioritet. För områden utan skydd ska kommunen verka för områdesskydd enligt miljöbalken. Naturmiljöer av regionalt intresse ÅTGÄRDER: Naturintresset och skötsel prioriteras Kommunens sjöar Generellt strandskydd gäller för kommunens sjöar och vattendrag. Syftet med strandskyddet är att trygga allemansrätten och att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet. Ny bebyggelse och liknande är inte tillåten inom 100 m från strandlinjen, såväl på land som i vattnet. Fortlöpande sker inventering och naturvärdesbedömning av kommunens sjöar. Avsikten är att fortsätta det arbetet. Tillgången till sjöar har ett stort värde för det rörliga friluftslivet och turismen, inte minst för ett utbrett fiskeintresse. Många sjöar ingår också i fiskevårdsområden vars syfte är att främja fisket. Dessutom finns ett spirande intresse för bebyggelse i sjönära lägen. Detta medför att kommunen måste vara beredd att hantera eventuella motstående intressen. Kommunen bör därför göra en utvärdering och prioritering av sjöarna för olika intressen, överväga eventuellt skyddsbehov och utarbeta riktlinjer för markanvändningen. ÅTGÄRDER: Utvärdering och prioritering av de värdefullaste sjöarna. Överväga åtgärder för att bibehålla och höja naturvärdet. Utarbeta riktlinjer för markanvändningen. Fortsätta att bedöma naturvärdena för kommunens sjöar 6
8 KULTUR Kulturmiljöer av riksintresse Kalmar län har sammanlagt 98 områden av riksintresse för kulturmiljövården. Urval, avgränsning och beskrivning av dessa har skett i samarbete mellan Länsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet. I Emmaboda kommun är följande fyra områden riksintressanta för kulturmiljövården. Bökevara, Kyrkeby-Klättorp-Udden, Hovgård (Linnefors) samt Eriksmåla marknadsplats. Kyrkeby spritbränneri är dessutom förklarat som byggnadsminne. ÅTGÄRDER För Kättorp, Udden och Hovgård: Upprätta områdesbestämmelser till skydd för riksintressena. ÅTGÄRDER För Eriksmåla marknadsplats: Kulturmiljön skall säkerställas genom detaljplanebestämmelser. Prioriterade kulturmiljöer Ur kommunens kulturmiljöprogram har tio byar valts ut. Byarna är: Deragård Duvemåla Gransjö Huvudhultakvarn Suttarekulla Ubbemåla Häljanäs Långasjö Lekarmåla Samt miljön från Bredasjö till Stolpabäck ÅTGÄRDER: För Duvemåla: Kommunalt beslut om reservat. För samtliga prioriterade kulturmiljöer Hänsynstagande vid nybyggnad, renovering samt vid om- och tillbyggnad. Samråd med hembygdsförening, länsstyrelsen och länsmuseet. 7
9 Värdefulla kulturmiljöer Deragård Eriksmåla Gransjö Huvudhultakvarn Bökevara Suttarekulla Duvemåla Ubbemåla Långasjö Hovgård Häljanäs Lekaremåla Kyrkeby Klättorp Udden Bredasjö Riksintressanta kulturmiljöer Prioriterade kulturmiljöer Väg Järnväg Tätort 8
10 Regionalt intresse för kulturmiljö- och naturvården Vägavsnitt I Emmaboda kommun finns 17 av de 121 olika vägar och vägmiljöer i Kalmar län som redovisas som de mest karakteristiska i länet. För varje presentation görs ett värdeomdöme baserat på vägens särart i den bygd den genomkorsar och för länet i stort. Källa: Almqvist C; Lindegård P: Vägen som kulturarv. 83. Slingrande grusväg genom gammal odlingsbygd i Djuramåla och Flädingstorp 84. Grusväg förbi Linnefors bruk och runt sjön Törn i utvandrarbygd 85. Del av gamla landsvägen mot Karlskrona 86. Gamla landsvägen från Eriksmåla till Lindås och vidare mot Karlskrona 87. Allmän grusväg genom Vilhelm Mobergs födelsebygd 88. Enskild väg genom Stamphultsbygden 89. Enskild väg genom Mobergsbygder vid Humlebäck och Getasjö 90. Liten grusväg till Duvemåla 91. Gamla landsvägen genom Förlångsö by 92. Enskild väg till gården Hamburg på getryggsås 93. Allmän grusväg Strängsmåla länsgränsen (länsväg 122) 94. Enskild väg genom Plaggebo 95. En delvis obelagd allmän väg till Blekinge (riksväg 28) 96. Allmän grusväg Långasjö Skallebo (Sibbamåla) 97. Delvis obelagd allmän väg förbi V Hällasjö 98. Äldre landsvägsslinga Eriksmåla Tomeshult (Slätthult) 99. Enskild väg över Ubbemåla Väg vid Linnefors. Foto: Rolf Jansson ÅTGÄRDER: Hänsynstagande vid underhåll och andra åtgärder. 9
11 Värdefulla vägmiljöer Vägar med högsta bevarandevärde Vägar med mycket högt bevarandevärde Järnväg Tätort Övrig väg 10
12 MILJÖ, HÄLSA och SÄKERHET VISION: Medellivslängden och livskvalitén i Emmaboda kommun har ökat genom vårt målmedvetna folkhälsoarbete. Rökfria miljöer är en självklarhet. Friskvård är en jämlikhetsfråga och vi har utvecklat vår simhall till ett respekterat friskvårdscentrum och skapat naturliga förutsättningar för fysiska aktiviteter av olika slag inom kommunen. Agenda 21 genomsyrar alla verksamheter inom Emmaboda kommun. Näringslivet har högt ställda miljömål som en viktig ledstjärna. Biologisk mångfald spelar en viktig roll i kommunens utveckling och våra naturresurser tillvaratas på ett hållbart sätt. Vi har inga miljö- och hälsoproblem som en följd av vedeldning. Genom regelbundna risk- och säkerhetsanalyser har vårt skadeförebyggande arbete lett till att många olyckor undvikits. Trygghets- och säkerhetsfrågorna sker samlat och samordnat genom ett fruktbart samarbete mellan kommunledningen räddningstjänsten och polisen. För nationella mål och visioner: Se: Reg. Prop. 2000/01:130 Svenska miljömål delmål och åtgärdsstrategier. TEKNISK FÖRSÖRJNING I kapitlet teknisk försörjning redogörs för kommunens vattenförsörjning, försurning/kalkning, grushushållning, avfallshantering, energiförsörjning m.m. VISION: Vi har god tillgång till vatten av hög kvalité. Vi har säkerställt Lyckebyån och dess höga naturvärden. Våra vattendrag har bra ph-värde. Vi har tillgång till grus och ersättningsmaterial i den omfattning vi behöver. I samverkan med andra kommuner har vi en miljöanpassad avfallshantering. Genom samarbete med näringslivet har Emmaboda Kommun minimerat restprodukthanteringen. I våra tätorter kan vi lämna vårt grovavfall på miljömässigt bästa sätt. Våra bostäder och industrier värms upp med hjälp av förnyelsebara energikällor, som också bidrar med kraftproduktion. Våra företag och privatpersoner är, genom en utmärkt information, väl förtrogna med framtidens energilösningar som innebär minskad energianvändning. ENERGI KOMMUNENS MÅL: Säker och valfri energiförsörjning med inriktning mot miljövänlig produktion. 11
13 VATTEN ÅTGÄRDER: God och säker tillgång till tjänligt vatten och kvalificerad reningsteknik. Tillsyn och underhåll utföres så att anläggningarna håller bra kvalité. Mindre förbättringar på ledningar görs fortlöpande. Naturvärdena i Lyckebyån är allmänt höga. Exploatering längs Lyckebyån skall ske med stor hänsyn till råvattenintresset. GRUS ÅTGÄRDER: Alternativa material skall så långt som möjligt användas för att minska användningen av den icke förnybara naturresursen naturgrus. Grundvattenintressen skall skyddas genom skyddsområdesbestämmelser. AVFALL ÅTGÄRDER: I framtiden kommer det att bli mindre antal tippar men som i gengäld kan ta emot mer avfall. I Kalmar län blir det ca 2-3 stycken kvar. Bakgrunden till detta är att lagstiftningen för deponeringen skärps till år 2008 för att harmonera med EU-direktiv om bättre miljö. I regeringens miljökvalitetsmål God bebyggd miljö gäller under avfall att mängden avfall till deponi ska minska och deponierna skall ha uppnått en enhetlig standard till år Emmaboda kommun strävar efter ett regionalt samarbete för att möta framtidens krav av behandling av avfall. Det gäller för alla, både privatpersoner och företag, att ordna så att avfallsmängderna blir minsta möjliga. Kostnaderna för att bli kvitt avfall kommer att öka. Lagstiftning kommer att styra bort avfall från deponering till återvinning på olika sätt. Intresset kommer att öka för att arbeta upp avfall till någon form av vara, bränsle, jordförbättringsmedel mm. 12
14 KOMMUNIKATIONER VISION: Emmaboda är centrum i landets femte största storstadsregion, Kalmar/Växjö/Karlskrona. Vi når våra ytterområden på 30 minuter. Vi kan göra ett dagsverke, inkl tur- och returresa, i Öresundsregionen, Göteborg och Stockholm samt i de viktigaste europeiska städerna. Vi har en välfungerande studie- och arbetspendling genom flexibel kollektivtrafik såväl inom kommunen som regionalt. Vi har ett utbyggt och trafiksäkert gång- och cykelledsnät som möjliggör miljö- och hälsofrämjande transporter till och från skolan eller arbetsplatsen. Alla kommuninvånare har tillgång till snabb datakommunikation. KOMMUNENS MÅL: Vi skall ha en hög standard på den kommunala infrastrukturen. Goda kommunikationer med tåg, bil och elektronisk kommunikation. Närhet till flyg- och båttrafik. Satsning på det lågtrafikerade vägnätet. Järnvägen Karlskrona-Emmaboda. Foto: Rolf Jansson 13
15 ÅTGÄRDER, tätorter Nedan följer en sammanställning på de åtgärder som diskuterats, vad gäller kommunikationer i kommunen och i tätorterna. Åtgärderna är i fler fall även redovisade på tätortskartorna sist i detta häfte. En nätanalys är framtagen som innehåller många idéer om förbättringsåtgärder i tätorterna; några av dessa är angivna nedan. Kommunövergripande: Vägverkets flerårsplan: Rv 28 på sträckan Muggetorp-Fur skall rätas ut och breddas samt Rv 25 på sträckan Boda Eriksmåla skall vägen breddas. Ett kommunalt mål är att inom vissa trafikavsnitt i tätorter verka för att hastigheten begränsas till 30 km/h. Tätorter Emmaboda/Lindås Esplanaden förlängs till norra Lindåsgatan och Envägen förlängs till Konsulgatan. Parallellväg till Rv 28. Utbyggnaden kommer att ske etappvis i anslutning till bostadsområdets tillväxt. Trafiksäkerhetshöjande åtgärder vid korsningen Storgatan-Nygatan. Tydliggöra entréer vid infarterna. Begränsa tung trafik på N. Lindåsgatan. Algutsboda Ny vägsträckning och infart från Rv 25, väster om samhället för att minska den tunga genomfartstrafiken i samhället Boda Handikappanpassa den befintliga gångbanan norrut längs Storgatan. Tydliggöra entrén till samhället vid Lv 546. Broakulla Räta ut Lv 1013 Bidalite-Algutsboda, vilken är mycket kurvig. Ökad trafiksäkerhet för gående och cyklister längs Bruksgatan. Sänkt hastighet utanför glasbruket till 30 km/h sommartid. Övergångsställen vid korsningen Bruksgatan-Björkvägen och Smedjegatan- Landsvägen. Eriksmåla Sänkt hastighet till 50 km/h på Rv 25 väster om samhället. Tydliggöra entrén till samhället. Upphöjd gångbana utanför Åfors glasbruk. Långasjö Tydliggöra entréerna till samhället utefter Lv 501 med t.ex. trädplantering. Utbyggnad av gång- och cykelbana längs Kyrkvägen söderut fram till Strängsmåla. Vissefjärda Tydliggöra befintlig gång- och cykelbana genom samhället längs Lv 120 Cirkulationsplats vid korsningen Rv 28/Lv 120. Sänkt hastighet, översyn av flaskhalsar och ändrad vägbeläggning vid viadukten. Tågstopp i samhället. Gång och cykeltrafik: Kompletteringar och sammanbindningar behövs på många håll. På sikt bör målsättningen vara att gång- och cykelvägarna hårdgöres och förses med belysning. 14
16 ÅTGÄRDER, utanför tätorter Järnväg Eftersom tågförbindelsen mellan Emmaboda-Karlskrona i dagsläget trafikeras med dieseltåg är det ur miljösynpunkt angeläget att dessa ersätts med miljövänligare alternativ samt ur konkurrenssynpunkt att linjen i framtiden kommer att trafikeras med snabbtåg som kan köra i 160 km/h. Banverket har påbörjat förbättringsåtgärder av järnvägen genom avstängning av obevakade järnvägsövergångar. Dessutom finns det planer på att räta ut vissa sträckor för att förbättra trafiksäkerheten. I Banverkets framtidsplaner finns det planer för ett tågstopp i Vissefjärda samhälle. Kust till Kustbanan har även behov av en allmän upprustning. Buss Utreda möjligheten att med hjälp av GPS och mobiltelefoni och utveckla en beställar- minibusslinje för kompletteringstrafiken. Flyg Det är av vikt att flygplatsen behålls i nuvarande skick då handeln med kontinenten kan komma att utvecklas och därmed kan flygplatsen få ökad betydelse. Den skall användas för flygändamål men skall även vara tillgänglig för andra aktiviteter. Området skall även vara reserverat för annan störande verksamhet Furs Bro; gammal kommunikationsled och tidigare gräns mellan Sverige och Danmark. Foto: Rolf Jansson 15
17 NÄRINGSLIV och TURISM VISION: Våra företag har haft en fortsatt stark utveckling och har skapat fler arbetstillfällen, särskilt för kvinnor. Vi är stolta över Sveriges lägsta arbetslöshet och gläds åt näringslivets ökade differentiering. En ökad samverkan mellan våra företag leder till fler affärer och bättre lönsamhet. Vi har utvecklat mötesplatserna mellan företagen och kommunen. Kommunens företagslots hjälper företagen på rätt väg i administration och beslutsapparat. Vi har en utmärkt samverkan mellan utbildningssektorn och näringslivet Det är naturligt för oss att handla på hemmaplan i butiker som har ett komplett utbud av högkvalitativa varor för de flesta behov och vi har utvecklat en spännande mittpunktshandel för hela regionen. Här i Glasriket hittar vi ett modernt resmål med historisk grund. Upplevelseindustrins genomslag har varit stort och har utvecklat våra fyra glasrikeskommuner till att vara nummer ett vad det gäller besöks- och servicenäringen. I Emmaboda kommun möter du en kulturbygd med världsberömt konsthantverk. Vi har ett exklusivt kristallmuseum med forskningsmöjligheter. Här hittar du interaktiva besöksmål som tar dig tillbaka till både bränneriepoken kring Kyrkeby Bränneri och Vilhelm Mobergs era. MÅL: Flera företag har anpassat sina arbetsplatser så att fler kvinnor fått möjlighet till sysselsättning inom den fortsatt starka industrisektorn. Kvinnorna har dessutom fått anställningar i de nya tjänsteföretag som nu finns i kommunen. Nytt externt handelscentrum håller på att växa fram omkring korsningen väg 28 och väg 120 samt vid Storgatans anslutning till väg 28. Handeln har bl. a. genom etablering av nya butiker - lyckats attrahera kommunens befolkning som numera handlar mest på hemmaplan. Inom turismen kommer tyngdpunkten av arbetet att utföras i samarbete med Glasriket Turism AB. Glasriket är idag ett året runt öppet turistmål men betoningen ligger på sommarmånaderna. En säsongsförlängning är nödvändig och kommer att genomföras bland annat med hjälp av ett ökat samarbete med Musik i Glasriket och andra aktörer som gör vistelsen i Glasriket till en helhetsupplevelse. Utvecklingen inom Vilhelm Mobergs Utvandrarbygd kommer att fortsätta för att kunna motsvara våra besökare förväntningar. Infrastrukturen ska anpassas till våra besökares behov för att öka tillgängligheten i området. INDUSTRIMARK Industrimarken finns i första hand i centralorten. God reserv för framtiden finns på södra och östra industriområdet med utbyggda gator, vatten- och avlopp. Markreserv för industriändamål finns dessutom i kommunens övriga tätorter. 16
18 BEBYGGELSE Ängslada. Foto: Margaretha Nilsson VISION: Vi har blivit fler invånare genom att erbjuda vattennära och tätortsnära attraktiva boendemiljöer och bostäder. Vi har en bra tillgång på mark för handel och industri i alla delar av kommunen. Vi har utvecklat ett attraktivt landsbygdsboende. I centralorten och ett antal tätorter i Emmaboda kommun har tillskapats nya lägenheter som är anpassade till efterfrågan och de krav som olika grupper ställer. Utvecklingen har varit särskilt stark när det gäller boende för ungdomar, studerande, "seniorboende" med olika servicekoncept och attraktivt boende för personer med stora krav. De olika formerna av boende innehåller service och utbud som kan användas efter behov och önskemål. Bra kvalité och brett utbud går hand i hand med en mycket attraktiv hyresnivå. Detta har inneburit ökad inflyttning och stärkt framtidstro i hela kommunen. KOMMUNENS MÅL: Inom kommunen skall det erbjudas attraktiva bostadsmiljöer med hyresrätt, bostadsrätt eller i eget boende och till låga kostnader. Framförhållning med planerade tomter skall vara så god att ingen tomtkö skall behöva uppstå. ALLMÄNT Att ett område utgör samlad bebyggelse, ett riksintresse för kulturmiljövården eller omfattas av områdesbestämmelser, behöver inte utgöra hinder för nya lokaliseringar. En kulturhistoriskt värdefull bymiljö ska kunna kompletteras med nya byggnader. Ny bebyggelse på landsbygd har ibland placerats på impediment, i sluttningar eller halvt gömda i skogsbryn. I stället för att försöka gömma undan dem, bör man eftersträva att placera nya hus på sådana platser som man tidigare byggde på: öppna och torra lägen. Särskilt restriktiv bör man dock vara nära befintliga planlagda områden samt inom speciella miljöer t.ex. kyrkomiljöer. 17
19 Attraktiva områden för tänkbar bebyggelse Norratorp Gransjö Löften ER-sjön Mjusjön Alsjö Ödevaten Törsbo Smedsjön Långasjön Flaken Buemåla Klättorp 18
20 Övrig bebyggelse För bebyggelse utanför detaljplan och som inte ingår i samlad bebyggelse finns lättnader i bygglovplikten enligt Plan- och bygglagen kap. 8, 4, punkt 1-2. Undantag från strandskyddsbestämmelserna Kommunen är positiv till etablering av bostadsbebyggelse i attraktiva områden. Detta gäller även inom strandskyddat område. Undantag från strandskyddsbestämmelserna kräver dock prövning i varje särskilt fall och utgångspunkten vid sådan prövning är bebyggelsens eller verksamhetens påverkan både på den allemansrättsliga tillgängligheten till strandområdet och områdets ekologiska värden (växt- och djurlivet). Dessa båda syften har i huvudsak samma tyngd och bevarandet av miljön utifrån båda aspekterna måste säkerställas för att dispens eller ett upphävande skall kunna vara aktuellt. I Emmaboda kommun gäller strandskyddsbestämmelserna i alla sjöar, hela Lyckebyån och Linneforsån mellan Törn och Lyckebyån. Utformning Vid ny tillkommande bebyggelse liksom vid förändringar av befintlig bebyggelse är det ett önskemål och ibland ett krav enligt PBL att anpassning sker till lokal tradition. Olämplig tomtmark. Översvämning vid Lindåsmaden Foto: Rolf Jansson 19
21 SAMHÄLLSSERVICE Översiktsplan för Emmaboda kommun Med samhällsservice avser vi kommunens insatser inom utbildning, vård, omsorg, kultur och fritid. Emmaboda kommun arbetar med sektorsvis planering inom dessa områden. Aktuella planer finns att tillgå på: (bildningsplan) (socialtjänsten) VISION: Vi bor i en kommun där vi kan leva i trygghet genom hela livet. Vi har skapat en förstklassig utbildning, samt god vård och omsorg. Vi har tillgång till ett brett kulturutbud och ett rikt föreningsliv för alla intressen. Lättillgängliga idrottsanläggningar med modern utrustning finns i varje del av kommunen. Det finns ett friluftsbad inom cykelavstånd för alla kommuninvånare. Vi inser och uppskattar vilken tillgång vår natur, våra vandringsleder och våra utvecklade elljusspår är ur både fritids- och turismsynpunkt. Vissefjärda golfbana. Foto: Rolf Jansson 20
22 KARTBILAGOR Till denna översiktsplan hör sju kartbilagor som visar tänkt markanvändning för tätorterna. Kartorna belyser följande intresseområden: Bostäder Handel Industri Friluftsliv Grundvatten Kulturminnesvård Naturvård Utöver dessa visas också i punktform var särskilda insatser kan behövas, främst när det gäller trafikmiljön. Kartorna kommer i följande ordning: Algutsboda Boda Eriksmåla Broakulla Emmaboda Långasjö Vissefjärda Vägkant Foto: Rolf Jansson 21
23 KÄLLFÖRTECKNING Översiktsplan för Emmaboda kommun Almqvist C, & Lindegård P.: Vägen som kulturarv. Länsstyrelsen Kalmar län och Vägverket region sydöst ISBN Boverket Boken om översiktsplan. ISBN Emmaboda Kommun: Framtidsplan Underifrånperspektiv. Emmaboda Kommun: Skol- och arbetspendling Emmaboda-Karlskrona. Dnr 69/2000. Emmaboda Kommun: Trafikförsörjningsplan till KLT för 1999/2000 inför 2001/2002. Dnr 247/1999. Emmaboda Kommun: 6:e arbetsgruppen, slutrapport framtidsplanering kommunikationer. Dnr 230/1999. Forslund M. (red.) Natur i Östra Småland. Länsstyrelsen i Kalmar län. Kalmar ISBN Grushållningsplan för Kalmar län K-Konsult sydost AB Emmaboda Kommun Översiktsplan. Länsstyrelsen i Kalmar län, Kulturmiljövårdens riksintresse, Emmaboda Kommun. Moreau Ann.: Kulturminnesvård, Program för Emmaboda kommun. Naturvårdsverket: Bilaga A, Dnr Ns. Länsvis områdesförteckning över områden av riksintresse för naturvård enligt 3 kapitlet 6 miljöbalken. Naturvårdsverket: Bilaga B, Dnr Ns. Granskningspromemoria för översynen av områden av riksintresse för naturvården enligt 3 kapitlet 6 miljöbalken Schröder J.: Miljöövervakning av våtmarker i Kalmar län. Länsstyrelsen i Kalmar län; meddelande 1998:5. Sveriges Geologiska Undersökning (SGU): Grus- och moräntillgångar i södra Kalmar län. Länsstyrelsen informerar; meddelande 1996:14. Sävsjö Kommun: Översiktsplan för Sävsjö kommun Samrådshandling. Projektarbeten för Emmaboda Kommun: Andersson M.: Naturvärdesbedömning av sjöar i Emmaboda kommun Andersson M.: Naturvärdesbedömning av sjöar i Emmaboda kommun Andersson M. & Carlson M.: Naturvärdesbedömning av sjöar i Emmaboda kommun Gustavsson P.: Karakterisering av sjöar i Emmaboda kommun Nätanalys för trafiksäkerhet Emmaboda och Lindås tätorter Pettersson M.: Förslag till nytt gång- och cykelvägnät i Emmaboda och Lindås Pettersson M.: Sammanställning av kulturmiljöer i Emmaboda kommun Lagtext: Plan- och Bygglag (1987:10) Miljöbalk ( 1998:808) Lag om kulturminnen m. m. (1988:950) 22
Naturvårdens intressen
Naturvårdens intressen I Motala är det alltid nära till naturen. Inom Motala tätort är så mycket som en tredjedel av landarealen grönytor, med skiftande kvalitet och betydelse för boendemiljön och för
INLEDNING. Vad är en översiktsplan? Planprocessen. Miljökonsekvensbeskrivning. Översiktsplanen ska vara aktuell. Översiktsplanen och andra planer
INLEDNING 7 Plan- och bygglagen (PBL ): Kap 3 2 Översiktsplanen ska ange inriktningen för den långsiktiga utvecklingen av den fysiska miljön. Planen ska ge vägledning för beslut om hur mark- och vattenområden
PLANBESKRIVNING. Tallparksgården, Öregrund Östhammars kommun, Uppsala län. Upprättad 2014-03-11 Reviderad -
Dnr 2011SBN1258 1 (14) Samhällsbyggnadsförvaltningen PLANBESKRIVNING Tallparksgården, Öregrund Östhammars kommun, Uppsala län Upprättad 2014-03-11 Reviderad - Detaljplanen omfattar följande handlingar:
DETALJPLAN FÖR DEL AV FASTIGHETEN SUNNERBO 1:10 I GNOSJÖ KOMMUN
DETALJPLAN FÖR DEL AV FASTIGHETEN SUNNERBO 1:10 I GNOSJÖ KOMMUN PROGRAMHANDLING II HANDLINGAR Upprättad av Miljö och byggförvaltningen i Gnosjö kommun 2009 11 03 Planbeskrivning Plankarta med bestämmelser
DETALJPLAN FÖR FRILUFTSOMRÅDE (CAMPING) DEL AV HAPARANDA 29:31 STRANDEN HAPARANDA Haparanda kommun Norrbottens län
DETALJPLAN FÖR FRILUFTSOMRÅDE (CAMPING) DEL AV HAPARANDA 29:31 STRANDEN HAPARANDA Haparanda kommun Norrbottens län PLANBESKRIVNING Tänkt lokalisering på stranden i rött 1(17) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Handlingar...
VÄSTRA SILJAN SAMRÅDSHANDLING
LIS Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Tematiskt tillägg till översiktsplan för Mora kommun F3. VÄSTRA SILJAN SAMRÅDSHANDLING 144 Arbetsgrupp Tommy Ek, Stadsarkitekt/förvaltningschef Stadsbyggnadsförvaltningen
Del 2.4 Översiktliga konsekvensbeskrivningar
30 Del 2.4 Översiktliga konsekvensbeskrivningar Nedan beskrivs översiktligt översiktsplanens konsekvenser vad gäller miljökonsekvenser, konsekvenser ur hälso-, säkerhet- och riskaspekter, sociala konsekvenser
4. PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR
4. PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 4.1 Allmänna intressen Riksintressen och skyddsområden Naturvård Två områden i Bollebygds kommun är av riksintresse för naturvård. Skogsbygden är ett våtmarks- och odlingslandskap
SÄKERSTÄLLANDE AV RIKSINTRESSEN
SÄKERSTÄLLANDE AV RIKSINTRESSEN Riksintressen ska skyddas från åtgärder som påtagligt kan skada intresset. Om det blir fråga om en avvägning mellan olika konkurrerande riksintressen måste en avvägning
Detaljplan för Vallsjöbaden. Torset 2:6 m.fl. Sävsjö kommun GRANSKNINGSHANDLING. Vallsjön
Detaljplan för Vallsjöbaden Torset 2:6 m.fl. Sävsjö kommun GRANSKNINGSHANDLING Handlingar Planhandlingarna består av: plankarta med planbestämmelser denna planbeskrivning (inkl. miljöbedömning) fastighetsförteckning
Detaljplan för Gällö samhälle
Bräcke kommun, Jämtlands län Upprättad 2014-08-29 Samråd 2015-04-16 Granskning Antagen Laga kraft.. Planförfattare: Ulf Alexandersson Stadsarkitekt PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Detaljplanen består av plankarta
KAP. 5: SAMMANFATTNING OCH PROGRAM FÖR PLANERING AV EN FRAMTIDA MARKANVÄNDNING
Kap.5: Sammanfattning och program för planering av en framtida markanvändning KAP. 5: SAMMANFATTNING OCH PROGRAM FÖR PLANERING AV EN FRAMTIDA MARKANVÄNDNING 51 Vägval Myttinge - förslag till framtida användning
P ROGRAM 1(15) tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. inom Arkösund i Norrköping
1(15) P ROGRAM tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde inom Arkösund i Norrköping, fysisk planering den 22 september 2009 G O D K Ä N N A N D E H A N D L I N G
4 MARKANVÄNDNING OCH BEBYGGELSEUTVECKLING 4.6 Ellenö
4.6 ELLENÖ Utgångspunkter Om Ellenö Ellenö är kommunens sydligast belägna samhälle, cirka 6 kilometer söder om Färgelanda. Avståndet till Uddevalla är 2 mil. Samhället har vuxit upp kring en hållplats
Brygga och bad vid Trinntorp
Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen Sara Kopparberg, Ansvarig planarkitekt PLANBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR Brygga och bad vid Trinntorp Del av fastigheterna Trinntorp 1:1, Brevik 1:1 och Brevik
Program för detaljplan för Ås-Hov 1:173, Byn 1:4 och 1:45. Sjövillan Krokoms kommun 2015-10-01
Program för detaljplan för Ås-Hov 1:173, Byn 1:4 och 1:45 Sjövillan Krokoms kommun 2015-10-01 Krokoms kommun Postadress 835 80 Krokom Besöksadress Offerdalsvägen 8 Tel. 0640-161 00 Fax 0640-161 05 krokoms.kommun@krokom.se
DETALJPLAN FÖR VÄSTANVIK 1:452 M FL (INFART NOTNÄS) TORSBY KOMMUN VÄRMLANDS LÄN
1 av 7 DETALJPLAN FÖR VÄSTANVIK 1:452 M FL (INFART NOTNÄS) TORSBY KOMMUN VÄRMLANDS LÄN PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Planen består av plankarta med bestämmelser, denna beskrivning, genomförandebeskrivning,
BRASTAD OCH BRODALEN
BRASTAD OCH BRODALEN Bakgrund Brastad är centralort i kommunens norra del. Under 1970- och 80- talen växte samhället kraftigt. Flera tillverkningsindustrier som skapade arbetstillfällen och den ökade befolkningen
7 Förstudie väg 1000, Orsa
Det finns fyra stycken hållplatser på var sida av väg 1000 på delen inom förstudieområdet. Hållplatserna är enbart markerade med en skylt vid vägkanten. En av hållplatserna har väderskydd med en mindre
Områdesbestämmelser för området vid Lovö kyrka, Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 2004.26.213
1(7) Områdesbestämmelser för området vid Lovö kyrka, Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 2004.26.213 BESKRIVNING Karta med bestämmelser Beskrivning (denna handling) PLANENS SYFTE Kommunstyrelsens arbetsutskott
Det här är Smedby. Malin Vikman 13 2013-09-11
Handläggare Datum Malin Vikman 13 2013-09-11 Det här är Smedby Smedby ligger ungefär åtta kilometer väster om centrala Kalmar mitt emellan jordbruksbygd och skogsbygd. Smedbyområdet har varit bebott sedan
2 Strategier. 2.1 Framtidsfrågor 2.2 Mål
ÖP 2 Strategier 2.1 Framtidsfrågor 2.2 Mål 2.1 Strategier Framtidsfrågor kunna åtgärdas, i synnerhet om det är bra för såväl kommunen som regionen. Men det är viktigt att betona att Partille även måste
Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket 1998. Ur GSD Blå kartan, diarienummer 507-97-157.
Växtplats Ulricehamn, Översiktsplan 2001 för Ulricehamns kommun, antogs av kommunfullmäktige 2002-02-21, 12. Planen består av tre häften, del 1 Mål och strategier, del 2 Kunskapskälla och del 3 Konsekvensbeskrivning,
Behovsbedömning för planer och program
BEHOVSBEDÖMNING 1 (13) Kommunstyrelseförvaltningen Behovsbedömning för planer och program Enligt Plan- och bygglagen (PBL), Miljöbalken (MB) och förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar (1998:905)
PLANBESKRIVNING DP 150
1 (8) PLANBESKRIVNING DP 150 DETALJPLAN FÖR KLOVÖJA 1:3, STORA KALVÖ, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN LAGA KRAFT 2014-07-24 2 (8) DETALJPLAN FÖR KLOVÖJA 1:3, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN
Fördjupad översiktsplan 12.1 Natur- och kulturmiljö
Fördjupad översiktsplan 12.1 Natur- och kulturmiljö Grönstruktur Landskapet runt är omväxlande. Skogsmarken dominerar men det finns även stora arealer med åkermark eller öppen mark. En levande landsbygd
Detaljplan för Vallsjöbaden Torset 2:6 m.fl. Sävsjö kommun
Detaljplan för Vallsjöbaden Torset 2:6 m.fl. Sävsjö kommun Planbeskrivning GRANSKNINGSHANDLING Handlingar Planhandlingarna består av: plankarta med planbestämmelser denna planbeskrivning (inkl. miljöbedömning)
Kommunstyrelsen 2014-05-08. Plats och tid Kulturhuset Kajutan, Henån 2014-05-08 17:00-17:30
1 Plats och tid Kulturhuset Kajutan, Henån 2014-05-08 17:00-17:30 Beslutande Eva Skoglund Lotta Husberg Kerstin Gadde Elsie-Marie Östling Claes Nordevik Michael Relfsson Els-Marie Ragnar Ingrid Cassel
BORGHOLMS KOMMUN Samrådshandling FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN BYXELKROKSOMRÅDET 2013 KAPITEL 1 INLEDNING
KAPITEL 1 INLEDNING - 1 Innehåll Kapitel 1 INTRODUKTION... 3 Bakgrund och syfte... 4 Vision och mål... 6 Beskrivning av arbetet... 6 Kapitel 2 PLANFÖRSLAGET...9 Allmänt om planförslaget...11 Människan
PLANUTREDNING FÖR LERBERGET 62:19 ÖSTRA LERBERGET, LERBERGET HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN
KS/2014/36 PLANUTREDNING FÖR LERBERGET 62:19 ÖSTRA LERBERGET, LERBERGET HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN Det aktuella utredningsområdet 2014-04-17 FÖRSLAG TILL BESLUT Planavdelningen får i uppdrag att genomföra
Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 11 lov- och tillståndsprövning
del 11 lov- och tillståndsprövning 93 11 LOV- OCH TILLSTÅNDSPRÖVNING 11.1 Lagstiftning För att förenkla prövningen av vindkraftverk har ändringar gjorts den första augusti 2009 i Plan- och bygglagen, Miljöbalken
UTKAST MILJÖKONSEKVENSER
1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad
STRANDSKYDD. Landsbygdsutveckling Tillägg till Översiktsplan
STRANDSKYDD Landsbygdsutveckling Tillägg till Översiktsplan 1 SAMRÅDSHANDLING STRANDSKYDD Allmänt Ändrade strandskyddsbestämmelser gäller fr o m 1 juli 2009. För ett utvecklat strandskydd med bättre lokal
15. Vallentuna/Lindholmen
15:1 15. Vallentuna/Lindholmen 15.1 Långsiktigt hållbar utveckling Utveckla Vallentunas särskilda kvalitet med en bebyggelse i måttfull skala med god arkitektur och närhet till grönområden Tillvarata historiska
Blekinge i Sverigeförhandlingen
Blekinge i Sverigeförhandlingen Redovisning av nyttoberäkningar Vi vill vara med om att utveckla Sveriges järnvägssystem, men då måste vi få rätt förutsättningar att delta. Bild från långfilmen Gäst hos
3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering
3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering 3.6.1 Miljömål Agenda 21 är FN:s handlingsprogram för hållbar utveckling. Programmet är ett globalt samarbete som anger mål och riktlinjer för att uppnå
Detaljplan för Sibbarp 1:18 m. fl. Sävsjö kommun Planbeskrivning
Detaljplan för Sibbarp 1:18 m. fl. Sävsjö kommun Planbeskrivning SAMRÅDSHANDLING Handlingar Planhandlingarna består av: plankarta med planbestämmelser denna planbeskrivning (inkl. miljöbedömning) fastighetsförteckning
Hyltegärde 2:2 Bouleklubben
PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING FÖR HYLTEGÄRDE 2:2 OCH DEL AV 2:3, KOMMUN Bouleklubben Handlingar Plan och genomförandebeskrivning Plankarta med bestämmelser Behovsbedömning Fastighetsförteckning 1 2
Markanvändning och bebyggelseutveckling
54 Översiktsplan (ÖP 13) Färgelanda kommun Markanvändning och bebyggelseutveckling Tätorterna Ellenö Utgångspunkter Om Ellenö Ellenö är kommunens sydligast belägna samhälle, cirka 6 km söder om Färgelanda.
Miljökonsekvensbeskrivning. Antagandehandling. Del 2e. Lokal utvecklings- och översiktsplan 2007 för Vimmerby kommun. Statistik
500 Antal inpendlare 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Hultsfred Västervik Kinda Eksjö Oskarshamn Linköping Kalmar Statistik Lokal utvecklings- och översiktsplan 2007 Tätortskartor Fotograf: Per Lindegård,
TYCK TILL. om den fördjupade översiktsplanen över OSKARSHAMNS STAD. Samråd 16 januari till 9 mars
TYCK TILL om den fördjupade översiktsplanen över OSKARSHAMNS STAD Samråd 16 januari till 9 mars Vår vision: "Den attraktiva småstaden med de stora livskvaliteterna". Oskarshamn ska ha 30 000 invånare år
RAPPORT. Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning 2012-09-06. Upprättad av: Elin Delvéus
RAPPORT Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning 2012-09-06 Upprättad av: Elin Delvéus RAPPORT Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning Kund Torsås kommun
PLANBESKRIVNING 1(6) DETALJPLAN FÖR ÖVERBYN 2:165 M FL (ABBAS STUGBY & CAMPING) TORSBY KOMMUN VÄRMLANDS LÄN
1(6) DETALJPLAN FÖR ÖVERBYN 2:165 M FL (ABBAS STUGBY & CAMPING) TORSBY KOMMUN VÄRMLANDS LÄN PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Planen består av plankarta med bestämmelser, denna beskrivning, genomförandebeskrivning,
B EHOVSBEDÖMNING 1(8) tillhörande tillägg till detaljplan för fastigheterna Djurön 1:2 och 1:3 (Djurön 1:163 med närområde)
1(8) B EHOVSBEDÖMNING tillhörande tillägg till detaljplan för fastigheterna Djurön 1:2 och 1:3 (Djurön 1:163 med närområde) inom Dagsberg i Norrköpings kommun, fysisk planering den 22 oktober 2010 A N
Detaljplan för Häggvik 2:4, 6:9, 7:8 m fl
Detaljplan för Häggvik 2:4, 6:9, 7:8 m fl Fritidshus på Ringkallen Nordingrå, Kramfors kommun Upprättad av Palle Sjölander AB 2014-01-16 Ringkalleberget sett från Mädan (nordväst om planområdet) PLANBESKRIVNING
Strategi och handlingsplan för cykeltrafik
CYKELSTRATEGI 1(8) 2001-03-21 Strategi och handlingsplan för cykeltrafik Godkänd av kommunstyrelsen 01-03-21 Vision I Kristianstad kommun är cykeln det naturliga transportmedlet att använda vid korta resor
Förhandsbesked och strandskyddsdispens för tre tomter på fastigheten Bensbyn 10:23 Ärendenr L 2015 54
82 Förhandsbesked och strandskyddsdispens för tre tomter på fastigheten Bensbyn 10:23 Ärendenr L 2015 54 Miljö och byggnadsnämndens beslut Miljö och byggnadsnämnden beslutar: 1. efter lokaliseringsprövning
Markanvändning och bebyggelseutveckling
TÄTORTERNA Markanvändning och bebyggelseutveckling ELLENÖ Utgångspunkter Om Ellenö Ellenö är kommunens sydligast belägna samhälle, cirka 6 kilometer söder om Färgelanda. Avståndet till Uddevalla är 2 mil.
Miljökonsekvensbeskrivning
Miljökonsekvensbeskrivning 2015-03-23 Miljökonsekvensbeskrivning Vallmon 11 m fl Knislinge, Östra Göinge kommun Område där strandskydd upphävs Ny byggrätt, industri Fri pa ssa ge - gån g vä g Inf iltra
KOMMUNIKATIONER. INTRESSEN OCH ANSPRÅK Kommunikationer. Allmänt. Vägar. Länsväg 162
KOMMUNIKATIONER Allmänt Kommunens utgångspunkter: Tillgång till goda kommunikationer är av yttersta betydelse för utvecklingen av näringslivet och för möjligheten att bo och leva i Lysekil. Det är därför
FÖR ÖJE 2:28 M. FL. VILLATOMTER VID VALLMOVÄGEN I JÄRVSÖ. Järvzoo. Flygbild över Järvsö, planområdet vid Vallmovägen är markerat med en cirkel.
Datum Dnr: 2011-01-28 KS 25/11 Samhällsutvecklingsförvaltningen SAMRÅD ANTAGANDE LAGA KRAFT DETALJPLAN FÖR ÖJE 2:28 M. FL. VILLATOMTER VID VALLMOVÄGEN I JÄRVSÖ LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN PLANBESKRIVNING
Inledning och vision. ÖVERSIKTSPLAN FÖR HÖÖRS KOMMUN 2012 Samrådsförslag
4 1 Inledning Vad är en översiktsplan? Översiktsplanen är ett av kommunens viktigaste strategiska dokument och visar kommunens syn på bland annat den framtida bebyggelseutvecklingen, infrastruktursatsningar
Planeringens nivåer. Kommunen har planmonopol. Översiktsplan (KS) Aktualitetsförklaring Antagande KF
Planeringens nivåer Kommunen har planmonopol Översiktsplan (KS) Aktualitetsförklaring Antagande KF Fördjupad översiktsplan Tematiskt tillägg Detaljplan (MBN) Normalt planförfarande Enkelt planförfarande
BEHOVSBEDÖMNING OCH AVGRÄNSNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING, MKB, FÖR DEL AV GÄDDVIK 1:10, GÄDDVIK ÖSTRA, NORRA
Söderköpings kommun BEHOVSBEDÖMNING OCH AVGRÄNSNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING, MKB, FÖR DEL AV GÄDDVIK 1:10, GÄDDVIK ÖSTRA, NORRA FINNÖ Behovsbedömning I enlighet med bestämmelserna i Plan- och bygglagen,
del av Viksberg 3:1, Område B
Samhällsbyggnadskontoret SAMRÅDSREDOGÖRELSE Detaljplan 2013-00033-214 Detaljplan för del av Viksberg 3:1, Område B i Södertälje kommun Upprättad 2015-12-08 Beslut Samhällsbyggnadskontoret fick 2013-02-19
Naturvårdsplan 2010. Lysekils kommun. DEL 2 Åtgärdsprogram. Antagandehandling 2010-12-16
Naturvårdsplan 2010 Lysekils kommun DEL 2 Åtgärdsprogram Antagandehandling 2010-12-16 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 3 1.1 Syfte 1.2 Innehåll 1.3 Begränsningar 1.4 Beskrivning av hur planen arbetats
RIKSINTRESSEN, FÖRORDNINGAR OCH PROGRAM
RIKSINTRESSEN, FÖRORDNINGAR OCH PROGRAM RIKSINTRESSEN, FÖRORDNINGAR OCH PROGRAM God hushållning med mark och vattenresurser är ett nyckelbegrepp i den lagstiftning som reglerar markanvändningen. Den fysiska
Aneby kommuns delmål
Aneby kommuns delmål De lokala miljömålen är en anpassning av de nationella och regionala miljömålen (SMAJL) till Anebys lokala förutsättningar. Målen har utarbetats i samverkan mellan de tekniska förvaltningarna
Samrådshandling Enligt PBL (1997:10) Dnr Btn 2011/0694-214:S. Detaljplan för Småhus vid Mjärden
Samrådshandling Enligt PBL (1997:10) Dnr Btn 2011/0694-214:S Detaljplan för Småhus vid Mjärden omfattande del av fastigheten Norrtil 3:1 i Sigtuna stad och kommun, Stockholms län ÖVERSIKTSKARTA PLANOMRÅDE
DETALJPLAN för del av BYN 1:4 "SÅNGHUSVALLEN 1" Ås, Krokoms kommun
DETALJPLAN för del av BYN 1:4 "SÅNGHUSVALLEN 1" Ås, Krokoms kommun BESKRIVNING AV PLANEN OCH DESS MILJÖKONSEKVENSER 1 PLANHANDLINGAR Planhandlingarna består av denna beskrivning med bl.a. redovisning av
DETALJPLAN FÖR DJULÖ SKOLA OMFATTANDE FASTIGHETERNA DJULÖ 1:172 M.FL., KATRINEHOLMS KOMMUN
1 (7) PLANBESKRIVNING tillhörande DETALJPLAN FÖR DJULÖ SKOLA OMFATTANDE FASTIGHETERNA DJULÖ 1:172 M.FL., KATRINEHOLMS KOMMUN SAMRÅDSHANDLING Katrineholms kommun 2 (7) Upprättad på Stadsarkitektkontoret
1 (11) Granskningshandling 2016-01-05 835/15. Detaljplan för del av Staden 2:20 och 2:28 NY BRO TILL HÅGESTAÖN. Standardförfarande
Granskningshandling Datum 2016-01-05 1 (11) Detaljplan för del av Staden 2:20 och 2:28 NY BRO TILL HÅGESTAÖN Standardförfarande 2 (11) PLANBESKRIVNING Handlingar Till planen finns följande handlingar -
SAMMANFATTNING. Riksintresset för yrkesfiske på Saltö behöver därför
KONSEKVENSER SAMMANFATTNING 92 INLEDNING 94 MILJÖKONSEKVENSER 96 AVSTÄMNING MOT MILJÖMÅL 104 SOCIALA KONSEKVENSER 108 EKONOMISKA KONSEKVENSER 110 OMRÅDESVISA KONSEKVENSER 112 UPPFÖLJNING & FRAMTIDA PLANERING
Spånstad 4:19 och 2:14
BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för del av Spånstad 4:19 och 2:14 ÅLED, HALMSTADS KOMMUN plan 1056 K Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 2013-04-16 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR
Detaljplan för BLIXTEN 3, Hudiksvalls kommun
1 (12) Dnr PLAN.2013.16 Planbeskrivning Detaljplan för BLIXTEN 3, Hudiksvalls kommun PLANFÖRFARANDE Byggnadsnämnden beslutade 2013-12-10 ( 167) att uppdra till plan och bygglovskontoret att ta fram förslag
Detaljplan för fastigheten Hulan 1:122 m fl, ICA Kvantum, i Lerums kommun. Behovsbedömning KS 13.386
KS 13.386 Detaljplan för fastigheten Hulan 1:122 m fl, ICA Kvantum, i Lerums kommun Behovsbedömning Sektor samhällsbyggnad Plan- och exploateringsenheten 2016-03-04 Innehåll 1 Allmänt 3 2 Kort beskrivning
Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun
1(10) Naturvårdsenheten Naturvårdshandläggare Linnea Bertilsson Enligt sändlista Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun Innehåll Förslag till beslut Ärendets handläggning
Riksintressen & skyddade naturområden kring Höganäs
Riksintressen & skyddade naturområden kring Höganäs 2013-08-20 Ebba Löfblad & Gun Lövblad, Profu i Göteborg AB Lennart Lindeström, Svensk MKB AB BILAGA C:3 till MKB 1 Inledning En genomgång har gjorts
OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR TIBBLE
OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR TIBBLE Leksands kommun, Dalarnas län Antagen av KF 2002-11-20, 27 Laga kraft 2002-12-27-1 - BAKGRUND I och med att Plan- och bygglagen (PBL) trädde i kraft den 1 juli 1987 infördes
Naturskyddsföreningen har tagit del av detaljplaneskiss för kvarteret Isstacken och lämnar härmed följande synpunkter.
Yttrande över detaljplaneskiss för kvarteret Isstacken m.m. Inledning Naturskyddsföreningen har tagit del av detaljplaneskiss för kvarteret Isstacken och lämnar härmed följande synpunkter. Det framgår
PLAN-PM PLANARBETE JAKOBSBERG
PLAN-PM PLANARBETE JAKOBSBERG Sommarro 1:29, Sommarro 1:3, Fyrklövern och Treklövern inom Sommarro, Karlstads kommun Dnr SBN-2011-177 Bakgrund 2015-05-20 godkände stadsbyggnadsnämnden planprogrammet för
Bönan 4:6, Strandgården
PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING 2011-02-03 Antagen av BMN: 2011-03-23 Dnr: 10BMN273 Laga kraft: 2011-04-21 Handläggare: Henry Grew Bönan 4:6, Strandgården Detaljplan för bostadsändamål Gävle kommun,
PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR Gården 1 m fl, i Höganäs HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN
KS/2008/192 PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR Gården 1 m fl, i Höganäs HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN SAMRÅDSHANDLING 2012-09-17 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD... 3 OM DETALJPLAN... 3 HANDLINGAR... 3 INLEDNING...
Överklagande angående Detaljplan för del av Stångby 5:28 m fl i Stångby, Lunds kommun, 2015, angående utbyggnad på den bästa åkermarken.
1 Lund den 11 januari 2016 Till Länsstyrelsen i Skåne län. Överklagande angående Detaljplan för del av Stångby 5:28 m fl i Stångby, Lunds kommun, 2015, angående utbyggnad på den bästa åkermarken. Undertecknade
DETALJPLAN FÖR CISTERNEN2, 3 OCH 8 VADSTENA KOMMUN
2014-05-23 SBK 2014-13 DETALJPLAN FÖR CISTERNEN2, 3 OCH 8 VADSTENA KOMMUN BEHOVSBEDÖMNING BETRÄFFANDE MILJÖKONSEKVENSER Bakgrund Vadstena bil & Däckservice AB har framfört behov av större yta för uppställning
Underlag för behovsbedömning/ avgränsning av MKB för Detaljplan för Bro 5:22 samt del av Bro 5:10 m.fl. Brotorget Handläggare: Mikaela Nilsson
Underlag för behovsbedömning/ avgränsning av MKB för Detaljplan för Bro 5:22 samt del av Bro 5:10 m.fl. Brotorget Handläggare: Mikaela Nilsson Översiktlig beskrivning av planområdet och dess influensområde
Byastuga, torsdagen den 10 november 2011
MINNESANTECKNINGAR 1 (5) Byastämmor 2011 Skribent: Caroline Alvesson Byastämma i Olseröd Byastuga, torsdagen den 10 november 2011 Närvarande Kristianstads kommun representeras av Kalle Heise (mp), Anders
Yttrande över förslag till regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2014-2025
Sida 1 av 5 2013-09-09 Region Skåne 291 89 Kristianstad Yttrande över förslag till regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2014-2025 Region Skåne har av regeringen fått i uppdrag att upprätta en
Översiktsplan för Värnamo kommun Dnr. Ks 2004.076 Dnr. Msn 04.566.212 Fördjupning för FORSHEDAOMRÅDET
Översiktsplan för Värnamo kommun Dnr. Ks 2004.076 Dnr. Msn 04.566.212 Fördjupning för FORSHEDAOMRÅDET SAMRÅDSREDOGÖRELSE INLEDNING Översiktsplanen har varit utsänd på samråd under tiden 27 juni till 3
ÄNDRING AV DETALJPLAN för del av RÄVEMÅLA 1:54 m fl, INDUSTRIOMRÅDE RÄVEMÅLA, Tingsryds kommun, Kronobergs län.
2011-03-07 Dnr: 2011-0095-211 1(7) ANTAGANDEHANDLING ÄNDRING AV DETALJPLAN för del av RÄVEMÅLA 1:54 m fl, INDUSTRIOMRÅDE RÄVEMÅLA, Tingsryds kommun, Kronobergs län. PLANBESKRIVNING Detaljplanen handläggs
SAMRÅDSHANDLING. Planbeskrivning För Detaljplan gällande: Tjärhovet Södra del av Haparanda 8:1, Bostäder. Haparanda kommun, Norrbottens län
SAMRÅDSHANDLING Planbeskrivning För Detaljplan gällande: Tjärhovet Södra del av Haparanda 8:1, Bostäder Haparanda kommun, Norrbottens län DETALJPLAN FÖR Del av Haparanda 8:1 Bostäder Haparanda kommun Norrbottens
SAMRÅD GRANSKNING ANTAGANDE LAGA KRAFT PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR HEDENLUNDSVÄGEN OCH DEL AV STATIONSGATAN I JÄRVSÖ. Planområdet i Järvsö
SAMRÅD GRANSKNING ANTAGANDE LAGA KRAFT PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR HEDENLUNDSVÄGEN OCH DEL AV STATIONSGATAN I JÄRVSÖ Planområdet i Järvsö LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN Datum 2016-02-26 Dnr 0370/13
Dispens från biotopskyddsbestämmelser för borttagande av träd i allé och delar av stenmurar på fastigheten Nävrasjö 1:7 Karlskrona kommun
1 (5) BESLUT 2012-01-25 delgivningskvitto Trafikverket Att. Lars Jonsson Box 44 342 21 ALVESTA Dispens från biotopskyddsbestämmelser för borttagande av träd i allé och delar av stenmurar på fastigheten
PLANPROGRAM. för del av Saxhyttan 157:1, ( Bysjöstrand ) Grangärde Ludvika kommun
PLANPROGRAM för del av Saxhyttan 157:1, ( Bysjöstrand ) Grangärde Ludvika kommun KOMMUNLEDNINGSKONTORET Oktober 2007 Reviderat i juni 2008 2 PLANPROGRAM för del av Saxhyttan 157:1 (Bysjöstrand), Grangärde,
PLANPROGRAM - VRIGSTAD Nya bostadstomter vid Slättsjön Allmänt
Allmänt Efter en långvarig (sedan början av 1990-talet) tröghet i bostadsbyggandet i Sävsjö kommun har det nu börjat uppstå en viss efterfrågan på tomtmark för nyproduktion. Eftersom kostnaderna att bygga
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING, komplettering
Samhällsbyggnadskontoret Plan- och byggenheten ANTAGANDEHANDLING 1 (5) 2004-10-27 Detaljplan för SUNDBY STRAND 3 del av Toresunds-Sundby 1:1, Stallarholmen, Strängnäs Kommun MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING,
PLANBESKRIVNING. DETALJPLAN FÖR DEL AV BJÖRKFORS 1:64 och DEL AV BJÖRKFORS 1:397. november 2014 ENKELT PLANFÖRFARANDE
SAMRÅDSHANDLING Dnr:2011.0712 315 PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR DEL AV BJÖRKFORS 1:64 och DEL AV BJÖRKFORS 1:397 november 2014 ENKELT PLANFÖRFARANDE Storumans Kommun Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden
Detaljplan för Härnö-Solum1:13
PLANBESKRIVNING SAMRÅD DNR: SAM15-2624-214 2016-05-13 Detaljplan för Härnö-Solum1:13 Härnösands kommun, Västernorrlands län ALLMÄNT Planbeskrivningens uppgift är att underlätta förståelsen av planförslagets
SAMMANFATTNING. Regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2010-2021
SAMMANFATTNING Regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2010-2021 Skåne del av en växande storstadsregion Skåne är idag en del av Öresundsregionens 3,7 miljoner invånare. För att möta morgondagens
Sociala och ekonomiska konsekvenser som berör projekt och planer inom Stadsmiljöavdelningens ansvarsområden
Checklista Hållbar utveckling vad gäller sociala och ekonomiska aspekter. De ekologiska aspekterna tas upp i Beslutsunderlag för BEHOVSBEDÖMNING/AVGRÄNSNING av miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Sociala
Utdrag ur ekonomiska kartan SAMRÅDSFÖRSLAG 2008-11-15 UTSTÄLLNINGSFÖRSLAG 2009-10-27 ANTAGANDEHANDLING
Utdrag ur ekonomiska kartan SAMRÅDSFÖRSLAG 2008-11-15 UTSTÄLLNINGSFÖRSLAG 2009-10-27 ANTAGANDEHANDLING Detaljplan för del av fastigheten VÄNGSJÖBERG 9:1 och del av 7:15 och 7:21 i Gottröra församling Dnr
Detaljplan för Fullerö 2:1 m fl, Fullerö brygga, Västerås
Anders Brunzell Tel 021-39 10 54 DP 1730 2010-02-16 Dnr 2009/285-BN 213 Detaljplan för Fullerö 2:1 m fl, Fullerö brygga, Västerås PLANBESKRIVNING INLEDNING Handlingar Detaljplanen består av plankarta med
PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING
DETALJPLAN FÖR AMBJÖRNARP 1:85 M FL AMBJÖRNARP, TRANEMO KOMMUN PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING INNEHÅLL I NNEHÅLL... 1 HANDLINGAR... 2 PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG... 2 FÖRENLIGT MED 3 OCH 5 KAP I MB...
Välsviken. PM Välsviken trafikutredning 2015-12-18
Välsviken PM Välsviken trafikutredning 2015-12-18 Medverkande Titel: PM Välsviken trafikutredning Utgivningsdatum: 2015-12-18 Upprättad av: WSP Samhällsbyggnad Uppdragsansvarig: Catharina Rosenkvist Foton:
Utvecklad talan i överklagande
2015-08-05 Svea Hovrätt, avd 6 Mark- och miljööverdomstolen svea.avd6@dom.se Utvecklad talan i överklagande Mark- och miljööverdomstolens mål nr/ärende nr: M6454-15, M6455-15, M6457-15, M6458-15 och M6459-15
Behovsbedömning för Detaljplan för Solberga, etapp 7, inom Tyresö kommun
Upprättad dec 2008 Behovsbedömning för Detaljplan för Solberga, etapp 7, inom Tyresö kommun Slutsats av behovsbedömningen / Motivering Omvandlingen från fritidshusbebyggelse till ett villaområde med kommunalt
Detaljplan för Svaneholm 2:2 m fl i Skurup, Skurups kommun
1(6) Detaljplan för Svaneholm 2:2 m fl i Skurup, Skurups kommun Handlingar Planbeskrivning Genomförandebeskrivning Detaljplanekarta med planbestämmelser Fastighetsförteckning Handelsutredning (finns tillgänglig
Fördjupning Av översiktsplanen för Isabergsområdet i Gislaveds och Gnosjö kommuner. Augusti 2011.
Juni 2012 Samrådsredogörelse Fördjupning Av översiktsplanen för Isabergsområdet i Gislaveds och Gnosjö kommuner. Augusti 2011. Fördjupningen av översiktsplanen för Isabergsområdet har varit utsänd på samråd
Utan synpunkter. Med synpunkter. Utlåtande. Detaljplan PEPPARROTEN 1, Sandsbro, Växjö kommun. Dnr 2014BN0191 Dpl 214
Handläggare Patrik Karlsson 0470-436 21 Utlåtande Detaljplan PEPPARROTEN 1, Sandsbro, Växjö kommun Dnr 2014BN0191 Dpl 214 Syftet med detaljplanen är att ändra användningen från lägergård till bostadsändamål.
TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING
Gullspångs kommun Kommunstyrelsen Ändring av detaljplaner för del av STORÖN 1:2 m.fl. samt STORÖN 1:27 m.fl. F.d. personalbostäder på Storön 1:50 TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING Upprättad i februari 2009,