Transkript

1 På energifallet.se hittar du allt! Ett livsviktigt skolmaterial för en energismart framtid! Lärarhandledning Årskurs 4-6

2 Om Naturskyddsföreningen Naturskyddsföreningen är en ideell och partipolitiskt obunden miljöorganisation. Föreningen har cirka medlemmar och finns i lokalföreningar och länsförbund över hela landet. Kärleken till naturen är vår drivkraft. Vi sprider kunskap, kartlägger miljöhot och försöker hitta konstruktiva lösningar på problemen. Ju fler vi är, desto större kraft har vi att förändra samhällsutvecklingen till det bättre. Vi arbetar med att påverka politiker och myndigheter såväl nationellt som internationellt. Klimat, hav, skog, miljögifter och jordbruk är våra viktigaste arbetsområden. Vi står dessutom bakom världens tuffaste miljömärkning, Bra Miljöval, som är en del i vårt arbete med att utveckla bra verktyg för miljömedvetna konsumentval. Energifallet är Naturskyddsföreningens stora satsning på att lyfta klimat- och energifrågor i grundskolan. Kul att du vill vara med! För uppdateringar, mer material och nyhetsbrev energifallet.se Text: Anna Bengtsson, sakkunnig energi/naturskyddsföreningen Pedagogisk utformning: Henrik M Lindgren/Strobilus, Anna Blomqvist och Anna Bengtsson/Naturskyddsföreningen Omslagsfoto: Ulrica Zwenger Illustration: Erik Espmark och Filmic Art/Angie Gaal (Energitjuv) Layout: Espmark & Espmark Korrektur: Catrin Hellmark ISBN: Tryck: Tryckeri Åtta45, Stockholm 2013 Andra upplagan, första tryckningen Energifallet är ett skolprojekt som Naturskyddsföreningen genomför med stöd av Energimyndigheten.

3 Innehåll Inledning Energifallet utgår från målen i Lgr 11 5 Spännande material på Energifallet.se 5 Så här är lärarhandledningen uppbyggd 5 Ge er ut tillsammans 6 Skolan Energismarta dagar 7 Tankar om energi 10 Stoppa energitjuvarna 18 Vi undersöker 20 Uppfinnaren 23 Vad brinner? 29 Hemmet På spaning i hemmet 31 Pryldetektiverna 33 Framtidsresan 34 Samhället Klimatkocken 35 Trafikspanarna 37 Fyra hörn en värderingsövning 39 Verktyg kopieringsunderlag 40

4 Naturskyddsföreningen vill förändra världen tillsammans med skolan. Just nu sker ett enormt energislöseri. Varje timme, varje minut och varje sekund slukas gigantiska mängder energi i Sverige. Detta trots att energin kostar massor med pengar och påverkar både klimatet och miljön. Dessutom går energin ofta åt helt i onödan, utan att vi får någon nytta av den. Varför är det så? Det tycker vi är ett mysterium. Det finns ju så mycket vi kan göra åt saken! I Energifallet får alla grundskoleelever vara med och lösa mysteriet. Eleverna får snoka efter energitjuvar i skolan, leta energislöseri hemma hos sig och fundera över hur samhället kan bli energismartare. Samtidigt får de kunskap om energin, klimatet och förutsättningarna för en hållbar utveckling. Det går att arbeta med hela utbildningsmaterialet från början till slut, eller välja övningar ur det och sätta ihop egna lektioner. Materialet är framtaget i dialog med ett antal skolor och pedagoger och de flesta av övningarna kan appliceras på flera ämnen. Genom Energifallet vill Naturskyddsföreningen visa lösningar, sprida framtidstro och möjlighet att agera till Sveriges unga tillsammans kan vi förändra världen! Utbildning är det mest kraftfulla vapen man kan använda för att förändra världen NELSON MANDELA, vinnare av Nobels fredspris och före detta president i Sydafrika Lärdom är att plötsligt förstå något man alltid förstått, men på ett nytt sätt DORIS LESSING, brittisk författare och vinnare av Nobelpriset i Litteratur Skolan har en livsviktig uppgift. De unga måste få smak på att en energismart värld är möjlig SVANTE AXELSSON, generalsekreterare Naturskyddsföreningen 4 ÅRSKURS 4-6 ENERGIFALLET LÄRARHANDLEDNING ENERGIFALLET.se

5 om Energifallet Energifallet utgår från målen i Lgr 11 Energifallet utgår från målen och kunskapskraven i Skolverkets läroplan för grundskolan från år 2011 (Lgr 11). I dess inledande kapitel står att läsa att skolan har en viktig uppgift när det handlar om att ge eleverna överblick och sammanhang och att det i all undervisning är angeläget att anlägga vissa övergripande perspektiv. Genom ett miljöperspektiv får eleverna möjligheter både till att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor. Undervisningen ska belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling. Vidare anges i skolans övergripande mål och riktlinjer att varje elev som lämnar grundskolan: Visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv. Har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling. Har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället. Ur kursplanerna för årskurs 4-6 anges bland annat att undervisningen ska behandla följande centrala innehåll: Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling (biologi). Energins oförstörbarhet och flöde, olika typer av energikällor och deras påverkan på miljön samt energianvändningen i samhället (fysik). Hur val och prioriteringar i vardagen kan påverka miljön och bidra till en hållbar utveckling (geografi). Val och användning av varor och tjänster som används i hemmet och hur de påverkar miljö och hälsa (hem- och konsumentkunskap). Lekar och rörelse i natur-och utemiljö (idrott och hälsa). Fossila och förnybara bränslen. Deras betydelse för energianvändning och påverkan på klimatet (kemi). Olika sätt att hushålla med energi i hemmet (teknik). Energifallet bidrar till att uppfylla samtliga av ovanstående mål och kunskapskrav. Spännande material på Energifallet.se Den här lärarhandledningen beskriver hur man kan jobba med Energifallet i årskurs 4-6. Det går utmärkt att arbeta med Energifallet bara genom att använda lärarhandledningen, men lektionerna blir ännu mer spännande om man även hämtar material från Energifallets hemsida. Där finns bland annat roliga bildspel, korta filmer och Energibiblioteket med massor av bra länkar. Hemsidan innehåller även Klassens energibok ett verktyg som gör att eleverna tillsammans kan skapa digitala böcker om Energifallet. Gå in på energifallet.se så hittar du materialet där! Om skolan vill, finns det även stöd för att arbeta mer långsiktigt med energifrågor. På Energifallets hemsida finns till exempel en Handlingsplan som ger stöd för att arbeta vidare med energieffektivisering på hela skolan, och en lista med Energismarta tips för skolbyggnader, som innehåller förslag på åtgärder som fastighetsägaren kan genomföra. Så här är lärarhandledningen uppbyggd Lärarhandledningen utgår från elevernas vardag och de platser som unga befinner sig på: hemmet, skolan och samhället. Avsnittet Skolan innehåller övningar som handlar om vad klassen kan göra för att minska skolans ÅRSKURS 4-6 ENERGIFALLET LÄRARHANDLEDNING ENERGIFALLET.se 5

6 energianvändning, medan Hemmet fokuserar på hur familjen tillsammans kan bli energismartare. Avsnittet Samhället handlar om de val man gör i sin vardag och hur de påverkar våra möjligheter att nå en hållbar utveckling. Till sist innehåller lärarhandledningen även verktyg som kan vara bra att ha under arbetet med Energifallet, till exempelen lista med Energismarta tips och kopieringsunderlag till de olika övningarna. Övningarna i lärarhandledningen innehåller några återkommande rubriker. Under rubriken Verktyg i lärarhandledningen presenteras de hjälpmedel som finns tillgängliga längst bak i lärarhandledningen. Rubriken Verktyg på Energifallet.se presenterar istället det extramaterial som är fritt tillgängligt på Energifallets hemsida (energifallet.se). Rubriken Så här gör du förklarar hur övningen går till, medan Dokumentation ger förslag på hur den kan dokumenteras. Under rubriken Att diskutera i klassrummet ges förslag på frågeställningar att ställa och till sist presenteras kortare fakta under rubriken Bakgrund. Övningen Energismarta dagar utgör utgångspunkten i Energifallet och passar bra som introduktion för att väcka nyfikenhet och få igång tankar hos eleverna. Övningen består bland annat av en film. Bildspelet i övningen Tankar om energi utgör faktabasen, och är bra att följa upp filmen med. Det är upp till dig som lärare att avgöra om övningarna i lektionsförslagen ska göras under en eller flera lektioner, eller arbetas med som ett tema under en längre tid. De flesta övningarna är avgränsade och ska kunna genomföras på en eller två lektioner. Tanken är att övningarna snarare ställer frågorna till eleverna, för att de ska börja reflektera över sitt eget beteende, än att de i varje enskilt fall ger alla svaren. Årskursindelningen kan ses som ett förslag; samma övningar kan användas i olika åldersgrupper, bara man ändrar lite i dem. Ge er ut tillsammans! Flera av övningarna i Energifallet kan, helt eller delvis, genomföras utomhus. Elever som är utomhus ibland lär sig att uppskatta naturen, vilket underlättar förståelsen för miljöfrågor. För att skolans mål ska nås är det också av stor betydelse att eleverna får möjlighet att vistas i sin närnatur. Undervisning utomhus ger eleverna möjlighet att använda hela kroppen och alla sinnen. Forskning visar också att unga människor som vistas regelbundet i naturen ofta är friskare, mindre stressade, har bättre motorik, högre koncentrationsförmåga och bättre minne än andra unga. Lämpliga övningar att göra utomhus med årskurs 4-6 är Stoppa energitjuvarna, Vi undersöker: från A till B, Uppfinnaren, Vad brinner?, Pryldetektiverna, Trafikspanarna och Fyra hörn värderingsövning. Lycka till! Varför skolan? Energifallet tar avstamp i elevernas vardag och själva skolan är en viktig del av undervisningsmaterialet. Det är där jakten på energitjuvarna börjar. Idag slukar nämligen många av de svenska skolorna massor av energi. Eftersom de också utgör en sjättedel av landets alla lokaler blir det sammanlagda energislöseriet stort. Priset vi betalar är högt och syns både på el- och värmefakturorna och i vår påverkan på klimatet och miljön. Som tur är finns stora möjligheter till förändring! Energimyndigheten menar till exempel att skolornas energislukande kan minska med en femtedel bara genom att belysningen och ventilationen ses över. 6 ÅRSKURS 4-6 ENERGIFALLET LÄRARHANDLEDNING ENERGIFALLET.se

7 Skolan Det här avsnittet handlar om vad klassen kan göra för att hushålla med energi i skolan. Övningarna skapar förståelse för varför klimat- och energifrågor är viktiga. Dessutom får eleverna tillsammans fundera över hur vi kan bli mer energismarta. Övning Energismarta dagar Den här övningen utgör startskottet för att i klassen, eller helst på hela skolan, genomföra energismarta dagar. Övningen kan vara fristående, men förslagsvis genomförs den som en introduktion till Tankar om energi och resten av övningarna i Energifallet. Målet är att öka elevernas kunskaper om hur energi används och på vilka sätt vi kan minska skolans energislukande. Verktyg i lärarhandledningen: Verktyg på Energifallet.se: Energismarta tips Klassens energibok Handlingsplan Energispanar-filmen Så här gör du: Minimera energianvändningen i klassrummet: släck alla lampor, stäng av datorer och andra apparater. Visa sedan Energispanar-filmen. Tänd gärna ett stearinljus när filmen är slut. Använd det mörka klassrummet för att prata om vad energi är och hur vi använder energi. En idé kan vara att samtala om vad som skulle hända om det blev ett långt strömavbrott. Prata också om hur ni kan göra för att bli mer energismarta. Fokusera på elenergi, men diskutera även värme och transporter. Låt elevernas tankar vara utgångspunkten. Lyft alla tankar, även de som rör sådant som är svårare att påverka själv. Skriv ner elevernas funderingar. Om ni vill kan ni även fördjupa samtalet genom att prata om klimatförändringarna och om varför vi måste bli mer energismarta. Bildspelet från övningen Tankar om energi kan vara en bra utgångspunkt! Introducera sedan de energismarta dagarna. Detta är dagar då ni jobbar extra intensivt med att försöka minska er energianvändning. Till exempel kan ni genomföra fler av övningarna i det här materialet. Det är bra om dagarna genomförs i följd och gärna på hela skolan. Om ni vill göra arbetet mer långsiktigt kan ni sedan utse en veckodag, kanske onsdagar, till den energismarta dagen då alla funderar extra mycket på energieffektivisering. Det hela kan också resultera i att ni inom skolan utformar en mer långsiktig handlingsplan för en energieffektivare skola. ÅRSKURS 4-6 ENERGIFALLET LÄRARHANDLEDNING ENERGIFALLET.se 7

8 Att diskutera i klassrummet: Vad tänkte vi på när vi såg filmen? Vad är energi? Hur använder vi energi? Var i klassrummet finns energi? Vad skulle vi sakna om det blev ett långt strömavbrott? Varför måste vi bli energismarta? Hur blir vi energismarta? Dokumentation: Dokumentera gärna arbetet i Klassens energibok. Om ni arbetar med flera av övningarna i materialet kan ni även ordna en utställning, till exempel på skolans bibliotek, med allt ni producerat och massor av energismarta tips. Passa också på att ta kontakt med lokala medier och tipsa dem om att göra ett reportage om ert arbete. Bakgrund: Energi finns överallt. Det går inte att se eller ta på energi. Däremot kan man se vad energin gör, för energi är en rörelse eller förmåga till rörelse. Allt som lever på vår jord behöver energi för att överleva. Människor och djur får i sig energi genom att äta. Växter växer genom att fånga in energi från solljuset via fotosyntesen. Om vårt samhälle skulle bli utan energi i form av el, värme och transporter skulle många problem uppstå. Utan el fungerar varken belysning eller apparater. Internet och mobiltelefonnätet slocknar. Det skulle inte gå att laga mat i skolköket eller använda diskmaskinen. Utan el skulle vattenledningarna tömmas och vi skulle inte längre kunna tvätta oss, spola i toaletten eller dricka vatten. En mängd samhällsfunktioner, som sjukhus och banker, skulle slås ut direkt. Utan värme blir det snabbt väldigt kallt och utan olje- och eldrivna transporter skulle vi bli tvungna att cykla och gå så fort vi ska någonstans. Att resa långt blir omöjligt. Posten kommer inte fram och affärerna kan inte fylla på med nya varor. Att sluta använda energi är omöjligt och inget att sträva efter. Däremot måste vi bli mer energismarta! Detta innebär att vi måste övergå till att använda förnybar energi från solen, vinden, vattnet och skogen. Som tur är ger solen oss ständigt gånger mer energi än vi behöver. Vi i Sverige måste även försöka använda mindre energi än vi gör idag. Som tur är har vi stora möjligheter! Vi lever i ett samhälle som slukar mängder med energi i onödan och vi kan minska vår energianvändning avsevärt bara genom att stoppa slöseriet. Vad kan man då göra för att använda mindre energi? Ta en titt i Energifallets Energismarta tips! 8 ÅRSKURS 4-6 ENERGIFALLET LÄRARHANDLEDNING ENERGIFALLET.se

9 skolan Varför måste vi övergå till förnybar energi? Idag använder vi väldigt mycket fossil energi. Till exempel använder vi här i Sverige massor med fossil energi till alla våra transporter. Den fossila energin består av naturgas, stenkol och olja. När dessa bränslen används släpps växthusgaser (bland annat koldioxid) ut i atmosfären. Gaserna förstärker växthuseffekten så att jordens klimat förändras på ett farligt vis. Den förnybara energin från sol, vind, vatten och biobränslen (till exempel ved) ökar inte mängden koldioxid i atmosfären och är därför bättre för klimatet. De förnybara energikällorna är också mycket säkrare än kärnkraften som innebär allvarliga risker. Det blev senast tydligt genom olyckan i Fukushima i Japan. Kärnkraften är dyr och det är oklart hur det farliga kärnavfallet ska lagras. Dessutom leder uranbrytningen till omfattande miljöpåverkan och skadar människors hälsa. Finns det något mer än fossila bränslen som påverkar klimatet? Det finns flera saker som påverkar klimatet. Jordbruket är ett exempel: processer i marken och fisande kossor (och andra idisslare) leder till växthusgasutsläpp som värmer vår planet. Samtidigt ger jordbruket oss också många fördelar, utöver matproduktionen, som variationsrikedom bland växter och djur. Varför måste vi använda mindre energi? Vi i Sverige använder väldigt mycket energi, så vi måste försöka minska vår energianvändning. Detta beror på att miljön påverkas även när vi tillvaratar den förnybara energin. Till exempel stör vattenkraften de fiskar som simmar i våra älvar. Vindkraftverken kräver stor plats, vilket gör att skogar, där många djur och växter lever, huggs ner. Även produktion av biobränslen kan medföra att skogar huggs ner, eller kan leda till minskad matproduktion om bönder väljer att odla biobränslen istället för mat. Solkraft påverkar miljön ganska lite och framför allt genom att själva tillverkningen av solfångare och solceller kräver energi och material. ÅRSKURS 4-6 ENERGIFALLET LÄRARHANDLEDNING ENERGIFALLET.se 9

10 Övning Tankar om energi Den här övningen innehåller ett bildspel som kan vara en utgångspunkt för att resonera kring energi- och klimatfrågor. Övningen ger kunskaper om människans beroende av naturen, men också om hur vi påverkar den. Dessutom tar den upp energins oförstörbarhet, fotosyntesen, olika väderfenomen samt fossila och förnybara bränslen. Målet är att elevernas kunskaper om energi ökar samt att de får förståelse för varför det är så viktigt att vi alla blir energismartare. Verktyg i lärarhandledningen: Verktyg på Energifallet.se: Energismarta tips Bildspel Så här gör du: Visa bildspelet och diskutera tillsammans i klassrummet. Använd gärna informationen i lärarhandledningen som utgångspunkt. Ni behöver inte prata om allt, men den ger förslag på sådant som kan vara viktigt och intressant att fundera över. Antingen kan bildspelets alla bilder visas i ett svep, eller också kan ni arbeta med några bilder om dagen. Använd gärna experimenten i övningen Uppfinnaren för att förklara begrepp och göra undervisningen mer spännande. Dokumentation: I den här övningen är samtalet viktigast, men förslagsvis kan eleverna sammanfatta sina tankar genom att göra enkla tankekartor/mindmaps. 1. Hitta energin Att diskutera i klassrummet: Vad tänker vi på när vi hör ordet energi? Vad är energi? Bakgrund: Allt är energi! Energi kan finnas lagrad i allt möjligt, till exempel i mat, olja, ved och sopor. Det finns även energi i vattnet i ett vattenfall och i luften när det blåser. Det går inte att se eller ta på energi. Däremot kan man se vad energin gör, för energi är en rörelse eller en förmåga till rörelse. Maten vi äter gör ju till exempel att vi kan gå och springa. Energi kan varken tillverkas eller förstöras, bara omvandlas från en form till en annan. Detta kallas för energiprincipen. När vi äter mat får vi i oss kemiskt 10 ÅRSKURS 4-6 ENERGIFALLET LÄRARHANDLEDNING ENERGIFALLET.se

11 skolan bunden energi i form av kolhydrater, som omvandlas till energiformerna värme och rörelseenergi i kroppens celler. Rörelseenergin kan vi exempelvis använda för att kliva upp på en stol och den omvandlas då till lägesenergi, som åter blir rörelseenergi när vi hoppar ner från stolen. Ibland sägs att man får energi av att sova, men det är inte sant. Nog blir vi piggare, men eftersom energi inte kan skapas kan kroppen inte få mer energi utan att vi till exempel äter mat. 2. Behövs energi? Att diskutera i klassrummet: Varför behövs energi? Varför behövs vägguttag, element och bilbränsle? Varför behöver vi och djuren mat? Vad händer när vi äter? När man inte rör sig alls behöver man ändå energi. Varför då? Vad händer när vi tränar? Varför behöver blommor stå i solljus i ett fönster? Bakgrund: Energi behövs överallt. För att kunna använda, lagra och förflytta energin behöver vi så kal l- ade energibärare. Elektricitet och varmt vatten är exempel på energibärare. Biobränslena flis, pellets och ved är också energibärare, liksom bensin som tillverkas av energikällan olja. Vägguttag förser oss med elektricitet som gör att apparater kan fungera, medan element ofta är fyllda med varmt vatten som avger värmeenergi till luften. Bilbränsle innehåller kemiskt bunden energi som gör att våra fordon kan röra sig. Människor och djur behöver energi för att överleva. När vi äter mat får vi i oss energi i form av kolhydrater. Energin gör att vi kan röra oss och hålla uppe kroppstemperaturen så att alla våra inre organ kan fungera. När vi tränar rör vi oss extra mycket och då använder kroppen mer energi än vid vila. Det är därför vi kan känna oss hungriga och behöver äta, det vill säga tillföra mer energi, efter ett hårt träningspass. Även växter behöver energi, men de behöver inte äta som vi människor. Istället kan de tillvarata energin i solens strålar genom fotosyn tesen. För att överleva behöver de därmed stå på en ljus plats, gärna i ett fönster. 3. Hur mycket? Att diskutera i klassrummet: Hur använder vi energi? Vad använder vi energi till i samhället, skolan och hemmet? Har energianvändningen ökat eller minskat? Hur mycket energi använder vi i Sverige jämfört med andra länder? Vad är 1 kwh och vad räcker den till? Bakgrund: Aldrig förr har vi människor använt så mycket energi som nu. Den globala energianvändningen stiger ständigt och väntas göra så under flera år framöver. Ungefär 80 procent av världens energi utgörs idag av de fossila bränslena olja, kol och naturgas. De förnybara bränslena står för 13 procent och kärnkraften för 6 procent. Även i Sverige har energianvändningen ökat genom åren och vi är idag ett av de länder i världen som använder allra mest energi per person. Vi använder till exempel ungefär tio gånger mer energi per person än i Indien. Vår energianvändning skulle dessutom vara betydligt högre om man även räknade in den energi som behövs för att tillverka alla de varor vi ständigt köper in från utlandet. Varje år används i Sverige runt 400 terawat timmar ÅRSKURS 4-6 ENERGIFALLET LÄRARHANDLEDNING ENERGIFALLET.se 11

12 Hur används energi i samhället, hemmet och skolan? Samhället: I Sverige använder vi väldigt mycket energi. Vår energianvändning skulle dessutom vara ännu högre om man räknade in den energi som behövs för att tillverka alla de varor vi köper in från utlandet. Man brukar säga att det finns tre sektorer i Sverige som använder energi: transporter, industrier och bostäder, se bilden. Transporter slukar fossila bränslen, till exempel olja, och orsakar därför stora växthusgasutsläpp. Industrins energi utgörs framför allt av el och biobränslen, men även av fossila bränslen. Bostäder innefattar allt från hemmen till vägbelysningen. Bostäderna slukar framför allt energi i form av el och fjärrvärme, men också biobränslen och fossila bränslen. Elen i Sverige kommer mestadels från kärnkraft och vattenkraft, men även vindkraften bidrar. Sveriges fjärrvärme kommer till stor del från biobränslen, till exempel flis och pellets, men också från fossila bränslen. 40 % bostäder 23 % transporter 37 % industrin Hemmet: I Sveriges bostäder används ungefär 60 procent av energin till uppvärmning av rummen, 20 procent används till varmvattnet och resterande 20 procent till hushållens el. Elen i hemmet används som på bilden. Skolan: Nära två tredjedelar av den energi som används i skolan behövs till uppvärmning av lokaler och vatten. Den resterande tredjedelen behövs för att hålla igång belysning, fläktar, datorer, kök och tvättutrustning. Denna energi utgörs av el och de största eltjuvarna är fläktar och belysning. Sveriges skolor slukar väldigt mycket energi. Enligt Energimyndigheten skulle skolornas energianvändning kunna sjunka med en femtedel bara genom att belysning och fläktar ses över. 26 % hemelektronik 26 % belysning 22% kyl & frys 26 % övrigt (TWh) energi, vilket är samma som 400 miljarder kilo wattimmar (kwh). En kilowattimme räcker till att låta en lågenergilampa lysa i runt 100 timmar, en teveapparat stå på i 10 timmar eller värma en bastu i 12 minuter. En kilowattimme är också ungefär så mycket energi som finns i tio äpplen. 4. Varifrån och vart? Att diskutera i klassrummet: Var kommer energin ifrån? Hur kan växter växa? Hur uppstår vindar? Hur bildas vattenfall? Bakgrund: Nästan all energi kommer från solen och ständigt nås jorden av ungefär gånger mer solenergi än vi människor kan använda. En liten del av solljuset som når vårt klot sugs upp av jordens växter. Växter tillvaratar nämligen solenergin genom fotosyntesen som sker i växternas blad. När växtätare (till exempel kor) äter växter (till exempel gräs) är det därför egentligen solenergi infångad genom fotosyntesen de får i sig. Denna energi används för att 12 ÅRSKURS 4-6 ENERGIFALLET LÄRARHANDLEDNING ENERGIFALLET.se

13 skolan korna ska kunna röra sig och hålla sig varma, men också för att bygga upp deras kroppar. När vi människor sedan äter köttet eller dricker mjölken förs energin vidare och solenergin gör att vi kan röra oss, växa och hålla oss varma. I varje steg går dock mycket av energin förlorad, bland annat som värme och rörelseenergi. Därför är det mer energismart att äta mat ur näringskedjans lägre nivåer, det vill säga grönsaker istället för kött. Solenergin driver även vattnets kretslopp genom att värma vattnet i sjöar och hav. Vattnet avdunstar och bildar vattenånga som stiger uppåt i atmosfären. På högre höjder är det kallare och där kondenserar vattnet till små vattendroppar som bildar moln. När molnens vattendroppar blivit tillräckligt stora och tunga faller de som nederbörd. Kanske sker detta ovan ett bergsmassiv så att nederbörden bildar vattenfall nedför sluttningarna. En del av vattnet samlar sig efter hand till större floder. Slutligen mynnar floderna ut i havet igen, där vattnet kan avdunsta på nytt. Energi från solen sätter även fart på luften i atmosfären så att vindar skapas. Solenergin värmer jordytan som i sin tur värmer luften precis ovanför. Den värmda luften stiger uppåt eftersom varm luft är lättare än kall. Undertrycket, eller tomheten, som skapas på platsen där luften steg gör att annan luft sugs dit: luften rör sig och vindar skapas. På jorden finns också energi som inte kommer från solen, till exempel tidvattenenergi och kärnenergi. Kärnenergi är den energi som håller samman naturens små byggstenar, atomkärnorna, och som frigörs när dessa klyvs eller slås samman. 5. Fånga energin Att diskutera i klassrummet: Hur kan vi fånga solens energi? Vad är icke förnybar energi? Vad är förnybar energi Bakgrund: Solen ger oss ständigt mycket mer energi än vi behöver det gäller bara att fånga energin! De energikällor vi använder brukar delas in i förnybara energikällor och icke förnybara energikällor. De förnybara energikällorna tillförs ständigt ny energi från solen och tar därför inte slut. De icke förnybara energikällorna finns däremot i en bestämd mängd på vår jord och kan ta slut. Ju mer vi använder dem, desto mindre finns kvar till framtida generationer. 6. Spelar det någon roll? Att diskutera i klassrummet: Hur känns det att vara i ett växthus? Hur känns det att vara utanför växthuset? Vad är skillnaden? Hur påverkar växthuseffekten jorden? Olja är fortfarande den energikälla som används mest idag? Varför är det så? Hur kan vi påverka växthuseffekten? Bakgrund: Runt jorden finns en atmosfär som består av flera olika gaser. Vissa av gaserna, bland annat koldioxid, är växthusgaser. De har en egenskap som gör att de kan stoppa värmestrålning, som är på väg att ÅRSKURS 4-6 ENERGIFALLET LÄRARHANDLEDNING ENERGIFALLET.se 13

14 lämna jorden, och skicka tillbaka den mot jordytan igen. Detta gör att värmen studsar fram och tillbaka mellan jorden och atmosfären några gånger innan den lyckas nå rymden. Fenomenet kallas för växthuseffekten och den är nödvändig för allt liv på jorden. Utan den naturliga växthuseffekten skulle jorden vara ungefär 30 grader kallare än den är idag. Problemet är att vi människor har ökat mängden växthusgaser, framför allt koldioxid, i atmosfären alldeles för mycket. Detta gör att jordens temperatur nu ökar. Förnybara energikällor Energi från sol, vind, vatten och biobränslen är förnybar energi. Sol: Solceller och solfångare tillvaratar energi direkt ur solstrålningen och ger Sol elektricitet eller varmvatten. Vind Vind: Energin i vinden kan fångas med hjälp av vindkraftverk. Vinden får vindkraftverkets blad att snurra och rörelsen gör att elektricitet kan genereras. Biobränsle Vatten Vatten: Energin i fallande vatten får en stor propeller att snurra och rörelseenergin omvandlas sedan till elektrisk energi, som förs till bostäder och industrier i ledningar. Biobränslen: Alla biobränslen har det gemensamt att de kommer från dagens växter, som nyligen bundit in energi och koldioxid genom fotosyntesen. Biobränslena kan därför ha väldigt olika form och kan både komma från skogen och från jordbruket. Till exempel kan de bestå av ved och flis, olja från rapsodlingar eller biogas som bildats genom att man låtit exempelvis matrester brytas ner under speciella förhållanden. Idag används biobränslen framför allt till att producera el och värme, men också allt mer för att tillverka drivmedel till våra fordon. Icke förnybara energikällor Kärnkraft och fossila bränslen hör till de icke förnybara energikällorna. Kärnkraft: I kärnkraftverk frigörs kärnenergi genom att atomkärnor av det energirika och radioaktiva ämnet uran klyvs. Kärnkraft Fossila bränslen Fossila bränslen: Till de fossila bränslena hör naturgas, stenkol och olja (till exempel bensin). Energin i de fossila bränslena är, precis som i biobränslena, solenergi som bundits in genom fotosyntesen. Skillnaden är att fossila bränslen skapats av växter och djur som levde för mycket länge sedan. De döda växterna och djuren har under miljontals år utsatts för höga temperaturer och tryck i marken. På så vis har de omvandlats till stenkol, olja och naturgas som vi nu finner på land och på botten av våra hav. Vi har dock vid det här laget pumpat upp så mycket olja att den håller på att ta slut och den blir därmed ständigt allt dyrare. 14 ÅRSKURS 4-6 ENERGIFALLET LÄRARHANDLEDNING ENERGIFALLET.se

15 skolan Fyra hörn en värderingsövning Fundera gärna vidare kring klimat- och energifrågor genom att göra en värderingsövning. Förslag på några intressanta frågeställningar finns i Fyra hörn en värderingsövning. 7. Ändras klimatet? Att diskutera i klassrummet: Vad betyder ordet klimat? Är klimat inte bara olika sorters väder? Varför förändras klimatet just nu? Hur kommer framtidens klimat att vara? Hur påverkar klimatförändringen jorden? Bakgrund: Vädret varierar från dag till dag. Igår var det regn och idag är det sol. Klimatet beskriver vädrets mer långsiktiga egenskaper, det vill säga under flera år eller kanske till och med sekel. Här i Sverige har vi till exempel ett kallare klimat än vid Medelhavet. Vi kan ha varmare väder en enskild dag, men generellt sett och på längre sikt är det varmare i Grekland och Spanien. Just nu håller jordens klimat på att förändras mycket snabbt. Detta beror på människans stora utsläpp av växt husgaser, framför allt koldioxid, som förstärker växt huseffekten så att jorden blir allt varmare. Redan idag har klotets temperatur ökat med nästan en hel grad. Världen kommer inte att gå under, men temperaturhöjningarna kommer att påverka vårt samhälle på många sätt. Om vi fortsätter att släppa ut växthusgaser Hur har vi människor ökat mängden växthusgaser i atmosfären? Det har vi gjort framför allt genom att använda för mycket fossila bränslen. Fördelen med de fossila bränslena, till exempel olja, är att de innehåller väldigt mycket energi som är enkel att omvandla till användbar energi. Nackdelen är att det släpps ut stora mängder koldioxid när de fossila bränslena används mycket mer än jordens växter kan ta upp igen via fotosyntesen. Problemet förstärks av att vi människor har huggit ner många av jordens skogar. Dessutom leder vår höga köttkonsumtion till stora utsläpp av växthusgaser. Bland annat beror det på att kossor och får rapar och fiser ut växthusgaser som bildas i deras magar. Även när vi eldar biobränslen (till exempel ved) släpps koldioxid ut, men förhoppningsvis växer ett nytt träd upp där det nedhuggna trädet stod. När det nya trädet växer tar det upp koldioxid och på så sätt ökar inte atmosfärens koldioxidmängd av biobränslen. När vi använder energi från de andra förnybara energikällorna, det vill säga sol, vind och vatten, tillförs heller ingen koldioxid till atmosfären och därför är de mycket bättre för klimatet än fossila bränslen. Det spelar alltså stor roll vilken energi vi använder! ÅRSKURS 4-6 ENERGIFALLET LÄRARHANDLEDNING ENERGIFALLET.se 15

16 kommer det att bli så varmt att flera av jordens växtoch djurarter får svårt att överleva. Havsytan kommer att höjas betydligt, vilket bland annat beror på att världens isar smälter och rinner ut i haven. Detta innebär att många kustnära områden kommer att hamna under ytan. Jorden kommer också att drabbas av mycket extremare väder än vi ser idag. På vissa platser kommer nederbörden att öka betydligt, medan andra kommer att drabbas av extrema värmeböljor. I många länder kommer livsmedelsproduktionen att sjunka på grund av värme och torka. Jordens färskvattenresurser kommer också att påverkas och vi kommer att se en ökad spridning av tropiska sjukdomar. Eftersom det på många platser kommer att vara ont om naturresurser, till exempel färskvatten, ökar risken för konflikter kring dessa och miljontals människor kommer att tvingas på flykt. Det enda sättet vi kan undvika allvarliga klimateffekter på är att mycket snabbt sluta släppa ut växthusgaser. Som tur är finns det många sätt att minska utsläppen, det gäller bara att vi sätter igång! 8. Hållbar energi Att diskutera i klassrummet: Vad finns det för problem med de icke förnybara energikällorna? Vad finns det för problem med de förnybara energikällorna? Vilken energi är bäst? Hur kommer vår energianvändning att se ut i framtiden? Bakgrund: För att undvika allvarliga klimatförändringar måste vi sluta släppa ut växthusgaser. Vi måste därmed övergå från fossil energi till förnybar energi. För att skapa ett hållbart samhälle måste vi dessutom se till att den förnybara energin vi använder också är hållbar energi. I ett hållbart samhälle kan människorna få sina behov tillgodosedda, samtidigt som jorden behandlas på ett sådant sätt att även kommande generationer kan få sina behov tillgodosedda. Hållbar energi är därmed sådan energi som fyller våra behov utan att ta slut eller förstöra jorden, idag eller på sikt. Fossil energi är inte hållbar energi; den finns i begränsade mängder och den skadar miljön, bland annat genom koldioxidutsläppen som orsakar den globala uppvärmningen. Energi från kärnkraftverk är inte heller ett hållbart alternativ. Även om kärnkraftverken omgärdas av stora säkerhetssystem finns ständigt en risk för olyckor med förödande konsekvenser som följd. Dessutom finns ämnet uran, som används i kärnkraftverken, bara i begränsad mängd och att bryta det ur marken är varken bra för miljön eller människors hälsa. Vi vet inte heller hur vi ska lagra det mycket farliga kärnavfallet, som måste hållas isolerat i år. Att använda för stora mängder förnybar energi är inte heller hållbart. Det beror på att miljön påverkas även när vi tillvaratar den förnybara energin. Till exempel stör vattenkraften växt- och djurlivet i och kring våra älvar. Vindkraften stör landskapsbilden, bullrar och kräver plats, vilket bland annat gör att skogar, där många djur och växter lever, huggs ner. Även produktion av biobränslen kan medföra att skogar huggs ner, eller leda till minskad matproduktion om bönder väljer att odla biobränslen istället för mat. Solkraft påverkar framförallt miljön vid tillverkningen: att bygga solfångare och solceller kräver både energi och material. Eftersom all energianvändning påverkar miljön är det enda hållbara att använda lagom mycket förnybar energi. 16 ÅRSKURS 4-6 ENERGIFALLET LÄRARHANDLEDNING ENERGIFALLET.se

17 skolan 9. Vara energismart Att diskutera i klassrummet: Vad innebär det att vara energismart? Vilka är våra bästa tips för att använda mindre energi? Bakgrund: Energi finns överallt: i maten vi äter, i vinden som blåser och i elen från vägguttaget. Här i Sverige använder vi väldigt mycket energi, ungefär tio gånger mer per person än i Indien. Vårt samhälle fullkomligen slukar energi! Det håller inte i längden, speciellt inte om energin kommer från fossila bränslen och kärnkraft. Som tur är har vi goda möjlig heter att göra något åt saken. Klotet är generöst mot oss och det finns massor av förnybar energi som vi kan ta tillvara. Vi har också stora möjligheter att banta vår energianvändning. Stora mängder energi går idag till spillo, utan att vi får någon nytta av den. Om vi kan minska energiläckaget har vi vunnit mycket! Det gäller bara att världen blir betydligt mer energismart. Här har politikerna ett stort ansvar, men det finns också saker både barn och vuxna kan göra själva. Kolla in Energifallets Energismarta tips för massor av förslag! ÅRSKURS 4-6 ENERGIFALLET LÄRARHANDLEDNING ENERGIFALLET.se 17

18 Övning Stoppa energitjuvarna I den här övningen spanar klassen tillsammans efter skolans energitjuvar det vill säga sådant som slukar energi och gör att energianvändningen ökar. Sedan får eleverna fundera ut sätt att oskadliggöra tjuvarna. Målet är att klassen lär sig hur ni tillsammans kan bli energismartare. Verktyg i lärarhandledningen: Verktyg på Energifallet.se: Bilder på energitjuvar Energismarta tips Svarskort Klassens energibok Så här gör du: Kopiera bilderna på de tre energitjuvarna. Bilderna representerar tre olika nivåer av energitjuvar från den lite snällare tjuven, som använder lite energi, till den grövre tjuven, som är en riktig energislukare. Låt eleverna fästa tjuvbilderna på apparater och saker i skolan som använder energi. Uppmana dem att tänka på både el, värme och transporter. Tjuvbilderna kan också fästas på saker som inte direkt använder energi, men som ändå leder till att den totala energianvändningen ökar, till exempel matsvinn, öppna fönster (när det är kallt ute) och onödig pappersförbrukning. Det kan också finnas energitjuvar utomhus, till exempel bilar och belysning. Tabellen till höger kan användas för att beräkna hur mycket energi olika saker slukar. Det är dock inte särskilt noga att de olika nivåerna av energitjuvar placeras helt rätt. Det viktigaste är att resonera kring vad som använder mycket respektive lite energi och att fundera över vilken roll det spelar om en apparat är igång kort eller lång tid. Samarbeta gärna med klasserna f-3 och låt de yngre eleverna ge sig ut på jakt efter de energitjuvar ni placerat ut. Alternativt kan du som lärare placera ut bilderna och låta dina elever ge sig ut på jakt efter energitjuvarna. Kopiera i så fall upp svarskort till eleverna! Svarskorten har tre kolumner en för varje nivå på energitjuvarna. På svarskorten skriver eleverna upp vilka energitjuvar de hittar. Diskutera Apparat Adventsljusstake Akvarium 200 l Bärbar dator Bärbar dator i standbyläge Dammsugare Dator Dator i standbyläge Diskmaskin Glödlampa Kaffebryggare Kopiator Kopiator i standbyläge Kylskåp Laserskrivare Lågenergilampa Mikrovågsugn Mobilladdare Mobilladdare i standbyläge Människa i viloläge Människa som tränar hårt Spisplatta Telefon Teve Teve i standbyläge Ugn Vattenkokare Effekt 21 W 55 W 40 W 5 W W 110 W 15 W W 60 W W 500 W 50 W 130 W 600 W 7 W W 7 W 2 W 1 W/kg 4 W/kg 2 000W 7 W 115 W 5 W W W 18 ÅRSKURS 4-6 ENERGIFALLET LÄRARHANDLEDNING ENERGIFALLET.se

19 skolan sedan hur ni kan hålla de värsta energit juvarna borta. Om ni vill kan ni utse energidetektiver i klassen som är särskilt ansvariga för att hålla efter vissa energitjuvar. Byt energidetektiver varje vecka. Dokumentation: Gör tillsammans en plansch där ni presenterar era bästa sätt att hålla energitjuvarna borta. Sätt upp planschen i skolan och ge den till rektorn. Ta gärna kontakt med ett fastighetsbolag i kommunen och fråga om er plansch kan mejlas ut till alla hyresgäster. Dokumentera också arbetet i Klassens energibok. Bakgrund: En apparats totala elanvändning beror på hur mycket el den behöver varje sekund (apparatens effekt) och hur lång tid den är igång. På många elektriska apparater kan man utläsa effekten på en liten etikett eller skylt. Effekten mäts i enheten watt (W) eller kilowatt (kw). En kilowatt är samma som watt. Genom att multiplicera effekten och tiden i timmar (h) får man fram ett värde på energianvändningen. Effekt (kw) x Tid (h) = Energi (kwh) Exempel: En kaffebryggare med en effekt på W som är igång i en timme om dagen använder Wh eller 1,0 kwh energi per dygn. Ett akvarium med en effekt på 55 W som är igång dygnet runt (24 h) använder Wh eller 1,32 KWh. Det finns även energitjuvar som är svårare att uppskatta storleken på, men som använder mycket energi ändå. Bilar och element är exempel på sådana energitjuvar. Det finns även många apparater som drar energi helt i onödan när de är i standbyläge. Stänger man istället av dem helt och hållet minskar energislöseriet. I Energifallets Energismarta tips finns en massa förslag på hur man kan hålla energitjuvarna borta! ÅRSKURS 4-6 ENERGIFALLET LÄRARHANDLEDNING ENERGIFALLET.se 19

20 Övning Vi undersöker Denna övning består av tre delar som handlar om att undersöka och påverka skolans energianvändning. Eleverna får själva arbeta igenom, dokumentera och redovisa sitt arbete på valfritt sätt. Det är bra om tyngdpunkten snarare läggs på att stimulera elevernas egen nyfikenhet och vetgirighet än på formen. Målet är att eleverna får förståelse för skolans energianvändning och vad som påverkar den. Verktyg i lärarhandledningen: Verktyg på Energifallet.se: Energismarta tips Handlingsplan Klassens energibok Del 1: Radioreportern Så här gör du: Låt klassen tillsammans förbereda ett antal intervjufrågor kring skolans energianvändning. Sammanställ frågorna och bjud sedan in skolans rektor och fastighetsskötare eller vaktmästare. Låt varje elev få ställa var sin fråga! Passa gärna på att göra ett besök hos lokalradion eller bjud in en radioreporter till skolan. Dokumentation: Låt eleverna välja hur de vill dokumentera intervjun. Till exempel kan de skriva var sin tidningsartikel om intressanta saker de fick veta under intervjun, eller också kan de göra var sitt eget radioprogram. Dokumentera gärna arbetet i Klassens energibok. Förslag på frågor: Hur mycket el och värme använder skolan? Hur varierar elanvändningen och uppvärmningsbehovet över dagen och över året? Hur läser man av skolans energianvändning? Vad är det som behöver mest energi i skolan? Hur kan energianvändningen minska? Varför är det bra om energianvändningen minskar? Hur mycket mat slängs? Hur kan vi minska matsvinnet? Bakgrund: Sveriges skolor pyser ständigt ut energi i onödan, så det finns många möjligheter att minska energianvändningen. Av all energi som används i Sveriges skolor behövs nästan två tredjedelar till uppvärmning av lokaler och vatten. Den resterande tredjedelen används för att hålla igång belysning, fläktar, datorer, kök och tvättutrustning. Denna energi utgörs av el och de största eltjuvarna är fläktar och belysning: de kräver en tredjedel av elen vardera. Utöver energin som används i skolan tillkommer den energi som behövs för alla transporter till och från skolan. Enligt Energimyndigheten skulle de svenska skolornas totala energianvändning kunna minska med hela 20 procent bara genom att belysning och fläktar ses över. När det gäller matsvinn har studier visat att ungefär 20 procent av skolmaten slängs. Hälften av detta är matsvinn i skolans mathantering och hälften är mat som eleverna lämnar kvar på tallriken och slänger. För att producera mat går det åt mycket energi, men framför allt släpps det ut stora mängder växthusgaser. Detta är helt onödigt om maten ändå ska slängas. Råd om hur man gör för att använda mindre energi finns i Energifallets Energismarta tips. 20 ÅRSKURS 4-6 ENERGIFALLET LÄRARHANDLEDNING ENERGIFALLET.se

21 skolan Del 2: Från A till B Så här gör du: Den här övningen handlar om alla transporter som går till och från skolan. Uppmuntra eleverna att ge sig ut utomhus för att spana in transporterna. Låt dem själva bestämma hur de ska genomföra en undersökning för att svara på frågorna nedan. Tänk på både transporter av mat, material, elever och personal! Dokumentation: Låt eleverna välja hur de vill beskriva och dokumentera sin undersökning. Dokumentera gärna elevernas arbete i Klassens energibok. Förslag på frågor: Vilka transporter går till och från skolan? Vad är det för typ av fordon? Skulle det gå att lösa transporterna annorlunda? Är de som åker eller kör beredda att agera annorlunda? Varför? Varför inte? Bakgrund: Vi människor behöver transportera oss då och då. Samtidigt är dagens transporter ett av de största hoten mot vår miljö. Många av transporterna slukar stora mängder energi och ger stora utsläpp av koldioxid, vilket förstärker växthuseffekten. De bidrar också till buller, hälsofarlig luft, försurning, övergödning, intrång i värdefull natur, oljespill på land och till sjöss, olyckor och trängsel i städer. Bilar och lastbilar är riktiga energislukare. Ungefär tre fjärdedelar av energin som pumpas in i vanliga bilar blir inte ens till någon nytta utan bara värme. Bilar och lastbilar använder i de flesta fall bensin eller diesel. Det är fossila bränslen som ger höga utsläpp av koldioxid. Även bussar kräver mycket energi, men de är mycket effektivare än bilar eftersom det får plats så många människor i varje buss. Dessutom drivs en del bussar idag med exempelvis biogas eller etanol förnybara bränslen som är bättre för klimatet. I varje svensk bil åker i genomsnitt 1,1 person, vilket är slöseri eftersom det går åt ungefär lika mycket bränsle som när bilen är full. Varannan bilresa är också under fem kilometer, ett avstånd som verkligen är kort nog för att cykla. Tågen i Sverige har låg klimatpåverkan. Dels får det plats många människor i varje tåg, vilket gör att energianvändningen per person blir låg. Dels drivs de med el som i Sverige kommer från framför allt vattenkraft och kärnkraft. Vissa tågbolag har gått ett steg längre och väljer att driva sina tåg med el märkt med Bra Miljöval. Den elen ÅRSKURS 4-6 ENERGIFALLET LÄRARHANDLEDNING ENERGIFALLET.se 21

22 är inte producerad i kärnkraftverk och bidrar därför inte till de problem och risker som kärnkraften för med sig. Att gå och cykla är riktigt energismart och det allra bästa för både klimatet och miljön. Dessutom får man motion och frisk luft också! Del 3: Uppmaningen Så här gör du: Låt eleverna i ord och bild skapa kreativa minneslappar som påminner om olika sätt att minska energianvändningen. Utgå gärna från det eleverna lärt sig i Radioreportern och Från A till B. Sätt upp påminnelselapparna i klassrummet och i skolan. Glöm inte personalrummet och rektorns rum! En god idé är att sedan ta hjälp av kommunens informations- eller fastighetsavdelning för att undersöka om påminnelselapparna kan användas i fler kommunala lokaler. Skulle det exempelvis vara möjligt att trycka upp klistermärken att använda inom kommunen? Dokumentation: Den här övningen dokumenteras genom de påminnelselappar som eleverna skapar. Bakgrund: I Energifallets Energismarta tips finns en mängd förslag på saker man kan påminna om. 22 ÅRSKURS 4-6 ENERGIFALLET LÄRARHANDLEDNING ENERGIFALLET.se

23 skolan Övning Uppfinnaren Det kan vara svårt att prata om energi, eftersom ordet inte är helt enkelt att förklara. I den här övningen finns många roliga experiment som kan underlätta undervisningen. Till exempel kan de användas som utgångspunkt när ni pratar om krångliga begrepp som energiomvandling, fotosyntes, kretslopp, växthuseffekt och förnybar energi. Målet är att eleverna får bättre förståelse för vad energi är och hur man tillvaratar energin i de förnybara energikällorna. Flera av experimenten i den här övningen passar allra bäst att göra utomhus! Verktyg på Energifallet.se: Klassens energibok Dokumentation: Låt gärna de lite äldre eleverna dokumentera experimenten genom att skriva och rita enkla laborationsrapporter. Dokumentera arbetet i Klassens energibok. Ballongbilen Det här experimentet passar bra att göra för att prata om hur energi omvandlas till bilden Hitta energin! i bildspelet Tankar om energi. Hur går experimenten till? Instruktionsfilmer finns på energifallet.se Så här gör du: Energi behövs överallt. Ballongbilen behöver dock inte bränsle i form av bensin eller elektricitet. Istället är det luften i ballongen som gör att den får fart. Tejpa fast en liten bit av ett sugrör i mynningen på en ouppblåst ballong så luften inte far ur den så snabbt. Tejpa sedan fast sugröret (med ballongen) på en leksaksbil. Blås upp ballongen och släpp iväg bilen. Tävla om vilken bil som kör snabbast och längst! Bakgrund: Lungorna behöver energi för att blåsa upp ballongen. Allteftersom ballongen fylls överförs energin till luften i ballongen, och så länge som ballongen är stängd lagras energin där. När ballongen öppnas omvandlas den lagrade energin till rörelseenergi. Luften far åt ett håll och ballongbilen far åt det andra hållet (enligt principen om att en kraft åt ett håll alltid förutsätter en kraft åt andra hållet). Du strålar energi Det här experimentet kan exempelvis användas för att prata om hur energi omvandlas till bilden Hitta energin! i bildspelet Tankar om energi. Så här gör du: Skaffa en låda av papp stor nog att rymma en människa. Isolera gärna lådan med filtar eller något annat isoleringsmaterial. Stick in en termometer i lådan, gärna en elektronisk som mäter tiondels grader. ÅRSKURS 4-6 ENERGIFALLET LÄRARHANDLEDNING ENERGIFALLET.se 23

24 Hur går experimenten till? Instruktionsfilmer finns på energifallet.se 1. Stäng in en försöksperson i lådan och avläs termometern var 30:e sekund under ungefär en kvart. Hur mycket stiger temperaturen? 2. Släpp ut försökspersonen och vädra ur lådan så att den återfår rumstemperaturen. Gör om försöket med en dator eller en lampa i lådan. 3. Jämför resultaten i till exempel ett diagram. Diskutera varifrån värmen kommer hos människan respektive apparaterna. Hur många watts effekt alstrar en människa? Papperspropellern Även det här experimentet passar fint att göra för att prata om energiomvandlingar till bilden Hitta energin! i bildspelet Tankar om energi. Så här gör du: Klipp ut en snurra i papper och vik upp propellerbladen som på bilden. Sy fast en bit sytråd i mitten. Tänd ett stearinljus och håll papperspropellern några decimeter ovanför lågan (inte för nära, då kan papperet ta eld). Bakgrund: När vi äter mat får vi i oss kemiskt bunden energi i form av kolhydrater som omvandlas till energiformerna värme och rörelseenergi i kroppens celler. Värmen lämnar successivt kroppen och gör att temperaturen i luften runt oss ökar det är därför det blir allt varmare i klassrummet under dagen eller i lådan efter ett litet tag. På samma vis omvandlas den elektriska energin från vägguttaget till värme i en dator eller lampa. En människa i viloläge har en effekt på ungefär en watt per kilo kroppsvikt. Försök ta reda på vilken effekt datorn och lampan har! Bakgrund: När ljuset brinner omvandlas den kemiska energin, som finns bunden i stearinmolekylerna, till ljus och värme. Värmen får luften ovanför ljus lågan att stiga uppåt och rörelseenergin sätter i sin tur fart på snurran. Elda knäckebröd Det här experimentet lämpar sig bäst för de lite äldre barnen. Ett förslag är att göra experimentet när ni pratar om att mat innehåller energi till bilden Behövs energi? i bildspelet Tankar om energi. Så här gör du: Låt eleverna smaka på en bit knäckebröd. Visa sedan hur man kan sätta eld på det och få det att brinna upp. 24 ÅRSKURS 4-6 ENERGIFALLET LÄRARHANDLEDNING ENERGIFALLET.se