Tillsammans räddar vi liv!

Transkript

1 Tillsammans räddar vi liv! TACK FÖR ATT du är en av oss. Tillsammans räddar vi liv till sjöss. Berätta gärna om oss för andra här är våra viktigaste fakta. Sjöräddningssällskapet är en ideell förening som räddar liv till sjöss. Vi är den enda aktören i Sverige som har sjöräddning som huvuduppgift. Sjöräddningssällskapet deltar i cirka 70 % av all sjöräddning i Sverige. Sjöräddningssällskapets drygt frivilliga sjöräddare har jour dygnet runt, året om. När larmet går lämnar vi kaj inom 15 minuter. Vår höga beredskap gäller även när miljön hotas. Vi är utrustade för miljöräddning och kan ringa in utsläpp och förhindra spridning tills samhällets sanerande resurser hinner fram. Sjöräddningssällskapet har 69 räddningsstationer längs hela Sveriges kust och i Vänern, Vättern, Mälaren, Hjälmaren, Storsjön och i Helgasjön/Kronoberg. Över 200 räddningsenheter är placerade på räddningsstationerna. Sjöräddningssällskapet arbetar även förebyggande genom att informera om sjösäkerhet lokalt samt genom att aktivt delta och påverka på de globala arenorna. Vi begär inga bidrag från staten utan är helt beroende av medlemsavgifter, gåvor och donationer. Sjöräddningssällskapet Box Västra Frölunda Telefon: E-post: info@ssrs.se Plusgiro: Bankgiro: Organisationsnummer: Facebook: 16

2 Innehåll: 4 Detta är Sjöräddningssällskapet 6 Vd har ordet 8 Här finns vi 10 Långsiktiga effekter av Sjöräddningssällskapets arbete Våra uppdrag sid Sjöräddning 18 Sjöambulans 22 Förebyggande utryckning för medlemmar 26 Övning Så använder vi våra pengar sid Utbildning 32 Våra båtar 36 Drift och underhåll 38 Sjösäkerhet och internationellt 44 Kommunikation och insamling Våra resurser sid Frivilliga 58 Medlemmar 62 Givare Föreningsinformation sid Effektrapportering, FRII, sid Årsredovisning sid Foto: Mats Ryde Trots att vi inte längre är båtägare, är det självklart att fortsatt vara medlem! Det borde alla vara! Det känns så rätt att stödja er fina ideella verksamhet. Tack för allt ni gör för medmänniskor! ANDERS DAHLSTEDT, Ellös

3 DETTA ÄR SJÖRÄDDNINGSSÄLLSKAPET DETTA ÄR SSRS DETTA ÄR SJÖRÄDDNINGSSÄLLSKAPET DETTA ÄR SSRS Det är en oerhört fin organisation med så många frivilliga hjältar som skapar trygghet för oss sjöfarare. ULRIKA DAHLQVIST, Karlshamn Sjöräddning så funkar det Sjöräddning i Sverige bedrivs enligt den modell som FN har satt upp för en effektiv sjöräddningsorganisation. Sjöfartsverket, statlig myndighet med över gripande ansvar. OM DU ÄR I SJÖNÖD, RING ALLTID:112 Detta är Sjöräddningssällskapet: Sjöräddningssällskapets främsta uppgift är att rädda liv till sjöss. Vår verksamhet finansieras av gåvor, donationer och medlemsavgifter. Vi har inga statliga bidrag. Våra drygt frivilliga sjöräddare har jour dygnet runt och lämnar kaj inom 15 minuter. Vi har 69 räddningsstationer längs hela vår kust och i de stora sjöarna. De tre vanligaste larm orsakerna: Maskin- eller propellerhaveri. Grundstötning. Hårt väder eller utsatt läge. Uppdragsstatistik 2015 Sjö- och flygräddningscentralen (JRCC) tar emot alla larmsamtal. De beslutar om lämplig insats, larmar ut räddningsresurser och leder insatserna. Övrig räddningstjänst (exempelvis miljöräddning, kommunal räddningstjänst) 122 Sjöräddning 931 Sjöambulans 422 Övrigt (uppvisningar, samhällsnyttiga transporter med mera) TOTALT Övning Sjöräddningssällskapet medverkar i sju av tio insatser och är tillsammans med Sjöfartsverkets helikoptrar och lotsbåtar stommen i svensk sjöräddning. Övriga räddningsresurser är bland annat Kust bevakningen och kommunal räddningstjänst. Förebyggande utryckning för medlemmar Hör av dig! För förebyggande utryckning: Ring din närmaste räddningsstation eller medlemscentralen på För övriga frågor, ring vår växel: E-post: info@ssrs.se Brev: Sjöräddnings säll skapet, Box 5025, Västra Frölunda. Läs mer på sjoraddning.se Följ oss gärna på facebook.com/sjoraddning

4 VD HAR ORDET VD HAR ORDET ETT HISTORISKT ÅR Tillsammans räddar vi liv VARFÖR GÖR INTE Sjöräddningssällskapet något i Medelhavet? Frågorna började komma redan under 2014, både från våra frivilliga sjöräddare och medlemmar. Behovet var enormt. När vi i september 2015 fick möjligheten att arbeta med riktade pengar för ändamålet att hjälpa människor i sjönöd i den pågående flyktingkatastrofen, fattades besluten snabbt. En fullständigt enig styrelse bestämde sig omgående. Inom några timmar efter att projektet blev offentligt hade över 200 frivilliga sjöräddare anmält sitt intresse för att hjälpa till. Och inom en månad var våra båtar på väg ner genom Europa. Någon vecka senare räddade de 46 människor ur vattnet i den första insatsen. Innan året var slut hade nästan 1000 personer räddats, och nästan ytterligare lika många har det blivit när jag skriver detta under Återigen är det frivilligheten som är avgörande. Människor ställer upp för vår organisation på ett helt fantastiskt sätt. Den kompetens våra frivilliga sjöräddare har visat nere i Grekland har imponerat stort på våra samarbetspartners, som kallar dem Swedish super team. Med sig hem får de erfarenheter som gör vår organisation ännu bättre. Utan frivilligheten hade vi inte kunnat göra detta, det är min absoluta övertygelse. Men det hade inte heller gått utan den organisation som redan finns här hemma. Jag tänker på alla de sjöräddare som år ut och år in håller ständig beredskap för svensk sjöräddning genom att sköta om sina stationer och båtar, öva och passa personsökaren. För 2015 har även varit det år då Sjöräddningssällskapet haft mest att göra någonsin, även i Sverige. Det hade vi inte klarat utan ett fantastiskt stöd från givare, donatorer och medlemmar. Det hade inte heller gått utan ett gott samarbete inom svensk sjöräddning. Jag riktar därför ett stort tack till alla våra frivilliga, Sjöfartsverket, Räddningstjänsten, handelsflottan, Kustbevakningen, Polisen och Försvarsmakten. Tillsammans räddar vi liv! ROLF WESTERSTRÖM Vd, Sjöräddningssällskapet

5 2015 DETTA I KORTHET ÄR SSRS 2015 DETTA I KORTHET ÄR SSRS Här finns vi! VÅRA 69 RÄDDNINGSSTATIONER (de röda prickarna) finns spridda över hela Sverige liksom våra medlemmar. De blå siffrorna visar hur många medlemmar som bor i närheten av en station inom respektive område. STRÖMSTAD FJÄLLBACKA Västkusten Öresund och Sydkusten SMÖGEN KÄRINGÖN RÖRÖ HOVÅS BUA FALKENBERG GRÖTVIK TOREKOV HÖGANÄS HAMMARÖ ÅMÅL KÅLLANDSÖ STENUNGSUND RÅÅ BARSEBÄCK LOMMA FALSTERBOKANALEN TRELLEBORG MARIESTAD SÖLVESBORG YSTAD STORSJÖN Vänern, Vättern och Hjälmaren KRISTINEHAMN HJÄLMAREN KARLSBORG VADSTENA/ MOTALA VISINGSÖ LOFTAHAMMAR KRONOBERG SIMPEVARP MÖNSTERÅS HASSLÖ HÖRVIK YNGSJÖ KIVIK SKILLINGE VÄSTERÅS ÖRNSKÖLDSVIK TROSA GÄVLE UPPSALA MUNSÖ STRÄNGNÄS SÖDERTÄLJE KALMAR SUNDSVALL HUDIKSVALL SÖDERHAMN ARKÖSUND BÖDA BERGKVARA GRÖNHÖGEN HÄRNÖSAND LÖNNÅNGER VISBY SKELLEFTEÅ HOLMSUND ÖREGRUND RÄFSNÄS STOCKHOLM MÖJA DALARÖ ORNÖ NYNÄSHAMN VÄNDBURG/ BURGSVIK PITEÅ Norrlandskusten Stockholms skärgård, Roslagen och Mälaren FÅRÖSUND Ostkusten (inklusive Öland och Gotland) Övriga landet 9 200* * I denna siffra ingår drygt 500 personer bosatta utomlands i korthet Under året ökade sjöräddningsinsatserna jämfört med Samtidigt ökade de förebyggande utryckningarna till medlemmar till en ny högstanivå. Medlemsantalet blev rekordstort under 2015; vid utgången av året hade Sjöräddningssällskapet medlemmar (2014:95 000). Under året har många båtar namngivits och tagits i drift. Det handlar om totalt tio båtar: tre stycken i Gunnel Larson-klassen; två stycken i Victoria-klassen, en i Postkodlotteri-klassen, tre båtar i den under 2014 introducerade Panther-klassen samt en Rescuerunner. Räddningsstation Storsjön startades som projektstation under året. Intresset för sjöräddning på Sveriges femte största sjö är stort. Totalt har vi nu sjöräddare på 69 stationer runt om i landet. I oktober startades projekt Medelhavet, där två räddningsbåtar (Rescue Postkodlotteriet och Rescue Handelsbanken Liv) och besättning varit aktiva i sjöräddning på den grekiska ön Samos. Detta sker som ett stöd till vår grekiska systerorganisation Hellenic Rescue Team och finansieras av insamlingen Gula Båtarna från medieföretaget Schibsted Sverige och enskilda riktade donationer. Projektet pågick till årsskiftet och pågår även under Under året utbildades 792 frivilliga sjöräddare i egensäkerhet, Räddningsman-SAR, framförande av olika båttyper, navigation, sjukvård och brandbekämpning, med mera I april kom medlemstidningen Trossen ut i en ny form. På årsmötet den 23 maj beslutades medlemsavgiften för 2016 till 800 kr/år. Avgiften för ungdom och pensionär förblev oförändrad (500 kr/år). Samtidigt beslutades om ett nytt belopp för livstids medlemskap på kronor. I månadsskiftet maj/juni deltog Sjöräddningssällskapet i International Maritime Rescue Federations (IMRF) kongress, som hålls vart fjärde år hölls konferensen i Bremerhaven, i samband med det tyska sjöräddningssällskapets (DGzRS, Deutsche Gesellschaft zur Rettung Schiffbrüchiger) 150-årsjubileum. Under juni juli genomförde Sjöräddningssällskapet på några stationer projektet Strandnära sjöräddning, vilket innebar besök på välbesökta stränder med enheter och en informationsbroschyr, Bada säkert. Den 18 juli hölls för första gången en gemensam Sjöräddningssällskapets dag, när stationer över hela landet samtidigt var öppna för allmänheten. Den 8-9 november hölls Riksmöte i Göteborg för våra räddningsstationer, med två inbjudna deltagare per station. Vår nordligaste station, RS Piteå, invigde ett nytt stationshus i november.

6 LÅNGSIKTIGA EFFEKTER AV SJÖRÄDDNINGSSÄLLSKAPETS ARBETE LÅNGSIKTIGA EFFEKTER AV SJÖRÄDDNINGSSÄLLSKAPETS ARBETE Långsiktiga effekter och framtida utmaningar FÖRRA ÅRET kunde vi presentera siffror som visar på att antalet omkomna i fritidsbåtar halverats på 20 år. Vår ökade närvaro, med fler stationer och snabbare båtar runt om i landet är en starkt bidragande orsak till detta. Under 2015 ökar dock antalet omkomna i fritidsbåtar åter. Liksom tidigare sker de flesta drunkningsolyckor i samband med båtliv på Sveriges insjöar. Det visar för det första att vi aldrig får slappna av i vår strävan mot vår vision Ingen ska behöva omkomma i svenska vatten. För det andra visar det på att Sjöräddningssällskapet ständigt måste anpassa sig till nya utmaningar. I den preliminära statistiken för 2015 är exempelvis fler kanoter involverade i olyckor jämfört med tidigare år. Vår strategi för att möta detta är att starta fler räddningsstationer i närheten av insjöar. Under 2015 startades vår 69:e station, RS Storsjön, som projekt. Målet är att stationens sjöräddare ska vara utbildade och att verksamheten ska fungera fullt ut inom två år från projektstart. Fler insjöstationer planeras, först i kön står en räddningsstation vid Siljan/Runn. Projektstart för den stationen planeras till Ökad mångfald en överlevnadsfråga SJÖRÄDDNINGSSÄLLSKAPET är beroende av ett starkt nätverk av frivilliga sjöräddare för att klara verksamheten. De senaste 15 åren har vi kunnat öka antalet frivilliga. Många av våra stationer vittnar om att det ändå är svårt att få tillräckligt med frivilliga sjöräddare som kan bemanna båtarna inom 15 minuter. Ett skäl till det är befolkningsunderlaget på orterna och att människor ofta inte arbetar där de bor, vilket gör att det blir omöjligt att klara att ha jour. Här måste Sjöräddningssällskapet göra en kraftfull insats de kommande åren. En av de viktigaste lösningarna är att i större utsträckning attrahera kvinnor till att bli frivilliga sjöräddare, främst för att det ger ett bredare underlag av möjliga personer att rekrytera. Av tradition är våra sjöräddare framför allt män i dag är endast 18 procent av våra frivilliga sjöräddare kvinnor. Här kan, och måste vi, bli mycket bättre. Antal frivilliga kvinnor: Andel frivilliga kvinnor 2015: 18 procent. En bland de 18 procenten. Maria Rehnberg är 24 år gammal och säljer till vardags båttillbehör i sin skeppshandel. På fritiden är hon en av sjöräddarna som håller i gång stationen ute på Käringön

7 VÅRA UPPDRAG VÅRA UPPDRAG ÖVRIGT (uppvisningar, samhällskritiska transporter med mera) TOTALT SJÖRÄDDNING 931 ÖVRIG RÄDDNINGSTJÄNST (exempelvis miljöräddning, kommunal räddningstjänst) 122 SJÖAMBULANS 422 FÖREBYGGANDE UTRYCKNING FÖR MEDLEMMAR VÅRA UPPDRAG så många gånger lämnade de frivilliga sjöräddarna kaj förra året. Sjöräddningsuppdragen ökade till 931 (748 år 2014). De förebyggande utryckningarna till medlemmar ökade också, till (2542). Dock minskade uppdragen något inom övrig räddningstjänst (från 154 år 2014 till 122) och sjöambulans (från 516 till 422). De frivilliga sjöräddarna fortsätter dock enträget att öva och slog på nytt rekord på detta område Foto: Mats Ryde ÖVNING 2 265

8 931 Så VÅRA UPPDRAG SJÖRÄDDNING många sjöräddningsuppdrag genomförde vi under Mer om hur svensk sjöräddning fungerar läser du på sidan 5. VÅRA UPPDRAG SJÖRÄDDNING Foto: Sofia Eckerblad Sjöräddningsinsatserna ökade under året 2015 INNEBAR EN ÖKNING av sjöräddningsinsatserna för våra frivilliga sjöräddare. Vid 931 tillfällen lämnade de kaj för att gå ut på larm där det var fara för liv. Det är en kraftig ökning jämfört med 2014, då 748 insatser gjordes. Det är också nästan lika många som 2009, det år med hittills flest sjöräddningsinsatser för Sjöräddningssällskapet (935). Sammanräknat med fler medlemsuppdrag än Årets sjöräddare Gunnar Gustafsson, Stefan Ohlsson och Filip Harryson från småländska Bergkvara fick utmärkelsen för sin insats den 21 maj förra året. någonsin innebar därför 2015 ännu ett intensivt år för våra frivilliga sjöräddare. Noterbart är att sommarvädret påverkar statistiken. Det dåliga vädret i juli innebar ingen minskning av sjöräddningsuppdragen jämfört med juli 2014 (248 i juli 2015 mot 250 i juli 2014). Däremot ökade uppdragen under augusti, som blev en fin vädermånad, med drygt 30 procent, till 204 (2014:154). Årets sjöräddare RS BERGKVARA, 21 MAJ 2015: Den 4 mars 2016 utsågs de tre sjöräddarna Gunnar Gustafsson, Stefan Ohlsson och Filip Harryson från småländska Bergkvara till Årets sjöräddare De får utmärkelsen för sin insats i maj förra året, då de räddade en seglare vars båt kantrat i Kalmarsund. Om de inte hittat mig hade jag inte levt i dag, säger Lars Malmquist, mannen de räddade. Det var i sista sekunden. När sjöräddarna hittade Lars, hade han legat nästan tre timmar i det elvagradiga vattnet, den sista timmen simmande och hängande vid en åra. Först tog det ett tag innan Lars vänner började leta efter honom. När de hittade hans båt hade Lars drivit ifrån den. Då ringde de 112, och RS Bergkvara fick larmet. Vi gick ut direkt och kunde snabbt räkna ut ungefär var vi skulle leta. Men ändå var det svårt att se honom. Det blänkte mycket i solen, det blåste ordentligt och dessutom var hans flytväst blå då är det nästan omöjligt att se någon, berättar Gunnar Gustafsson. De tre sjöräddarna från Bergkvara tog emot priset på båtmässan Allt för sjön med stor stolthet. Övriga nominerade till Årets sjöräddare RS YNGSJÖ, RS SKILLINGE, 17 AUGUSTI 2015: Den tragiska drunkningsolyckan utanför skånska Haväng, då en badande tysk pappa och hans dotter drunknade, involverade stora räddningsinsatser såväl i land som i luften och till sjöss. I flera timmar, i grov sjö och starka strömmar, med upp till fyra meter höga vågor som sköljde över båtarna, sökte sjöräddarna igenom ett stort område tyvärr utan resultat. Höga vågor och starka strömmar. Räddningsinsatserna utanför Haväng pågick i flera timmar. 204 Antalet sjöräddningsuppdrag i augusti Det var ovanligt nog nästan lika många som i juli (248), vilket kanske förklaras av att fler ville ut på sjön när sommarvädret blev bättre. 18 % Stockholmsregionens andel av våra sjöräddningsuppdrag (166 stycken). Andra regioner med många larm är Västkusten (317) och Öresund (140). 11 Den tid i minuter det i genomsnitt tog under 2015 för de frivilliga sjöräddarna att lämna kaj, från det att larmet kom in. 97 Så många minuter varade ett sjöräddningsuppdrag i genomsnitt under ] 14 15

9 VÅRA UPPDRAG SJÖRÄDDNING VÅRA UPPDRAG SJÖRÄDDNING Foto: Sjöräddningssällskapet KALMAR, 5 DECEMBER: Den nedkylda kanotisten har just tagits om hand på däck.» Ganska omgående hittar de föremålet en kapsejsad kajak, och fastklamrad vid den en ordentligt nedkyld paddlare.«rs KALMAR, 5 DECEMBER: Två olika personer larmar om att de sett något egendomligt föremål driva med den kraftiga strömmen under Ölandsbron. Utan att veta om det är någon människa i fara gav sig de frivilliga sjöräddarna ut med två båtar. Ganska omgående hittar de föremålet en kapsejsad kajak, och fastklamrad vid den en ordentligt nedkyld paddlare som troligen legat i det iskalla vattnet i någon halvtimme utan att kunna larma på egen hand. Mannen förs till sjukhus och klarar sig, tack vare att privatpersoner såg och larmade och att sjöräddarna ryckte ut så snabbt. RS VÄNDBURG/BURGSVIK, 5 SEPTEMBER: Båten strax före förlisningen. RS VÄNDBURG/BURGSVIK, 12 SEPTEMBER: En 32-meters fritidsbåt tar in vatten och tvingas nödankra ost om Faludden på Gotland. Väl på plats ser sjöräddarna att båten ligger lite lågt i vattnet och tar därför hand om de tre ungdomarna ombord, medan två vuxna stannar kvar för att länspumpa. Efter några timmars hårt arbete, tillsammans med en Lifeguard-helikopter och dess ytbärgare för att försöka rädda båten, fattas beslutet att situationen är för farlig. Samtliga evakueras och förs i land. RS VISBY, 28 FEBRUARI: En besättningsman ombord på ett handelsfartyg behöver tas i land för läkarvård på grund av kraftiga buksmärtor. Sjöräddarna från Visby är snabbt på plats, men trots att fartyget lägger ut landgången går det inte att lyfta över mannen för hand på grund av höjdskillnaden. I stället konstruerar sjöräddarna tillsammans med fartygsbesättningen en slinga som fästs i en proviantkran, och på så sätt kan mannen hissas ned lugnt och säkert, liggande på en så kallad spineboard. Två hedersomnämnanden: HÄR RÄDDADES FYRA MÄN I VÄNERN VISBY, 28 FEBRUARI: På väg upp längs med fartygets sida. Sjöräddningssällskapet uppmärksammar även två extraordinära insatser, där sjöräddare som just då inte hade jouren agerade rådigt på egen hand för att rädda liv. När Christian Kvist, frivillig sjöräddare från Mariestad, och hans flickvän Marie Gustafsson var ute och provkörde sin båt i Vänern fick de syn på vad de trodde var några guppande plastdunkar. Av ren nyfikenhet körde de närmare, och upptäckte då fyra medtagna män i flytväst. Båten hade kapsejsat, de hade förgäves ropat på hjälp till de få båtar som passerade och var för långt ifrån land för att orka ta sig dit. Hade inte Christian Kvist och Marie Gustafsson sett dem hade de med största sannolikhet drunknat. ETT SPÄDBARN RÄDDAS I VISBY HAMN Den andra insatsen står Jonas Laveryd, frivillig sjöräddare i Visby, för. I oktober i år befann han sig i Visby hamn när han plötsligt hörde ett skrik en bit bort. Han sprang instinktivt ditåt, och på vägen upptäckte han en sjunkande barnvagn som åkt ned i vattnet från den flera meter höga kajkanten. Han hoppade i och lyckades hålla det fastspända barnet över vattenytan och simma in mot kanten, där han och barnet fick hjälp upp. Jonas Laveryds snabba reaktion och insats räddade livet på den lilla flickan. Foto: Sjöräddningssällskapet 345 Så många av samtliga uppdrag (inte bara sjöräddning) genomfördes med båtar i vår senaste båtklass, Postkodlotteri-klassen. Den fjärde båten i klassen levererades under sommaren 2015, så de övriga tre båtarna användes i genomsnitt på fler än 100 uppdrag var. 5 Antalet sjöräddningsfall i den månad med minst uppdrag februari. Gunnel Larson 29,5 % Victoria 28,9 % De två vanligaste båtklassernas procentandel av våra totala uppdrag. (Övriga 41,6 procent) Antalet timmar våra sjöräddningsuppdrag tog totalt under Det motsvarar drygt 62 dygn, eller två månader, effektiv tid

10 422 transporterna VÅRA UPPDRAG SJÖAMBULANS Antalet sjöambulanstransporter under Strömstad tillsammans med stationerna på Visingsö och Käringön utförde drygt hälften av dem. Cirka hälften av sjöambulansvar så kallade prio ett-uppdrag, där det är fara för liv. VÅRA UPPDRAG SJÖAMBULANS Tredelad vårdkedja i Strömstad Räddningsstationen i Strömstad utförde flest sjöambulanstransporter i landet Ett tätt samarbete med frivilligvärnet på Kosteröarna och ambulansen i Strömstad gör vårdkedjan snabb och säker för såväl året runt-boende som turister. Foton: Nicke Johansson KOBBARNA UTANFÖR STRÖMSTAD är snötäckta och det ligger ett kyligt dis över havet när ambulansen backar upp på gräsmattan framför sjöräddningsstationen och parkerar bredvid helikopterplattan. Manövern upprepas flera gånger i veckan, så den sitter i ryggmärgen på ambulanssköterskan Rune Kristiansen. Förra året genomförde RS Strömstad 85 sjöambulanstransporter. Majoriteten går till Kosteröarna. Sjöräddarna är guld värda, konstaterar Rune Kristiansen. När vi får ett larm om en sjuk eller skadad patient på någon av öarna åker vi direkt ner till kajen och börjar lasta ut vår utrustning. Ofta är sjöräddningsbesättningen på plats samtidigt, så det dröjer inte många minuter innan vi är på väg ut. Vi hade inte klarat oss utan Sjöräddningssällskapet. På vintern är det mest bofasta ute i skärgården som behöver hjälp. Då är det heller inte lika tätt SJÖAMBULANS ELLER SJUKTRANSPORT? Vid sjöambulanstransporter hämtas alltid patienten från land. Sjöräddningssällskapet utför också sjuktransporter, vilket är en sjöräddning där patienten hämtas från en båt. mellan turerna. Under sommarhalvåret kryllar Kosterskärgården av turister och då ses de frivilliga sjöräddarna och ambulanspersonalen ibland både en och två gånger om dagen. De frivilliga sjöräddarna är oerhört proffsiga, och vi är väldigt samspelta. Det är tryggt. Jag har varit ute och hämtat svårt sjuka patienter i hårt väder många gånger men aldrig varit orolig, säger Rune Kristiansen. EN TREDJEDEL AV RS Strömstads uppdrag är sjöambulanstransporter. Det gör också att det läggs extra stort fokus på utbildning i sjukvård på stationen. Varje jourlag övar minst var femte vecka, året runt. Eftersom stationen har IVPAavtal (I väntan på ambulans) med landstinget hålls också årliga utbildningar i HLR (hjärt- och lungräddning), hjärtstartare och syrgashantering. Vi är en av få stationer som har en egen bår ombord på båten och en helikopterplatta bredvid bryggan, det säger en del, säger Johan Hilding, frivillig sjöräddare i Strömstad sedan Sjöräddare och ambulanspersonal i all ära, det finns ytterligare en avgörande del i Kosterskärgårdens vårdkedja. När Rescue Kersti Hydén stävar in mot Ekenäs brygga på Sydkoster står Kosters räddningsvärn och väntar vid kajen. Två av de åtta Kosterbor som ingår i frivilligvärnet har kommit Rescue Kersti Hydén, som tolvmetersbåten stationerad på RS Strömstad heter, är den räddningsbåt som gör flest uppdrag tillsammans med ambulanspersonal i hela landet. 18

11 VÅRA UPPDRAG SJÖAMBULANS VÅRA UPPDRAG SJÖAMBULANS ner med ambulansbilen de har till förfogande och som när den inte används står strategiskt placerad mitt på ön. Arne Tomasson och Tomas Larsson är precis som de frivilliga sjöräddarna ideellt engagerade och har jour med en sökare i fickan. Skillnaden är att de (i praktiken är de tre som regelbundet bemannar bilen) ensamma står för mellan 60 och 70 uppdrag varje år. Arne Tomasson har varit med i räddningsvärnet sedan tidigt 60-tal. Han har kört hem till snart sagt vartenda hus på ön genom åren och hämtat sjuka NÄRA NORGE Förutom uppdrag i skärgården utanför Strömstad utför stationen även uppdrag på de närliggande norska öarna. I samarbetet vid gränsen ingår att svårt sjuka svenska patienter kan föras till sjukhuset i norska Sarpsborg - som ligger betydligt närmare än sjukhusen i Trollhättan/ Vänersborg och Göteborg. och skadade. De kör sedan patienten till närmsta upphämtningsplats, där båt eller ibland helikopter möter upp och tar patienten vidare. Någon gatuadress behöver han inte när larmet går det räcker att veta vem han ska hämta så hittar han. Brandchefen i Strömstad kom ut till ön en dag, knackade på hemma hos oss och frågade min mamma om jag var hemma. Han behövde mig i räddningsvärnet, sa han. Jag var tjugo år då. Det var ju inget att diskutera, så på den vägen är det. Snickarsonen Tomas Larsson kör också ambulansen på Sydkoster, och ibland även den som är stationerad på Nordkoster. Han bekräftar bilden av en larmkedja där alla är beroende av varandra. Utan värn på Kosteröarna hade det tagit alldeles för lång tid för ambulanspersonalen att nå patienterna. Men det är ju som norrmännen säger: Ska man bli sjuk någonstans i världen så ska man bli det på Koster. Då får man bra hjälp! SVERIGES VÄSTRA HÖRN. Nord- och sydkoster har ungefär 350 bofasta. På sommarhalvåret mångdubblas invånarantalet. Då kan Tomas och Arne och de andra i räddningsvärnet få rycka ut med ambulansen flera gånger om dagen. SJÖRÄDDARVETERAN. Kent Almqvist har varit frivillig på Strömstadsstationen ändå sedan starten. Han har gjort oräkneliga uppdrag ut till Kosteröarna. "Och det är lika fint att komma ut dit varje gång", säger han. 20

12 VÅRA UPPDRAG FÖREBYGGANDE UTRYCKNING FÖR MEDLEMMAR jämfört Antalet förebyggande utryckningar under 2015, vilket är en ökning med 2014 (2 542). VÅRA UPPDRAG FÖREBYGGANDE UTRYCKNING FÖR MEDLEMMAR Foton: Per Ågren Andreas fick den första hjälpen blev frivillig Han var orsaken till RS Örnsköldsviks allra första uppdrag, dagen före midsommar Och han blev så imponerad av sjöräddarna som ryckte ut ideellt för att hjälpa till när hans motor krånglade att han ville göra ännu mer. Andreas Åsander är medlemmen som blev frivillig sjöräddare. DET VAR HÄR DET BÖRJADE. Andreas Åsander pekar ut var han befann sig när motorn på hans nya båt började brinna. Platsen är märkt med en etta på kartan där RS Örnsköldsvik markerar alla sina uppdrag. DET ÄR SPONTANT stationsmöte i RS Örnsköldsviks nybyggda stationshus, och kaffet ryker i kopparna. Utanför pågår bygget av ett nytt båthus med imponerande sju meters takhöjd stationen drömmer om en större båt och ser till att det nya huset har marginal. Andreas Åsander är en av stationens 30 frivilliga sjöräddare, och att snickra på båthuset blev hans första uppgift som nybliven i gänget. Tills för ett knappt år sedan var han en av Sjöräddningssällskapets drygt medlemmar. Men han fick verkligen upp ögonen för frivilligarbete den där midsommaren för sex år sedan. Så under 2015 bestämde han sig för att ta ett steg till och engagera sig i stationen. Att uppleva känslan av att få hjälp, och att någon helt frivilligt lämnade sina midsommarförberedelser för att åka ut och hjälpa mig med min krånglande motor, det öppnade verkligen mina ögon för den här verksamheten, säger han. Andreas hade för första gången tagit med sig hela familjen ut med den relativt nya båten. Det var dagen före midsommarafton och de var på väg ut till Örnsköldsviks Sandhamn, som de skämtsamt kallar den pittoreska gästhamnen på Ulvön. Glada i hågen var vi allihopa. Vi sjöng Sjörövarfabbe och jag minns att jag verkligen njöt. I höjd med Skrubban blev vi omkörda av en annan båt. Jag tyckte att den luktade lite illa. Men ju längre bort från oss den kom, desto värre stank det. Då insåg jag att det var från vår båt lukten kom. NÄR ANDREAS ÖPPNADE luckan till maskinrummet vällde röken ut. Han såg inga lågor, men hörde ett sörplande ljud och drog slutsatsen att det också fanns vatten i maskinrummet. VÄNTAR PÅ VÄRME. I stationshusets garage förvaras Rescuerunnern i väntan på att isen ska släppa greppet. Strax intill byggs ett nytt båthus som även ska rymma stationens större räddningsbåt under vinterhalvåret

13 VÅRA UPPDRAG FÖREBYGGANDE UTRYCKNING FÖR MEDLEMMAR VÅRA UPPDRAG FÖREBYGGANDE UTRYCKNING FÖR MEDLEMMAR» Jag har alltid varit försiktig på sjön. Men nu tänker jag ännu mer på sjösäkerhet, inte minst sedan jag själv blev frivillig sjöräddare och vet hur lätt det är att något händer.«andreas ÅSANDER, sjöräddare på RS Örnsköldsvik Båtsäsongen på höga kusten är kort men intensiv. Under vintern jobbar sjöräddarna med att förbereda båtar och utrustning. Kommunen satsar stort på båtlivet i regionen, vilket märks även i stationens statistik. Jag slog av motorn och ringde en kompis och frågade om han kunde komma och hjälpa mig. Men han var inte i stan. Ring sjöräddningsstationen, sa han. Själv hade jag inte haft en tanke på det. Jag var ju inte direkt i sjönöd. Ulf Holmberg och Anders Nilsson hade varit ute på övningsrunda och var på väg hemåt när Andreas ringde stationstelefonen. De vände båten och snart var de framme hos familjen, lite högtidligt medvetna om att det här var det första riktiga uppdraget sedan stationen hade blivit ackrediterad ett par månader tidigare. Framme vid Andreas motorbåt började barnen bli kinkiga. Det hade slutat att osa bränt, men det här med att åka båt var inte alls lika roligt längre. Men när sjöräddningsbåten kastade över en tamp och började bogsera dem förbyttes oron mot kittel i magen och glada miner. Andreas pustade ut. Jag ville ju så gärna att första turen skulle bli bra, så att barnen skulle gilla att vara på sjön och vilja åka ut igen. Men när motorn la av trodde jag att jag hade förstört mina chanser till fler familjeturer. SÅ BLEV DET inte, tack och lov. Det visade sig att det var en avgasbälg som gått sönder så att kylvattnet läckte in i motorrummet. Redan dagen efter var felet åtgärdat och familjen kunde ge sig ut igen och hann fram till Ulvön i tid till midsommardansen. Och Andreas fick sig en tankeställare. Jag har alltid varit försiktig på sjön. Men nu tänker jag ännu mer på sjösäkerhet, inte minst sedan jag själv blev frivillig sjöräddare och vet hur lätt det är att något händer. Andreas Åsander, Ulf Holmberg och Anders Nilsson är tre av stationens 30 frivilliga sjöräddare. För två år sedan byggdes stationshuset, och sedan dess har det blivit mycket lättare att träffas, även när snön ligger djup utanför. Kaffet står alltid på inne i värmen. "En kuststräcka som utmanar" FÖRRA ÅRET GJORDE RS Örnsköldsvik 14 förebyggande uppdrag, alltså hjälp till medlemmar innan läget blir akut. Det var ett ovanligt lugnt år. Det vanligaste är olika typer av motorhaverier, som inte sällan beror på dåligt rengjorda tankar och bränslerör, trasig impeller eller kylvattenproblem. Området runt stationen är en mycket speciell kuststräcka, med de höga öar och berg som gett namn åt trakten: Höga kusten. Det gör att mobiltäckningen kan bli dålig, vilket gör det lämpligt att ha alternativa sätt att larma på (exempelvis VHF). Även vattendjupet påverkar sjösäkerheten: På många ställen, även nära land, är det meter ner till botten, vilket gör det svårt att ankra upp i väntan på hjälp. Örnsköldsvik har också ett stort antal fritidsbåtar i förhållande till invånarantal. Om somrarna är den vackra skärgården välbesökt av turister från andra delar av Norrland, men också många finska båtfarare. Och tack vare samarbetet mellan ländernas sjöräddningsorganisationer får medlemmar i finska Sjöräddningssällskapet förebyggande hjälp även i svenska vatten. Samarbetet fungerar även väl inom Sverige. I Norrland är vi vana att hjälpas åt. Sjöfartsverket, Kustbevakningen, räddningstjänsten och vi har ett mycket gott förhållande, och de blev väldigt glada när vi startade upp stationen här. Nu är vi fler som tryggar vår vackra kust, säger Ulf Holmberg, som har varit med sedan stationen startade

14 2 265 VÅRA UPPDRAG ÖVNING Så många gånger övade de frivilliga sjöräddarna med sina egna enheter under 2015 (vi genomför också centrala utbildningar, se sidan 30). Övningar kan vara allt från manövrering av båtar till stora samövningar med andra aktörer. VÅRA UPPDRAG ÖVNING Övning ger färdighet VARJE ÅR lägger våra frivilliga sjöräddare åtskilliga timmar på att öva olika moment, såsom sjukvård, bogsering och man över bord, för att vara så väl Övningsglädje den enda sanna glädjen BARSEBÄCKSHAMN, 12 APRIL En solig dag i april övade frivilliga sjöräddare på RS Barsebäckshamn sjömanskap och handhavande, för att på ett säkert sätt hantera en nödställd båt i olika situationer. Tempot var högt när alla skulle genomföra samtliga moment, men det fanns gott om tid för ett och annat skratt. Vi övar för att det är kul och för att vi lär oss mer, blir duktigare och skarpare och gör vårt uppdrag på ett säkrare sätt. Det här var en lärorik dag full med glädje, säger Fredrik Winbladh, stationsansvarig på RS Barsebäckshamn. förberedda som möjligt när larmet går. Här är några av alla exempel. I genomsnitt övar varje station nästan 33 gånger om året. Kalle Nilsson och Fredrik Winbladh. Övning med helikopter MÖNSTERÅS, 14 NOVEMBER Svensk sjöräddning är ett samarbete mellan flera olika aktörer, därför samövar våra sjöräddare med Sjöfartsverkets helikoptrar så ofta de kan. Efter genomförd säkerhetsgenomgång gick sjöräddarna från RS Mönsterås ut för att själva uppleva hur det är att vinschas från båt. Helikoptervinschning kräver precision, samarbete och mycket träning. Samling för utvärdering - och en efter längtad fika. Att hantera en spineboard för att transportera skadade får en extra svårighetsgrad i mörker. Samverkansövning i mörker Samarbete under en bogserings övning. Tilliten sjöräddare emellan är A och O för att alla ska kunna känna sig säkra i sitt uppdrag. Därför är det viktigt att träna lagarbetet. VÄSTERÅS, 3-5 NOVEMBER Under tre intensiva kvällar i november samövade frivilliga sjöräddare från RS Västerås med Kustbevakningen, Sjöfartsverket och räddningstjänsten. Fokus låg på omhändertagande av skadade människor och kommunikationen sinsemellan de aktiva enheterna och Sjö- och flygräddningscentralen (JRCC), som leder arbetet vid en räddningsinsats

15 SÅ ANVÄNDER VI VÅRA PENGAR SÅ ANVÄNDER VI VÅRA PENGAR Foto: Dan Boman SÅ ANVÄNDER VI VÅRA PENGAR De närmaste 10 åren behövs 60 nya båtar för att säkra Sjöräddningssällskapets operativa förmåga. Det är en utveckling som inleddes under 2015, då 10 nya båtar togs i drift. Under året lades därför en ovanligt stor del av våra insamlade medel på nya båtar. Under 2015 använde vi totalt 155 miljoner kronor. 119 av dem gick till våra ändamål *. *Till ändamålskostnaderna räknas samtliga poster i diagrammet utom insamling och övrigt. I posten personal går delar av kostnaderna till ändamålet. NYBYGGNATION AV BÅTAR 38,5 mkr TOTALT 155 mkr DRIFT OCH UNDERHÅLL (båtar och stationer) 49,0 mkr ÖVRIGT 10,3 mkr PERSONAL 31,8 mkr UTBILDNING 3,0 mkr INSAMLING 3,0 mkr KOMMUNIKATION 10,5 mkr SJÖSÄKERHET OCH INTERNATIONELLT ARBETE 8,9 mkr

16 3 mkr SÅ ANVÄNDER VI VÅRA PENGAR UTBILDNING Så mycket kostar de centrala utbildningarna under Till detta kommer också övningar lokalt (kostnader för dessa finns under drift och underhåll). SÅ ANVÄNDER VI VÅRA PENGAR UTBILDNING Utbildningsverksamhet med många nyheter Utbildningsorganisationen genomgick stora förändringar under Mer lokal sjöräddningsträning, nya utbildningsmöjligheter i Stockholmsområdet och kurser i grundläggande båtteknik är några av nyheterna. AV RESPEKT FÖR våra frivilligas tid och engagemang måste vi ge fler möjligheter till att träna lokalt för att upprätthålla vår förmåga att rädda liv, säger Lars Samuelsson, ansvarig för utbildning på Sjöräddningssällskapet. Utbildning i sjöräddning har tidigare främst skett centralt, oftast i Göteborg. Sedan övar stationerna lokalt de moment man lärt sig. Efter årets förändringar kommer Sjöräddningssällskapet istället att jobba mycket mer med att centralt utbilda lokala instruktörer, som i sin tur kan göra utbildningarna på stationerna. I samband med detta har man också skapat en övningsbank, där moment och övningar finns beskrivna. Vi har sedan flera år arbetat på detta sätt med sjukvårdsutbildning. På sikt hoppas vi även kunna göra det med befälhavar- och navigationsutbildningar, säger Lars Samuelsson. UNDER ÅRET STARTADE Öckerö Maritime Center (där Sjöräddningssällskapet håller sina kurser i egensäkerhet för frivilliga sjöräddare) verksamhet på Rindö utanför Vaxholm. Det innebär att det UTBILDNING UNDER 2015 Kurs Antal elever Antal tillfällen Antal dagar Antal timmar Totalt antal dagar Totalt antal timmar RM Egensäkerhet Handhavande 8m Handhavande RR Leveransutbildning 12m Leveransutbildning 11m Handhavande miljösläp ,5 22 2,5 264 Fartygsbefäl klass 8* Maskinbefäl klass 8* Rescue Management Course Basic SAR Sjöfartsverket Advanced SAR Sjöfartsverket SAR OSC Sjöfartsverket Basic SAR SSRS*** IVPA** Teknikutbildning*** Totalt , * Uppskattad åtgångstid, minimum 40 timmar per elev. ** IVPA (I väntan på ambulans) är centrala instruktörsträffar. Instruktörerna utbildar sedan lokalt. *** Basic SAR SSRS samt Teknikutbildning har under år 2015 testats fram och genomförts i några testkursformat. Kommer som ordinarie under Basic SAR SSRS är ersättaren för RM SAR som inte genomförts under Under år 2015 har vi tillfört en utbildningsstege, övningsbank och kunskapsdeklarationer som ska främja den lokala utbildningen och träningen för alla våra räddningsstationer. Nytt koncept för utbildning SJÖFARTSVERKET, som är huvud man för sjöräddning i Sverige, har också ändrat sitt koncept för utbildning under året. En del av de förändringar som Sjöräddningssällskapet nu gör, sker för att säkra att vi precis som tidigare alltid upprätthåller SAR-nivå 1, som definieras av Sjöfartsverket. De fyra SARnivåerna är en klassning av sjöoch flygräddningsresurser. Nivå 1 är den högsta och innebär sjö- och flygräddningsresurser som: har en planerad insatsberedskap på 15 minuter. är utrustade, utbildade och övade för att genomföra efterforskning och lokalisering i svåra väderförhållanden, pejling av nödsändare samt genomföra undsättning med t.ex. vinsch, speciell SAR-utrustning för ytbärgning. innehar förstärkt första hjälpenutrustning. För närvarande är Sjöräddningssällskapet och Sjöfartsverkets egen helikopterverksamhet de enda organisationer som alltid upprätthåller SAR-nivå 1 i Sverige. finns möjlighet för många sjöräddare att utbilda sig närmare hemorten, genom att man nu kan välja två utbildningsställen (Öckerö på västkusten och Rindö på ostkusten). Även två nya utbildningar har startats under året: dels en utbildning i kamratstöd, dels en teknikutbildning i grundläggande båtteknik. Bägge har varit mycket efterfrågade. Våra sjöräddare kan utsättas för situationer där kamratstödet är viktigt för att fånga upp reaktioner, ta hand om varandra och flagga för oss som arbetar centralt om det behövs professionell hjälp. Teknikutbildning ger de frivilliga sjöräddarna möjlighet att på egen hand åtgärda enklare problem med båtarna, berättar Lars Samuelsson. Lars Samuelsson är ansvarig för Sjöräddningssällskapets centrala utbildningar och dessutom mångårig sjöräddare på RS Käringön

17 SÅ ANVÄNDER VI VÅRA PENGAR VÅRA BÅTAR 38,5 mkr Användes till nybyggnation av båtar under De pengarna omfattar både färdigställda båtar och påbörjade nybyggen. SÅ ANVÄNDER VI VÅRA PENGAR VÅRA BÅTAR Flottan uppdateras Sjöräddningssällskapets flotta uppdateras ständigt. Båtarna ska ha en livslängd på 25 år och ett antal båtar behöver därför byggas varje år. Under 2015 togs 10 nya båtar i drift, och flera byggen påbörjades. Rescue Klasa-Bertil Lindberg Klass: Gunnel Larson. Nummer: Placerad vid: RS Bua. Datum för ceremoni: 24 juni. Donator: Bertil Berntson. Gudmor: Ulla-Britt Lundh Namngivningar 2015 Rescue Falkenbergs Sparbank Klass: Gunnel Larson. Nummer: Placerad vid: RS Falkenberg. Datum för ceremoni: 25 september. Donator: Falkenbergs Sparbank. Gudmor: Birgitta Engelsson. Rescue Mærsk Mc-Kinney Möller Klass: Victoria. Nummer: Placerad vid: RS Smögen. Datum för ceremoni: 16 april. Donator: A.P. Møller og Hustru Chastine Mc-Kinney Møllers Fond til almene Formaal. Gudmor: Cecilie M.M. Møller. Rescue Teea Klass: Gunnel Larson. Nummer: Placerad vid: RS Skellefteå. Datum för ceremoni: 9 augusti. Donator: Agneta och Ulf Marklund. Gudmor: Agneta Marklund. Rescue Hans Carlsson Klass: PostkodLotteriet. Nummer: Placerad vid: RS Västerås. Datum för ceremoni: 11 september. Donator: Testamentoriskt donerad efter Hans Carlsson, Gösta Gustavsson, Lennart Hoiff, Arne Svensson, m. fl. Gudmor: Carin Brosten. Rescue Ingegerd Ramstedt Klass: Victoria. Nummer: Placerad vid: RS Arkösund. Datum för ceremoni: 18 juli. Donator: Testamentoriskt donerad efter Elisabet och Stig Johansson. Gudmor: Birgit Gönc

18 SÅ ANVÄNDER VI VÅRA PENGAR VÅRA BÅTAR SÅ ANVÄNDER VI VÅRA PENGAR VÅRA BÅTAR Rescue Rolf G Klass: Panther 22. Nummer: Placerad vid: RS Uppsala. Datum för ceremoni: 12 september. Donator: Testamentoriskt donerad efter Rolf Götherström. Gudmor: Jeanette Liljedahl. Rescue Gränsö Klass: Rescue runner. Nummer: Placerad vid: RS Arkösund. Datum för ceremoni: 18 juli Donator: Nilas Nilsson. Gudmor: Veronica Nordenmark. PostkodLotteriet Antal enheter: 4. Längd: 11 m. Bredd: 4 m. Djup: 0,6 m. Material: Komposit. Deplacement: 6 ton. Motor: Hk Suzuki DF300, en 4 liters V6 motor på 4L med elektroniska reglage. Fart: 34 knop. Aktionstid: 10 timmar. Besättning: 3 4 personer. Konstruktör: Rolf Eliasson och Sjöräddningssällskapet. Nybyggnadskostnad: 5 mkr. Gunnel Larson Antal enheter: 35. Längd: 8 m. Bredd: 2,7 m. Djup: 0,4 m. Material: Komposit. Deplacement: 2,7 ton. Motor: En motor på hk, Yanmar eller Volvo Penta dieselmotorer, drivande en Rolls-Royce KaMeWa FF-jet 240/270 vattenjet. Fart: 34 knop. Aktionstid: 10 timmar. Besättning: 2 3 personer. Konstruktör: Profjord och Sjöräddningssällskapet. Nybyggnadskostnad: 2,1 mkr. Rescue Evedal Klass: Panther 22. Nummer: Placerad vid: RS Kronoberg. Datum för ceremoni: 18 juli. Donator: Anonym. Gudmor: Birgitta Helin. Dessutom togs en ännu ej namngiven båt i Panther 22-klassen i drift. Sjöräddningssällskapets båtklasser Rausing Antal enheter: 3. Längd: 20 m. Bredd: 5 m. Djup: 0,9 m. Material: Komposit. Deplacement: 30 ton. Motor: hk Scania DI 16M dieselmotorer drivande 2 Rolls-Royce KaMeWa FF-jet 550 vattenjet. Fart: 34 knop. Aktionstid: 10 timmar. Besättning: 3 6 personer.konstruktör: Rolf Eliasson och Sjöräddningssällskapet. Nybyggnadskostnad: 20 mkr. Rescuerunner Antal enheter: 46. Längd: 3,6 m. Bredd: 1,5 m. Djup: 0,1 m. Material: ABS/SRP. Torrvikt: 350 kg. Motor: Fyrtakts bensinmotor på 140 hk. Fart: 34 knop. Aktionstid: 3 5 timmar. Besättning: 1 2 personer. Konstruktör: Fredrik Falkman och Sjöräddningssällskapet. Nybyggnadskostnad: 400 tkr. Svävare TÄCKTA ENHETER: 10. Mått: 5,5 2,5 m. Material: Glasfiberarmerad polyester. Torrvikt: 730 kg. Nybyggnadskostnad: 900 tkr. ÖPPNA ENHETER: 5. Mått: 4,7 2,5 m. Material: Glasfiberarmerad komposit. Torrvikt: 300 kg. Nybyggnadskostnad: 400 tkr. Konstruktör/leverantör: Ivanoff Hovercraft AB. Fart: 34 knop på is. Aktionstid: 2 5 timmar. Besättning: 2 3 personer. Victoria Antal enheter: 33. Längd: 12 m. Bredd: 4 m. Djup: 0,7 m. Material: Komposit. Deplacement: 13 ton. Motor: hk Scania eller Volvo Penta dieselmotorer, drivande 2 Rolls-Royce KaMeWa FF-jet 375 vattenjet. Fart: 34 knop. Aktionstid: 10 timmar. Besättning: 3 4 personer.konstruktör: Rolf Eliasson och Sjöräddningssällskapet. Nybyggnadskostnad: 8,5 mkr. Övriga båtar Vi har också många olika äldre båttyper och några one off, dvs att endast en båt har byggts av typen. Båtarna har under åren moderniserats för att hela tiden säkerställa en effektiv sjöräddning och en trygg arbetsmiljö för sjöräddaren. Våra stålkryssare har alltmer kommit att ges en utbildningsroll, samtidigt som de är en värdefull resurs vid extrem isvinter

19 SÅ ANVÄNDER VI VÅRA PENGAR DRIFT OCH UNDERHÅLL 49 mkr Så mycket lades på drift och underhåll av båtar och stationer under I detta ingår bränsle till båtar, material, elkostnader, reparationer med mera. SÅ ANVÄNDER VI VÅRA PENGAR DRIFT OCH UNDERHÅLL Det finns alltid något att förbättra Varje år genomför Sjöräddningssällskapet en rad små och större förändringar på sina båtar. Det kan handla om saker som förbättrar besättningens arbetssituation eller minskar slitaget på båtar eller maskiner. TRE LYFT GAV REJÄLA LYFT Våra frivilliga sjöräddare lägger många timmar på underhåll. Här är tre exempel. 30 APRIL, RS TOREKOV Inte ens på valborgsmässoafton vilar frivilliga sjöräddare! RS Torekov höll servicehelg från torsdagen den 30 april och framåt. Allt för att Rescue Gripen skulle klara sitt uppdrag under 2015 så bra som möjligt. UPPDATERINGARNA förs in i Sjöräddningssällskapets båtklasser på nybyggda båtar eller båtar som uppgraderas. Eftersom Sjöräddningssällskapet och de frivilliga sjöräddarna jobbar löpande med underhållet på båtarna, försöker man sedan föra in dessa uppdateringar på äldre båtar när man ändå har dem inne på varv av andra anledningar. Detta för att hålla nere underhållskostnaderna så mycket som möjligt. Nya förbättringar för i år är bland annat: u POSTKODLOTTERIKLASSEN: LÄGRE LJUDNIVÅ För att få ner ljudnivån i denna båtklass har ett specialutvecklat membran utvecklats. Detta har placerats mellan skrovet och motorerna (utombordare) och ska hindra att vibrationer tas upp och förstärks i styrhytten. u NYTT TRIMPLANSSYSTEM Ett nytt trimplanssystem har installerats. Systemet är förprogrammerat och sköter trimplaningen automatiskt (men går även att sköta manuellt). Detta ökar stabiliteten i olika farter samt minskar planingströskeln och gäller på båtar i Postkodlotteri- och Gunnel Larson-klasserna. u FÖRBÄTTRAT BOGLJUS En ny typ av lampa har införskaffats till båtar i samtliga klasser där bogljus används. Denna ger bättre ljus vid eftersök och har också längre livslängd jämfört med tidigare. u MASKINRUMS- OCH VEVHUSVENTILATION Förbättrad ventilation genom att nya ventiler tas upp, vilket minskar temperaturen och ökar luftväxlingen i maskinrummet på båtar i Victoriaklassen. u NYA BLÅLJUS De nya ljusen är en anpassning till internationell standard för SAR (Search and Rescue). u EGNA FORMAR Sjöräddningssällskapet äger numera alla formar som krävs för skrovgjutning av båtar i Postkodlotteri, Gunnel Larson- samt Victoria-klasserna. 14 MAJ, RS FÅRÖSUND En av våra tre stationer på Gotland gjorde diverse förbättringar på Rescue Här läggs sista handen på målningen av fendern. Mot slutet av året togs också beslut om att ta in båten på varv och göra en större uppdatering för att öka livslängden. 1 FEBRUARI, RS SÖLVESBORG Den här söndagen var det dags att ta upp Rescue Adam Johan på RS Sölvesborg ur vattnet. Stationen jobbade sedan med nödvändiga serviceåtgärder och förebyggande underhåll för att ha en båt i bättre trim till våren

20 SÅ ANVÄNDER VI VÅRA PENGAR SJÖSÄKERHET OCH INTERNATIONELLT 8,9 mkr Är de totala utgifterna för vårt arbete inom sjösäkerhet och internationella insatser. 5,6 miljoner kronor gick till insatsen i Egeiska Havet, vilket täcktes av insamlingen "Gula Båtarna". SÅ ANVÄNDER VI VÅRA PENGAR SJÖSÄKERHET OCH INTERNATIONELLT Unik insats på Egeiska havet 2015 gick till historien som det år när Sjöräddningssällskapet undsatte flest nödställda någonsin. Insatsen i Egeiska havet är på många sätt unik och har även fått efterföljare bland andra frivilliga sjöräddningssällskap. Foto: Malin Hoelstad/Svenska Dagbladet Räddningsaktion utan motstycke INSATSEN I MEDELHAVET startade som en reaktion på den akuta flyktingsituationen i Medelhavet. Sjöräddningssällskapet hade länge funderat över hur vi skulle kunna hjälpa till, men finansieringen saknades. Samma dag som bilden på den lilla drunknade syriska pojken Alan Kurdi spreds som en löpeld över världen, blev vi uppringda av Schibsted Sverige. De ville starta en insamling för att bekosta räddningsbåtar till Egeiska havet, och frågade om Sjöräddningssällskapet ville vara med. För oss har sjöräddning inga gränser, ingen ska behöva De syriska flyktingarna har stått på klippan i två timmar, men när räddningsbåtarna närmar sig pekar de att den ska fortsätta eftersom det är massor av människor i vattnet en bit längre bort som är i större fara än dem. Flyktingarna räddas sedan med hjälp av en gummijolle

21 SÅ ANVÄNDER VI VÅRA PENGAR SJÖSÄKERHET OCH INTERNATIONELLT SÅ ANVÄNDER VI VÅRA PENGAR SJÖSÄKERHET OCH INTERNATIONELLT Foto: Malin Hoelstad/Svenska Dagbladet dö till havs. Det var självklart för oss att hjälpa till när vi fick chansen. Det är fantastiskt att kunna konstatera att vår insats har räddat så många människoliv, säger Rolf Westerström, Sjöräddningssällskapets vd. Sjöräddningssällskapet skickade i samråd med donatorerna ner två räddningsbåtar: Rescue Postkodlotteriet och Rescue Handelsbanken Liv. De var på plats i slutet av oktober. Det första stora uppdraget kom redan efter ett par dagar, då de båda räddningsbåtarna räddade 46 människor i en mycket omskakande räddningsaktion. Två små barn överlevde inte den tragiska olyckan, då en flotte punkterades mot Samos vassa klippor och sjönk. En viktig del i projektet är att stötta vår systerorganisa- tion Hellenic Rescue Team, så att de ska stärkas i sin sjöräddarroll. Hellenic Coast Guard är Sjöfartsverkets motsvarighet i Grekland och ansvarar för sjöräddningen i området. Vi har ställt våra båtar till förfogande och det är de som larmar ut oss på uppdrag. Det är första gången som grekiska myndigheter tagit emot hjälp från en icke-statlig sjöräddningsorganisation från ett annat land. I slutet av 2015 beslöt även flera medlemsorganisationer i IMRF (International Maritime Rescue Federation, där Sjöräddningssällskapet är mycket aktiva) att börja hjälpa till på Medelhavet. Tyska DGzRS, holländska KNRM och brittiska RNLI började planera för gemensamma insatser tillsammans med Sjöräddningssällskapet insatser som tar sin början under Ett barn bärs i land i Pythagonori efter att ha blivit räddat utanför Samos kust av Gula båtarna. Gula båtarna i siffror 28 Så många dagar tog det från beslut att inleda insatsen till vårt första räddningsuppdrag. 791 Så många människor räddade Gula båtarna under Därtill har vi assisterat mångdubbelt fler till säker hamn. 11 Antal dagar transporten tog från utrustningsvarvet i Nogesund till hamnen i Vathi på Samos. Båtarna utrustades och förbereddes under en veckas intensivt arbete, med extremt stort stöd från alla våra leverantörer. 34 Så många sjöräddare har bemannat båtarna på Samos under Varje besättning består av fyra personer, som tjänstgör i två veckor. 21 Så många räddningsstationer var representerade på Samos under Erfarenheterna har kommit våra stationer och svensk sjöräddning till godo Så mycket pengar samlade Schibsteds insamling Gula båtarna in under Uppdraget kostade under samma tidsperiod. Drönare i sjöräddning kan bli verklighet FRÅN ÅROR TILL vattenjet den tekniska utvecklingen har alltid varit en väsentlig del av att utveckla svensk sjöräddning. Nästa steg kan bli obemannade luftfarkoster, så kallade drönare. Under 2015 har Sjöräddningssällskapet med hjälp av studenter från Chalmers testat drönartekniken, för att utröna möjligheterna den ger. Det finns flera spår att följa, men det mest intressanta handlar om att vid larm direkt kunna skicka ut en drönare för att lokalisera och fotografera vid positionen för ett haveri eller en olycka. Tiden är alltid avgörande vid sjöräddning. Tanken är att våra frivilliga på det här sättet skulle kunna få information om hur läget är, för att rätt kunna förbereda sig för situationen på plats, säger Fredrik Falkman, projektledare. Även om tekniken skulle kunna fungera redan En av de drönare som testades på Känsö i oktober. För hemtransporten fick den inte gå för egen maskin utan liftade med en av militärens båtar. nu, tillåter inte dagens regler att den som styr drönaren inte ser sin farkost. Den idé Sjöräddningssällskapet jobbar efter är att ha en eller några få centralt placerade piloter som kan köra Fredrik Falkman. drönare runt om i Sverige. För det krävs en ändring av dagens lagar. Sjöräddningssällskapet bjöd därför i oktober in företrädare för myndigheter och tillverkare för att diskutera teknikens möjligheter. Vid träffen på Känsö i Göteborgs skärgård genomfördes också en övning. Det är många steg kvar för att detta ska bli verklighet. Men vi hoppas på att kunna få testa tekniken på riktigt inom några år, säger Fredrik Falkman. Foto: Niklas Jendeby 40 41