Bly och kadmium i vegetabilier odlade kring Rönnskärsverken, Skelleftehamn 2006
|
|
- Bo Forsberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Rapport Bly och kadmium i vegetabilier odlade kring Rönnskärsverken, Skelleftehamn 2006 av Birgitta Sundström och Lars Jorhem LIVSMEDELS VERKET NATIONAL FOOD ADMINISTRATION, Sweden
2 Produktion: Livsmedelsverket, Box 622 SE Uppsala, Sweden Teknisk redaktör: Merethe Andersen Uppsala Livsmedelsverkets rapportserie är avsedd för publicering av projektrapporter, metodprövningar, utredningar m m. I serien ingår även reserapporter och konferensmaterial. För innehållet svarar författarna själva. Rapporter som trycks utges i varierande upplagor och tilltrycks i mån av efterfrågan. De kan rekvireras från Livsmedelsverkets kundtjänst tel , fax eller via webbplatsen
3 Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Provtagning och analys... 6 Provtagning... 6 Provbehandling... 6 Analys... 6 Väderdata... 6 Resultat... 7 Bly... 9 Kadmium Väder Kvalitetskontroll Slutsatser Bly Kadmium Rekommendationer Provplatser och analysresultat från Väderdata Referenser Bilaga... 21
4 2 Livsmedelsverkets rapport nr 20/2008
5 Sammanfattning Under augusti månad 2006 togs prover för en sjätte undersökning av bly- och kadmiumhalter i vegetabilier från trädgårdar i omgivningarna runt Rönnskärsverken, Skelleftehamn. De tidigare undersökningarna utfördes 1979, 1985, 1990, 1996 och Utsläppsmängderna har fram till 1990-talets mitt sjunkit med mer än 90 procent. Därefter har utsläppen i stort sett halverats fram till Blyhalten har emellertid inte sjunkit i motsvarande grad. Blyhalten låg dock i samtliga 12 sallatsprover under EUs gränsvärde på 0,30 mg/kg. I sju av 16 sköljda vinbärsprov var blyhalten över EUs gränsvärde på 0,20 mg/kg. Detta kan bero på upptag från blykontaminerad jord såväl som luftnedfall. Två av 12 sallatsprover innehöll kadmium över EUs gränsvärde på 0,20 mg/kg. Kadmiumhalten i vinbär var genomgående långt under EUs gränsvärde på 0,050 mg/kg. De boende i området kring Rönnskärsverken rekommenderas att även fortsättningsvis skölja frukt, bär och grönsaker innan användning. Livsmedelsverkets rapport nr 20/2008 3
6 Bakgrund Rönnskärsverken togs i drift 1930 och är Sveriges enda smältverk för framställning av s k bas- och ädelmetaller (koppar, bly, guld, silver och zinkoxid). Dessutom framställs, som biprodukter bl a svavelsyra och svaveldioxid. Med inkommande smältmaterial medföljer också mindre mängder av olika föroreningar t ex kadmium. Dessa föroreningar avskiljs i processen, men små mängder släpps ut till luft och vatten. Verksamheten har ända från begynnelsen genomgått en ständig utveckling som inneburit ökad produktion och bättre utnyttjande av råmaterialen. Sedan början av 1970-talet har miljöskyddsarbetet intensifierats och genom åren har stora investeringar gjorts i reningsanläggningar och förbättrat underhåll.. Resultatet av de insatta åtgärderna återspeglas i de kraftigt reducerade utsläppen (tabell 1). År 1979 gjorde Livsmedelsverket (SLV) tillsammans med Boliden och Skellefteå miljö- och hälsoskyddskontor den första undersökningen av tungmetallhalter i grönsaker och bär odlade i närheten av Rönnskärsverken [1]. Resultaten visade på förhöjda metallhalter i vissa områden intill och i nord-sydlig riktning från Rönnskärsverken. Detta ledde fram till vissa rekommendationer till den omkringboende befolkningen angående odling av grönsaker och bär. Nästa undersökning gjordes 1985, upplagd på i stort sett samma sätt som 1979, men med ett mer begränsat urval av vegetabilier och analys av metallerna bly, kadmium, arsenik och i viss mån kvicksilver. Resultaten av undersökningen 1985 ledde till slutsatsen att odlingsrekommendationerna från 1979 skulle bibehållas oförändrade [2]. En ny undersökning utfördes 1990 för att utreda om de sedan 1985 reducerade utsläppsmängderna skulle kunna leda till förändrade rekommendationer. Denna gång med ett ytterligare något begränsat antal vegetabilier men fler prover och analys av bly, kadmium och arsenik. Resultaten visade på en fortsatt reduktion av bly i sallat och en något reducerad kadmiumnivå i de flesta av de undersökta vegetabilierna Arsenikhalten befanns vara mycket låg, resultaten för morötter och rödbetor låg i de flesta fallen under analysmetodens detektionsgräns [3]. Fortsatta undersökningar av arsenikhalten ansågs därför inte fylla något behov. Under växtsäsongen 1996 utfördes nästa undersökning [4] av bär och grönsaker. Utsläppen av bly, kadmium och arsenik hade under tiden reducerats till cirka en tiondel av 1990 års nivåer. Detta avspeglades i en fortsatt sjunkande halt av bly och kadmium i bär och grönsaker, om än i långsammare takt. Arsenik ansågs, som tidigare nämnts, inte längre vara något problem och analyserades därför inte. 4 Livsmedelsverkets rapport nr 20/2008
7 Under 2001 utfördes nästa undersökning [5] avseende bly och kadmium. Mätningarna av utsläppen av ett flertal element (tabell 1) visade att några minskat kraftigt sedan Utsläppen av bly och kadmium var i emellertid i stort sett oförändrat. Våra analyser av bär och grönsaker visade dock fortfarande en sjunkande trend för både bly och kadmium. Den senaste undersökningen från 2006 redovisas i denna rapport. Det har visat sig allt svårare att kunna återkomma för provtagning till samma trädgårdar som tidigare år. I takt med att fastigheter bytt ägare har intresset för trädgårdsodling minskat. I andra fall är det så att åldern tar ut sin rätt och man därför inte har möjlighet att odla i sin trädgård längre. Tabell 1. Utsläpp av stoft, metaller och svaveldioxid från Rönnskärsverken i ton/år [6]. Stoftet utgörs till c:a 30 procent av de redovisade metallerna. Resten utgörs av mindre mängder av bl a järn, kisel och aluminium. År Stoft Koppar Bly Zink Kadmium Arsenik Kvicksilver Svaveldioxid , , ,2 56 0, , ,3 35 0, ,5 47 0, ,5 39 0, ,7 40 0, ,7 24 0, ,4 12 0, ,9 5,3 0, ,9 4,7 0, ,3 4,5 0, ,80 3,2 0, ,74 3,2 0, ,48 1,9 0, ,17 0,7 0, ,5 8,6 11,3 0,16 0,8 0, ,2 6,0 12 0,15 0,49 0, ,17 0,55 0, ,12 0,48 0, ,07 0,24 0, ,06 0,17 0, ,14 0,36 0, ,3 3,1 5,2 0,06 0,19 0, ,3 4,1 7,5 0,05 0,22 0, ,4 4,4 7,3 0,07 0,19 0, ,4 3,4 5,1 0,07 0,23 0, ,2 3,2 6,3 0,09 0,36 0, Livsmedelsverkets rapport nr 20/2008 5
8 Provtagning och analys Provtagning Innan odlingssäsongen skickade Boliden ett brev till de deltagande hushållen där man informerade om den kommande provtagningen. De som skulle bidra med grönsaksprover erhöll även fröer. All provtagning utfördes av personal från miljöavdelningen på Bygg-och miljökontoret, Skellefteå kommun. Vinbär och sallad insamlades under tre dagar i mitten av augusti. Provplatserna 2006 var med några få undantag identiska med tidigare provplatser (tabell 6 och figur 1). I undersökningen analyserades totalt 44 prover fördelade över 12 sköljda sallatsprover och 16 prover av vinbär som analyserades både före och efter sköljning. Provbehandling Samtliga prover skickades i färskt skick till Livsmedelsverket. Vinbären rensades från eventuella stjälkar och delades i två partier, varav det ena analyserades osköljt och den andra efter sköljning med metallfritt vatten. Samtliga sallatsprover sköljdes före analys. Analys Bly och kadmium bestämdes med flamlös atomabsorptionsspektrofotometri (GFAAS) efter torraskning vid 450 C [7, 8]. Metoden är densamma som användes vid de tidigare undersökningarna Metoden är ackrediterad av SWEDAC i enlighet med SS-ISO/IEC [14]. Bakgrundskorrektion användes för samtliga bestämningar. Tillsammans med proverna analyserades också blankprover. Den genomsnittliga blankhalten drogs ifrån halten i provlösningarna innan resultaten räknades ut. Samtliga resultat är uträknade i milligram per kilo (mg/kg) färskvikt. Som kvalitetskontroll analyserades ett certifierat referensmaterial potato powder från Agricultural Research Centre (ARC), Finland och ett internt referensmaterial grahamsmjöl. Väderdata Nederbörd och vindriktning under juni, juli och augusti härör från Bjuröklubb och har inhämtats från SMHI, Norrköping (tabell 9, figurer 4-6). 6 Livsmedelsverkets rapport nr 20/2008
9 Resultat Det faktum att bly- och kadmiumanalyserna från 1979 och framåt har gjorts vid samma laboratorium och med samma analysmetod underlättar jämförelsen mellan undersökningarna. Resultaten från analysen av referensmaterialen visas i tabell 5. I bilagan återfinns samtliga provplatser och resultat för åren 1979 till 2006 (där det finns flera prov tagna från samma provplats redovisas medelvärdet per provplats). De individuella analysresultaten skall tolkas med försiktighet. Slutsatser och värderingar bör endast göras utifrån medelvärden av större provantal. För att åskådliggöra utvecklingen under den tid undersökningarna pågått har en jämförelse gjorts mellan medelvärden för sallat och vinbär se figur 2 och 3.. Resultaten visas också i siffror i tabell 2 och 3. Det måste poängteras att jämförelserna endast gjorts på prover från identiska provplatser och inte hela provmaterialet. Antalet prov från identiska provplatser har minskat genom åren och är i denna undersökning endast åtta stycken. För att studera hela provmaterialet från de tidigare undersökningsåren får man gå tillbaka till respektive rapport. Bilagan innehåller en sammanfattning av samtliga undersökningar. Tabell 2. Bly i vegetabilier från trakten kring Rönnskärsverken Resultaten avser medelvärden och standardavvikelse baserade på prover från identiska provpunkter från de olika åren, dvs inte hela provmaterialet. Halter i mg/kg färskvikt, n= antal provpunkter. Prov n Sallat sköljd 8 0,083±0,037 0,14±0,10 0,061±0,033 0,055±0,049 0,031±0,030 0,084±0,093 Vinbär osköljda ,84±0,77 0,45±0,37 0,20±0,16 0,15±0,13 0,26±0,24 Vinbär sköljda 8 0,42±0, ,36±0,28 0,16±0,13 0,12±0,09 0,20±0,16 Livsmedelsverkets rapport nr 20/2008 7
10 Figur 2. Bly i vegetabilier från trakten kring Rönnskärsverken Resultaten är medelvärden och standardavvikelse baserade på identiska provpunkter från de olika åren, dvs inte hela provmaterialet. Halter i mg/kg färskvikt. 1,0 0,8 mg Pb/kg 0,6 0,4 Sallad (n=8) Vinbär osköljd (n=8) Vinbär sköljd (n=8) 0,2 0, År Tabell 3. Kadmium i vegetabilier från trakten kring Rönnskärsverken Resultaten är medelvärden och standardavvikelse baserade på identiska provpunkter från de olika åren, dvs inte hela provmaterialet. Halter i mg/kg färskvikt, n= antal provpunkter. Prov n Sallat sköljd 8 0,11±0,082 0,17±0,095 0,10±0,033 0,088±0,054 0,070±0,061 0,057±0,037 Vinbär osköljda ,013±0,007 0,007±0,003 0,006±0,006 0,005±0,004 0,005±0,003 Vinbär sköljda 8 0,014±0, ,007±0,003 0,006±0,006 0,006±0,004 0,003±0,002 8 Livsmedelsverkets rapport nr 20/2008
11 Figur 3. Kadmium i vegetabilier från trakten kring Rönnskärsverken Resultaten är medelvärden och standardavvikelse baserade på identiska provpunkter från de olika åren, dvs inte hela provmaterialet. Halter i mg/kg färskvikt. 0,20 0,16 mg Cd/kg 0,12 0,08 Sallad (n=7) Vinbär osköljd (n=8) Vinbär sköljd (n=8) 0,04 0, År Jämförelsen med grönsaker som växt i en okontaminerad miljö är, som tidigare nämnts, inte helt enkel. Halten av bly och kadmium kan variera beroende på t ex sort, växtplats och väder. Dessutom kan skillnader i bevattning, jordmån och andra växtbetingelser i de individuella trädgårdarna inverka på resultaten. Enskilda prover från kontaminerad miljö kan ha lägre innehåll än vad som är genomsnittligt från rena miljöer. På samma sätt kan enskilda rena prover ha en högre halt än genomsnittet från kontaminerade miljöer. Det är därför inte meningsfullt att försöka dra långtgående slutsatser från resultat av enstaka prover, utan tolkningen måste göras i mera generella termer. Bly EU-kommissionen har i förordning (EG) nr 1881/2006 fastställt högsta tillåtna halten av bly och kadmium i saluhållna frukt och grönsaker [9]. Dessa finns angivna i tabell 4. Livsmedelsverkets rapport nr 20/2008 9
12 Tabell 4. EUs gränsvärden för bly och kadmium i vissa färska vegetabilier [9] i mg/kg. Gränsvärdet gäller för saluhållna frukter eller grönsaker efter det att de tvättats och den ätbara delen avskiljts. Produkt Bly Kadmium Bladgrönsaker (sallat) 0,30 0,20 Bär och små frukter 0,20 Frukt (inklusive bär) 0,050 Det måste poängteras att gränsvärdena enbart gäller saluhållen produkt och är därför inte direkt tillämpbara på hemodlade produkter, men används här för jämförelse. Sallat Den genomsnittliga blyhalten i de 12 sallatsproverna från 2006 (tabell 7) var 0,074 mg/kg (spridning 0,010-0,26 mg/kg) vilket var högre än 2001 (medelvärde 0,032 och spridning 0,003-0,17 mg/kg). Inget sallatsprov hade en blyhalt som översteg gränsvärdet 0,30 mg/kg (tabell 4). Blyhalten i sallat från samma växtplatser har varierat obetydligt sedan undersökningarna började 1979 (tabell 2). En förklaring till detta kan vara att sallat inte exponeras någon längre tid innan den konsumeras. Dessutom skyddas de inre delarna av ytterblad som normalt avlägsnas innan konsumtion. Tidigare undersökningar har visat att vid sköljning av sallat reducerades blyhalten med i genomsnitt %. I vissa fall med upp till 90 % [2, 10]. Sköljeffekten är i viss mån progressiv, dvs ju högre halt desto mer går vanligen att skölja bort. Vinbär Den genomsnittliga blyhalten i de 16 proverna på osköljda vinbär var 0,29 mg/kg (tabell 8). Sköljning resulterade i en sänkning av blyhalten till 0,20 mg/kg. Det indikerar att upptaget från jorden på flera platser är betydande. I sju prover överskreds gränsvärdet på 0,2 mg/kg (tabell 4) även efter sköljning. Tabell 2 visar hur blyhalten i sköljda och osköljda vinbär från samma provpunkter förändrats från 1979 och framåt. Kadmium Sallat Den genomsnittliga kadmiumhalten i de 12 sallatsproverna från 2006 var 0,088 mg/kg (spridning 0,013-0,25 mg/kg). I två prov överskreds EU s gränsvärde på 10 Livsmedelsverkets rapport nr 20/2008
13 0,2 mg/kg (tabell 4). Kadmiumhalten var emellertid förhållandevis hög i ungefär en tredjedel av de sköljda proverna. Det är möjligt att upptag från marken bidragit i dessa fall. En kraftig reduktion av kadmiumhalten i sallat från samma växtplatser sedan 1979 kan noteras i tabell 3. Vinbär Kadmiumhalten i vinbär var mycket låg (tabell 8). Sköljning av bären hade ingen mätbar effekt. Ingen markant skillnad i kadmiumhalt mellan de år undersökningarna genomförts föreligger. Väder Sommaren 2006 var både varmare och torrare än normalt. Nederbörden var knappt hälften av den normala (tabell 9). Sydliga vindar dominerade under juni och juli, då denna vindriktning förekom under ca 40% av tiden. Detta är en normal fördelning. Under augusti dominerade istället östliga vindar med 23% av tiden. En närmare granskning av rådata från SMHI visar dock att de östliga vindarna blåste framförallt under den senare delen av månaden då provtagningen avslutats. Kvalitetskontroll Resultaten från analys av referensmaterial återfinns i tabell 5. Dessa visar att analysernas tillförlitlighet är tillfredsställande vid de aktuella nivåerna. Det bör poängeras att mätosäkerheten vid så låga koncentrationer som det här är frågan om är betydande, varför skillnaden mellan den certifierade och den uppmätta Pbhalten i Potato powder inte ska tolkas som ett analysfel. Tabell 5. Bly- och kadmiumhalten i certifierade referensmaterialet Potato powder från ARC/CL i Finland och Grahamsmjöl, GMb, från SLV. Halt i mg/kg torrvikt. U är metodens mätosäkerhet med en täckningsfaktor 2, vid den aktuella koncentrationen och CI är det 95 % konfidensintervallet för den certifierade halten. Bly Kadmium Uppmätt Certifierad Uppmätt Certifierad Material halt U halt CI halt U halt CI Potato < 0, ,026 0,003 0,027 0,006 0,035 0,0016 powder < 0, ,030 0,007 GMb 0,012 0,008 0,011 0,006 0,029 0,006 0,027 0,003 < 0,009 0,028 0,007 0,010 0,007 0,036 0,007 < 0,009 0,037 0,006 Livsmedelsverkets rapport nr 20/
14 Slutsatser Bly Tack vare de kraftigt reducerade utsläppen av metaller från Rönnskärsverken är nivåerna av bly i bär och grönsaker numera sällan förhöjda. Vinbär är den produkt som, på vissa platser, fortfarande har en relativt hög blyhalt. Sköljning av vinbär hade en viss effekt. I sju av 16 sköljda prover uppmättes halter som överskred gränsvärdet 0,2 mg/kg. Enligt rekommendationerna från en expertkommitte inom FAO/WHO bör veckointaget (PTWI) av bly inte överstiga 0,025 mg/kg kroppsvikt [11], dvs 1,5 mg för en person på 60 kg, eller 0,2 mg/dag. Blyintaget per person och dag är i Sverige 0,02-0,03 mg [12, 13]. För ett barn med kroppsvikten 20 kg (cirka 5 år) innebär FAO/WHOs rekommendation att intaget via alla exponeringsvägar inte bör överskrida 0,5 mg/vecka, vilket gör att barn blir mer utsatta. Marginalen mellan intag och den rekommenderade högsta tolerabla exponeringsnivån är följaktligen mycket mindre för barn än för vuxna. Under 2006 uppmättes halter upp till 1 mg/kg i osköljda vinbär från det mest utsatta området, vilket innebär att en vuxen (på 60 kg) kan äta 1,5 kg osköljda bär/vecka utan att överskrida PTWI. Ett barn på 20 kg kan däremot bara äta 0,5 kg/vecka, eller 70 g/dag i det mest belastade området för att inte överskrida PTWI. Det bör emellertid noteras att vinbär bara är tillgängliga under en begränsad del av året. Trots att vinbär genom åren uppvisat förhöjda blyhalter uppvisar barn boende intill Rönnskär inga förhöjda halter av bly genomförde Umeå universitet, Miljömedicin, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, en undersökning av blyhalten i blod hos 153 elvaåriga barn boende i Rönnskärsverkens närhet[15]. Undersökningen visade att blyhalten var låg (0,09 ± 0,03 μmol/l). Halterna var helt jämförbara med dem hos andra svenska barn och lägre än de som rapporterats i internationella studier från senare år. Kadmium Kadmiumutsläppen till omgivningarna har under åren reducerats kraftig. Nivåerna i de undersökta proverna är sällan förhöjda. I sallat var dock kadmiumhalten i ett antal prov högre än i sallat från allmänna handeln ( 0,05 mg/kg). Det högsta mätvärdet var 0,25 mg/kg, vilket motsvarar EUs gränsvärde för saluhållna bladgrönsaker (0,2 mg/kg). Konsumtion av hemodlad sallat sker under en 12 Livsmedelsverkets rapport nr 20/2008
15 begränsad del av året. De effekter som kadmium kan orsaka uppkommer efter lång tids exponering, vilket innebär att enstaka något förhöjt kadmiumintag inte ger upphov till hälsoeffekter. Hemodlad sallat bedöms därför inte utgöra någon risk. Vid den underökning av 153 barn som genomfördes 2001 studerades även kadmiumhalten i blod [15]. Resultatet visar att barn som bor i Rönnskärs närhet har låga kadmiumhalter (1,0 ± 0,5 nmol/l) lägre än i internationella studier och lägre jämfört med barn i Skåne där en liknande studie genomförts. Rekommendationer Frukt, bär och grönsaker bör, i den mån det är praktiskt möjligt, sköljas innan konsumtion. Livsmedelsverkets rapport nr 20/
16 Provplatser och analysresultat från 2006 Figur 1. Karta med provplatser för Livsmedelsverkets rapport nr 20/2008
17 Tabell 6. Provplatser och antal prov för undersökningen Provplats Sallat Vinbär 4 Stackgrönnan x 5 Sillskatan x 6 Kågenäsudden x x 7 Södra Sillskatan x x 8 Ursviken x 9 Skelleftehamn x 10 Skelleftehamn x x 13 Näsudden x 15 Örviken x x 16 Burön x 17 Ytterviken x x 18 Bureå x x 20 Burmoran x 23 Holmsvattnet x 29 Storgrundet x 31 Bredskär xx* 34 Holmsvattnet x 37 Bureå x x 40 Skelleftehamn x 99 Skelleftehamn x Antal * två prov från samma provplats men olika trädgårdar Livsmedelsverkets rapport nr 20/
18 Tabell 7. Bly och kadmium i sköljd sallat år Halt i mg/kg färskvikt. EUs gränsvärde för saluhållen sallad är 0,30 för bly och 0,20 för kadmium. Provplats Bly Kadmium 6 0,011 0,25 7 0,010 0, ,066 0, ,26 0, ,19 0, ,093 0, ,022 0, ,024 0, ,011 0,039 31* 0,076 0,014 31* 0,079 0, ,044 0,15 * prov från samma provplats men olika trädgårdar Tabell 8. Bly och kadmium i röda (R) och svarta (S) vinbär före och efter sköljning år EU gränsvärde för saluhållna bär är 0,20 för bly och 0,050 för Cd. Halt i mg/kg färskvikt. Prov Plats Prov Bly Osköljd sköljd Kadmium osköljd sköljd 4 S vinbär 0,13 0,080 0,003 0,001 5 S vinbär 0,096 0,075 0,013 0,002 6 S vinbär 0,10 0,10 0,003 0,004 7 S vinbär 0,030 0,012 0,001 < 0,001 8 S vinbär 0,30 0,24 0,006 0,002 9 S vinbär 0,17 0,12 0,002 0, S vinbär 0,82 0,52 0,010 0, R Vinbär 0,25 0,24 0,008 0, S vinbär 0,30 0,28 0,003 0, S vinbär 0,059 0,048 0,001 0, S vinbär 0,036 0,019 < 0,001 0, S vinbär 0,63 0,35 0,011 0, S vinbär 0,011 0,003 0,003 0, S vinbär 0,029 0,010 0,008 0, S vinbär 0,96 0,66 0,007 0, S Vinbär 0,33 0,25 0,002 0, Livsmedelsverkets rapport nr 20/2008
19 Väderdata Tabell 9. Väderdata från Bjuruklubb. Juni Nederbörd Vind Dag mm Riktning % av tiden Medelhastighet m/s 1-5 2,0 N 13,5 5, ,0 NE 3,8 3, ,0 E 2,3 2, ,9 SE 1,7 3, ,7 S 40,8 6, ,0 SW 8,8 5,7 W 19,8 6,6 Summa 16,6 NW 9,4 6,3 = 52 % av normal LUGNT 0,0 0 Nederbörd Juli Nederbörd Vind Dag mm Riktning % av tiden Medelhastighet m/s 1-5 1,2 N 8,5 5, ,6 NE 3,4 3, ,8 E 3,2 3, ,3 SE 3,6 3, ,0 S 43,4 5, ,0 SW 12,3 4,4 W 14,7 6,0 Summa 16,9 NW 10,5 7,8 = 39 % av normal LUGNT 0,4 Nederbörd Augusti Nederbörd Vind Dag mm Riktning % av tiden Medelhastighet m/s 1-5 0,0 N 18,5 3, ,0 NE 15,7 4, ,1 E 23,0 4, ,7 SE 10,7 3, ,8 S 14,9 4, ,6 SW 4,8 3,2 W 3,8 2,3 Summa 24,2 NW 8,5 3,5 = 40 % av normal LUGNT 0,0 Livsmedelsverkets rapport nr 20/
20 Figur 4. Vindriktnig i % av tiden och medelhastigheten i m/s under juni månad. N % av tiden 50 i m/s NW NE W 0 E SW SE Figur 5. Vindriktnig i % av tiden och medelhastigheten i m/s under juli månad N % av tiden 50 i m/s S NW NE W 0 E SW SE Figur 6. Vindriktnig i % av tiden och medelhastigheten i m/s under augusti månad N % av tiden 30 i m/s S NW 20 NE 10 W 0 E SW SE S 18 Livsmedelsverkets rapport nr 20/2008
21 Referenser 1. Movitz J. Undersökning av metaller i vegetabilier odlade i området omkring Rönnskärsverken Stencil. Statens livsmedelsverk dnr 2728/ Mattsson P, Movitz J, Lundberg K, Stenlund H. Bly, kadmium och arsenik i grönsaker odlade kring Rönnskärsverken, Skelleftehamn. SLV-rapport, 1986:2. 3. Jorhem L, Lundberg K, Sundström B. Bly, kadmium och arsenik i grönsaker odlade kring Rönnskärsverken, Skelleftehamn SLVrapport, 1991: Sundström B, Jorhem L. Bly och kadmium i vegetabilier odlade kring Rönnskärsverken, Skelleftehamn SLV-rapport 23, Sundström B, Jorhem L. Bly och kadmium i vegetabilier odlade kring Rönnskärsverken, Skelleftehamn SLV-rapport 6, Miljörapport 2006, Rönnskärsverken och Rönnskärs hamn, Boliden Mineral AB. 7. Jorhem L. Bestämning av metaller med atomabsorptionsspektrofotometri. Avprövningsrapport - NMKL SLV-rapport 1990:6. 8. Nordisk Metodikkommitté för Livsmedel. Metod 139, Metaller. Bestämning med atomabsorptionsspektrofotometri i livsmedel (1991). 9. Kommissionens förordning (EG) nr 1881/2006 av den 19 december Om fastställande av gränsvärden för vissa främmande ämnen i livsmedel. 10. Jorhem L. Bly i grönsaker odlade kring Tudor AB, Ale kommun SLV-rapport 1989: Joint FAO/WHO. Expert Committe on Food Additives,(1993). Lead. Evaluation of certain food additives and contaminants, WHO Technical Report Series no. 837, pp World Health Organisation, Geneva. Livsmedelsverkets rapport nr 20/
22 12. Jorhem L, Becker W, Slorach S. Intake of 17 Elements by Swedish Women, Detemined by a 24-h Duplicate Portion Study. Journal of Food Composition and Analysis 11, (1998). 13. Jorhem L, Sundström B (1993). Levels of lead, cadmium, zinc, copper, nickel, chromium, manganese and cobalt in foods on the swedish market, Journal of Food Composition and Analysis 6: SS-ISO/OEC Allmänna kompetenskrav för provnings- och kalibreringslaboratorier (ISO/IEC 17025:1999). 15. Lagerkvist B J:son, Lundström N-G (2003). Bly- och kadmiumhalter hos barn i Rönnskärsområdet. Rapport, Inst f Folkhälsa och Klinisk Medicin, Enheten f Miljömedicin, Livsmedelsverkets rapport nr 20/2008
23 Bilaga Tabeller med samtliga provplatser och provresultat från år 1979, -85, -90, -96, 2001 och -06. Resultatet från en provplats kan baseras på flera prov. För individuella prov se respektive rapport. Livsmedelsverkets rapport nr 20/
24 Tabell 10. Bly i osköljd och sköljd sallat från alla provplatser från 1979 till EU gränsvärde för saluhållen sallad är 0,30. Halt i mg/kg färskvikt. Prov- Osköljd Sköljd plats ,02 2 0,02 3 0,02 4 0,23 0,01 0,07 0,078 0,024 0,004 0, ,71 0,07 0,08 0,12 0,021 0,041 0, ,18 0,015 0,028 0,047 0,026 0, ,35 0,10 0,05 0,10 0,032 0,027 0,013 0, ,15 0,15 0,08 0,17 0,057 0, ,85 0,05 0,20 0,079 0,069 0, ,95 0,66 0,09 0,035 0,082 0,13 0,09 0, ,3 0,38 0,66 0, ,19 0, ,30 0,09 0,23 0,11 0,12 0,061 0, ,3 0,26 0,12 0,28 0,079 0,083 0,028 0, ,14 0,14 0,07 0,055 0,017 0,02 0,013 0, ,8 0,31 0,15 0,24 0,073 0,036 0,008 0, ,6 0,05 0,07 0,13 0,01 0, ,23 0,21 0,04 0,11 0,072 0,02 0,036 0, ,2 0,05 0,034 0,026 0,004 0,003 0, , ,9 0,09 0,06 0,049 0, , ,2 0,47 0,70 0, , ,6 0,54 0,36 0,22 0,2 0,094 0,078* 33 0,37 0,028 0, , ,03 0,018 0,045 0,028 0,044 Antal Medel 1,3 0,23 0,08 0,20 0,078 0,055 0,032 0,074 SD 1,6 0,20 0,08 0,19 0,087 0,056 0,029 0,081 * medelvärde av 2 prov från olika trädgårdar 22 Livsmedelsverkets rapport nr 20/2008
25 Tabell 11. Kadmium i osköljd och sköljd sallat från alla provplatser från 1979 till EU gränsvärde för saluhållen sallad är 0,20. Halt i mg/kg färskvikt. Prov Osköljd Sköljd plats , , ,04 4 0,034 0,065 0,074 0,038 0,083 0,022 0, ,057 0,14 0,1 0,048 0,095 0,094 0, ,033 0,032 0,21 0,39 0,16 0,25 7 0,24 0,17 0,055 0,24 0,13 0,058 0,025 0,10 8 0,013 0,039 0,048 0,019 0,024 0, ,075 0,14 0,047 0,25 0,031 0, ,27 0,39 0,053 0,29 0,14 0,14 0,16 0, ,46 0,3 0,36 0, ,74 0, ,15 0,14 0,11 0,21 0,11 0,18 0,13 0, ,15 0,089 0,075 0,089 0,064 0,045 0,038 0, ,11 0,12 0,032 0,12 0,068 0,062 0,026 0, ,32 0,17 0,25 0,3 0,12 0,094 0,016 0, ,11 0,027 0,11 0,12 0,025 0, ,08 0,19 0,22 0,09 0,11 0,1 0,13 0, ,097 0,064 0,043 0,058 0,018 0,027 0, , ,26 0,29 0,19 0,1 0, , ,26 0,19 0,16 0, , ,31 0,42 0,34 0,305 0,016 0,062 0,13* 33 0,078 0,23 0, ,1 37 0,099 0,071 0,11 0,016 0,15 Antal Medel 0,17 0,16 0,14 0,15 0,12 0,088 0,067 0,088 SD 0,12 0,12 0,16 0,11 0,077 0,094 0,057 0,073 * medelvärde av 2 prov från olika trädgårdar Livsmedelsverkets rapport nr 20/
26 Tabell 12. Bly i osköljda och sköljda vinbär från alla provplatser från 1979 till EU gränsvärde för saluhållna bär är 0,20. Halt i mg/kg färskvikt. Prov Osköljda Sköljda plats , , ,39 0,39 0,24 0,048 0,09 0,13 0,064 0,14 0,04 0,077 0, ,028 0,067 0,035 0,096 0,12 0,02 0,034 0,018 0, ,36 0,36 0,031 0,048 0,093 0,10 0,052 0,4 0,026 0,035 0,082 0,10 7 0,25 0,25 0,015 0,15 0,02 0,030 0,25 0,013 0,1 0,014 0, ,3 0,3 0,38 0,07 0,087 0,30 0,55 0,34 0,054 0,08 0,24 9 0,37 0,37 0,41 0,17 0,051 0,17 0,45 0,27 0,11 0,046 0, ,3 2,3 0,12 0,4 0,15 0,82 1 0,15 0,3 0,14 0, ,22 1,4 0, ,8 1,8 0,61 0,47 0,44 0,25 0,77 1,3 0,67 0,35 0,33 0, ,2 4,8 15 0,76 0,76 1,2 0,24 0,19 0,30 0,25 0,85 0,27 0,15 0, ,72 0,88 0,25 0,11 0,56 0, ,48 0,23 0,4 0,039 0,034 0,059 0,17 0,29 0,019 0, ,43 0,43 0,57 0,18 0,059 0,036 0,22 0,46 0,12 0,055 0, ,25 0,25 0,3 0,04 0,025 0,067 0,39 0, ,23 0,23 0,34 0,043 0,11 0,3 0, , , ,13 0,058 0,1 25 0, , ,67 0,28 0,63 0,43 0,23 0, ,49 1,2 1, ,14 0,14 0,14 0,021 0,014 0,011 0,013 0, , ,28 0, ,37 0,036 0,041 0,029 0,28 0,022 0,034 0, ,83 0,36 0,2 0,96 0,67 0,3 0, ,19 0,11 0,33 0,1 0,25 Antal Medel 0,62 1,03 0,45 0,19 0,11 0,27 0,47 0,85 0,36 0,14 0,1 0,19 SD 0,66 1,94 0,37 0,17 0,11 0,29 1,00 0,64 0,3 0,13 0,09 0,19 24 Livsmedelsverkets rapport nr 20/2008
27 Tabell 13. Kadmium i osköljda och sköljda vinbär från alla provplatser från 1979 till Halt i mg/kg färskvikt.eus gränsvärde för kadmium i saluhållna bär är 0,050 mg/kg. Prov Osköljda Sköljda plats , , ,007 0,01 0,01 0,011 0,0050,003 0,007 0,008 0,011 0,0080, ,003 0,002 0,0020,013 0,004 0,002 0,001 0,0010, ,008 0,01 0,002 0,003 0,0030,003 0,004 0,01 0,002 0,002 0,002 0, ,014 0,01 0,001 0,003 < 0,001 0,001 0,018 0,001 0,002 < 0,001 <0, ,006 0,01 0,005 0,001 0,0010,006 0,012 0,005 0,001 0,0120, ,012 0,19 0,006 0,002 0,0020,002 0,011 0,006 0,001 < 0,001 0, ,023 0,02 0,006 0,018 0,0120,010 0,027 0,005 0,017 0,01 0, ,004 0,056 0, ,023 0,02 0,009 0,006 0,0090,008 0,03 0,02 0,01 0,005 0,0050, ,09 0, ,019 0,02 0,01 0,008 0,0060,003 0,016 0,009 0,008 0,0060, ,02 0,011 0,011 0,01 0,01 0, ,013 0,01 0,006 0,003 0,0030,001 0,006 0,006 0,002 0, ,009 0,01 0,009 0,002 0,001<0,001 0,007 0,007 0,002 0,001 0, , ,013 0,003 < 0,001 0,005 0,004 0, , ,007 0,008 0,008 0,006 0, , , ,002 0,004 0, , , ,007 0,0060,011 0,007 0,004 0, ,01 0,009 0, , ,006 0,01 0,006 0,005 0,0030,003 0,004 0, , ,007 0, ,008 0,007 0,0010,008 0,007 0,006 0,001 0, ,011 0,01 0,0040,007 0,009 0,011 0, ,012 0,0090,002 0,011 0,002 Antal Medel 0,011 0,026 0,008 0,006 0,0040,005 0,018 0,01 0,006 0,006 0,004 0,003 SD 0,007 0,047 0,005 0,005 0,0030,004 0,028 0,01 0,003 0,005 0,0040,002 Livsmedelsverkets rapport nr 20/
28 Rapporter som utgivits Algtoxiner i avsaltat dricksvatten. 2. Nationellt tillsynsprojekt 2006 om livsmedelsmärkning. 3. Indikatorer för bra matvanor av W Becker. 4. Interkalibrering av laboratorier. Mikrobiologi Livsmedel, januari 2007 av C Normark och K Mykkänen. 5. Proficiency Testing Food Chemistry, Nutritional Components of Food, Round N-39 by L Merino and M Åström. 6. Nutrient Analysis of Dairy Foods and Vegetarian Dishes by M Arnemo, M Arnemo, S Johansson, L Jorhem, I Mattisson, S Wretling and C Åstrand. 7. Proficiency Testing Food Chemistry, Trace Elements in Food, Round T:14 by C Åstrand and L Jorhem. 8. Riskprofil: Yersinia enterocolitica av S Thisted Lambertz. 9. Riskvärdering av persistenta klorerade och bromerade miljöföroreningar i livsmedel av E Ankarberg, M A, G Concha, P O Darnerud, A Glynn, S Lignell och A Törnkvist. 10. Riskvärdering av metylkvicksilver i fisk av K Petersson- Grawé, G Concha och E Ankarberg. 11. Risk assessment of non-developmental health effects of polychlorinated dibenzo-p-dioxins, polychlorinated dibenzofurans and dioxin-like polychlorinated biphenyls in food by A Hanberg, M Öberg, S Sand, P O Darnerud and A Glynn. 12. Fiskkonsumtion risk och nytta av W Becker, P O Darnerud och K Petersson-Grawé. 13. Riksprojekt 2006 Mögel och mykotoxiner av P Johnsson och A M Thim. 14. Interkalibrering av laboratorier. Mikrobiologi Livsmedel, April 2007 av C Normark och K Mykkänen. 15. Rapportering av livsmedelskontrollen 2006 av Doris Rosling. 16. Interkalibrering av laboratorier. Mikrobiologi Dricksvatten 2007:1, mars av T Šlapokas och C Gunnarsson. 17. Rapportering av dricksvattenkontrollen 2006 av D Rosling. 18. Kontroll av restsubstanser i levande djur och animaliska livsmedel; Resultat 2006 av I Nordlander, H Green och I Nilsson. 19. Lead Extracted from Ceramics under Household Conditions by L Jorhem, P Fjeldal, B Sundström and K Svensson. 20. Proficiency Testing Food Chemistry, Nutritional Components of Food, Round N-40 by L Merino and M Åström. 21. Proficiency Testing Food Chemistry, Vitamins in Foods, Round V-5 by H S Strandler and A Staffas. 22. Proficiency Testing Food Chemistry, Trace Elements in Food, Round T 15 by C Åstrand and L Jorhem. 23. Fördjupad kartläggning av bekämpningsmedelsrester i färska ekologiska frukter och grönsaker slutrapport av P Bergkvist, L Wallin, A Andersson, A Strömberg, M Pearson och A Önell. 24. Interkalibrering av laboratorier. Mikrobiologi Dricksvatten 2007:2 september av T Šlapokas och C Gunnarsson. 25. Interkalibrering av laboratorier. Mikrobiologi Livsmedel, oktober 2007 av C Normark och K Mykkänen.
29 Rapporter som utgivits Mikroprofil Nötkreatur. Kartläggning av mikroorganismer på slaktkroppar av M Lindblad. 2. Mögel och mykotoxiner i ris - fokus på basmati och råris av E Fredlund och A M Thim. 3. Interkalibrering av laboratorier. Mikrobiologi - Livsmedel, januari 2008 av C Normark och K Mykkänen. 4. The Swedish Monitoring of Pesticide Residues in Food of Plant Origin: 2006, EC and National Report by A Andersson, G Jansson and A Jansson. 5. The Swedish Monitoring of Pesticide Residues in Food of Plant Origin: 2007, EC and National Report by A Andersson, G Jansson and A Jansson. 6. Rapportering av livsmedelskontrollen 2007 av Doris Rosling. 7. Proficiency Testing Food Chemistry, Nutritional Components of Food, Round N 41 by L Merino. 8. Proficiency Testing Food Chemistry, Trace Elements in Food, Round T 16 by C Åstrand and L Jorhem. 9. På väg mot miljöanpassade kostråd. Vetenskapligt underlag inför miljökonsekvensanalysen av Livsmedelsverket kostråd av C Lagerberg Fogelberg. 10. På väg mot miljöanpassade kostråd - delrapport fisk - av F Ziegler. 11. Rapportering av dricksvattenkontrollen 2007 av D Rosling. 12. Riksprojekt Kvicksilver i saluhållen fisk. 13. Interkalibrering av laboratorier. Mikrobiologi - Dricksvatten 2008:1, mars av T Šlapokas, C Gunnarsson och A Jentzen. 14. Interkalibrering av laboratorier. Mikrobiologi - Livsmedel, april 2008 av C Normark, M Olsson och I Tillander. 15. Är dagens mat näringsfattig? En kritisk granskning av näringsförändringar i vegetabilier över tiden av I Mattisson, C Andersson, W Becker, H S Strandler, A Strömberg och S Wretling. 16. Salt i lunchrätter i Jönköpings län - Resultat från analysprojekt i 8 kommuner hösten 2007 av W Becker. 17. Fett och fettsyror i den svenska kosten i - Analyser av Matkorgar inköpta 2005 av W Becker, M Haglund och S Wretling. 18. Älgkött - analys av näringsämnen av M Arnemo, I Mattisson, A Staffas och H S Strandler. 19. Proficiency Testing Food Chemistry, Nutritional Components of Food, Round N 41 by L Merino and M Åström. 20. Bly och kadmium i vegetabilier odlade kring Rönnskärsverken, Skelleftehamn 2006 av B Sundström och L Jorhem. LIVSMEDELS VERKET NATIONAL FOOD ADMINISTRATION, Sweden ISSN
Hur annonseras nyckelhålsmärkningen
Rapport 20-2009 Hur annonseras nyckelhålsmärkningen i direktreklam till hushållen? av Elin Lövestam och Anita Laser Reuterswärd LIVSMEDELS VERKET NATIONAL FOOD ADMINISTRATION, Sweden Innehåll Sammanfattning...
Läs merUndersökning av förekomsten
Rapport 26-2011 Rapport från GMO-projektet 2011 Undersökning av förekomsten av GMO i livsmedel av Zofia Kurowska LIVSMEDELS VERKET NATIONAL FOOD AGENCY, Sweden Innehåll Sammanfattning... 2 Bakgrund...
Läs merUndersökning av GMO-livsmedel - förekomst, spårbarhet och märkning
Rapport 21-2009 Rapport från GMO-projektet 2009 Undersökning av GMO-livsmedel - förekomst, spårbarhet och märkning av Zofia Kurowska LIVSMEDELS VERKET NATIONAL FOOD ADMINISTRATION, Sweden Innehåll Sammanfattning...
Läs merUndersökning av förekomsten av icke godkända GMO i livsmedel
Rapport 22-2010 Rapport från GMO-projektet 2010 Undersökning av förekomsten av icke godkända GMO i livsmedel av Zofia Kurowska LIVSMEDELS VERKET NATIONAL FOOD ADMINISTRATION, Sweden Innehåll Sammanfattning...
Läs merCentrala Barnhälsovården Skaraborg Primärvården, 2013-01-23
Centrala Barnhälsovården Skaraborg Primärvården, 2013-01-23 Fortsatta problem med vissa tungmetaller och mineraler i barnmat Allmän information till vårdpersonal Viss barnmat innehåller tungmetallerna
Läs merHögre exponering för miljöföroreningar hos högkonsumeter av viltkött?
2012-03-28 Rapport angående uppdrag nr 215 1042, dnr 235-4460-10Mm Högre exponering för miljöföroreningar hos högkonsumeter av viltkött? Maria Wennberg 1 Ingvar Bergdahl 1 1 Yrkes- och miljömedicin, Institutionen
Läs merMätningar av tungmetaller i. fallande stoft i Landskrona
Miljöförvaltningen Mätningar av tungmetaller i fallande stoft i Landskrona 2012 Victoria Karlstedt Rapport 2013:4 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona Sammanfattning Sedan 1988 har kontinuerliga luftmätningar
Läs merUndersökning av GMO-livsmedel
Rapport 24-2008 Rapport från GMO-projektet 2008 Undersökning av GMO-livsmedel - förekomst, spårbarhet och märkning av Zofia Kurowska LIVSMEDELS VERKET NATIONAL FOOD ADMINISTRATION, Sweden Produktion: Livsmedelsverket,
Läs merMetaller i Vallgravsfisk 2011. Ett samarbete mellan Göteborgs Naturhistoriska museum och Göteborgs Stads miljöförvaltning. Miljöförvaltningen R 2012:9
ISBN nr: 1401-2448 R 2012:9 Foto: Peter Svenson Metaller i Vallgravsfisk 2011 Ett samarbete mellan Göteborgs Naturhistoriska museum och Göteborgs Stads miljöförvaltning Miljöförvaltningen Karl Johansgatan
Läs merUtökad undersökning av bekämpningsmedelsrester. frukter och grönsaker 2006-2007; slutrapport
Rapport 23 2007 Utökad undersökning av bekämpningsmedelsrester i färska ekologiska frukter och grönsaker 2006-2007; slutrapport av P Bergkvist, L Wallin, A Andersson, A Strömberg, M Pearson och A Önell
Läs merVetenskapligt underlag för råd om mängden frukt och grönsaker till vuxna och barn
Rapport 14-2012 Vetenskapligt underlag för råd om mängden frukt och grönsaker till vuxna och barn av Hanna Eneroth LIVSMEDELS VERKET NATIONAL FOOD AGENCY, Sweden Innehåll Sammanfattning... 2 Summary...
Läs merTungmetallbestämning i gräskulturer
1(14) Miljöförvaltningen Tungmetallbestämning i gräskulturer Landskrona 2013 Hilde Herrlund Miljöinspektör Rapport 2014:1 Januari 2014 2(14) Sammanfattning I jämförelse med 2012 skedde en ökning av tungmetallhalten
Läs merMetaller i vallgravsfisk 2012
ISBN nr: 1401-2448 R 2013:4 Foto: Klara Eklund Metaller i vallgravsfisk 2012 Miljöförvaltningen Box 7012, 402 31 Göteborg Tel vx: 031-368 37 00 Epost: miljoforvaltningen@miljo.goteborg.se www.goteborg.se/miljo
Läs merInstitutet för miljömedicin Karolinska Institutet
Institutet för miljömedicin Karolinska Institutet Yttrande över WSP Environmental rapport Gåshaga brygga, Lidingö stad. Fördjupad miljö- och hälsoriskbedömning inklusive kompletterande miljöteknisk markundersökning
Läs merMetaller i ABBORRE från Runn. Resultat 2011 Utveckling
Metaller i ABBORRE från Runn Resultat Utveckling Abborre i Runn Metaller i vävnader Som en uppföljning till tidigare undersökningar år 1993 1, 1996 2, - 20 3, 4 infångades under sensommaren abborre från
Läs merMiljömedicinsk bedömning av kontaminerad mark i Bengtsfors
Miljömedicinsk bedömning av kontaminerad mark i Bengtsfors Gerd Sällsten 1:e yrkes- och miljöhygieniker, Professor Lars Barregård Överläkare, Professor Göteborg den 7 juli 2011 Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Läs merMetallundersökning Indalsälven, augusti 2008
Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008 EM LAB Strömsund 1 Förord Denna rapport är sammanställd av EM LAB (Laboratoriet för Energi och Miljöanalyser) på uppdrag av Indalsälvens Vattenvårdsförbund.
Läs merMiljömedicinsk bedömning av hälsorisker hos människa på grund av rödfyrshögar i Västra Götaland. Göteborg den 27 februari 2004
Miljömedicinsk bedömning av hälsorisker hos människa på grund av rödfyrshögar i Västra Götaland Göteborg den 27 februari 2004 Gerd Sällsten Docent, 1:e yrkes- och miljöhygieniker Lars Barregård Professor,
Läs merKadmium i potatis. Artikeln följer här. Diagram (och text) finns i slutet. Ur "Växtpressen" (Nr 3/99):
Kadmium i potatis I tidningen "Växtpressen" (Nr 3/99) finns en artikel om kadmium i potatis. Forskaren Kerstin Olsson redovisar resultat från 4 års försök vid Svalöf Weibull AB. Växtpressen, som är en
Läs merPerfluorerade alkylsyror (PFAA) i råvatten i Bredared Vattenverk
LIVSMEDELSVERKET Bilaga 1 (5) Senior risk- och nyttovärderare Perfluorerade alkylsyror (PFAA) i råvatten i Bredared Vattenverk Sammanfattning De redovisade halterna av PFAA i drickvatten innebär att det
Läs merMÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND. Fisk från Mälaren - bra mat
MÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND Fisk från Mälaren - bra mat Gädda, gös och abborre från 6 fjärdar i Mälaren undersöktes under 2001. Provtagningsstationen Östra Mälaren ligger i Ulvsundasjön nära de centrala
Läs merUrsprung och identitet av kött infört från annat EU-land
Rapport 6 2005 Projektinriktad kontroll 2004 Ursprung och identitet av kött infört från annat EU-land av Helena Storbjörk Innehåll Sammanfattning...3 Projektbeskrivning...4 Motiv och syfte med projektet...4
Läs merMiljömedicinsk bedömning av blykontaminerad mark i Nol
Miljömedicinsk bedömning av blykontaminerad mark i Nol Göteborg den 30 augusti 2010 Lars Barregård Professor/överläkare www.amm.se Sahlgrenska Universitetssjukhuset Arbets- och miljömedicin Västra Götalandsregionens
Läs merUndersökning av förekomst av metallförorening i ytlig jord, bostadsrättsföreningarna Hejaren 2 och Hejaren 3 i Sundbybergs kommun.
PM UPPDRAG Markundersökning Hejaren UPPDRAGSNUMMER 1155638 UPPDRAGSLEDARE Leo Mille UPPRÄTTAD AV Leo Mille DATUM 2010-11-25 Undersökning av förekomst av metallförorening i ytlig jord, bostadsrättsföreningarna
Läs merMiljömedicinsk bedömning av stadsodlade livsmedel
Miljömedicinsk bedömning av stadsodlade livsmedel Göteborg den 9 februari 2010 Reviderad den 4 maj 2011 Martin Tondel PhD, överläkare www.amm.se Sahlgrenska Universitetssjukhuset Arbets- och miljömedicin
Läs mer1.1 Inledning. 2 1.2 Växters mineralnäringsbehov enligt Tom Ericsson 2 1.3 Hofgårdens golfbana 3
Innehållsförteckning 1. Bakgrund. 2 1.1 Inledning. 2 1.2 Växters mineralnäringsbehov enligt Tom Ericsson 2 1.3 Hofgårdens golfbana 3 2. Frågeställning. 3 3. Metod.. 3 3.1 Tillförda näringsämnen till Hofgårdens
Läs merLivsmedelsverkets föreskrifter och allmänna råd om laboratorier som anlitas vid tillsyn enligt livsmedelslagen (1971:511); 1
Livsmedelsverkets föreskrifter och allmänna råd om laboratorier som anlitas vid tillsyn enligt livsmedelslagen (1971:511); 1 (H 340) Detta dokument har sammanställts i informationssyfte. Kontrollera därför
Läs merBILAGA 5:5 JÄMFÖRELSE MELLAN RESULTAT AV METALLANALYSER UTFÖRDA MED XRF OCH PÅ LABORATORIUM
Uppdragsnr: 183246 1 (9) BILAGA 5:5 JÄMFÖRELSE MELLAN RESULTAT AV METALLANALYSER UTFÖRDA MED XRF OCH PÅ LABORATORIUM Syfte I syfte att undersöka om det direktvisande fältinstrumentet XRF på ett snabbt
Läs merAnvändning av LB-ugnsslagg från stålverket i Smedjebacken Bakgrund och förutsättningar
1 (7) Miljö- och byggkontoret April 2005 Bo Jernberg PM Användning av LB-ugnsslagg från stålverket i Smedjebacken Bakgrund och förutsättningar I Stålverket i Smedjebacken, Fundia Special Bar AB, tillverkas
Läs merProvtagningar utförda 2010
Uppföljning av miljömedicinsk riskbedömning med avseende på konsumtion av analyserade vegetabilier, fisk och kräftor från Gusum Provtagningar utförda 2010 Foto Ingela Helmfrid. Vy över höjden vid nya bruket
Läs merKadmium i mark, gröda och mat i Sverige och Europa. Jan Eriksson, Inst. för mark och miljö
Kadmium i mark, gröda och mat i Sverige och Europa Jan Eriksson, Inst. för mark och miljö Rapport som sammanfattar kadmiumproblematiken http://håbo-tibble.se/dokument/pdf/mat21%20kadmium.pdf Kadmium i
Läs merRapport till Västerhaninge Båtsällskap
Rapport till Västerhaninge Båtsällskap Efter styrelsebeslut i Västerhaninge båtsällskap ombads Happy Boat att mäta halter av koppar, zink och tenn på de kvarvarande ca 30 omätta båtskroven av föreningens
Läs merTungmetaller i mossor. i Landskrona kommun. 1983, 1995 och 2006
Miljöförvaltningen Tungmetaller i mossor i Landskrona kommun 1983, 1995 och 2006 Olle Nordell ekolog Rapport 2007:3 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona Figur 1. Provtagningslokaler för mossa i Landskrona
Läs merBakom våra råd om bra matvanor
Bakom våra råd om bra matvanor Nordiska Näringsrekommendationer Bra matvanor Riskanalysens principer Externa experter Andra internationella rekommendationer Nutrition Experimentella studier Folkhälsa Studiekvalitet
Läs merArbets- och miljömedicin Lund. Miljömedicinsk bedömning angående förorenad mark på koloniområde i kv. Tuppen, Helsingborg. Rapport nr 12/2012
Arbets- och miljömedicin Lund Rapport nr 12/2012 Miljömedicinsk bedömning angående förorenad mark på koloniområde i kv. Tuppen, Helsingborg Kristoffer Mattisson Yrkes- och Miljöhygieniker Håkan Tinnerberg
Läs merBilaga 1. Förslag till förordning Utfärdat den xx Regeringen föreskriver 1 följande
1(8) Bilaga 1 Förslag till förordning Utfärdat den xx Regeringen föreskriver 1 följande Syfte 1 Syftet med denna förordning är att reglera användningen av avloppsfraktioner på ett sådant sätt att skadliga
Läs merTungmetallbestämning i gräskulturer. Landskrona 2011
Miljöförvaltningen Tungmetallbestämning i gräskulturer Landskrona 2011 Emilie Feuk Rapport 2012:7 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona 2(12) Sammanfattning Miljöförvaltningen har odlat gräs i krukor som
Läs merKvicksilver i gädda från insjöar i Göteborg
Kvicksilver i gädda från insjöar i Göteborg ISSN 1401-243X R 2007:5 VI SKALL STRÄVA EFTER STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR! Göteborgs Miljöförvaltning är sedan oktober 1998 certifierad enligt ISO 14001. För att
Läs merMiljömedicinsk bedömning av bly i dricksvatten, Vättern
Miljömedicinsk bedömning av bly i dricksvatten, Vättern - Flygskjutmålet Hammaren Gerd Sällsten 1:e yrkes- och miljöhygieniker, prof Göteborg den 2 juli 2013 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Arbets- och
Läs merRiskhantering ga llande avsaltat vatten
Riskhantering ga llande avsaltat vatten Vilka hälsoeffekter finns det med att konsumera dricksvatten framställt genom omvänd osmos (avsaltat vatten) av havsvatten alternativt använda det vid matlagning?
Läs merTungmetallbestämning i gräskulturer. Landskrona 2012
Miljöförvaltningen Tungmetallbestämning i gräskulturer Landskrona 2012 Emilie Feuk Rapport 2013:2 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona oc 2(12) Sammanfattning Miljöförvaltningen har odlat gräs i krukor
Läs merPM F08 110 Metaller i vattenmossa
Version: _ 1(11) PM F08 110 Metaller i vattenmossa Upprättad av: Hanna Larsson, Medins Biologi AB Granskad av: Alf Engdahl, Medins Biologi AB Version: _ 2(11) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3
Läs merHaganäs Bostadsområde PM Miljö
Älmhults kommun Haganäs Bostadsområde PM Miljö Göteborg 2013-10-07 Haganäs Bostadsområde PM Miljö Datum 2013-10-07 Uppdragsnummer 1320002808 Utgåva/Status Katarina Wallinder Anna Fälth/Louise Larborn Katarina
Läs merMiljöövervakningsmetod POPs i bröstmjölk PBDE och HBCDD i poolade mjölkprover
POPs i bröstmjölk PBDE och HBCDD i poolade mjölkprover 1 Programområde: Hälsorelaterad miljöövervakning POPs i bröstmjölk PBDE och HBCDD i poolade mjölkprover Författare: Se avsnittet Författare och övriga
Läs merUtsläpp och nedfall av metaller under Vattenfestivalens fyrverkerier
SlbŸanalys Stockholms Luft- och Bulleranalys Utsläpp och nedfall av metaller under Vattenfestivalens fyrverkerier 1997-5-16 Rapporten är sammanställd av Lars Burman och Christer Johansson, Stockholms luft-
Läs merDelprojekt 1.Provtagning och analys av dioxiner och PCB i konsumtionsfisk från Östersjöområdet och andra livsmedel
1 Dnr 10-1-10 Dnr 115/2010 2010-02-23 Jordbruksdepartementet 103 33 Stockholm Bakgrund I Livsmedelsverkets, Fiskeriverkets och Naturvårdsverkets regleringsbrev för budgetåret 2009 konstateras att Sveriges
Läs merPolicy Brief Nummer 2013:1
Policy Brief Nummer 2013:1 Traktor till salu fungerar den gemensamma marknaden? Att köpa en traktor är en stor investering för lantbrukare. Om distributionen av traktorer underlättas ökar konkurrensen
Läs merMiljöteknisk markundersökning av Geten 2 i Falköping
Sida 1 (12) Miljöteknisk markundersökning av Geten 2 i Falköping Författare: Helena Westin, Structor Nyköping AB Granskad av: Mats Dorell, Structor Nyköping AB Sida 2 (12) Sammanfattning Structor Nyköping
Läs merGeo och miljö för 7 delområden Härnösands kommun
HÄRNÖSANDS KOMMUN Geo och miljö för 7 delområden Härnösands kommun FÖRHANDSKOPIA Sundsvall 2012-12-21 8. Lövudden 8.1 Allmän områdesbeskrivning, tidigare bebyggelse Det undersökta området är beläget längs
Läs merMetaller i vallgravsfisk 2013. Miljöförvaltningen R 2014:8. ISBN nr: 1401-2448
ISBN nr: 1401-2448 R 2014:8 Foto: Sofia Pallander Metaller i vallgravsfisk 2013 Miljöförvaltningen Box 7012, 402 31 Göteborg Tel vx: 031-365 00 00 Epost: miljoforvaltningen@miljo.goteborg.se www.goteborg.se
Läs merFörslag om nya föreskrifter om berikning av vissa livsmedel
REMISS 1 (7) Området för strategisk utveckling och stöd Juridiska avdelningen Förslag om nya föreskrifter om berikning av vissa livsmedel 1. Bakgrund Livsmedelsverket har tidigare remitterat ett förslag
Läs merKvalitetsdeklaration för delprogrammet Pesticider i nederbörd
1(7) Kvalitetsdeklaration för delprogrammet Pesticider i nederbörd 1. Beskrivning av delprogrammet, förutsättningar m.m. 1.1 Kort beskrivning av delprogrammet Miljöövervakningen i Sverige är indelad i
Läs merSkydda Er mark mot slamspridning!
2011-03-30 Upprop till ägare av svensk åkermark Skydda Er mark mot slamspridning! Inom 40 år måste vi fördubbla livsmedelsproduktionen i världen för att klara behovet av mat till den växande befolkningen.
Läs merTORSTÄVA 9:43, KARLSKRONA KOMMUN Avgränsning av deponi. 2016-02-26 Upprättad av: Anna Nilsson Granskad av: Magnus Runesson
TORSTÄVA 9:43, KARLSKRONA KOMMUN PM 2016-02-26 Upprättad av: Anna Nilsson Granskad av: Magnus Runesson KUND Bysnickaren FV AB KONSULT WSP Environmental Box 34 371 21 Karlskrona Tel: +46 10 7225000 WSP
Läs merKunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma
Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma Kristianstad 2015-02-23 Innehållsförteckning Kunskapsstöd Inledning 3 Definition 3 Förekomst 3 Orsak 3 Risker 4 Aktuell forskning 4 Behandling
Läs merÅtervinning av avfall i anläggningsarbeten. Handbok 2010:1. Miljösamverkan Västra Götaland Miljösamverkan Värmland
Återvinning av avfall i anläggningsarbeten Handbok 2010:1 Miljösamverkan Västra Götaland Miljösamverkan Värmland Carl Mikael Strauss Miljörättsavdelningen, Naturvårdsverket 2010-03-25 Naturvårdsverket
Läs merMetaller i fällningskemikalien järnsulfat
1(10) Metaller i fällningskemikalien järnsulfat Gryaab rapport 2012:15 Jan Mattsson, Fredrik Davidsson och Anette Johansson 2(10) Gryaab AB medverkar till en hållbar samhällsutveckling genom att införa
Läs merRiskanalys för industri i Rengsjö Centrum
Bollnäs Kommun Riskanalys för industri i Rengsjö Centrum Stockholm 2013-05-30 Riskanalys för industri i Rengsjö Centrum Bollnäs Kommun Fel! Hittar inte referenskälla. Datum 2012-11-0617 2013-05-30 Uppdragsnummer
Läs merCentrala Barnhälsovården Skaraborg Primärvården, 2013-01-23
Centrala Barnhälsovården Skaraborg Primärvården, 2013-01-23 Fortsatta problem med vissa tungmetaller och mineraler i barnmat Allmän information till föräldrar Viss barnmat innehåller tungmetallerna arsenik,
Läs merKLAGANDE Vegaholm Bil & Maskin AB, Box 167, 341 25 Ljungby Ställföreträdare: BO, samma adress MOTPART Länsstyrelsen i Kronobergs län, 351 86 Växjö
VÄXJÖ TINGSRÄTT Miljödomstolen, rotel ll DOM Mål nr 1 (7) 2006-04-19 M 305-06 Meddelad i Växjö KLAGANDE Vegaholm Bil & Maskin AB, Box 167, 341 25 Ljungby Ställföreträdare: BO, samma adress MOTPART Länsstyrelsen
Läs merVatten, riktad kontroll och provtagning i skolkök 2009
MILJÖFÖRVALTNINGEN Vatten, riktad kontroll och provtagning i skolkök 2009 En rapport från Miljöförvaltningen, Avdelningen för Livsmedelskontroll Frida Kallberg Carolina Svavar Augusti 2009 1 Sammanfattning
Läs merSkånskt lantbruk. En snabb blick in i framtiden till år 2025 KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID
KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Skånskt lantbruk En snabb blick in i framtiden till år 2025 G.A. Johansson, L. Jonasson, H. Rosenqvist, K. Yngwe (red) 2014 Hushållningssällskapet Skåne och Länsstyrelsen i
Läs merKOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA
KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA Gatu- och fastighetskontoret Miljöförvaltningen Stockholm Vatten Användningen av koppar måste minska Koppar är nödvändigt för växter och djur. Alla levande celler behöver koppar
Läs merOkunskap och myter om bröd
Undersökning: Okunskap och myter om bröd Maj 2011 Ingemar Gröön Sakkunnig bröd, kost och hälsa Brödinstitutet AB Box 55680 102 15 Stockholm Tel. 08-762 67 90 info@brodinstitutet.se www.brodinstitutet.se
Läs merPer Ola Darnerud Livsmedelsverket, Uppsala, Sweden (mejladress: per.ola.darnerud@slv.se)
RESULTAT FRÅN RIKSMATEN 2010-11: BIOMONITORERING AV TOXISKA ÄMNEN OCH ASSOCIATIONER MED KOST- OCH LIVSSTILS- FAKTORER I EN SVENSK POPULATIONS- BASERAD UNDERSÖKNING Per Ola Darnerud Livsmedelsverket, Uppsala,
Läs merPolicy Brief Nummer 2010:2
Policy Brief Nummer 2010:2 Nyttan av att bekämpa livsmedelsrelaterade sjukdomar Att blir sjuk i en livsmedelsrelaterad sjukdom medför kostnader för samhället, industrin och individen. När nyttan av en
Läs merMHR13: Metaller i dricksvatten och livsmedel Marika Berglund
MHR13: Metaller i dricksvatten och livsmedel Marika Berglund Docent Institutet för Miljömedicin Karolinska Institutet Metaller Naturligt förekommande i mark, vatten och grödor Återfinns i alla levande
Läs merUndersökning av förorenade områden i Ankarsrum Avseende metall- och tjärföroreningar
Undersökning av förorenade områden i Ankarsrum Avseende metall- och tjärföroreningar Bakgrund Ramböll Sverige AB har på uppdrag av Västerviks kommun utfört en undersökning av föroreningar i marken i villaområdet
Läs merRiktlinje för inköp och upphandling av livsmedel
Diarienr 2013/143-KS nternati Riktlinje för inköp och upphandling av livsmedel Beslutad av Kommunstyrelsen 12 juni 2013 program policy handlingsplan riktlinje program policy handlingsplan riktlinje uttrycker
Läs merKommuners och Livsmedelsverkets rapportering av livsmedelskontrollen 2011
Rapport 30-2011 Kommuners och Livsmedelsverkets rapportering av livsmedels 2011 av Cecilia Svärd och Linda Eskilsson LIVSMEDELS VERKET NATIONAL FOOD AGENCY, Sweden Innehåll Sammanfattning... 2 Bakgrund...
Läs merMöte om livsmedel, växtnäring och avloppsslam i Stockholm den 5/11 2002
Möte om livsmedel, växtnäring och avloppsslam i Stockholm den 5/11 2002 Mötet i Stockholm hade arrangerats av MISTRA-programmen MAT21och Urban Water tillsammans med Naturvårdsverket. Temat var Urban växtnäring
Läs merMiljömedicinskt yttrande: Förorenad mark på Fjugesta 2:212 Lekebergs kommun
Diarienummer: 18RS6505-1 Utfärdad: 2018-09-06 Miljömedicinskt yttrande: Förorenad mark på Fjugesta 2:212 Lekebergs kommun Ann-Christine Mannerling, Yrkes- och miljöhygieniker Carin Pettersson, Kemiingenjör
Läs merImportera färdigförpackade livsmedel
Importera färdigförpackade livsmedel Information till dig som vill importera färdigförpackade livsmedel Starta verksamheten I den här broschyren kan du som vill importera och sälja färdigförpackade livsmedel
Läs mer1. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå
Avdelningen för juridik och inre marknad Henrik Carlborg Direktnr: 08-406 83 70 E-post: henrik.carlborg@swedac.se Konsekvensutredning av ändringsförslag avseende föreskrifter och allmänna råd om ackreditering
Läs merLivsmedelsverkets författningssamling
Livsmedelsverkets författningssamling ISSN 1651-3533 Föreskrifter om ändring i Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2003:2) om material och produkter avsedda att komma i kontakt med livsmedel; (H 23:5)
Läs merOm miljötillståndet i Sveriges sjöar och vattendrag
Sötvatten 2013 Om miljötillståndet i Sveriges sjöar och vattendrag Trendstationer i vattendrag visar hur miljön förändras Sveriges trendvattendrag är vattendrag där bottenfauna, kiselalger, fisk och vattenkemi
Läs merRisk med fisk. Emma Halldin Ankarberg, toxikolog Rådgivningsavdelningen, Livsmedelsverket
Risk med fisk Emma Halldin Ankarberg, toxikolog Rådgivningsavdelningen, Livsmedelsverket - Vad är dioxiner och PCB Agenda - Risker med dioxiner och dioxinlika PCB - Halter i livsmedel - Kostråd och kännedom
Läs merKommuners och Livsmedelsverkets rapportering av livsmedelskontrollen 2010
Rapport 30-2011 Kommuners och Livsmedelsverkets rapportering av livsmedels 2010 av Cecilia Svärd och Linda Eskilsson LIVSMEDELS VERKET NATIONAL FOOD AGENCY, Sweden Innehåll Sammanfattning... 2 Bakgrund...
Läs merProfessionell kontroll för konsumentens och företagens bästa - vilket blir ditt bidrag? Mål och satsningar för livsmedelskontrollen 2015
Professionell kontroll för konsumentens och företagens bästa - vilket blir ditt bidrag? Mål och satsningar för livsmedelskontrollen 2015 Uppdraget livsmedelskontroll Syftet med livsmedelslagstiftningen
Läs merReglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd
Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd Ingrid Wesström, SLU, Institutionen för markvetenskap, Box 7014, 750 07 Uppsala. Med dämningsbrunnar på stamledningarna kan grundvattennivån i
Läs merINNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3
INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3 SAMMANFATTNING 4 Centrala stadsområden 4 Perifera stadsområden 4 Landsbygdsområden 5 Mindre tätorter 5 KÄLLOR 5 DEFINITIONER, FÖRKLARINGAR OCH JÄMFÖRELSER
Läs merBedömning av kompostjord. Riktlinjer för jordtillverkning av kompost. RVF rapport 2006:11 ISSN 1103-4092
Bedömning av kompostjord Riktlinjer för jordtillverkning av kompost RVF rapport 2006:11 ISSN 1103-4092 RVF Utveckling 2006:11 ISSN 1103-4092 RVF Service AB Förord Vid Sveriges kommunägda komposteringsanläggningar
Läs merRedovisning av projekt: Hur påverkar ympning växtnäringsupptagning och avkastning i ekologisk växthusgurka?
Redovisning av projekt: Hur påverkar ympning växtnäringsupptagning och avkastning i ekologisk växthusgurka? Diarienummer: 25-14077/08 Sammanfattning Odlingssäsongen 2009 undersöktes hur ympning påverkar
Läs mer2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar
1 2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar av Sven Gärderud, Carl-Erik Särndal och Ivar Söderlind Sammanfattning I denna rapport använder
Läs merTungmetaller och mineraler i livsmedel för spädbarn och småbarn
Rapport 1-2013 Tungmetaller och mineraler i livsmedel för spädbarn och småbarn Del 3: Risk- och nyttohantering av Rickard Bjerselius, Emma Halldin Ankarberg, Anders Jansson, Ingrid Lindeberg, Jorun Sanner
Läs merGolvskurvatten från bilverkstäder inom Käppalaverkets upptagningsområde
Analysavdelningen Galina Gorodetskaja galina.gorodetskaja@kappala.se Golvskurvatten från bilverkstäder inom Käppalaverkets upptagningsområde - En inventering - Handledare: Christina Vendel 2006-02-20 1
Läs merLivsmedelsverkets förslag om anpassning till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 609/2013
1 (16) REMISS Livsmedelsverkets förslag om anpassning till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 609/2013 1. Bakgrund 2. Upphävande av Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 2000:14) om särskilda
Läs merMätningar av partiklar och bensen i luften i Habo
Mätningar av partiklar och bensen i luften i Habo Malin Persson 2009-01-22 Miljönämnden i Habo och Mullsjö kommuner rapport 1:2009 2 (19) 1. Innehållsförteckning 1. Innehållsförteckning... 2 2. Sammanfattning...
Läs merDenna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdat laboratorium i förväg skriftligt godkänt annat.
RAPPORT utfärdat av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory DGE Mark och Miljö RAPPORT Periodisk mätning 1 vid Hovhultsverket 2013 Uddevalla Kraft AB, Uddevalla 2013-04-12 Rapport
Läs merFaktablad 5 Livsstil och levnadsvanor Hälsa på lika villkor? 2005 Sjuhärad
Faktablad 5 Livsstil och levnadsvanor Hälsa på lika villkor? 2005 I detta faktablad presenteras ett urval av resultaten från folkhälsoenkäten Hälsa På Lika Villkor? Enkäten innehåller ett 70-tal frågor
Läs merRegeringsuppdrag fosfor Effekterna av Naturvårdsverkets förslag. Lund 20 december 2013 Anders Finnson Svenskt Vatten
Regeringsuppdrag fosfor Effekterna av Naturvårdsverkets förslag Lund 20 december 2013 Anders Finnson Svenskt Vatten Förslag till etappmål för hållbar återföring av fosfor och andra växtnäringsämnen Kretsloppen
Läs merRapport till Västerhaninge Båtsällskap
Rapport till Västerhaninge Båtsällskap Efter styrelsebeslut i Västerhaninge båtsällskap ombads Happy Boat att mäta halter av koppar, zink och tenn på båtskroven av 30 stycken av föreningens båtar. Detta
Läs merREDOGÖRELSE 7-29/71. 6. Blyanalys genom röntgenfluorescens med en 88 kev 109 Cd strålkälla och Ge(Li)-detektor
35 (6o) 6. Blyanalys genom röntgenfluorescens med en 88 kev 109 Cd strålkälla och Ge(Li)-detektor Röntgenfluorescens är en analysmetod som vid lämpliga prov är helt ickeförstörande och utan inverkan på
Läs merTillstånd att installera och ta idrift utrustning för rökgaskondensering och kväveoxidbegränsning vid kraftvärmeverket i Djuped, Hudiksvalls kommun
Aktbilaga 11 BESLUT 1(8) Diarienr/Dossnr Miljöprövningsdelegationen Miljövård Maria Nordström Tel 026-171233 maria.nordstrom@x.lst.se Hudik Kraft AB Djupedsverket 824 12 Hudiksvall Tillstånd att installera
Läs mer.hyl. Handlingsplan för en giftfri miljö i Piteå Kommuns förskolor. Piteå Kommun
.hyl Handlingsplan för en giftfri miljö i Piteå Kommuns förskolor Piteå Kommun 1 Varför ska Piteås förskolor vara giftfira? Utbildningsförvaltningen har av fullmäktige fått i uppdrag att ta fram en åtgärdsplan
Läs merLägre priser på världsmarknaden framöver
På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2014-07-11 Lägre priser på världsmarknaden framöver Priserna på världsmarknaden ser ut att utvecklas ganska svagt de kommande tio åren. Om man räknar bort
Läs merÄlgkött - analys av näringsämnen
Rapport 18-2008 Älgkött - analys av näringsämnen av Marianne Arnemo, Irene Mattisson, Anders Staffas och Hanna Sara Strandler LIVSMEDELS VERKET NATIONAL FOOD ADMINISTRATION, Sweden Produktion: Livsmedelsverket,
Läs merGRÖNSAKSUNDERSÖKNING. Bly i sallat och grönkål. Landskrona 2007
LANDSKRONA KOMMUN GRÖNSAKSUNDERSÖKNING Bly i sallat och grönkål Landskrona 2007 Emilie Jönsson Miljöinspektör Miljöförvaltningen Rapport 2008:3 261 80 Landskrona rapport Grönsaksund 2007-12-27.doc/m.overv
Läs merRAPPORT FRÅN TILLSYN ÖVER BILTVÄTTSAN- LÄGGNINGAR, HÖSTEN 2010
SHMF101 v 1.0 2007-03-19, Dokument1 MILJÖFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE Christer Edvardsson Chef företagsenheten Telefon 08-508 28 977 christer.edvardsson@stockholm.se Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden
Läs merNervsystemet hos diande råttungar påverkas av kadmium
Nervsystemet hos diande råttungar påverkas av kadmium Kadmium hotar på bred front vår och våra barns och barnbarns hälsa. Det är främst njurfunktionen som riskerar att sättas ned om intaget av kadmium
Läs mer