För en enklare förvaltning till nytta för medborgare och företag. Lena Jönsson

Transkript

1 För en enklare förvaltning till nytta för medborgare och företag Lena Jönsson

2 Vervas två arbetsområden E-förvaltning för ökad effektivitet Mål - En förvaltning som inger förtroende och tillit En kompetent förvaltning Mål - Förvaltningen tillämpar en effektiv informationshantering och samordning av sina tjänster.

3 Det här gör vi på Verva för en E-förvaltning för ökad effektivitet arbetar med it-strategiska frågor, t ex gemensamma standarder för enhetliga begrepp och format för att förenkla utbytet av registerinformation effektiv och säker informationshantering möjliggör säker elektronisk kommunikation inom förvaltningen upphandlar it-produkter och -tjänster för offentliga sektorn ger ut föreskrifter och vägledningar för en bättre och effektivare e-förvaltning driver nätverk och samverkansgrupper och erfarenhetsutbyte

4 Utveckling av effektiv informationshantering Mål: Alla myndigheter använder sig av effektiv elektronisk informationshantering med enhetliga begrepp och format Ramverk och arkitektur för en samverkande förvaltning Utbyte av registerinformation; förenkla den offentliga förvaltningens ingång till viss information Rättsinformationsprojektet

5 Varför ett rättsinformationssystem? Visionen om ett över tid modernt hållbart och transparant system. Transparens genom att ändringar över tid ska vara spårbara och kontext mellan dokument tydlig. Tillgängligt och demokratiskt. Möjliggöra enhetlig sökning inom rättsinformationsdomänen. Ge möjlighet till information enligt PSI-direktivet som stödjer tjänsteutveckling.

6 Hur fungerar det idag Myndigheternas information finns på respektive myndighets webbplats. Lagrummet fungerar som samlande portal. Det kräver att användaren vet vart han ska vända sig. Ändringsinformation syns inte när man ser grundföreskriften. Informationen är inte enhetligt uppmärkt vilket gör att sökbarheten är begränsad. Ej märkt information försvårar strukturerad sökning. Myndigheterna använder olika modeller för märkning i den mån det görs. Sökfunktionerna är olika utformade. Maskinbearbetning av information omöjlig pga struktur och format. Exempel på detta kan vara applikationer för personer med funktionshinder.

7 Vilka problem löser ett rättsinformationssystem? Hitta rätt och hitta all information då sökning sker i alla källor samtidigt Enhetlig sökning och resultat borgar för rättsäkerhet och demokrati Uppmärkt och enhetligt format ökar tillgänglighet för tex synsvaga Uppfylla kraven i PSI-direktivet Möjliggör för marknadsaktörerna att skapa fler och bättre tjänster Varje myndighet kan på sin webb länka till sina dokument från rättsinformationssystemet eller lägga upp en egen kopia på sin webb Hitta alla dokument som står i relation med varandra, tex.: förarbete -> Lag -> Vägledande avgöranden Dokument angivna i rättsinformationsförordningen (1999:175) finns säkert lagrade även efter det att myndigheten upphör

8 Vad gör Rättsinformationsprojektet 2007 Tar fram en prototyp för att visualisera och kommunicera möjligheter och konsekvenser med uppmärkta dokument Bedriver försöksverksamhet under 2007 med 7 myndigheter Kommunicerar Rättsinformationsprojektet till 100 myndigheter Etablerar en modell som innebär enhetlig märkning vilket möjliggör enhetligt uttag av information Samråd och dialoger med berörda aktörer (marknad, beställare, rättsinformationsproducenter, användare) Planerar för genomförande 2008

9 Vad kommer ett rättsinformationssystem att kräva av svenska myndigheter? Märkning måste ske strukturerat efter en modell som gäller alla myndigheter Publicering måste ske strukturerat efter en gemensam rutin En modell måste underhållas över tiden tillsammans med olika användargrupper

10 Skillnaden att söka i märkta och omärkta dokument Grund- och ändringsföreskrifters inbördes ordning synliggörs. Alla dokument är märkta med sina relationer, vilket tex innebär att man kan se förarbeten till en SFS samt eventuella vägledande avgöranden Att en myndighet byter namn, upphör eller tar över en verksamhet påverkar inte användarens sökning. Du kan få träff på sökord eller ord inne i ett dokument. Fritextsökning, eller uppmärkning av vissa sökord är möjlig

11 Vilka dokument ska märkas? Svensk författningssamling som den kungörs. Referensregister över författningar i Svensk författningssamling. Grundförfattningarna i Svensk författningssamling i deras lydelse med införda ändringar. (Konsoliderad form). Gällande förordningar som kungörs i andra författningssamlingar än Svensk författningssamling. Referensregister över de statliga kommittéerna med uppgift om regeringsbeslut, ledamöter och arbetsplaner. Kommittédirektiv. Förordningsmotiv. Utredningsbetänkanden som publiceras i Statens offentliga utredningar (SOU) och i departementsserien (Ds). Regeringens propositioner. Uppgifter om vägledande avgöranden. Vägledande avgöranden i förvaltningsärenden från centrala statliga myndigheter. Överenskommelser som skall publiceras i Sveriges internationella överenskommelser...samt andra dokument efter överenskommelse, tex Riksdag och Kommuner.

12 Försöksverksamheten 7 myndigheter kommer att vara med Domstolsverket Skatteverket Regeringskansliet Riksarkivet Sjöfartsverket Kemikalieinspektionen Gamla och nya dokument kommer att märkas upp och lagras, PDF kommer hanteras men ger sämre uppmärkning. Även de dokument som endast finns i textformat i konsoliderad form kommer att märkas. Begränsade insatser kommer att göras för att utveckla tekniska lösningar såsom märkningsverktyg, lagringssystem och tjänster Fokus kommer att ligga på att granska märkningsstandarden och teknikvalet

13 Vad händer sen 2007 avslutas med en summering av försöksverksamheten och plan inför påbörjas genomförandet av Rättsinformationssystemet.

14 Ett framtidsscenario, miljöbrottsutredning Rättsinformationssystemet

15 ETT FRAMTIDSSCENARIO, KENNELKLUBBEN Kennelklubben Sakkunskap Erfarenhet Planer Regler Rättsinformationssystemet Konsumentverket Djurskyddsmyndigheten Jordbruksverket Vallentuna kommun Svens Författningssamling..