GRANSKNINGSRAPPORT. Stadens arbete med uppdrag som berör hemlöshet. Projektledare: Olof Hammar. Beslut i revisorskollegiet

Transkript

1 GRANSKNINGSRAPPORT Stadens arbete med uppdrag som berör hemlöshet Projektledare: Olof Hammar Beslut i revisorskollegiet RAPP140122hemlöshet Postadress: Stadshuset, Malmö Besöksadress: August Palms plats 1 Telefon (exp): Hemsida: malmostadsrevision@malmo.se

2 1 SAMMANFATTNING INLEDNING/BAKGRUND SYFTE, REVISIONSFRÅGA OCH AVGRÄNSNING Syfte Revisionsfrågor Avgränsning REVISIONSKRITERIER GRANSKNINGSANSVARIGA METOD DEFINITION AV HEMLÖSHET HUR OMFATTANDET ÄR KOSTNADERNA? s kommentarer STATISTISKA UPPGIFTER s kommentarer MALMÖS BEFOLKNING OCH BOSTÄDER s kommentarer ANSVAR INSATSER Sociala resursförvaltningen s kommentarer Fastighetskontoret s kommentarer Stadsområdesnämnderna s kommentarer FÖRVALTNINGSÖVERGRIPANDE SAMARBETE s kommentarer SOCIAL INVESTERINGSFOND s kommentarer SLUTSATS KÄLLOR RAPP140122hemlöshet 2 (22)

3 1 Sammanfattning har granskat ansvariga nämnders arbete med hemlösheten och hur samordningen mellan olika nämnder sker. När man diskuterar hemlösheten är det viktigt att ha i åtanke att det är den strukturellt betingade hemlösheten som ökat under senare år medan den socialt betingade hemlösheten minskat. Den nyligen presenterade hemlöshetsstatistiken för 2013 visar att av Malmös 973 hemlösa personer hade 435 ingen känd individuell problematik och 131 problematik som inte var av social karaktär. Hemlösheten är således till största delen orsakad av bristen på bostäder i Malmö. Det finns enligt nuvarande prognoser inget som tyder på att bristen på bostäder kommer minska inom överskådlig tid och därmed kommer sannolikt även den strukturellt betingade hemlösheten att bestå eller till och med öka. När det gäller den socialt betingade hemlösheten visar revisionskontorets granskning att staden bedrivit och bedriver ett omfattande arbete som gett resultat. Stadens mål om att den socialt betingade hemlösheten ska minska kan därför sägas vara uppfyllt. I budgetskrivelsen för 2014 skriver man också att hemlösheten numera först och främst är ett bostadsproblem. Däremot är kommunfullmäktiges bostadspolitiska mål för (senast antagna av KF ) inte uppfyllda. I ett av de tio målen anges det att alla malmöbor ska kunna erbjudas en bostad som motsvarar deras behov och efterfrågan genom en god tillgång till ett varierat utbud av bostäder. Kostnaderna för hemlösheten har ökat varje år under den senaste 10-årsperioden finns budgeterat 95 mkr när det gäller boende för hemlösa men prognosen per DR-3 visar att kostnaderna förväntas bli 177 mkr. Med tanke på att kostnaderna 2012 uppgick till 173 mkr förefaller den budgeterade kostnaden 2013 som orealistisk. Skillnaden mellan budgeterade och redovisade kostnader för hemlösheten har blivit allt större sedan Anledningen är att boendekostnaderna under den senaste 10 årsperioden ökat kraftigt utan att budgeten räknats upp i motsvarande grad. Stadsdelarnas/stadsområdenas tilldelade resurser sker via resursfördelningsmodellen och där har endast en normal indexuppräkning skett. Senast verksamheten tilldelades extra resurser för de ökande kostnaderna var i budget 2005 när 14,4 mkr tillfördes stadsdelsfullmäktiges resursfördelningsbudgetar, och i det utredningsförslaget framgick att ett av målen var att stadsdelarna skulle få ekonomiska resurser för hemlösheten som motsvarade de förväntade kostnaderna. Det var också då det beslutades att endast 25 procent av de ekonomiska underskotten för hemlösheten skulle belasta stadsdelsfullmäktige nästkommande verksamhetsår. Det har därefter inte skett några justeringar i resurstilldelningen. De redovisade kostnaderna har ökat betydligt mer varje år än de tilldelade ekonomiska resurserna och när stadsdelsfullmäktige kommenterat sina ekonomiska avvikelser i boksluten har kostnaderna för hemlösheten alltid haft en framträdande roll. ser det som en brist att det inte skett någon justering av resurstilldelningen avseende boendekostnaderna för hemlösa. Så länge det inte tilldelas resurser anpassade till nuvarande kostnader kommer stadsområdena uppvisa negativa ekonomiska utfall. RAPP140122hemlöshet 3 (22)

4 Vid revisionskontorets granskning 2009 framkom att redovisningen av kostnader för hemlösheten i Malmö var otydlig och att en arbetsgrupp kommit fram till stadsdelarna räknade på olika sätt. Stadskontorets förtydligade därefter hur kostnaderna skulle redovisas och idag beräknas kostnaderna på samma sätt av stadsområdena enligt stadskontoret. Någon direkt kontroll av att uppgifterna som lämnas stämmer sker dock inte. I samband med att verksamhetsmåtten redovisas i tertial och årsbokslut gör stadkontoret en rimlighetsbedömning av de uppgifter som lämnas. I de fall statistiken ser onormal ut kontaktas ansvariga. Beräkningarna som ligger till grund för verksamhetsmåtten kontrolleras däremot inte. Stadskontoret presenterade i september en rapport kring hur man ska kunna minska kostnaderna för hemlösheten. Där presenteras hemlöshetsproblematiken på ett heltäckande sätt och det redovisas en mängd åtgärder som både skulle kunna förbättra arbetet mot hemlöshet och också minska kostnaderna. Stadskontoret har presenterat en mängd förslag på insatser för att minska kostnaderna på lång och kort sikt och där ingår flera åtgärder för att styra boendet för hemlösa till de billigare alternativen. Kartläggning av hemlösheten sker manuellt en gång om året och så har det varit ända sedan man började räkna antalet hemlösa Några förändringar/förbättringar har inte skett. Vid intervjun med ett av stadsområdena framfördes också att IT-stödet var otillräckligt. kan konstatera att det inte redovisas hur mycket resurser som avsätts för den årliga kartläggningen av hemlösheten. Vid intervju med stadskontoret framkom att arbete pågår med att förbättra hemlöshetsstatistiken. Målet är att det via Procapita löpande ska gå att få fram uppgifter om hur många socialt respektive strukturellt hemlösa det finns i kommunen. s uppfattning är att det vore en fördel om det redovisades hur många hemlösa det finns tillsammans med den redovisning av boendekostnaderna som redovisas i verksamhetsmåtten i samband med tertial och årsbokslut. Övriga verksamhetsmått, t ex ekonomisk hjälp och externa och interna placeringar av vuxna och barn redovisar både statistik om antal klienter och kostnaderna, medan verksamhetsmåtten gällande hemlösheten idag bara innehåller uppgifter kring boendekostnader men inte uppgifter om hur många Malmöbor som är hemlösa. Varken stadsområde Öster eller Innerstaden tror att hemlöshetssituationen kommer förbättras så länge bostadssituationen ser ut som den gör i Malmö. Stadsområde Öster uttryckte oro för att situationen i stadsdelen kan komma att förvärras framöver på grund av hög inflyttning och hög belastning på avdelningen för individ och familjeomsorg. Organisationsförändringen har inneburit större individ och familjeomsorgsavdelningar och i både öster och innerstadens fall att en tidigare större avdelning slagits ihop med en mindre avdelning. Vid intervjuerna uppgavs att organisationsförändringen fungerat och även fått positiva konsekvenser. Exempelvis hade individ och familjeomsorgen i Västra Innerstaden tidigare inte tillgång till några egna boenden men har RAPP140122hemlöshet 4 (22)

5 efter sammanslagningen med Södra Innerstaden getts bättre möjligheter att utnyttja de boendealternativ som tidigare drevs där men nu efter sammanslagningen drivs gemensamt. En annan förändring är att samtliga stadsområden har en särskild mottagningsenhet dit personer som behöver hjälp vänder sig vid första kontakten med socialtjänsten. Flera stadsdelar saknade en sådan enhet. I den årliga lägesrapporten från stadsbyggnadskontoret om uppföljning och analys av bostadsförsörjningen finns numera ett särskilt avsnitt om hemlösheten och dess koppling till bostadsbristen. Så var inte fallet när stadsrevisionen senast granskade hemlösheten I samband med intervjuerna med stadsområdena framkom att en stor del av de lägenhetskontrakt, stadsområde Innerstaden uppgav ca 1/3 av deras ca 300 kontrakt, översteg högsta godtagbara hyresnivå för malmöbor som uppbär ekonomiskt bistånd. Samtidigt är det ett betydligt billigare boendealternativ än dygnsboende eller hotell så det blir betydligt billigare att acceptera ett hyreskontrakt med hög månadshyra jämfört med att placera fler på dygnsboende eller hotell. s uppfattning är att samarbetet över förvaltningsgränserna utökats/blivit bättre sedan hemlösheten senast granskades Samarbetet mellan stadskontoret och stadsbyggnadskontoret är ett exempel på samarbete som var obefintligt Kritiken mot sociala resursförvaltningen som fanns bland stadsdelarna 2009 finns inte längre. Stadskontoret har också vid våra intervjuer framfört att man tycker samarbetet över förvaltningsgränserna fungerar mycket bättre idag än tidigare. Slutligen noteras att enbart boendekostnaderna för hemlösa sedan 2004 uppgått till nästan 1,2 miljarder kronor. Någon samlad utvärdering (extern eller intern) av om dessa satsningar skett på ett effektivt sätt har inte gjorts. 2 Inledning/bakgrund Boendekostnaderna för hemlöshet uppgick 2012 till 173 mkr och 2011 till 153 mkr. En kraftig ökning har skett av nettokostnaderna varje år. Mellan 2006 och 2012 har den procentuella ökningen legat mellan 10,4-18,8 procent årligen. Under senare år har en vanlig förklaring till ekonomiska underskott hos stadsdelarna varit att kostnaderna för hemlöshet har varit högre än budgeterat. Antalet hemlösa har varit relativt stabilt under de senaste åren. Hemlösheten är dels socialt betingad (t ex missbruk och psykiska problem) och dels strukturellt betingad (bostadsbrist, ekonomiska problem). RAPP140122hemlöshet 5 (22)

6 3 Syfte, revisionsfråga och avgränsning 3.1 Syfte Att granska dels ansvariga nämnders arbete med hemlösheten och dels hur samordningen mellan olika nämnder sker. 3.2 Revisionsfrågor 1. Vilken påverkan får organisationsförändringen i Malmö stad på hemlöshetsarbetet? 2. Vilket samarbete sker mellan nämnderna? (Kommunstyrelsen, stadsområdesnämnder, sociala resursnämnden, stadsbyggnadsnämnd, tekniska nämnden, Boplats syd) 3. Hur fungerar samordningen när det gäller utbyggnad av nya boendeformer? 4. Hur fungerar kontakterna med fastighetsägarna, uthyrningen och tillsynen av andrahandslägenheter? 5. Hur fungerar redovisningen av kostnader för hemlösheten? Tidigare kartläggningar har bl a visat att stadsdelarna räknar olika. 6. Varför redovisas statistik över antal hemlösa bara en gång per år och varför görs räkningen manuellt? 7. Hur ser prognoserna ut vad gäller antalet hemlösa, kostnader och bostadsförsörjning under kommande år? 3.3 Avgränsning Ett flertal nämnder är involverade i arbetet med hemlöshet. Kommunstyrelsen, stadsdelsfullmäktige/stadsområdesnämnder, tekniska nämnden, sociala resursnämnden och stadsbyggnadsnämnden. Det ansvar som åvilade stadsdelsfullmäktige lades från och med den över på de fem nya stadsområdesnämnderna. Granskningen vad gäller stadsområdenas hemlöshetsarbete koncentreras till stadsområde Innerstaden och Öster. Fastighetskontorets lägenhetsenhet kommer särskilt att granskas under Därför sker ingen djupare granskning av enhetens arbete i denna granskning. 4 Revisionskriterier Med revisionskriterier avses de bedömningsgrunder som bildar underlag för revisionens analyser, slutsatser och bedömningar. Revisionskriterier kan ofta hämtas från lagar och förarbeten, föreskrifter eller interna regelverk, policyer och fullmäktigebeslut. I denna granskning har revisionskriterierna varit: Kommunfullmäktiges mål om att den socialt betingade hemlösheten ska minska RAPP140122hemlöshet 6 (22)

7 Bostadsförsörjningsprogram (stadsbyggnadsnämnden) 5 Granskningsansvariga Styrgruppen ur revisorskollegiet: Styrgrupp Stadsområden: Berit Söderholm, Claes Carlsson, Bertil Ekelund, Göran Hellberg, Andreas Holmgren, Gösta Larsson och Tomas Nordin. Projektledare från revisionskontoret: Olof Hammar, certifierad kommunal revisor. Kvalitetsgranskare: George Smidlund, revisionsdirektör och certifierad kommunal revisor. Sakkunnig revisor har prövat sitt oberoende med mera i enlighet med SKYREV:s rekommendation och inte funnit något hinder mot att utföra granskningen. 6 Metod Granskningen har genomförts dels genom granskning av relevanta dokument såsom bostadsförsörjningsprogram, mål och måluppföljningsdokument, verksamhetsmått samt dokumentation kring den årliga hemlöshetskartläggningen och dels genom intervjuer med nyckelpersoner på stadskontoret och stadsområdena. 7 Definition av hemlöshet Socialstyrelsens definition av hemlöshet togs fram i samband med den första nationella kartläggningen av hemlöshet Socialstyrelsen har därefter ändrat definitionen något vid varje mättillfälle. Den definition som Malmö stad använder är den definition som socialstyrelsen tog fram Socialstyrelsens definition av hemlös lyder Person som saknar egen eller förhyrd bostad och som inte bor i något stadigvarande inneboendeförhållande eller andrahandsboende samt är hänvisad till tillfälliga boendealternativ eller är uteliggare. Personer som är inskriven på kriminalvårdsanstalt eller institution inom socialtjänst, SiS eller landsting räknas om han/hon planeras skrivas ut inom tre månader efter mätperioden men ännu inte har någon bostad ordnad. Som hemlös räknas också person som tillfälligt bor hos kompisar eller bekanta om han/hon på grund av bostadslöshet varit i kontakt med den uppgiftslämnande myndigheten/organisationen under mätperioden. Det centrala är alltså att en hemlös löst bostadsfrågan på mycket kort sikt eller inte alls. Det rör sig om en situation där man inte kan ha sina tillhörigheter på en bestämd plats och har svårt att knyta några stadigvarande sociala relationer. I definitionen innefattas personer som RAPP140122hemlöshet 7 (22)

8 Vistas på institution och inte har något boende vid utskrivning. Med institution menas behandlingshem, sjukvård och kollektivboende i frivilligorganisationers regi eller motsvarande. Bor på dygnsboende/dygnshärbärge som drivs av Malmö stad eller på entreprenad. Bor på hotell eller hotelliknande boende anvisat av socialtjänsten. Finns inom kriminalvård eller på häkte och inte har något boende vid utskrivning. För en ambulerande tillvaro och pendlar mellan olika kortvariga boendeformer t ex mellan hotell, uteliggande, kompisboende, boende på stadsmissionen osv. Är uteliggare. Uppgift om aktuell vistelse saknas. Bor i stadsområdenas egna akutboenden som t ex kriscentrum eller liknande. 8 Hur omfattandet är kostnaderna? I tabellen nedan redovisas boendekostnaderna för hemlösa från 2004 och framåt. År Kostnad (Mkr) (prognos dr3) Källa: Malmö stads årsredovisning RAPP140122hemlöshet 8 (22)

9 (Kronor) Mkr Malmö stad Diagrammet nedan visar hemlöshetsbudgeten i förhållande till utfall i Malmö under åren Hemlöshetskostnader Malmö Budget Utfall Kostnaderna för olika boendealternativ skiljer sig kraftigt åt som framgår följande diagram Genomsnittskostnad i kronor per person och helår för olika boendealternativ Lägenhet Hotell Dygnsboende Stadskontoret skriver följande i rapporten Hur kostnaderna för hemlösheten ska sänkas med hjälp av aktörer på bostadsmarknaden och socialtjänsten. RAPP140122hemlöshet 9 (22)

10 Under perioden 2005 till 2012 ökade individ- och familjeomsorgens årliga kostnader för boendealternativ till hemlösa från 70 mkr till 173 mkr, en ökning med nästan 150 %. Samtidigt ökade antalet boendedygn per år från ca till ca , en ökning på nästan 85 %. Orsakerna är ett allt större behov från malmöbor att få socialtjänstens hjälp för att lösa sitt boende i kombination med en tilltagande brist avseende hyreslägenheter. De huvudalternativ som kostnaderna fördelar sig på är lägenheter, dygnsboende (inklusive natthärbärge) samt hotell och hotelliknande boende (inklusive vandrarhem, camping mm.) Över tid har den största kostnadsandelen utgjorts av dygnsboende, medan lägenheter är det boendealternativ som använts mest. Proportionerna mellan de olika alternativen under tidsperioden, både avseende användning och kostnader, är i huvudsak konstanta. Under de senaste tre åren kan dock en tendens till ökad användning av hotell och hotelliknande boende skönjas och med det ökade kostnader. Det som är viktigt att söka i samband med en minskad kostnad för hemlösheten är boendealternativ som ger en ökad kvalitet och bättre möjligheter för förändringsarbete mot ett självständigt boende för den hemlöse samt möjligheter till ett ökat strukturerat boendestöd och en ökad kvalitetskontroll för Malmö stad. Den mest uppenbara inriktningen för att möta samtliga kriterier ovan är att ta bort eller åtminstone radikalt minska användandet av hotell. Som synes av tabellen går det exempelvis 10 årsinsatser via lägenhet på en insats via hotell. Då ger dessutom lägenhetsalternativet kvalitet i form av god standard, tillsyn/boendestöd och möjlighet att gå vidare till eget kontrakt på lägenheten. Hotell erbjuder i princip bara tak över huvudet. Det kan också finnas möjligheter att sänka kostnaderna med bibehållen eller förbättrad kvalitet i att gå från mera kostnadskrävande upphandlade dygnsboenden till kommunalt drivna dygnsboenden eller kommunala andrahandslägenheter. Arbetet med Bostad först visar att det i vanliga integrerade lägenheter med ökade personella resurser och genomtänkt metodik går att arbeta framgångsrikt med de personer vars hemlöshet förklaras av en svår social problematik. Kostnaderna för kommunen blir betydligt lägre per dygn jämfört med dygnsboende. 8.1 s kommentarer Som framgår har kostnaderna för hemlösheten ökat varje år under den senaste 10- årsperioden finns budgeterat 95 mkr när det gäller boende för hemlösa men prognosen per DR-3 visar att kostnaderna förväntas bli 177 mkr. Med tanke på att kostnaderna 2012 uppgick till 173 mkr förefaller den budgeterade kostnaden 2013 som orealistisk. Skillnaden mellan budgeterade och redovisade kostnader för hemlösheten har blivit allt större. Anledningen är att boendekostnaderna under den senaste 10- årsperioden ökat kraftigt utan att budgeten räknats upp i motsvarande grad. Stadsdelarnas/stadsområdenas tilldelade resurser sker via resursfördelningsmodellen och där har endast en normal indexuppräkning skett. Senast verksamheten tilldelades extra resurser RAPP140122hemlöshet 10 (22)

11 för de ökande kostnaderna var i budget 2005 när 14,4 mkr tillfördes stadsdelsfullmäktiges resursfördelningsbudgetar, och i det utredningsförslaget framgick att ett av målen var att stadsdelarna skulle få ekonomiska resurser för hemlösheten som motsvarade de förväntade kostnaderna. Det var också då det beslutades att endast 25 procent av de ekonomiska underskotten för hemlösheten skulle belasta stadsdelsfullmäktige nästkommande verksamhetsår. Det har därefter inte skett några justeringar i resurstilldelningen. De redovisade kostnaderna har ökat betydligt mer varje år än de tilldelade ekonomiska resurserna och när stadsdelsfullmäktige kommenterat sina ekonomiska avvikelser i boksluten har kostnaderna för hemlösheten alltid haft en framträdande roll. ser det som en brist att det inte skett någon justering av resurstilldelningen avseende boendekostnaderna för hemlösa. Så länge det inte tilldelas resurser anpassade till nuvarande kostnader kommer stadsområdena uppvisa negativa ekonomiska utfall. Stadskontoret presenterade i september i rapporten Hur kostnaderna för hemlösheten ska sänkas med hjälp av aktörer på bostadsmarknaden och socialtjänsten en mängd insatser för att minska kostnaderna på lång och kort sikt och där ingår flera åtgärder för att styra boendet för hemlösa till de billigare alternativen. Vid revisionskontorets granskning 2009 framkom att redovisningen av kostnader för hemlösheten i Malmö var otydlig och att en arbetsgrupp kommit fram till stadsdelarna räknade på olika sätt. Stadskontorets förtydligade därefter hur kostnaderna skulle redovisas och idag beräknas kostnaderna på samma sätt av stadsområdena enligt stadskontoret. Någon direkt kontroll av att uppgifterna som lämnas stämmer sker dock inte. I samband med att verksamhetsmåtten redovisas i tertial och årsbokslut gör stadkontoret en rimlighetsbedömning av de uppgifter som lämnas. I de fall statistiken ser onormal ut kontaktas ansvariga. Beräkningarna som ligger till grund för verksamhetsmåtten kontrolleras däremot inte. 9 Statistiska uppgifter Statistik från de årliga manuella beräkningarna av antal hemlösa i Malmö stad redovisas nedan. Statistiken tas fram per den 1 oktober varje år. Antal hemlösa per stadsdel Stadsdel/område Centrum S Innerstaden V Innerstaden Limhamn-B Hyllie Fosie Oxie Rosengård Husie RAPP140122hemlöshet 11 (22)

12 Kirseberg Norr 217 Öster 271 Söder 170 Väster 84 Innerstaden 231 Malmö totalt Källa: stadskontoret Som framgår av tabellen var antalet hemlösa som flest 2011 och har därefter minskat något. Från och med övertog stadsområdena ansvaret för den del av hemlösheten som tidigare åvilat de 10 stadsdelarna. 9.1 s kommentarer Räkning av antal hemlösa sker till stor del manuellt och en gång per år. skrev följande i granskningsrapporten Samtliga stadsdelar har framfört att det borde vara enklare att få fram uppgifter som ligger till grund för hemlöshetsstatistiken. Framförallt anses det IT-stöd som finns otidsenligt och bristfälligt. Det bör utredas om det går att utveckla rutiner och IT-stöd och om det är tillräckligt att uppgifter om antal hemlösa endast redovisas en gång per år. Beräkning sker på samma sätt idag som 2009 och några förändringar/förbättringar har inte skett. Vid intervjun med ett av stadsområdena framfördes också, precis som 2009, att IT-stödet var otillräckligt. har frågat hur mycket resurser som avsätts för den manuella hemlöshetsräkningen varje år men det har inte gått att få fram några sådana uppgifter. Vid intervju med stadskontoret framkom att arbete pågår med att förbättra hemlöshetsstatistiken. Målet är att det via Procapita löpande ska gå att få fram uppgifter om hur många socialt respektive strukturellt hemlösa det finns i kommunen. Anledningen till att det tar tid är att regelverket kring registrering av den här typen av uppgifter är komplicerat samt att det måste säkras att registrering sker på ett korrekt sätt med så många handläggare inblandade. s uppfattning är att det vore en fördel om det redovisades hur många hemlösa det finns tillsammans med den redovisning av boendekostnaderna som redovisas i verksamhetsmåtten i samband med tertial och årsbokslut. Övriga verksamhetsmått, t ex ekonomisk hjälp och externa och interna placeringar av vuxna och barn redovisar både statistik om antal klienter och kostnaderna, medan verksamhetsmåtten gällande hemlösheten idag bara innehåller uppgifter kring boendekostnader men inte uppgifter om hur många Malmöbor som är hemlösa. RAPP140122hemlöshet 12 (22)

13 10 Malmös befolkning och bostäder Stadskontorets befolkningsprognos visar att Malmös befolkning uppgick till personer den Befolkningen ökade med nästan personer under Prognosen visar att befolkningen väntas ha ökat till personer vid utgången av 2013 och till år Mellan år 2000 och 2012 ökade Malmös befolkning med personer och mellan 2006 och 2012 med Samtidigt har inte ökningen av antalet bostäder motsvarat befolkningsökningen. I januari 2012 fanns det bostäder i Malmö. Mellan 2006 och 2012 färdigställdes totalt nya bostäder (samtidigt som befolkningen ökade med ) och under samma period minskade antalet hyresrätter med lägenheter till Nedan redovisas statistik över utvecklingen av den strukturella respektive social hemlösheten. Av diagrammet framgår tydligt att det är den strukturellt betingade hemlösheten som ökat under senare år medan den socialt betingade hemlösheten minskat. Om man tittar på stadsområdena specifikt blir det allra tydligast i stadsområde öster där ca 200 av totalt 273 hemlösa vid senaste räkningen hade en hemlöshet som var strukturellt betingad. Källa: stadskontoret RAPP140122hemlöshet 13 (22)

14 10.1 s kommentarer När man diskuterar hemlösheten är det viktigt att ha i åtanke att det är den strukturellt betingade hemlösheten som ökat under senare år medan den socialt betingade hemlösheten minskat. Den nyligen presenterade hemlöshetsstatistiken för 2013 visar att av Malmös 973 hemlösa personer hade 435 ingen känd individuell problematik och 131 problematik som inte var av social karaktär. Hemlösheten är således till största delen orsakad av bristen på bostäder i Malmö. Stadens mål om att den socialt betingade hemlösheten ska minska kan därför sägas vara uppfyllt. Däremot är kommunfullmäktiges bostadspolitiska mål för (senast antagna av KF ) inte uppfyllda. I ett av de tio målen anges det att alla malmöbor ska kunna erbjudas en bostad som motsvarar deras behov och efterfrågan genom en god tillgång till ett varierat utbud av bostäder. 11 Ansvar Malmö stad bedriver ett omfattande arbete mot hemlösheten. Arbetet handlar dels om att tillse att hemlösa får ett boende men också om att minska de allt större kostnaderna för hemlösheten. Sociala Resursförvaltningen samordnar och verkställer de kommungemensamma insatserna mot hemlöshet. Man analyserar tillsammans med stadskontoret och stadsområdena behov och behovstäckning, är beställare av kommungemensamma sociala boenden och genomför beslutade upphandlingar av boenden. Förvaltningen ansvarar för tillsynen av dessa boenden. Stadsområdena ansvarar för inventering av behov och beställning av bostäder som behövs för den egna stadsdelen. Stadsområdena ansvarar också för tilldelning av boenden och alla individuella sociala insatser till hemlösa. Tillsynen av andrahandslägenheter åvilar också stadsområdena. Fastighetskontoret ansvarar för att anskaffa lägenheter och andra objekt för socialt boende samt för den hyresjuridiska specialkompetensen, kontrakt och förvaltning av andrahandsboenden. 12 Insatser Sociala resursförvaltningen Enligt sociala resursnämndens delårsrapporter för 2013 har följande insatser skett under året Förvaltningen medverkar i ett nystartat ACT-team (Assertive Community Treatment) riktat till personer med svår psykisk sjukdom varav flera är hemlösa. RAPP140122hemlöshet 14 (22)

15 Förvaltningen startade 2012 insatser mot hemlöshet enligt modellen Bostad först där personer med sammansatt social problematik erbjuds boende i egna lägenheter utspridda i olika bostadsområden i staden. De boende erbjuds kvalificerat stöd, sysselsättning genom Aktivitetshuset, samarbete med JobbMalmö, frivilligorganisationer och bildningsförbund kommer att eftersträvas. Hur framgångsrika dessa insatser blir avgörs av i vilken utsträckning bostadsföretagen bidrar med lägenheter. Under hösten sker uppstart av ett drogfritt genomgångsboende för kvinnor med totalt 8 lägenheter. Förhandlingar pågår med fastighetsägare gällande ett drogfritt genomgångsboende för män och kvinnor med totalt 30 lägenheter med trolig verksamhetsstart december I syfte att minska kostnaderna för akuta boendelösningar för hemlösa barnfamiljer pågår diskussioner med en fastighetsägare som kan erbjuda ett tjugotal lägenheter i varierande storlekar. Akutboendet ersätter då andra mindre bra boendealternativ såsom hotell och vandrarhem. Projektering av fyra nya boenden pågår; Hasselgatan, drogtolerant lägenhetsboende för kvinnor, Knäbäcksgången, drogfritt genomgångsboende för kvinnor, ett drogfritt lägenhetsboende med dels ett stödboende för personer som genomgått behandling samt ett genomgångsboende. Totalt närmare 50 lägenheter beräknas starta upp under 2013/ s kommentarer Vid revisionskontorets granskning 2009 framförde flera stadsdelar kritik mot sociala resursförvaltningen gällande informationen till stadsdelarna. Några stadsdelar framförde att den utbyggnad av olika boendeformer som skett inte motsvarat stadsdelarnas behov. har därför i samband med intervjuerna med stadsområde öster och innerstaden lyft frågan om detta problem kvarstår idag. De kommentarer som framförts under nyligen genomförda intervjuer har genomgående varit positiva och ingen kritik har framförts varken vad gäller informationen, samarbetet eller det utbyggnadsarbete som sociala resursförvaltningen svarar för. RAPP140122hemlöshet 15 (22)

16 12.2 Fastighetskontoret Fastighetskontoret rapporter följande i DR-3 Det totala antalet förvaltade lägenhetsavtal är jämfört med för Den största ökningen står genomgångslägenheterna för. Om man går tillbaka ytterligare i tid så kan konstateras en kraftig ökning av antalet lägenheter som förvaltas av lägenhetsenheten (LE) när verksamheten startade förvaltade man drygt 600 lägenheter och 2009 drygt 900. För att uppfylla målet för 2013 (150 nyanskaffade lägenheter) krävs att fastighetsägarna förser LE med lägenheter där avtalet börjar gälla innan Under perioden till har lägenhetsenheten anskaffat 135 nya övergångslägenheter varav 3 genom markanvisningsavtalen. Målet är uppfyllt till 88 %. Antalet övertag har under perioden inte varit det förväntade. En anledning tros vara Malmö stads omorganisation, som tagit resurser och medfört att övertagen inte prioriterats. Det växande beståndet av genomgångslägenheter är resurskrävande, en genomgångslägenhet kräver mer arbetsinsatser än en övergångslägenhet. Då IoF (Individ- och Familjeomsorgen) inte visat något större intresse för de lägenheter som kan anskaffas via markanvisningsavtalet har detta inte prioriterats. LE har drivit denna fråga och IoF-cheferna har nu beslutat att LE ska teckna avtal avseende dessa lägenheter. Inför 2014 kommer LE att fokusera på denna fråga. Antalet lägenhetskontrakt förmedlade via LE har trots den ökande bostadsbristen ökat. För de andrahandskontrakt som förmedlas via LE ska stadsområdena bedriva en aktiv tillsyn. Det framkom kritik mot tillsynsverksamheten i samband med revisionskontorets granskning 2009 och i stadskontorets rapport från september framkommer att brister i tillsynen fortfarande finns Tillsynspersonalen är utbildad i socialt arbete men stor del av arbetstiden läggs på kontroll av lägenheternas status. Bristande resurser medför att tillsynen inte alltid sker i den omfattning som Malmö stad garanterat fastighetsägarna. En konsekvens av detta är att fastighetsägare förlorar förtroendet och viljan till samarbete då störningar i boendet inte alltid åtgärdas enligt det åtagande Malmö stad gjort. Stadskontoret föreslår i rapporten att det skapas en särskild enhet för tillsyn som även organisatoriskt skiljs från socialtjänsten och att tänkbar placering skulle vara fastighetskontorets lägenhetsenhet. RAPP140122hemlöshet 16 (22)

17 s kommentarer I samband med intervjuerna med stadsområdena framkom att en stor del av de lägenhetskontrakt, stadsområde Innerstaden uppgav ca 1/3 av deras ca 300 kontrakt, översteg högsta godtagbara hyresnivå för malmöbor som uppbär ekonomiskt bistånd. Samtidigt är det ett betydligt billigare boendealternativ än dygnsboende eller hotell så det blir betydligt billigare att acceptera ett hyreskontrakt med hög månadshyra jämfört med att placera fler på dygnsboende eller hotell. delar uppfattningen i stadskontorets rapport om att tillsynsverksamheten av andrahandslägenheterna måste förbättras. Stadsrevisionen kommer under 2014 genomföra en fördjupad granskning av lägenhetsenhetens arbete Stadsområdesnämnderna I DR-3 har stadsområdesnämnderna lämnat aktuella prognoser vad gäller kostnaderna för hemlösheten samt en aktuell lägesrapport. Öster Antalet hemlösa fortsätter att öka. För 2013 (juli-dec) prognostiseras ett underskott om 14,8 Mkr. Antalet akut hemlösa kvinnor och män av både social och strukturell anledning inom stadsområdet fortsätter att öka. Under 2013 uppvisas en ökning av våld i nära relationer som en orsak till hemlösheten. Beslut föreligger att starta ytterligare ett boende i egen regi som lever upp till Socialstyrelsens krav. har genomfört intervjuer med stadsområde öster och innerstaden. Ett stort och resurskrävande problem i framförallt stadsområde öster uppgavs vara den stora inflyttningen till Rosengård. Det uppgavs inte vara ovanligt att personer och ofta familjer med flera barn kom på besök, ofta akut, till individ och familjeomsorgen i behov av bostad. Man uttryckte oro för att den under senare tid ökande invandringen till landet och till Malmö kommer att öka belastningen ytterligare framöver på stadsområdets individ- och familjeomsorg bl a när det gäller behoven av hjälp med att ordna boende och att detta då också riskerar att medföra ytterligare ökade kostnader för hemlösheten. Innerstaden För hemlösheten prognostiseras verksamheten för perioden juli-dec 2013 visa ett underskott på 10,8 mkr. Ett av verksamhetens interna boenden för hemlösa, Gulmåran, måste lämna nuvarande lokaler i maj Den ersättningslokal som planerats för har under hösten visat sig vara omöjligt att använda, på grund av allvarliga brister i bland annat brandskydd. Bristen på lämpliga lokaler för att driva den här typen av boende är stor och alla tänkbara lösningar ses nu över för att lösa situationen för de 19 boende på Gulmåran. Stadsområde Innerstaden har en annorlunda befolkningsstruktur än stadsområde Öster. Man bedriver ett intensivt arbete mot hemlösheten och uppgav sig ha god kontroll av RAPP140122hemlöshet 17 (22)

18 situationen. Stadsområdet har flera egna boenden, och man har via lägenhetsenheten för närvarande ca 320 lägenhetskontrakt. Dessutom utnyttjas kommungemensamma boenden s kommentarer Inget av stadsområdena tror att situationen kommer att förbättras så länge bostadssituationen ser ut som den gör i Malmö. Organisationsförändringen har inneburit större individ och familjeomsorgsavdelningar och i både Öster och Innerstadens fall att en tidigare större avdelning slagits ihop med en mindre avdelning. Vid intervjuerna uppgavs att organisationsförändringen fungerat och även fått positiva konsekvenser. Exempelvis hade individ och familjeomsorgen i Västra Innerstaden tidigare inte tillgång till några egna boenden men har efter sammanslagningen med Södra Innerstaden getts bättre möjligheter att utnyttja de boendealternativ som tidigare drevs där men nu efter sammanslagningen drivs gemensamt. En annan förändring är att samtliga stadsområden har en särskild mottagningsenhet dit personer som behöver hjälp vänder sig vid första kontakten med socialtjänsten. Flera stadsdelar saknade en sådan enhet. 13 Förvaltningsövergripande samarbete I stadskontorets rapport om hur kostnaderna för hemlösheten ska minska redogörs för en rad samarbeten som sker över förvaltningsgränserna. Från 2013 deltar stadskontoret i den analys- och arbetsgrupp med representanter från stadsbyggnads- och fastighetskontoret som arbetar med handlingsplanen för bostadsförsörjningsprogrammet. Stadsområdena bedriver på chefsnivå olika nätverk över förvaltningsgränserna. Under 2012 arbetade fastighetskontoret, stadsdelarnas individ- och familjeomsorg, sociala resursförvaltningen och stadskontoret med att se över och tydliggöra arbetsfördelning och samarbete mellan individ- och familjeomsorgen och fastighetskontoret. Arbetet resulterade i ett gemensamt dokument med anvisningar som implementerats under Riktlinjer kring hantering av hyresfordringar har tagits fram under i samverkan mellan Fastighetskontoret, stadsområdena och stadskontoret. Under hösten 2013 hålls inspirations- och utbildningsdagar för social personal som arbetar med boende och försörjningsstöd. Innehållet i dagarna har utarbetats i samarbete med fastighetskontoret, miljöförvaltningen, sociala resursförvaltningen, MKB, stadsområdena, och stadskontoret. RAPP140122hemlöshet 18 (22)

19 Med utgångspunkt från ett uppdrag från ansvariga kommunalråd att försöka förbättra samarbetet kring olika boendebehov över verksamhets- och förvaltningsgränser bildades en grupp med representanter från Boplats Syd, fastighetskontoret, sociala resursförvaltningen, stadsdelsförvaltningarna och stadskontoret. Arbetet i punkten ovan resulterade i att för de sociala boenden som riktar sig till hemlösa utsågs en liten grupp tjänstemän med en representant vardera från fastighetskontoret, sociala resursförvaltningen, stadsområdena och stadskontoret som fick mandat att utifrån ett malmöperspektiv föreslå prioriteringar när befintliga lokaler, boenden eller liknande blev lediga. Avsikten var att gruppen också skulle kunna agera snabbt när objekt som kunde användas för kommunens behov kom ut på marknaden. Gruppen har i ett fall agerat mycket snabbt för att få till stånd ett akutboende för hemlösa barnfamiljer s kommentarer I den årliga lägesrapporten från stadsbyggnadskontoret om uppföljning och analys av bostadsförsörjningen finns numera ett särskilt avsnitt om hemlösheten och dess koppling till bostadsbristen. Så var inte fallet när stadsrevisionen senast granskade hemlösheten s uppfattning är att samarbetet över förvaltningsgränserna utökats/blivit bättre sedan hemlösheten senast granskades Samarbetet mellan stadskontoret och stadsbyggnadskontoret är ett exempel på samarbete som var obefintligt Kritiken mot sociala resursförvaltningen som fanns bland stadsdelarna 2009 finns inte längre och i stadskontorets rapport (se ovan) framkommer ett antal andra förvaltningsövergripande samarbeten som sker. Stadskontoret har också vid mina intervjuer framfört att man tycker samarbetet över förvaltningsgränserna fungerar mycket bättre idag än tidigare. 14 Social Investeringsfond Kommunfullmäktige fattade den beslut om att avsätta 40 mkr att användas för en social investeringsfond med inriktning mot hemlöshet. Fonden ska tjäna som ett komplement till befintliga övergripande satsningar och användas för investeringar i arbete som förebygger och motverkar hemlöshet, skapar fler socialt hållbara och kostnadseffektiva insatser för de redan hemlösa samt främjar utveckling och användning av nya metoder/arbetssätt. Effekterna av investeringarna ska på sikt leda till minskade kommunala kostnader. Fonden ska ge möjlighet till att flera nämnder och verksamheter inom nämnder gemensamt försöker ta fram goda insatser som ger högre kvalitet, bättre effektivitet och på sikt minskade kostnader. RAPP140122hemlöshet 19 (22)

20 14.1 s kommentarer Inget av stadsområdena hade vid intervjutillfället sökt några medel från fonden och enligt stadskontoret har ännu inga medel använts, men det ska under 2014 vara på gång olika insatser som är tänkta att finansieras via dessa öronmärkta medel. Stadsområde öster gav också exempel på planerade åtgärder 2014 där man planerar att söka finansiering via fonden. 15 Slutsats Malmö stad bedriver sedan lång tid ett intensivt arbete mot hemlösheten. Detta har inneburit att antalet hemlösa trots den ökande bostadsbristen inte ökat. Däremot har kostnaderna fortsatt att öka. Dels de direkta kostnaderna för de olika boendealternativen men även andra kostnader där det senaste exemplet är när kommunstyrelsen i mars beslutade avsätta 40 mkr för en social investeringsfond med inriktning mot hemlöshet. Slutsatsen är att hemlösheten kunnat hållas nere tack vare allt större kommunala satsningar till allt högre kostnader. Hemlösheten är dels socialt och dels strukturellt betingad. Här blir det ännu tydligare att de allt större satsningarna mot hemlösheten gett resultat då statistiken visar ett det är den strukturellt betingade hemlösheten som ökar medan den som beror på sociala faktorer minskar. Det finns enligt nuvarande prognoser inget som tyder på att bristen på bostäder i Malmö kommer att minska inom överskådlig tid och därmed kommer sannolikt även den strukturellt betingade hemlösheten att bestå eller till och med öka. När det gäller den socialt betingade hemlösheten visar revisionskontorets granskning att staden bedrivit och bedriver ett omfattande arbete som gett resultat. Stadskontoret presenterade i september en rapport kring hur man ska kunna minska kostnaderna för hemlösheten. Där presenteras hemlöshetsproblematiken på ett heltäckande sätt och det redovisas en mängd åtgärder som både skulle kunna förbättra arbetet mot hemlöshet och också minska kostnaderna. anser att stadens arbete mot hemlöshet dels är mer omfattande och dels fungerar bättre över förvaltningsgränserna än vad det gjorde vid vår senaste granskning Stadens mål om att den socialt betingade hemlösheten ska minska kan därför sägas vara uppfyllt. Däremot är kommunfullmäktiges bostadspolitiska mål för (senast antagna av KF ) inte uppfyllda. I ett av de tio målen anges det att alla malmöbor ska kunna erbjudas en bostad som motsvarar deras behov och efterfrågan genom en god tillgång till ett varierat utbud av bostäder. Kostnaderna för hemlösheten har ökat varje år under den senaste 10-årsperioden finns budgeterat 95 mkr när det gäller boende för hemlösa men prognosen per DR-3 visar att kostnaderna förväntas bli 177 mkr. Med tanke på att kostnaderna 2012 uppgick till 173 mkr förefaller den budgeterade kostnaden 2013 som orealistisk. Skillnaden mellan budgeterade och redovisade kostnader för hemlösheten har blivit allt större. RAPP140122hemlöshet 20 (22)