Tungmetaller i en sedimentkärna från Koljöfjorden

Transkript

1

2 UNIVERSITY OF GOTHENBURG Department of Earth Sciences Geovetarcentrum/Earth Science Centre Tungmetaller i en sedimentkärna från Koljöfjorden Erik Alsteryd ISSN B812 Bachelor of Science thesis Göteborg 2014 Mailing address Address Telephone Telefax Geovetarcentrum Geovetarcentrum Geovetarcentrum Göteborg University S Göteborg Guldhedsgatan 5A S Göteborg SWEDEN

3 Sammanfattning Koljöfjorden är en öppen fjord vilken är belägen norr om Orust på Svenska Västkusten och har en sträckning i sydvästlig riktning ut mot Skagerrak. Från Stenungsund i söder, upp mot Havstensfjorden strömmar vatten mot norr och sedan mot väster. Vatten från Stenungsundsområdet, Uddevalla och samhällen och småindustrier längs Koljöfjordens sträckning rinner ut i Skagerrak via Malö strömmar i västra delen av fjorden. Syftet med denna studie var att undersöka distributionen av sju tungmetaller i en sedimentkärna som var tagen vid station K6 i Koljöfjorden. Station K6 är belägen strax utanför Kungsviken. En multicorer användes vid provtagning av bottensedimentet och sedimentkärnan röntgades därefter. För analys av tungmetaller användes en ICP-MS. Enligt Norska riktlinjer förekommer tungmetallerna i Koljöfjorden till större del inom acceptabla nivåer, förutom koppar som har halter upp mot Dålig status. Kadmiumhalterna i Koljöfjorden är dock för området ovanligt höga, men når ändå inte upp till medehöga nivåer och ursprunget till denna relativt höga kadmiumhalt är ännu inte klarlagt. Nyckelord:Koljöfjord, Tungmetaller, Kadmium, Koppar, Relativ datering, station K6. Abstract Koljö Fjord is an open-ended fjord that is situated north of Orust on the Swedish west coast, It stretches in a south western direction towards the Skagerrak. From Stenungsund in the south, water flows towards Havstens in the north and then to the west. Water from Stenungsunds area, Uddevalla and communities and small industries along Koljöfjords stretching flows out into Skagerrak through Malö strömmar in the western part of the fjord.. The purpose of this study were to investigate the distribution of seven heavy metals in a sediment core that was sampled at station K6 in Koljöfjord. Station K6 is situated just outside Kungsviken. A multicorer was used for sampling of the bottom sediment and the sediment core was x-rayed after sampling. For analysis of heavy metals an ICP-MS was used. According to Norweigan guidelines the heavy metals in Koljö Fjord are mostly within acceptable concentrations except for copper, which has concentrations reaching up to Bad status. The concentration of cadmium is, however, unusually high but not up to Average concentrations and the origin of this relatively high content of cadmium is not yet determined. Keywords: Koljö Fjord, Heavy metals, Cadmium, Copper, Relative dating, station K6. 1

4 Innehåll Sammanfattning... 1 Abstract Introduktion Områdesbeskrivning Provtagningsplats Geologi Hydrografi Tungmetaller Material och metoder Vattenhalt Organiskt kol och kväve Tungmetaller Norska riktlinjer för tungmetaller Normalisering av tungmetaller Datering Resultat Vattenhalt, organiskt kol, kväve och kol/kväve kvot Tungmetallsresultat Arsenik Bly Kadmium Koppar Krom Nickel Zink Bly 206/207 kvot

5 3.2.9 Medelhalt, Maximumhalt och Minimumhalt av tungmetaller Normaliserade värden Datering Röntgenbild Diskussion Datering Analys och källor Slutsats Anmärkning Litteraturförteckning Appendix Rådata

6 1 Introduktion Estuarierna längs den svenska västkusten är mycket influerade av antropogena verksamheter och man kan ofta finna bevis på att de blivit påverkade av miljögifter och övergödning. Tungmetaller tillhör miljögiftssamlingsnamnet och är vanligt förekommande i bottensedimentet i svenska fjordar. Vanliga källor beträffande tungmetaller är maritim verksamhet såsom sjöfart och närliggande industrier, men kan även vara atmosfäriskt nedfall (Cato, 1997). Fjordar och sedimenten i fjordbassängerna är vanligen utmärkta miljöarkiv när det gäller att studera variationen av tungmetallshalter eftersom de bevaras i bottensedimenten. Det som bidrar till att fjordar fungerar som bra miljöarkiv är den höga ackumulationshastigheten och den begränsade bioturbationen. Detta medför att man kan studera deras miljöstatus och förändring över tid med hög upplösning (Filipsson, 2003). Syftet med denna studie är att undersöka halter av tungmetaller i en sedimentkärna från Koljöfjorden, som är en öppen tröskelfjord belägen mellan Orust och Bokenäset (fig. 1). Några av de tungmetallerna med största toxiska effekter för miljön är Arsenik (As), Kadmium (Cd), Krom (Cr), Koppar (Cu), Nickel (Ni), Bly (Pb) och Kvicksilver (Hg) (Cato, 1997). 1.1 Områdesbeskrivning Längs västkusten i Sverige finns flera tröskelfjordar som sträcker sig ut mot Skagerrak. Byfjorden, Havstensfjorden och Koljöfjorden är tre exempel på sådana fjordar och vilka har en sträckning från Uddevalla ut mot Skagerrak (fig. 1). Byfjorden är den av de tre fjordarna som är belägen närmast Uddevalla och Koljöfjorden är belägen längst bort från Uddevalla och närmast Skagerrak. Mellan de två fjordarna ligger Havstensfjorden. I figur 1 finns det tre stycken olika förstoringar av studieområdet. Koljöfjorden är en öppen tröskelfjord med tre trösklar. Karta C i figur 1 visar läget för dessa tre trösklar (sill). Tröskel ett, Malö strömmar och Björnsundskanalen (sill 1) ligger mellan Skagerrak och Koljöfjorden med ett djup på 8 meter. Tröskel två, Nötesund (sill 2) är den östra tröskeln med 12 meters djup som ligger mellan Koljöfjorden och Havstensfjorden. Den tredje tröskeln, Nordströmmarna (sill 3) finns norrut mot Gullmarsfjorden med djupet 5 meter. Dessa tre trösklar begränsar vattenutbytet vilket leder till stagnanta förhållanden i djupvattnet. Största 4

7 djupet i Koljöfjorden är 59 meter, medeldjupet är 15 meter och arean är 25,2 km 2 (Hansson et al, 2012) Provtagningsplats Provtagningsplatsen, Station K6 ligger i den djupare delen av Koljöfjorden strax utanför Kungsviken (fig. 1). Koordinaterna för station K6 och provtagningsplats är: 58 13'37.2"N 11 34'14.2"E (WG84). Vattendjupet vid station K6 är cirka 43 meter Geologi Den dominerande bergarten runt Koljöfjorden är gnejsig, ådrad och migmatiserad metagråvacka. Denna metagråvacka har även samlingsnamnet Stora Le-Marstrandsformation (SLM) och är mycket vanlig längs Bohusläns skärgård, söder om Gullmarsfjorden. Stora Le- Marstrandsformationen sträcker sig i nord-sydlig riktning från Norge ned till skärgården i Göteborg. Norra sidan om Koljöfjorden finns det förutom SLM också en del granit och granodiorit (Lundqvist & Kero, 2006). Berg i dagen är det vanligaste förekommande geologiska företeelsen i området runt om fjorden, men det finns också en del jord, men då främst i dalarna. De flesta av jordarterna är material från den senaste nedisningen såsom glacial lera, isälvssediment och inslag av morän, där glacial lera är dominerande. Det förekommer också postglaciala leror och sand av olika grovlek Hydrografi Havet utanför svenska västkusten är indelad i två områden, Kattegatt och Skagerrak. Kattegatt är ett relativt grunt hav med ett medeldjup på 23 meter och ett största djup på cirka 100 meter. Skagerrak i vilken Koljöfjorden mynnar ut i, har ett medeldjup på 210 meter och ett största djup på cirka 700 meter (Rosenberg et al, 1996). Kattegatt och Skagerrak har en medeldjup haloklin/pyknoklin på 15 meters djup med brackvatten finns på ytan och mer salthaltigt i de djupare vattenmassorna. Salthalten för det översta bräckta lagret varierar från psu där det blir något sötare (15 psu) i södra Kattegatt och saltare (25 psu) i norra Skagerrak (Svansson, 1975). Det översta brackvattenlagret utgörs främst av vatten från Östersjön, men även från floder (Rosenberg et al, 1996). Skagerraks salthaltiga vatten (32-35 psu) härrör från södra Nordsjön och Atlanten (Filipsson, 5

8 2003). Jyllandsströmmen som rinner in i Skagerrak och Kattegatt med Nordsjövattnet blandas med brackvatten från Östersjön, vilket ger en mycket svagare pyknoklin och haloklin i Skagerrak än i Kattegatt. (Hansson et al, 2012). Orust fjordsystem är ett vanligt samlingsnamn för fjordarna och vattnen runt om Orust. Tre fjordar tillhör detta system, Byfjorden, Havstensfjorden och Koljöfjorden. Havstensfjorden är en öppen tröskelfjord och har tre trösklar, en öster mot Byfjorden, en väster mot Koljöfjorden och en söderut mot Stenungsund. Medeldjupet i Havstensfjorden är 17 meter och största djupet är 45 meter. Byfjorden är en sluten fjord med endast en tröskel. Medeldjupet är 23 meter och största djupet är 50 meter. Längst in i Byfjorden rinner Bäveån, med årsmedelsflödet för 8 m 3 /s och det utgör 40 % av hela Orust fjordsystems tillförselsvolym av sötvatten(hansson et al, 2012). Ytvattencirkulationen kring Orust följer en riktning där vattnet transporteras in från Skagerrak till Stenungssund och sedan i riktning mot Havstensfjorden, därefter igenom Koljöfjorden och ut mot Skagerrak (Hansson et al, 2012). Denna cirkulation är en avgörande faktor i distributionen av terrestriskt sediment och transporter av olika miljögifter från t ex Göteborg, Stenungsundsområdet, Ljungskile och Uddevalla. Cirkulationen kan ibland byta riktning, men detta sker inte särskilt ofta och påverkar då endast västra delar av Koljöfjorden (Hansson et al, 2012). Koljöfjorden har bräckt ytvatten och mer salthaltigt djupvatten. Mellan de två vattenmassorna finns det en övergångszon. Skiktningen i Koljöfjorden leder till en stark pyknoklin på meters djup. Denna pyknoklin och de grunda trösklarna medför att vattenmassorna inte blandas, vilket leder till perioder med syrefattigt bottenvatten (Gustafsson & Nordberg, 2000). Djupvattnet i Koljöfjorden förnyas vanligtvis under vintern eller tidig vår, men kan också ha flera års uppehåll innan ett utbyte sker igen (Gustafsson & Nordberg, 1999). Syrgasen i Koljöfjordens bottenvatten har fluktuerat mycket under åren. Figur 2 visar hur syret har varierat på 40 meters vattendjup under åren Den visar flera perioder med mycket syrefattigt vatten. 6

9 Figur 1 Kartor över Koljöfjorden och dess geografiska läge. Karta A över Skandinavien där den svarta fyrkanten anger Koljöfjordens position. Karta B visar Koljöfjordens placering samt intilliggande fjordar och städer. Karta C visar Koljöfjorden läge och trösklar (sill) samt provtagningsplats. Provtagningsstationens koordinater är: 58 13'37.2"N 11 34'14.2"E WG84. Figure 1 Maps over Koljö Fjord and the location of Koljö Fjord. Map A is over Scandinavia and the black square shows Koljö Fjords location. Map B shows Koljö Fjord s location and the location of other fjords and towns. Map C shows the location of the sills and of the sampling site. Coordinates for the sampling site are: 58 13'37.2"N 11 34'14.2"E WG84. 7

10 Figur 2 Syrgashaltens variation i Koljöfjordens bottenvatten under ett halvt sekel från SMHI (Havsmiljödata, 2014). Figure 2 Oxygen variations in Koljö Fjord s bottom water over half a century. 1.2 Tungmetaller Denna studie behandlar förekomsten av sju tungmetaller, Arsenik (As), Bly (Pb), Kadmium (Cd), Koppar (Cu), Krom (Cr), Nickel (Ni), och Zink (Zn) i en sedimentkärna från Koljöfjorden. Definitionen av tungmetaller är metaller med en densitet högre än 4500kg/m 3, men den allmänna definitionen är metaller som är särskilt miljöfarliga (Cato, 1997). Alla dessa tungmetaller har toxiska egenskaper vid höga koncentrationer. Dock är några av dem livsnödvändiga vid små mängder för organismer (zink, koppar, krom och nickel). Det som gör att dessa metaller är miljöfarliga, förutom deras toxiska egenskaper vid höga koncentrationer, är att de inte kan brytas ned biologiskt. Detta medför att tungmetaller ackumuleras och bevaras i de olika systemen (Cato, 1997). Tungmetaller förekommer också naturligt i nästan alla sediment och bergarter men oftast då i låga koncentrationer, vilket man brukar bedöma som bakgrundsnivå (Cato, 1997). 2 Material och metoder Proverna togs december 2013 under kursen Maringeologi från Göteborgs universitets forskningsfartyg R/V Skagerak. I denna studie har en multicorer använts som tar flera relativt ostörda ytprover samtidigt och i detta fall användes en multicorer som kunde ta 8 stycken sedimentkärnor. Därefter valdes en sedimentkärna ut med hög kvalitet och röntgades med en portabel röntgenmaskin av fabrikatet Andrex, modell Andrex BV ( kV/10mA). Efter röntgenanalys skivades sedimentkärnan i centimetersskivor från ytan och ned till 20 cm djup. Proverna transporterades sedan till laboratorium där vidare analys kunde ske. 8

11 2.1 Vattenhalt Vattenhalten räknades ut genom att mäta skillnaden i vikt före och efter frystorkning av proverna. Frystorkningen gjordes enligt standard och tidsåtgången för torkningen var 2-3 dygn. Detta var det första steget av lab-analyserna då övriga analyser kräver torrt sediment. 2.2 Organiskt kol och kväve Totalt organiskt kol (TOC) samt totalt kväve (TN) analyserades i laboratorium. Kol-/kväveanalysen av sedimentkärnan gjordes i Göteborgs universitet med en Carlo Erba NA 1500 Nitrogen/Carbon analyzer. 2.3 Tungmetaller Tungmetallsanalysen gjordes med en Agilent 7500 ICP-MS enligt den svenska standarden SS I standardmetoden ingick det att 0,99 gram av provet homogeniserades med en Agatmortel. Därefter tillsattes 20 ml av lakvätskan 7mol/l salpetersyra (HNO 3 ) och sedan tryckkokades proverna i 30 minuter med temperaturen 120 C. Därefter separerades vätskan från sedimentet och späddes 50 gånger innan analysen kunde ske. 2.4 Norska riktlinjer för tungmetaller Norska riktlinjer och deras gränsvärden för de fem klasserna: Bakgrund, God, Medel, Dålig och Svårt dålig (tabell 1). Riktlinjerna gäller för tungmetaller i sediment (Revidering av klassifisering av metaller og organiske miljögifter i vann og sedimenter, 2007). Tabell 1 Norska riktlinjer för tungmetaller i sediment (Revidering av klassifisering av metaller og organiske miljögifter i vann og sedimenter, 2007). Table 1 Norwegian guidelines of heavy metals in sediment. I II III IV V Tungmetaller Bakgrund God Medel Dålig Svårt dålig Arsenik (mg As/kg) < >580 Bly (mg Pb/kg) < >720 Kadmium (mg Cd/kg) <0,25 0,25-2,6 2, >140 Koppar (mg Cu/kg) < >220 Krom (mg Cr/kg) < >59000 Kvicksilver (mg Hg/kg) <0,15 0,15-0,63 0,63-0,86 0,86-1,6 >1,6 Nickel (mg Ni/kg) < >840 Zink (mg Zn/kg) < >4500 9

12 2.5 Normalisering av tungmetaller Alla tungmetaller har normaliserats mot halten av totalt organiskt kol för att på så sätt se skillnaden mellan total halt tungmetall påverkat av organiskt kol och halten tungmetall opåverkad av organiskt kol. 2.6 Datering Tungmetallerna daterades relativt genom att analysera utvecklingen av bly 206/207. Den lägsta halten bly 206/207 motsvarar året 1975 och med detta kunde en ackumulationshastighet på 3,7 mm/år räknas ut (Renberg et al., 2001). 3 Resultat Analysresultatet är uppdelade i tre delar där den första 3.1, innehåller organiskt kol, kväve och vattenhalt. Andra delen 3.2 innehåller resultaten för tungmetallsanalyserna där det redovisas tungmetallskoncentrationer tillsammans med miljögränsvärden enligt norska riktlinjer (tabell 1) och i den tredje delen 3.3 visas en röntgenbild av sedimentkärnan. 3.1 Vattenhalt, organiskt kol, kväve och kol/kväve kvot. Halterna för organiskt kol och kväve uppvisar liknande trender (fig. 4 och 5). Kurvorna för de två halterna fluktuerar kraftigt över hela sedimentkärnan med en tydlig minskning vid 9-11 cm ned som följs av en kraftig ökning vid 12 cm. Kol/kväve kvoten har en svag ökning ned till 8 cm, förutom två mindre fluktuationer vid 1 cm och 7 cm sedimentdjup, vid 9-11 cm sker det en ökning innan det minskar vid 12 cm djup (fig. 6). Vattenhalten i sedimentkärnan minskar från 97 % vid ytan och går ned till 75% som lägst vid 9 cm djup (fig. 3). Därefter ökar vattenmängden igen och avslutas på 85% vid 20 cm sedimentdjup. 10

13 Figur 3 Vattenhalt. Figure 3 Watercontent. Figur 4 Totalt organiskt kol av torrt sediment. Figure 4 Total organic carbon of dry weight. Figur 5 Totalt kväve av torrt sediment. Figure 5 Total nitrogen of dry weight. Figur 6 Kol/Kväve kvot. Figure 6 Carbon/Nitrogen ratio. 11

14 3.2 Tungmetallsresultat En generell trend kan utläsas från figur 7-13 där metallernas koncentartion minskar mot sedimentytan. En kraftig minskning uppträder vid 9-11 cm djup följt av en lika kraftig ökning. Bland de flesta tungmetallerna kan man även se en ökning av halten från 20 till 18 cm djup Arsenik En generell trend med minskande arsenikvärden närmare ytan i kärnan (fig. 7). Dock så är det en abrupt avvikelse vid 9-11 cm sedimentdjup där halten arsenik sjunker från cirka 20 mg/kg till cirka 11 mg/kg för att sedan stiga till 18 mg/kg igen. Högsta halten arsenik, 20,8 mg/kg, förekommer vid 17,5 cm sedimentdjup. Halten arsenik är över gränsvärdet till God status mellan 16 och 19 cm djup (tabell 1) och de normaliserade värdena för arsenik har en extremt svag minskning med minskande djup med små fluktuationer (fig. 15) Bly Bly har en tydlig minskning av halten från 17,5 cm djup till ytan, där högsta halten är på 71,76 mg/kg och förekommer vid 17,5 cm djup (fig. 8). Koncentrationen bly är över gränsen till God status ( 30 mg/kg, tabell 1) mellan cm djup. De normaliserade värdena för bly visar en tydlig ökning till cirka 16 cm djup som följs av en gradvis minskning (fig. 15) Kadmium Halten kadmium har en tydlig minskande trend där den går från 2,5 mg/kg vid 18 cm djup till 0,35 mg/kg vid 0,5 cm djup (fig. 9). Figuren visar också en tydlig minskning vid 9-11 cm och en kraftig ökning till 18 cm djup. Halten kadmium är över gränsen till God status (0,25 mg/kg, tabell 1) i hela sedimentkärnan. Den når dock ej över gränsen till Medel status som är på 2,6 mg/kg (tabell 1). De normaliserade värdena visar en svag minskning av kadmium med minskande djup (fig. 15) Koppar Halten koppar fluktuerar kraftigt från 20 cm till 8 cm djup men dock så kan en generell trend ses att halten koppar minskar närmare ytan (fig. 10). Vid 9-11 cm minskar halten koppar kraftigt från cirka 60 mg/kg ned till cirka 36 mg/kg. Den högsta uppmätta halten koppar i sedimentkärnan förekommer vid 16,5 cm djup med koncentrationen 81,6 mg/kg koppar. Halten koppar är över gränsvärdet till God status (35 mg/kg, tabell 1) i hela kärnan förutom de översta 2,5 cm. Halten koppar är över gränsvärdena för Medel och Dålig (51 och 55 mg/kg, tabell 1) mellan 6 och 19 cm djup förutom den kraftiga minskningen av halten mellan

15 cm djup. De normaliserade värdena för koppar minskar svagt med minskande djup med små fluktuationer (fig. 15) Krom Krom visar en minskande trend i hela kärnan där halten går från 40,4 mg/kg till 11,6 mg/kg vid sedimentytan (fig. 11). Den vanliga minskningen förekommer även här vid 9-11 cm där halten går från cirka 40 till 28mg/kg. Krom är ej över gränsvärdet till God status som ligger på 70 mg/kg (tabell 1). Den normaliserade kurvan för krom har en svagt minskande trend (fig. 15) Nickel Nickel har en svag minskning från 20 cm till 12 cm djup med två kraftiga minskningar vid 9-11 cm och 8-0 cm djup (fig. 12). Mellan 12 cm och 20 cm djup är halten nickel delvis över gränsvärdet till God status som ligger på 30 mg/kg (tabell 1). Högsta halten nickel, 33 mg/kg finns vid 18,5 cm djup. De normaliserade värdena för nickel minskar svagt med minskande djup (fig.15) Zink Zink har en generell minskande trend närmare ytan där halten går från 398,9 mg/kg till 117,7 mg/kg med avvikelser vid 9-11 cm djup och cm djup där halten ökar (fig. 13). Halten zink är över gränsvärdet till God status i nästan hela kärnan och över gränsvärdet till Medel status mellan 16 och 18,5 cm djup (tabell 1). De normaliserade värdena för zink minskar med minskande djup (fig. 15) Bly 206/207 kvot Bly 206/207 kvoten ökar i nästan hela kärnan (fig. 14), förutom de tre första cm och tre sista där bly 206/207 minskar. Lägsta kvoten 206/207 förekommer vid 17,5 cm sedimentdjup och högsta förekommer vid 2,5 cm. 13

16 Sedimentdjup (cm) Figur 7 Arsenik mg/kg av torrt sediment. Figure 7 Arsenic mg/kg of dry weight. Figur 8 Bly mg/kg av torrt sediment. Figure 8 Lead mg/kg of dry weight. Koppar mg/kg ts Cu / 65 God Dålig Normaliserad Medel Figur 9 Kadmium mg/kg av torrt sediment. Figure 9 Cadmium mg/kg of dry weight. Figur 10 Koppar mg/kg av torrt sediment. Figure 10 Copper mg/kg of dry weight. 14

17 Figur 11 Krom mg/kg av torrt sediment. Figure 11 Chromium mg/kg of dry weight. Figur 12 Nickel mg/kg av torrt sediment. Figure 12 Nickel mg/kg of dry weight. Figur 13 Zink mg/kg av torrt sediment. Figure 13 Zinc mg/kg of dry weight. 15 Figur 14 Bly 206/207 kvot. Figure 14 Lead 206/207 ratio.

18 3.2.9 Medelhalt, Maximumhalt och Minimumhalt av tungmetaller De olika tungmetallernas Medel, Max och Min-halter varierar kraftigt (tabell 2). Zink har den största medelhalten bland tungmetallerna på 248 mg/kg och kadmium har den minsta medelhalten på 1,4 mg/kg. Bly har den största variationen från minsta halten till största, där största är cirka 11 gånger större än minsta halten. Den tungmetall som har den minsta varitationen över sedimentkärnan är arsenik, det största värdet är cirka 2,7 gånger större än det minsta (tabell 2). Tabell 2 Medel, Max och Minimum-koncentration över tungmetaller i sedimentkärna H (mg/kg). Table 2 Average, Max and Minimum concentration of heavy metals in sediment core H (mg/kg). Tungmetall Medelvärde Maxvärde Minvärde (mg/kg) (mg/kg) (mg/kg) Arsenik 16,6 20,8 7,6 Bly 35,0 71,8 6,5 Kadmium 1,4 2,5 0,3 Koppar 55,4 81,6 19,3 Krom 35,3 47,6 11,6 Nickel 25,2 33,0 8,0 Zink 248,7 398,9 117, Normaliserade värden De normaliserade värden varierar stort mellan varje tungmetall men alla har en generell trend där halten minskar mot överytan av sedimentkärnan (fig. 15) Datering Tungmetallshalterna med respektive djup daterat med ackumulationshastigheten 3,7mm/år kan ses i figur 15 och 16. Vad som tydligt visas i de två figurerna är att halten tungmetaller har minskat sedan 1960-talet. 16

19 Figur 15 Normaliserade värden av tungmetaller i mg/kg ts med ålder på den högra y-axeln. Figure 15 Normalized heavymetal concentrations mg/kg dw with age (year) on the right y-axis. Figur 16 Tungmetaller mg/kg ts med ålder på den högra y-axeln. Figure 16 Heavy metals mg/kg dw with age (year) on the right y-axis. 17

20 3.3 Röntgenbild Röntgenbilden över sedimentkärnan är ihopkopplad med två grafer, en som visar vattenhalten och en som visar C/N kvoten (fig. 17). Vad som tydligt kan ses är att vattenhaltens två lägsta värden tydligt sammanfaller med C/N kvotens två högsta värden vid 9,5-10,5 cm sedimentdjup. På röntgenbilden vid denna nivå syns ett lager av grövre karaktär vilket också observerades vid provtagning, där det observerades en högre andel skal än övriga nivåer. 18

21 Röntgenbild Figur 17 Röntgenbild av sedimentkärnan med jämförande vattenhalt och kol/kväve-kvot. Figure 17 X-ray image of sedimentcore with watercontent and C/N ratio. 19

22 4 Diskussion 4.1 Datering Dateringsmetoden som användes var relativ datering, där bly 206/207 kvoten undersöktes och jämfördes med tungmetallskurvorna. Dessa korrelerades med tidigare, liknande studier från området (Robijn, 2010). Den uppskattade ackumulationshastigheten erhöll värdet 3,7mm/år. Jämförelsen av tungmetallskurvorna gjordes med en tidigare studie av Robijn (2010), där kurvorna passades ihop och ackumulationshastigheten räknades ut. Bly 206/207 användes också till datering, den lägsta bly 206/207 kvoten, anger det året då bly 207 halten var som störst vilket är 1970 för Europa (Renberg er al., 2001). Den lägsta 206/207 kvoten förekommer 16 cm ned i sedimentkärnan vilket ger en beräknad ackumulationshastigheten på 3,7mm/år. Renberg et al. (2001) skriver även att högsta halten bly förekommer vid 1970 som följs efter med en nedåtgående trend. Denna högsta halt finns vid 1970 i denna studie vilket stärker att 3,7mm/år är den faktiska eller mycket nära den faktiska sedimentationshastigheten för station K6 i Koljöfjorden. Nordberg et al. (2001) har analyserat bly 210 på samma station och sedimentationshastigheten de fick fram för de översta 25 cm var 4 mm/år (Nordberg et al., 2001). Robijn (2010) fick sedimentationshastigheten 4,1mm/år på station K4 i Koljöfjorden (Robijn, 2010). Även om den uppskattade ackumulationshastigheten för denna kärna blev 3,7 mm/år så är detta inte nödvändigtvis verklig ackumulationshastighet vilket flera argument antyder. När röntgenbilden jämfördes med andra röntgenbilder från samma station kunde det tydligt ses att denna studies sedimentkärna saknade material i sekvensen. Det saknades 5-10 cm vilket ger komplikationer vid datering. Det andra argumentet är att 1995 så slutade blyad bensin att användas som i bly 206/207 kurvan förekommer vid 4 cm sedimentdjup, vilket ger en ackumulationshastighet på 2,2 mm/år. 4.2 Analys och källor Vissa trender kan utläsas från figur 7-13, de flesta tungmetaller har en ökning i de översta 6-7 cm i sedimentkärnan som sedan övergår till en kraftig minskning vid 9-11, samma minskning kan även ses i figur 3-6. Alla tungmetallsfigurer har även en kurva som visar normaliserade värden som är normaliserade mot halten organiskt kol. De normaliserade värdena visar en mycket mindre än den totala halten tungmetall och flera pikar och minskningar hos de 20

23 normaliserade syns inte (fig. 15). Detta tyder på att tungmetallerna är kraftigt influerade av organiskt kol. Enligt Cato (1997) binder tungmetaller gärna till organiskt kol och följer därför gärna med i transporten av organiskt kol som sker. Lagret vid 9-11 cm antas vara ett lager med grövre material, silt med skal, än den övriga kärnan. Då halterna för tungmetaller, vatten, kol och kväve minskar samt att ingen förändring ses på bly 206/207 kvoten tyder detta på att det är ett samtida lager. Det skulle behövas en tillbakagång på bly 206/207 för att det ska vara ett exotiskt material. Mekaniken som bildat lagret skulle kunna vara att en storm eller annan kraftig omrörning av vattenmassor som resuspenderat material från grundare delar av fjorden, t ex norra sidan, och sedan resedimenterar och ackumuleras detta i djupbassängen vid station K6. Detta lager skulle också kunna ha bildats på grund av kraftig isbildning på fjorden där stora ismassor rör sig och plockar upp sediment från land som sedan sedimenteras på fjordens botten men detta är mindre troligt då vindar och material i strandkanterna inte stämmer överens med de rörelserna isflak har under vintern. Att det behövs fler undersökningar för att fastställa detta är tydligt och en kornstorleksstudie med provenansstudie skulle kunna ge insikt i detta. Figur 15 visar normaliserade tungmetallshalter med datering. I denna figur utläses pik vid 1967 (16,5 cm) hos alla tungmetaller studien behandlat. Denna generella företeelse kan tyda på att tungmetallerna har samma källa, antingen diffusa eller en punktkälla. En sådan punktkälla skulle kunna vara industrier i Uddevalla eller Stenungsund. Vad piken och den nedåtgående trenden därefter kan tydas som, är att det varit en stor industri i närheten som stängts eller minskat sin produktion kraftigt vid slutet av En annan möjlighet till att de har samma generella trend är att det inte är en källa till alla tungmetaller utan att det är flera källor samt diffusa källor som är närmast verkligheten. Sverige blev mer miljömedvetet under 1960-talet och flera åtgärder gjordes att förhindra spridning av miljögifter dock så var det inte förrän 1975 som lagstiftningen för miljögifter satte igång ordentligt (Brandt & Gröndahl, 2005). Andra möjliga källor för tungmetallerna i Koljöfjorden är de talrika skeppsvarv i närheten. Orust har och har haft flera små skeppsvarv och dessa skulle kunna bidragit till de höga halterna av tungmetaller (Lennart Bornmalm och Kjell Nordberg, 2014, pers comm) Vad gäller miljöstatusen i fjorden så är det flera tungmetaller, som är inom intervallet för God staus eller Bakgrund. Arsenik har sina flesta värden från sedimentkärnan inom intervallet för Bakgrund vilket indikerar på att fjorden inte är förorenad av Arsenik (fig. 7, tabell 1). Kroms koncentrationer ligger inom intervallet för Bakgrund. Högsta piken krom är 47,6 mg/kg ts 21

24 vilket är en bra bit ifrån God status, 70 mg/kg. Nickel ligger också till större delen inom Bakgrund (fig. 12). Endast 5 värden ligger strax över gränsvärdet till God status. Arsenik, krom och nickel förorenar inte fjorden till någon signifikant nivå utan ligger inom acceptabla nivåer för sediment i hav enligt norska riktlinjer (Revidering av klassifisering av metaller og organiske miljögifter i vann og sedimenter, 2007). Bly ligger också inom acceptabla nivåer (fig. 8). Bly i den övre hälften av sedimentkärnan ligger inom intervallet för Bakgrund och den undre hälften inom intervallet för God status. Den högsta halten bly finns vid 71,8 mg/kg ts vilket är ganska nära gränsvärdet till Medel status( 83 mg/kg ts, tabell 1). Koncentrationen av bly har minskat kraftigt sedan sent 1960-tal. Zinkkoncentrationerna i Koljöfjorden ligger strax under gränsvärdet till Medel status. Endast några få punkter går över detta gränsvärde. Den högsta halten är långt från gränsvärdet för Dålig status vilket ligger på 590 mg/kg. Detta indikerar att ej heller zink är en signifikant förorening i fjorden. Kadmiums koncentrationer ligger inom intervallet för God status. Dock påträffas kadmium i högre halter i den nedre delen av kärnan. Halten där når nästan upp till gränsvärdet för Medel status (Figur 9). Intressant med kadmium i denna fjord är att det förekommer relativt höga koncentrationer, medan de angränsande fjordarna inte har lika höga halter (unpub, 2013). Detta kan tyda på att de har olika källor. Ytvattentransporten som beskrivits ovan har en huvudsaklig riktning från Stenungsund upp emot Havstensfjorden och sedan ut mot Skagerrak genom Koljöfjorden (Hydrografi sidan 8). Denna transport av vatten gör att det är högre sedimentationshastigheter och vanligtvis högre halter av tungmetaller närmare Uddevalla och Stenungsund. Att Koljöfjorden har högre kadmiumhalter än Havstensfjorden tyder på att kadmiumet inte kommer från Uddevalla och Stenungsund eller andra källor närmare fastlandet. Vid analys av biogeokemikartan från SGU finns det en mätpunkt på land i sydvästra delen av Koljöfjorden, i södra Björnsundsfjorden, vilken är en fjord som är starkt ihopkopplad med Koljöfjorden. Vid denna mätpunkt har en kadmiumhalt på 36,4 ppm uppnåtts i växtrötter och vattenlevande mossa i vattendrag (Kadmium, 2014). Kadmiumhalten vid denna mätpunkt återspeglar vattenkemin för 1-3 år, dock har inget årtal för mätpunkten hittats. Mätpunkten ligger i en å,nära Morlanda säteri, som mynnar ut i fjordsystemet Björnsund-Koljöfjorden, cirka 3 km från provplatsen för denna studie. Detta skulle mycket väl kunna vara källan till Koljöfjordens relativt höga 22

25 kadmiumhalt. För att stärka denna teori om källan till kadmiumhalten i Koljöfjorden behöver fler undersökningar göras, varav flera nära mynningen av ån vid Björnsund. Det som talar emot att det kan vara källan är ytvattentransporten som transporterar ut vatten genom Koljöfjorden från Havstensfjorden och de gånger strömmarna vänder så påverkas endast en liten del av västra delen i Koljöfjorden. Andra möjliga källor till Koljöfjordens kadmiumhalt kan vara Kungsviken eller andra samhällen runt Orust. Kungsviken har ett skeppsvarv och har haft det mycket länge vilket skulle kunna ha förorenat fjorden innan miljölagar skärptes eller blev till. Likheten kadmium har med zink vid analys av de normaliserade kurvorna är mycket stor (fig. 16). Den har relativt sett lika stora ökningar och minskningar på samma ställen genom hela kärnan, förutom den översta delen av sedimentkärnan där zink visar en kraftig ökning. Denna likhet skulle kunna tyda på att Kadmium och Zink kommer från naturliga källor såsom berg och jord. Andersson (2004) säger Kadmium är nära besläktat med zink och elementen följer varandra i den geokemiska cykeln. (Andersson, 2004, s. 25). Andersson skriver även att det finns förhöjda halter av kadmium på Orust (Andersson, 2004) vilket skulle kunna ge en förhöjd halt av kadmium i Koljöfjorden. Men detta är föga troligt då halten minskat kraftigt på senare år vilket den inte skulle göra om Koljöfjordens kadmium var till större del naturligt. Koppar når över gränsen till Dålig status tidigt i sedimentkärnan, redan vid 5 cm ned går halten över. Halten koppar förekommer sedan inom intervallet för Dålig status i resten av kärnan, förutom den generella sänkning av halter vid 9-11 cm. Även om halten koppar är inom intervallet för Dålig status i större delen av kärnan, ses det tydligt att halten koppar gått ned rejält på sistone i samband med starkare lagstiftning om kopparbaserad bottenfärg. I moräner i Västra Götaland är kopparhalten ganska hög jämfört med övriga (Andersson, 2004) vilket tyder på att den höga kopparhalten i Koljöfjorden inte enbart kommer från sjöfart. Alla tungmetaller i denna studie har en nedåtgående trend av koncentrationen närmare ytan av sedimentkärnan. Detta tyder på att utsläppen av tungmetaller har minskat drastiskt i fjorden och området runt om fjorden (Orust fjordsystem). Koppar och zink var de enda två tungmetallerna som nådde över det nedre gränsvärdet till Medel status, där även koppar nådde upp till Dålig status. De övriga tungmetallerna förekommer inom acceptabla nivåer även om kadmium är farligt nära gränsen till Medel status. 23

26 5 Slutsats Den generella miljöstatusen i Koljöfjorden har förbättrats påtagligt under senare år och av de analyserade tungmetallerna överstiger inte någon av dem medelhög nivå, förutom koppar. Kopparhalten i sedimentkärnan har visat för höga halter men har minskat till mer acceptabla nivåer från år 2000 och åren därefter. Kadmiumhalterna i Koljöfjorden är inte förhöjda utan ligger inom acceptabla nivåer, men är högre än i andra fjordar inom Orusts fjordsystem. Anledning till detta är fortfarande oklart, då mätningar på land tyder på att höga kadmiumhalter förekommer endast på Orusts nordvästra del. Kadmium borde inte kunna spridas därifrån till Koljöfjordens mellersta och östra delar, då ytvattentransporten förhindrar detta då den är motsatt riktad. Det är heller inte troligt att de stora industrierna i Uddevalla och Stenungsund är källorna till den relativt höga kadmiumhalten då närliggande fjordområden till dem uppvisar lägre halter än Koljöfjorden. Fler undersökningar i Koljöfjorden behöver därför utföras för att utröna orsaken till de relativt höga halterna i mellersta och östra Koljöfjorden, förslagsvis undersökningar som börjas på land och successivt flyttas ut i Koljöfjorden. Anmärkning Jag vill tacka mina handledare Kjell Nordberg och Ardo Robijn för hjälp med hela projektet. Jag vill också tacka min examinator Lennart Bornmalm för hjälpen med färdigställandet av rapporten. Jag vill också tacka Sandra Davidsson som opponerade på mitt arbete. 24

27 Litteraturförteckning Andersson, M. (2004). Geokemiska kartan, Markgeokemi, Metaller i morän och sediment Trestadsregionen- delar av västra Götalands län (Vol. Gk 3). Uppsala: Sveriges Geologiska Undersökning. Brandt, N., & Gröndahl, F. (2005). Miljöeffekter Cato, I. (1997). Sedimentundersökningar längs Bohuskusten 1995 samt nuvarande trender i kustsedimentents miljökvalitet- en rapport från fem kontrollprogram. Rapporter och meddelanden, 95, Cato, I. (2006). Miljökvalitet och trender i sediment och biota utmed Bohuskusten 2000/2001- en rapport från sju kontrollprogram. Rapporter och meddelanden, 122, Filipsson, H. L. (2003). Recent changes in the marine enviorment in relation to climate, hydrography, and human impact. Göteborg: Göteborgs Universitet. Gustafsson, M., & Nordberg, K. (1999). Benthic foraminifera and their response to hydrography, periodic hypoxic conditions and primary production in the Koljö fjord on the Swedish west coast. Journal of sea research, 41, Gustafsson, M., & Nordberg, K. (2000). Living (stained) benthic foraminifera and their response to the seasonal hydrographic cycle, periodic hypoxia and ti primary production in Havstens fjord on the Swedish west coast. Journal of Foraminiferal Research, 51(6), Hansson, D., Stigebrandt, A., & Liljebladh, B. (2012). Modelling the Orust fjord system on the Swedish west coast. Journal of Marine Systems, , Harlan, R. N. (2004). A high-resolution dinoflagellate cyst record from latest Holocene sediments in Koljö Fjord, Sweden. Review of Palaeobotany and Palynology, 128(1-2), Havsmiljödata. (2014). Hämtat från SMHI: den Kadmium. (2014). Kartgeneratorn. Hämtat från Sverige Geologiska Undersökning: den Lundqvist, I., & Kero, L. (2006). Beskrivning till berggrundskartan 7B (Vol. K 60). Sveriges Geologiska Undersökning. Nordberg, K., Gustaffson, M., Filipsson, H., Harland, R., & Roos, P. (2001). Climate, hydrographic variations and marine benthic hypoxia in Koljö Fjord, Sweden. Journal of Sea Research, 46(3-4),

28 Renberg, I., Bindler, R., & Brännvall, M.-L. (2001). Using the historical atmospheric leaddeposition record as a chronological marker in sediment deposits in Europe. The Holocene, 11,5, Revidering av klassifisering av metaller og organiske miljögifter i vann og sedimenter. (2007). Veileder for klassifisering av miljökvalitet i fjorder og kystfarvann, Robijn, A. (2010). Heavy metal concentrations as a relative age marker in recent marine sediment cores along the Swedish west coast. (Bachelor of Science thesis), B 608, Rosenberg, R., Cato, I., Frölin, L., Grip, K., & Rodhe, J. (1996). Marine enviroment quality assessment of the Skagerrak - Kattegatt. Journal of Sea Research, 35(1-3), 1-8. Svansson, A. (1975). Physical and chemical oceeanography of the Skagerrak and the Kattegatt, 1. Open sea conditions. Fishery board of Sweden, 1,

29 Appendix Rådata Tabell 3 Rådata från kol/kväve analys och vattenhaltsanalys. Table 3 Raw data from Carbon/Nitrogen analysis and water content analysis. Djup (cm) C/N kvot % N % Org C Vikt vått sediment (g) Vikt Torrt sediment (g) Vattenhalt 0-1 9,03 0,29 2,62 58,96 1,89 96,79% 1-2 8,81 0,52 4,58 81,18 3,9 95,20% 2-3 8,91 0,57 5,08 78,42 4,48 94,29% 3-4 9,21 0,61 5,62 76,68 7,75 89,89% 4-5 9,40 0,52 4,89 50,24 6,39 87,28% 5-6 9,45 0,67 6,33 47,82 5,01 89,52% 6-7 9,33 0,66 6,16 56,81 6,05 89,35% 7-8 9,60 0,63 6,05 62,01 7,89 87,28% 8-9 9,68 0,59 5,71 62,53 11,29 81,94% ,76 0,41 4,41 92,01 22,91 75,10% ,86 0,36 3,91 82,74 19,39 76,57% ,27 0,63 5,84 84,04 16,34 80,56% ,41 0,68 6,4 80,54 15,79 80,39% ,50 0,64 6,08 79,94 14,44 81,94% ,22 0,6 6,13 78,26 12,72 83,75% ,05 0,55 5,53 74,73 11,12 85,12% ,94 0,49 4,87 69,99 11,85 83,07% ,05 0,55 5,53 74,02 13,79 81,37% ,63 0,49 5,21 77,45 12,98 83,24% ,43 0,49 5,11 76,27 11,48 84,95% Medel: 9,73 0,5475 5,303 72,232 10,873 85,38% 27

30 Tabell 4 Rådata från ICP-MS analys Norm är en förkortning av normaliserad. Table 4 Raw data from ICP-MS analysis.norm is short for normalized. Djup (cm) Tungmetall Li / 7 Norm Mg / 24 Norm Al / 27 Norm K / 39 Norm Ca / 43 Norm 0-1 [mg/kg] 10,338 3, , , , , , [mg/kg] 14,648 3, , , , , , [mg/kg] 16,118 3, , , , , , [mg/kg] 19,108 3, , , , , , [mg/kg] 20,800 4, , , , , , [mg/kg] 22,720 3, , , , , , [mg/kg] 23,940 3, , , , , , [mg/kg] 20,220 3, , , , , , [mg/kg] 24,440 4, , , , , , [mg/kg] 13,964 3, , , , , , [mg/kg] 13,880 3, , , , , , [mg/kg] 21,280 3, , , , , , [mg/kg] 30,300 4, , , , , , [mg/kg] 23,660 3, , , , , , [mg/kg] 20,400 3, , , , , , [mg/kg] 23,060 4, , , , , , [mg/kg] 22,600 4, , , , , , [mg/kg] 22,220 4, , , , , , [mg/kg] 30,0400 5, , , , , , [mg/kg] 28,0000 5, , , , , ,3243 Medel: [mg/kg] 21,0868 3, , , , , ,5053 Max [mg/kg] 30,3000 5, , , , , ,2774 Min [mg/kg] 10,3380 3, , , , , ,

31 Tabell 5 Rådata från ICP-MS analys Norm är en förkortning av normaliserad. Table 5 Raw data from ICP-MS analysis.norm is short for normalized. Djup (cm) Tungmetall Ti / 47 Norm V / 51 Norm Cr / 53 Norm Mn / 55 Norm Fe / 57 Norm 0-1 [mg/kg] 515,4 196, ,0811 6, ,6371 4, , , , , [mg/kg] 856,4 186, ,8415 7, ,1317 4, , , , , [mg/kg] 1042,2 205, , , ,2016 4, , , , , [mg/kg] 1220,4 217, , , ,7869 5, , , , , [mg/kg] 1324,8 270, , , ,7467 6, , , , , [mg/kg] 1437,0 227, , , ,7719 5, , , , , [mg/kg] 1525,2 247, , , ,0625 5, , , , , [mg/kg] 1351,0 223, , , ,8220 5, , , , , [mg/kg] 1515,6 265, , , ,4182 7, , , , , [mg/kg] 915,4 207, , , ,2660 6, , , , , [mg/kg] 963,6 246, , , ,7496 7, , , , , [mg/kg] 1381,4 236, , , ,9544 6, , , , , [mg/kg] 1649,8 257, , , ,2061 6, , , , , [mg/kg] 1452,6 238, , , ,9345 6, , , , , [mg/kg] 1358,6 221, , , ,8156 6, , , , , [mg/kg] 1521,6 275, , , ,0260 7, , , , , [mg/kg] 1522,4 312, , , ,5552 9, , , , , [mg/kg] 1470,8 265, , , ,4031 7, , , , , [mg/kg] , , , ,2517 8, , , , , [mg/kg] , , , ,6108 9, , , , ,9704 Medel: [mg/kg] , , , ,3176 6, , , , ,2983 Max [mg/kg] , , , ,6108 9, , , , ,9874 Min [mg/kg] , ,0811 6, ,6371 4, , , , ,

32 Tabell 6 Rådata från ICP-MS analys Norm är en förkortning av normaliserad. Table 6 Raw data from ICP-MS analysis.norm is short for normalized. Djup (cm) Tungmetall Co / 27 Norm Ni / 60 Norm Cu / 65 Norm Zn / 66 Norm As / 75 Norm 0-1 [mg/kg] 4,1430 1,5813 8,0264 3, ,2598 7, , ,9147 7,6333 2, [mg/kg] 7,2809 1, ,2111 3, ,1889 7, , , ,7088 2, [mg/kg] 9,2152 1, ,3149 3, ,0902 7, , , ,8596 2, [mg/kg] 13,3620 2, ,9828 3, ,3921 8, , , ,1298 2, [mg/kg] 14,6722 3, ,1097 4, , , , , ,0896 3, [mg/kg] 19,3923 3, ,1814 3, ,5793 8, , , ,3172 2, [mg/kg] 24,7644 4, ,0065 4, ,1065 9, , , ,1997 3, [mg/kg] 23,1514 3, ,0499 4, ,8929 9, , , ,5247 2, [mg/kg] 20,0338 3, ,3012 4, , , , , ,2463 3, [mg/kg] 10,7311 2, ,5880 4, ,6435 8, , , ,1773 2, [mg/kg] 12,1114 3, ,3261 5, , , , , ,2544 2, [mg/kg] 21,0263 3, ,7992 4, ,9397 9, , , ,9966 2, [mg/kg] 24,4816 3, ,8103 4, , , , , ,8862 2, [mg/kg] 24,1546 3, ,1439 4, , , , , ,0158 2, [mg/kg] 25,5373 4, ,3288 4, , , , , ,5114 3, [mg/kg] 19,7605 3, ,4612 5, , , , , ,8466 3, [mg/kg] 20,5038 4, ,8463 6, , , , , ,7297 4, [mg/kg] 20,0473 3, ,0130 5, , , , , ,8093 3, [mg/kg] 21,4164 4, ,9825 6, , , , , ,7593 3, [mg/kg] 23,2007 4, ,0347 6, , , , , ,5701 3,8298 Medel: [mg/kg] 17,9493 3, ,2259 4, , , , , ,6133 3,1300 Max [mg/kg] 25,5373 4, ,9825 6, , , , , ,8093 4,2566 Min [mg/kg] 4,1430 1,5813 8,0264 3, ,2598 7, , ,6328 7,6333 2,

33 Tabell 7 Rådata från ICP-MS analys Norm är en förkortning av normaliserad. Table 7 Raw data from ICP-MS analysis.norm is short for normalized. Djup (cm) Tungmetall Sr / 88 Norm Mo / 95 Norm Cd / 111 Norm Sn / 118 Norm Ba / 137 Norm 0-1 [mg/kg] 179,46 68, , ,0382 0,3464 0,1322 0,0011 0, ,3000 9, [mg/kg] 136,38 29, , ,4061 0,5950 0,1299 0,0010 0, ,1600 8, [mg/kg] 136,02 26, ,3000 9,9016 0,6584 0,1296 0,0012 0, , , [mg/kg] 95,66 17, ,1200 5,7153 0,8510 0,1514 0,0017 0, , , [mg/kg] 94,66 19, ,7600 9,9714 1,0022 0,2049 0,0016 0, , , [mg/kg] 123,14 19, ,3800 8,1169 1,1874 0,1876 0,0018 0, , , [mg/kg] 134,54 21, ,8600 6,6331 1,2742 0,2069 0,0021 0, , , [mg/kg] 117,36 19, ,9400 4,2876 1,1938 0,1973 0,0028 0, , , [mg/kg] 92,78 16, ,8000 4,1681 1,4106 0,2470 0,0051 0, , , [mg/kg] 75,78 17, ,5800 4,8934 0,8794 0,1994 0,0094 0, , , [mg/kg] 93,46 23, ,3600 6,7417 0,9284 0,2374 0,0141 0, , , [mg/kg] 90,90 15, ,1200 4,1301 1,4896 0,2551 0,0104 0, , , [mg/kg] 85,24 13, ,2200 3,7844 1,7860 0,2791 0,0040 0, , , [mg/kg] 77,54 12, ,9600 5,2566 1,6924 0,2784 0,0034 0, , , [mg/kg] 76,80 12, ,3400 7,5595 1,8332 0,2991 0,0035 0, , , [mg/kg] 86,06 15, ,9800 7,2297 1,7750 0,3210 0,0033 0, , , [mg/kg] 86,00 17, ,7000 6,7146 2,3660 0,4858 0,0036 0, , , [mg/kg] 81,24 14, ,4200 6,5859 2,5080 0,4535 0,0033 0, , , [mg/kg] 93, , , ,7390 2,2860 0,4388 0,0031 0, , , [mg/kg] 95, , , ,1898 1,9624 0,3840 0,0029 0, , ,9746 Medel: [mg/kg] 102, , ,0790 7,4531 1,4013 0,2609 0,0040 0, , ,2486 Max [mg/kg] 179, , , ,0382 2,5080 0,4858 0,0141 0, , ,7331 Min [mg/kg] 76, , ,2200 3,7844 0,3464 0,1296 0,0010 0, ,3000 8,

34 Tabell 8 Rådata från ICP-MS analys Norm är en förkortning av normaliserad. Table 8 Raw data from ICP-MS analysis.norm is short for normalized. Djup (cm) Tungmetall Hg / 201 Norm Hg / 202 Norm Pb / 208 Norm Th / 232 Norm U / 238 Norm Pb 206/ [mg/kg] -0,0020-0,0007-0,0210-0,0080 6,4680 2,4687 0,0180 0,0069 1,4966 0,5712 1, [mg/kg] -0,0234-0,0051-0,0377-0, ,3040 2,4681 0,0324 0,0071 2,8040 0,6122 1, [mg/kg] -0,0257-0,0051-0,0387-0, ,6780 2,8894 0,0409 0,0081 3,5380 0,6965 1, [mg/kg] 0,0930 0,0166 0,0822 0, ,3000 3,0783 0,0488 0,0087 3,3720 0,6000 1, [mg/kg] -0,0139-0,0028-0,0329-0, ,9860 4,0871 0,0545 0,0111 4,3740 0,8945 1, [mg/kg] -0,0080-0,0013-0,0244-0, ,1000 3,4913 0,0560 0,0088 4,6160 0,7292 1, [mg/kg] 0,0111 0,0018-0,0110-0, ,6200 3,9968 0,0592 0,0096 4,5620 0,7406 1, [mg/kg] -0,0151-0,0025-0,0271-0, ,1800 4,3273 0,0616 0,0102 4,2700 0,7058 1, [mg/kg] -0,0010-0,0002-0,0210-0, ,8400 5,0508 0,0658 0,0115 4,2420 0,7429 1, [mg/kg] -0,0302-0,0068-0,0372-0, ,8800 4,9615 0,0483 0,0109 4,7660 1,0807 1, [mg/kg] -0,0249-0,0064-0,0323-0, ,5600 5,2583 0,0501 0,0128 4,9820 1,2742 1, [mg/kg] -0,0046-0,0008-0,0170-0, ,6600 6,6199 0,0668 0,0114 4,7640 0,8158 1, [mg/kg] 0,0299 0,0047 0,0172 0, ,7200 6,6750 0,0708 0,0111 4,8700 0,7609 1, [mg/kg] -0,0014-0,0002-0,0140-0, ,5400 6,6678 0,0663 0,0109 5,2300 0,8602 1, [mg/kg] -0,0006-0,0001-0,0103-0, ,9200 7,8173 0,0657 0,0107 5,5520 0,9057 1, [mg/kg] 0,0073 0,0013-0,0032-0, , ,3436 0,0714 0,0129 5,5520 1,0040 1, [mg/kg] 0,0322 0,0066 0,0290 0, , ,8604 0,0750 0,0154 5,0140 1,0296 1, [mg/kg] 0,0309 0,0056 0,0258 0, , ,9765 0,0738 0,0133 4,8160 0,8709 1, [mg/kg] 0,0382 0, , , ,78 12, , , ,684 1, , [mg/kg] 0, , , , ,24 10, ,0712 0, ,474 1, , Medel: [mg/kg] 0, , , , ,9618 6, , , , , , Max [mg/kg] 0, , , , ,76 13, , , ,684 1, , Min [mg/kg] -0,0257-0, ,0387-0, ,468 2, , , ,4966 0, ,