Verksamheten. Landstinget DALARNA. Redovisad för Fastighetsnämnden Version 1.0 LANDSTINGSFASTIGHETER

Transkript

1 Verksamheten 2011 Redovisad för Fastighetsnämnden Version 1.0 Landstinget DALARNA LANDSTINGSFASTIGHETER

2 Innehåll Fastighetschefen har ordet... 3 Verksamhet, strategier och mål... 6 Organisation... 8 Medarbetare... 1 O Kundnytta genom samverkan Till nytta för vården Hållbar förvaltning och byggande Norra fastighetsdistriktet Mellersta fastighetsdistrikt Södra fastighetsdistriktet Nyckeltal Resultaträkning Balansposter Noter med redovisningsprinciper Styrelse Ledning Definitioner och förkortningar

3 Fastighetschefen har ordet Landstingsfastigheter har en strategisk roll som fastighetsförvaltare, byggherre och lokalförsörjare inom landstinget. Ambitionen är att vi av våra hyresgäster upplevs som en självklar partner i deras kärnverksamhet. Verksamheten är fr.o.m organiserad som en egen förvaltning, Landstingsfastigheter, och rapporterar till en Fastighetsnämnd (FN). Nämnden har det politiska ansvaret för all fastighetsförvaltning och lokalförsörjning inom landstinget. I ansvaret ingår att säkra att värdet på landstingets fastigheter upprätthålls. För att tydligt kunna redovisa såväl verksamhetsmässiga som ekonomiska ambitioner och resultat har Landstingsfastigheter ett balanserat styrkort. Styrkortet utgår utifrån de fyra valda perspektiven Kund, Ekonomi, Utveckling och Processer. Avsikten är att åstadkomma en styrning som inte bara fokuserar på traditionella ekonomiska mått, utan balanserar olika aspekter av verksamheten mot varandra. Ett strukturerat arbete har genomförts under många år för att kundorientera vår verksamhet, vilket också har följts upp av omfattande kundmätningar. Samtliga enkäter har skänkt oss värdefull information om vad våra hyresgäster tycker fungerar bra, men också synpunkter på sådant som kan förbättras. Vi har under årens lopp fått många förslag på förbättringsområden, som är värdefulla bidrag för att vi ska bli bättre. De förbättringsområden som ständigt har hög prioritet, vilket även har bekräftats i hyresgästenkäter under åren, är att: stärka hyresgästernas inflytande och påverkan i våra processer stärka återkopplingen till hyresgäster efter genomförda leveranser av lokaler och service För Landstingsfastigheter är våra medarbetares insatser avgörande för vår framgång. Därför är det strategiska målet att vara en attraktiv arbetsgivare mycket viktigt. Genom att satsa på kompetenta medarbetare och säkerställa deras fortsatta utveckling, blir vi också en bättre hyresvärd. Kundrelationen bygger på motiverade medarbetare där vårt agerande ska präglas av tillgänglighet, engagemang, kompetens och tillit. Landstingsfastigheter har genom åren byggt upp en kompetent organisation med lång tradition av fastighetsförvaltning och byggande. Den stora utmaningen de närmaste åren är att attrahera nya medarbetare i takt med att många 40-talister pensioneras. Inom de närmaste fem åren kommer vi att behöva ersätta ca 30 procent av våra nuvarande medarbetare pga. pensionsavgångar. Ett sätt att göra det är att vara aktiva för att nå ut till ungdomar som står inför sitt yrkesval. Vi måste visa hur stimulerande, utmanande och roligt det är att arbeta inom fastighetsbranschen - en bransch där man får arbeta med ekonomi och teknik, och sist men inte minst med människor. Ett glädjande konstaterande är den låga sjukfrånvaron bland medarbetarna. För 2011 har sjukfrånvaron varit 1,8 (1,2) procent, vilket i alla jämförelser ger ett mycket bra hälsotal för organisationen. 3

4 Vi har fått bekräftat i flera av varandra oberoende undersökningar att de strategier och styrmedel som vi tillämpat har lett till goda resultat. Både lokal- och kostnadseffektiviteten har utvecklats positivt och detta parallellt med att kundernas betyg på Landstingsfastigheter som hyresvärd och på lokalerna inte försämrats. Ett mångårigt och fokuserat arbete med stort engagemang från inblandade parter har resulterat i att Landstinget Dalarna kan visa upp ett av de energieffektivaste fastighetsbestånden bland landstingen i Sverige. Även under 2011 har energispararbetet lett till minskad förbrukning. Energiförbrukningen totalt minskade med drygt 2,3 procent. I genomsnitt har värmeförbrukningen varit oförändrad under året medan elförbrukningen har minskat med 5 procent. Våra ambitioner att årligen sänka förbrukningen för senast 2015 nå nivån 160 kw h/kvm och år 2020 nivån 150 kwh/kvm. Förbrukningen var 173 kwh/kvm för 2011 och då har energiförbrukningen i landstingets byggnader mer än halverats sedan 80-talet. Värdet av detta med dagens energipriser är cirka 55 mkr lägre årlig kostnad för landstinget. Vi fortsätter med tuffa mål för att sänka vår energiförbrukning och klimatpåverkan. En ny Energiplan vägleder oss i dessa ambitioner. Årets ekonomiska resultat uppgår till +25,3 mkr. I den av landstingsfullmäktige beslutade budgeten för 2011 angavs resultatkravet till 20,3 mkr. Fokus har varit på kostnadskontroll och att minska värmeoch elförbrukningen. Resultatet bekräftar en fortsatt positiv ekonomisk utveckling för fastighetsverksamheten. Årets investeringsvolym uppgick till 407,3 (239,5) mkr. De bokförda fastighetsvärdena har ökat med 305 mkr (1 630) i förhållande till 2010 (1 325 mkr). Utsikter inför 2012 Av landstingets befintliga byggnadsbestånd är cirka 80 procent äldre än 30 år. Det är viktigt att vara observant på när dessa byggnader inte längre stödjer den verksamhet som bedrivs på ett effektivt sätt. I många fall kan alternativet vara att riva och bygga nytt för att ge verksamheten goda lokalmässiga förutsättningar för att bedriva verksamhet. Hur som helst kommer för en lång period framåt stora planerade underhållsinsatser att behövas. Den höjda investeringsnivån de närmaste åren återspeglar ett ökat tryck i landstingsverksamheten på lokalförändringar. Tidigare återhållsamhet och osäkerhet inför framtiden beträffande struktur och organisation gör att investeringsvolymen ökar de närmaste åren. De närmast föregående årens investeringsinsatser har inte motsvarat det behov av modernisering och anpassning till den medicinska utveckling som pågår. Långsiktigt blir risken bristande arbetsmiljöer och ineffektiva lokaler, vilket på sikt kommer att hämma en effektiv hälso- och sjukvård. Landstingsfastigheter har deltagit i ett stort antal jämförande studier och i samtliga fall kunnat visa på såväl god kostnads som lokaleffektivitet. Verksamheten bedöms även tillämpa en stor del av den frontkunskap och styrmodeller som är relevant inom offentligt fastighetsföretagande. Vår största utmaning är att sprida förståelse för fastighetsfrågornas långsiktighet och att övertyga våra hyresgäster om våra ambitioner och vår förmåga att omsätta dessa i praktisk handling. Långsiktigheten kommer lätt i kläm mellan å ena sidan vår huvudmans och hyresgästers vilja att åstadkomma snabba förändringar och resultat och å andra sidan de krav som fastighetsutvecklingens och byggandets 4

5 Verks a mheten 2011 processer ställer på god planering och grundlighet för att undvika felinvesteringar med risk för negativa konsekvenser för generationer framåt. Att säkerställa våra möjligheter till bemanning och höja kompetensen inom verksamheten blir viktiga utmaningar de kommande åren. Bland annat behöver vi i samverkan med andra utöva påverkan på olika utbildningsorgan för att långsiktigt säkerställa tillgången på relevant kompetens. Vi kommer under 2012 att fortsätta arbeta med vårt motto "Till nytta för vården" som övergripande ambition. Avslutningsvis vill jag rikta ett varmt tack till alla samarbetspartners - kunder, leverantörer och inte minst medarbetare - för insatserna under det gångna verksamhetsåret! Vi har lagt ännu ett framgångsrikt år bakom oss. Det uppdrag vår huvudman överlämnat har genomförts med gott resultat. Falun i februari 2012 Jan Sjöberg Fastighetschef 5

6 Verksamhet, strategier och mål landstinget Dalarna äger ett stort fastighetsbestånd som rymmer lokaler för främst vård och utbildning. Fastigheterna förvaltas av landstingsfastigheter, som också svarar för uthyrning, fastighetsutveckling och köp- och försäljning av fastigheter. Därutöver har landstingsfastigheter förvaltningsuppdrag för andra företag, kommuner och organisationer, bland annat ett antal sale & leaseback affärer. Landstingets uppdrag till landstingsfastigheter innebär att vårdgivarna ska kunna koncentrera sig på sin kärnverksamhet i förvissningen att fastighetsfrågor hanteras professionellt. Verksamhetsprinciper Av verksamhetsiden framgår att vi har våra viktigaste kunder inom vården. Vi ska i största möjliga utsträckning bidra till att våra kunder kan förverkliga sina mål och visioner. Det åstadkommer vi genom att erbjuda tjänster och lokallösningar som stöder och effektiviserar kundernas verksamhet. Ett med hyresgästerna gemensamt planeringsarbete via bland annat fastighetsutvecklingsplaner (FUP) är en viktig grund för att lyckas med detta och samtidigt tillgodose ägarens krav. Byggnader och lokaler ska erbjuda patienter, personal, besökande och andra brukare en stimulerande, säker och hälsosam miljö. Vi tar ansvar för den estetiska och fysiska miljön som ett inslag i vårdens verksamhet. Tjänster och lokaler ska hålla överenskommen kvalitet såväl byggnadstekniskt som funktionellt och arkitektoniskt. landstingsfastigheters planering och olika mål utgår från fastlagda värderingar och policyer, den strategiska verksamhetsplanen och det balanserade styrkortets fyra perspektiv; kund, ekonomi, process och utveckling. Verksamhetside landstingsfastigheters verksamhetside är att erbjuda verksamheter inom vård och omsorg funktionella utrymmen och service baserad på en hållbar samhällsutveckling. Huvudmannens uppdrag Landstingets uppdrag kan sammanfattas i följande tre punkter: tillhandahålla lokaler som uppfyller hyresgästers behov och förväntan på funktion, arbetsmiljö, säkerhet, tillgänglighet och komfort förvalta Landstinget Dalarnas fastigheter kostnadseffektivt genomföra investeringar i fastigheter utifrån givna förutsättningar och med effektivt utnyttjande av egna och tilldelade resurser, dvs. byggherrerollen Strategier Verksamhetsiden skall förverkligas genom att medarbetarna ilandstingsfastigheter: uppfattas som tillgängliga av våra kunder är engagerade i våra kunders problem har stor kompetens att möta våra kunders önskemål samt håller givna löften och utfästelser för att skapa tillit hos våra kunder Vision landstingsfastigheter tillhör de ledande i Sverige som lokalhållare inom vård- och omsorg. 6

7 Det innebär att Landstingsfastigheter strävar mot att: säkerställa tillgång på lokaler som skapar samhällsnytta våra hyresgäster tillhör de mest nöjda vara ett föredöme inom branschen ha en tydlig strategisk roll arbetsmiljön kännetecknas av stort engagemang och tydliga befogenheter och ansvar vara en attraktiv arbetsplats Mål Landstingsfastigheter har formulerat mål utifrån fyra perspektiv; kund, ekonomi, process och utveckling. Dessa fyra målområden är intimt förknippade och endast genom att skapa värde för alla fyra kan vår vision uppnås. Målen kommuniceras via ett balanserade styrkort. Hyresgäster Landstingsfastighets geografiska marknad är Dalarna, från Särna i norr till Avesta i söder. Här bor drygt 277 tusen människor i allt från stad till glesbygd. Landstingsfastigheter erbjuder lokaler till både offentliga och privata vårdleverantörer. Landstingsfastigheter hyr även in lokaler på den externa marknaden på uppdrag av landstingets olika verksamheter. Det handlar i huvudsak om mindre enheter, till exempel vårdcentraler och tandvårdskliniker, där landstinget saknar egna lämpliga lokaler. Fastighetsbestånd Hyresintäkterna uppgick till 468,1 (450,0) mkr Landstingets fastigheter är bokförda till (1 325) mkr och utgör en betydande del av landstingets samlade tillgångar (drygt 67 procent av anläggningstillgångar). Fastigheterna kräver effektiv förvaltning som både garanterar fastighetskapitalet och ett professionellt förhållningssätt till hyresgäster och andra aktörer på marknaden. Vård lokaler skiljer sig i flera avseenden från kommersiella lokaler. De är installationstäta och verksamheten pågår utan avbrott dygnet runt, året om. Lokalerna måste kunna anpassas till förändringar i vårdbehovet utan att verksamheten störs. Därför krävs speciell kunskap och erfarenhet för att samspelet mellan hyresgäst och hyresvärd ska bli framgångsrikt. Knappt 60 procent av den lokalyta Landstingsfastigheter förvaltar är lokaler i byggnader avsedda för sjukhusvård. Den övriga sjukvården och andra verksamheter svarar för resterande dryga 40 procent. 7

8 Organisation Organisationen för Landstingsfastigheter är utformad och bemannad utifrån uppdraget att långsiktigt och strategiskt agera som fastighetsägare, byggherre och hyresvärd. Principen är att den egna bemanningen ska ha fokus på de funktioner som är strategiska i rollen som kompetent beställare. Medan den ekonomiska förvaltningen bedrivs i egen regi, är fastighetsskötseln och underhållet upphandlade tjänster. Verksamheten hade vid utgången av året 24 medarbetare. Våra hyresgäster möts aven organisation som är indelad i tre geografiska förvaltningsdistrikt: Norra distriktet omfattar kommunerna Mora, Vansbro, Malung-Sälen, Leksand, Rättvik, Orsa och Älvdalen. Mellersta distriktet omfattar Falu, Borlänge och Gagnefs kommun. Södra distriktet sträcker sig över kommunerna Ludvika, Avesta, Säter, Hedemora och Smedjebacken. En ansvarig förvaltare tillsammans med biträdande förvaltare svarar för kundrelationer mot våra hyresgäster inom respektive distrikt. I ansvaret ingår lokalplaneringsfrågor, fastighetsutvecklings- och förvaltningsplaner samt fullt resultatansvar för varje förvaltningsobjekt inom distriktet. resjuridik, fastighetsekonomiska kalkyler, energifrågor, upphandling och uppföljningar av fastighetsdrift och skötsel, riskhantering, försäkringsfrågor samt teknisk och juridisk fastighetsinformation och ritningsunderlag. Byggherre ansvar för att stödja distrikten när det gäller att genomföra större investerings- och underhållsprojekt. Stödet omfattar alla skeden i Byggprocessen, dvs. programmering, projektering och byggande. Tekniks uppgift är ett mer övergripande systemtänk vad gäller tekniska installationer och strategisk teknikutveckling i allmänhet. Ekonomi/administration ansvarar för verksamhetens ekonomiska rapportering och system för målstyrning och uppföljning. Enheten samordnar allt ekonomiarbete och tillhandahåller även administrativt stöd. Fastighetschefen är operativt ansvarig för hela verksamheten. Fastighetschefens stab har till uppgift att ge stöd i den strategiska planeringen av verksamheten och åt distrikten i deras verksamhetsutveckling. Även ansvaret för branschsamverkan och fastighetsutveckling ingår. Till stöd för distrikten och ledning finns i organisationen specia listkom petenser inom; förvaltning/analys-avtal, byggherrrestöd, ekonomi/administration och teknik. Alla dessa funktioner är lokaliserade till huvudkontoret i Falun. Förvaltning/analys uppgift är att erbjuda spetskompetens såväl till distrikten som till andra stödjande funktioner. Förvaltningsstöd handlar om fastighets- och hy- 8

9 För att förverkliga vårt uppdrag och verksamhetside upphandlar vi tjänster avseende projektering och byggande samt fastighetsdrift, skötsel och övrig service. Vid upphandling av dessa tjänster ställs höga krav på de företag som anlitas när det gäller kvalitet, miljöhänsyn och kundbemötande. 9

10 Medarbetare Attraktiv arbetsgivare Kompetensen, engagemanget och arbetsglädjen hos våra medarbetare är avgörande för framgång i allt arbete, inte minst när det kommer till att skapa goda relationer med kunder och samarbetspartners. landstingsfastigheters framgång har legat i att utveckla och tillvarata medarbetarnas kompetens och skapa goda förutsättningar att utvecklas i sina arbetsuppgifter. Verksamheten har arbetat för att skapa en stimulerande arbetsmiljö där alla samverkar, känner sig delaktiga och har möjlighet att påverka resultatet. Detta har uppnåtts bland annat genom att i hög grad delegera ansvar och befogenheter samt att involvera alla medarbetare i planeringen av verksamheten. Arbetsmiljöfrågor och friskvård har varit prioriterade områden för att säkerställa att medarbetarna kan utvecklas och prestera goda resultat. Landstingsfastigheter har på ett systematiskt sätt försökt att utnyttja IT för att strukturera och sprida medarbetarnas kunskap i dels den egna organisationen men även externt till våra kunder och samarbetspa rtners. Att medarbetare är informerade om allt som har betydelse för verksamheten är centralt. Information lämnas fortlöpande vid månadsvisa personalträffar (PI M) där alla medarbetare deltar. Personalträffarna har också varit den samverkansform som gällt både för medbestämmande och för skyddsfrågor lokalt. Det finns en personalförening inom Landstingsfastigheter - Grundbulten. Föreningens syfte är att via olika fritidsaktiviteter skapa en vi-känsla inom verksamheten som bidrar till ökat engagemang och kamratskap bland medarbetarna. Verksamhet och personalpolitik Årligen har genomförts en verksamhetsplanering som omfattar alla medarbetare i organisationen. Syftet med denna har varit förutom själva planeringsresultatet att på ett genomgripande sätt dra nytta av medarbetarnas individuella kunnande och involvera dem i planeringen av verksamheten. För att kunna fullfölja verksamhetens ide på ett effektivt sätt har krävts motiverad och välutbildade medarbetare med möjligheter till verksamhetsanknuten fortbildning. Eftersom flertalet är nyckelpersoner inom sitt kompetensområde, har eftersträvats en begränsad personalomsättning och låg frånvaro. För att kunna uppnå allt detta har krävts en nära dialog med verksamhetens medarbetare. 1. Personalkostnader/rörelsekostnader (%) ,5 5,4 1) Rörelsekostnader inkluderar samtliga kostnader exkl. avskrivningar och finansiella kostnader. 2. Personalkostnader/antal anställda (tkr) Personalsammansättning och tidsanvändning Den 31 december 2011 fanns 24 (23) medarbetare anställda i Landstingsfastigheter. Under 2011 har den genomsnittliga årsarbetstiden motsvarat 24,4 (24,3) helårsmedarbetare. Fördelningen mellan män och kvinnor var vid årsskiftet 11/12 54 (65) procent män och 46 (35) procent kvinnor. Genomsnittsåldern var vid samma tillfälle 51,8 (54,0) år.!o

11 Den tot alt ti llgängliga t iden för arbete uppgick under året t ill (5 339) dagar baserat på 220 anställningsdagar per anställd. Av dessa dagar var 138 (80) sjukdagar, varav 52 (80) korttidsfrånvaro och 86 (O) långtidsfrånvaro. Det genomsnittliga sjukfallet för korttidsfrånvaro va rade i 4 (2,7) dagar. Perso nalomsättningen var under ,5 (4,1) procent. De närmaste fem åren kommer ytterligare 29 (30) procent medarbetare att uppnå pensionsålder. Detta innebär att verksamheten inom några få år kommer att fortsätta att genomgå en omfattande generat ionsväxling, samtidigt som hela bygg- och fastighetsbranschen gör samma sak. Detta kommer att medföra att ti llgången på utbildad arbetskraft kommer att vara otillräcklig eftersom de ungdomskullar som komme r ut på arbetsmarknaden totalt sett är mindre än de kullar av 40-talister som går i pension de närmaste åren. Förutom sjukfrånvaro finns även frånvaro för föräldraledighet 1,8 procent (0,5), semester 11,5 procent (12,1) och övrig ledighet 0,2 procent (0,5). 3. Antal anstä llda per 31 december (st) Anstä ll ningstid (%) Anställningstid år år år år år Åldersstruktur (st) Åldersgrupp Kvinnor Män Totalt år O O O år år år år J. 2. Z Summa Personalomsättning (%) o 4,i 20,5 6) Med personalomsättning avses det lägsta talet av antalet började och slutade dividerat med genomsnittligt antal anstä llda 7. Tidsanvändning (%) Sjukfrånvaro 0,7 1,2 1,8 Föräldraledighet 1,4 0,5 1,8 Övrig ledighet Q.Q Q.Q Mo Summa frånvaro 2,1 1,7 4,0 Tillgänglig tid 97,9 98,3 96,0 7) Med summa frånvaro avses summan av sjukfrånvaro, föräldraledighet och övrig ledighet. I övrig ledighet inkluderas t.ex. rehabiliteringsåtgärder och förtroendeuppdrag Kompetensutveckling Kompetenshöjande insatser har utformats så att de blivit lönsamma för både verksamheten och den enskilde medarbetaren. Kompetensutvecklingen ska ge medarbetarna de kunskaper de behöver för att de ska känna trygghet i sin arbetssituation och göra ett professionellt och engagerat arbete. Utbildningsinsatserna har varit uppgiftsrelaterade och skett på individuell nivå utifrån organisatoriska behov. Medarbetarsamtal avseende det aktuell a verksamhetsåret har genomförts med alla medarbetare strax efter årsskiftet 2011/12. Ansvaret för att samtalen bl ivit konstruktiva och skapat ko nkreta resultat, har legat hos båda parter. Erfarenheten av samtalen har varit god. Genomsnittligt antal budgeterade utbildningsdagar enligt utveckli ngsplan har varit tre dagar per medarbetare och år. Detta ska ställas mot 4,0 (3,5) genomförda i genomsnitt. Landstingsfastigheters medarbetare hade under året 98 (84) externa utbildningsdagar. Kostnaden för externa kurser och seminarier har uppgått till 273 (224) tkr. I II

12 redovisningen ingår inte lönekostnader och sociala avgifter. Till det angivna antalet utbildningsdagar ska också läggas den tid för seminarier och utbildningstillfällen som använts i samarbetet med t.ex. övriga landsting inom den mellansvenska regionen - Futurloc. Dessutom har två medarbetare läst 15 poäng på högskolan under året. 8. Utbildningsdagar/normalarbetstid (%) ,9 1,4 1,7 8) I begreppet utbildning/personalutveckling inkluderas externa kurser, konferenser mm men ej in ~ formation internt 9. Utbildningsdagar/anställda ,8 3,5 4,0 10. Utbildningskostnader/anställda (kr) Vidareutbildning (%) Fastighetsförvaltn i ng Entreprenad kunskap IT Ekonomi 3 2 ' 2 Miljö/energi Ledarskap Personlig utveckling Övrigt Frisk- och hälsovård Ambitionen med våra satsningar på friskoch hälsovård har varit färre sjukskrivningar och större arbetstillfredsställelse bland våra medarbetare. Den tidigare omnämnda personalföreningen är en viktig faktor i detta sammanhang. Föreningens aktiviteter syftar till att förstärka vikänslan i verksamheten via olika fritidsaktiviteter. Sjukfrånvaron under året uppgick till 1,8 (1,2) procent av tillgänglig tid. Medarbetare har getts möjligheter till bidrag med maximalt 600 kronor/år för motionsaktiviteter som är godkända av skattemyndigheten, fri frukt och kaffe på arbetsplatsen. Medarbetare har tillgång till företagshälsovård via ett avtal med GävleDala Företagshälsa. Inom ramen för träffat avtal har ingått bl. a kartläggning av arbetsmiljön, dvs. sedvanliga skyddsronder, översyn av rutiner, organisation, policy, ansvar mm för området. 12. Sjukfrånvaro (%) Total sjukfrånvaro 0,7 1,2 1,8 -Iångtidssj ukfrånvaro O O 1,1 -sjukfrånvaro män 0,6 1,2 2,6 -sjukfrånvaro kvinnor 1,0 1,1 0,6 -anställda 20-S0 år 0,3 1,1 0,6 -anställda 51- år 0,9 1,2 2,4 12) Långtidssjukfrånvaro avser den andel av sjukfrånvaron som avser frånvaro under en sammanhängande tid av 60 dagar eller mer. 13. Sjuklönekostnader (exkl. soc avgift), tkr Sjuklön dag 1-14 Sjuklön dag Föräldraledighet (dagar) S2 42 O Övertidstimmar/anställd (timmar) ,3 14,0 5,9 16. Uttagen semester/anställd (dagar) ,2 39,7 34,8 Likabehandling I Landstinget Dalarna ska alla medarbetare bemötas och behandlas jämställt, värdigt och med respekt utan att utsättas för diskriminering, trakasserier, repressalier eller annan kränkande behandling, dvs. våra nuvarande och bliva n- 12

13 de medarbetare har lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck, ålder eller funktionshinder. 17. Kvinnor och män (%) Kvinnor Män Löneutveckling (%) 2009 Kvinnor 3,5 Män z.2 Summa 3, , , ,1 Z2 2,3 19. Förd elning mellan kvinnor och män i verksamhetens ledning (%) Kvinnor Män ) Verksamhetens chef är man. 13

14 Kundnytta genom samverkan Kunddialog För att säkerställa att vi tillhandahåller förväntade tjänster och med tillräcklig kvalitet till rätt pris krävs en aktiv kunddialog. Våra verktyg för denna dialog är de Hyresgästråd som genomförs tillsammans med våra hyresgäster. Då diskuteras inte bara lokalernas funktion utan också drift och skötsel av lokalerna, energieffektivisering, risk och säkerhet och behovet av service. Andra tillfällen till dialog, både löpande och strategiska, är de möten som sker i hälso- och sjukvårdens beredningsgrupp för lokalfrågor (HSBL). I gruppen finns våra förvaltare och representanter för hälsooch sjukvårdens ledning. Syftet med grupperingen är att behandla och handlägga gemensamma fastighetsanknutna verksamhetsfrågor med konsekvens på lokalerna. Gruppen träffas normalt en gång per kvartal. Ytterligare verktyg för att underlätta dialogen med kunderna är vår webbportal Via denna kan hyresgäster anmäla såväl skador och fel som göra servicebeställningar, både från externa leverantörer och från Landstinget Dalarnas egna serviceorganisationer. En stor fördel för kunderna är att de, tack vare webbportalen, på ett enkelt sätt kan få tillgång till alla avtalade servicetjänster på ett enda ställe. Därmed kan rutiner förenklas och arbetet göras mer effektivt. Mätningar av kundnöjdhet Kundenkäter genomförs för att mäta hyresgästernas uppfattning om Landstingsfastighets service och de lokaler som tillhandahålls. Syftet med enkäterna är att mäta kundnöjdhet och få underlag till förbättringsarbete, såväl internt som externt. Enligt den senast genomförda mätningen av Nöjd kund index, NKI, dvs. betyget på Landstingsfastigheters service, ges ett bra medelbetyg 61 (62). Betygsnivån är marginellt lägre än vid föregående mätning. Två områden framstår som särskilt viktiga att förbättra. Det gäller dels inflytande och lyhördhet, dvs. hyresgästernas möjligheter att ha synpunkter och önskemål på Landstingsfastigheters långsiktiga planering av åtgärder och dels återkoppling efter genomförda åtgärder. En ny mätning planeras För investeringsprojekt har en mer systematisk metod för uppföljning kundnöjdheten påbörjats. Metoden har utvecklats ytterligare under 2011 och kommer att omfatta flertalet projekt aven viss storleksordning. Byggprocessen En central process i vår samverkan med våra hyresgäster är den sk Byggprocessen. Processen syftar till att med kvalitet och effektivitet leverera utrymmen som stödjer hyresgästens verksamhet. Processen inträffar återkommande under ett byggnadsverks livscykel så snart större insatser planeras. Den gäller såväl vid själva produktionen av byggnadsverket som vid ombyggnad och renovering eller återuppförande efter rivning. Nätverk för ökad kundnytta I det följande redovisas ett antal samarbeten som Landstingsfastigheter är engagerade i och som har som syfte att underlätta och effektivisera våra hyresgästers vardag: 14

15 ByggDialog Dalarna landstingsfastigheter är en av initiativtagarna till Byggdialog Dalarna och med länsstyrelsen i Dalarna som ansvarig. Dialogen är ett organiserat samarbete som med unika metoder ska utveckla länets byggsektor. Visionen är att med högre effektivitet och bättre kvalitet åstadkomma lägre kostnader. I dialogen ska de miljömål som ställts upp för sektorn i länet genomföras. Byggherrarna landstingsfastigheter är aktiv medlem i Byggherrarna, en sammanslagning av ett lod-tal stora beställare, förvaltare och nyttjare av byggnader och anläggningar. Medlemmarna återfinns både inom privat och inom offentlig sektor. Föreningen har till uppgift att företräda, tillvarata och driva medlemmarnas partsintressen avseende byggherroilen. IQ Samhällsbyggnad IQ Samhällsbyggnad - Föreningen för innovation och kvalitet inom samhällsbyggandet. Organisationen syftar till att - i bred samverkan - stärka arbetet med kvalitet och innovation i samhällsbyggnadssektorn. landstingsfastigheter deltar indirekt genom Byggherrarna, Futurloc och Sveriges kommuner och landsting, SKl Landstingens fastighetsråd De mellansvenska landstingen representeras för närvarande av Dalarna i landstingens Fastighetsråd. Rådets syfte är att bidra till utveckling och stödja kunskapsöverföring mellan landstingens fastighetsverksamheter. Ett omfattande arbete pågår med jämförande nyckeltal för de viktigaste påverkbara kostnaderna inom fastighetsförvaltning. Genom Fastighetsrådet medverkar landstingen tillsammans med ett antal större aktörer från stat och kommuner i UFOS (Utveckling av Fastighetsföretagande i Offentlig Sektor) som bedriver utvecklingsprojekt för att effektivisera fastighetsföretagandet och höja kvaliteten. Forum för vårdbyggnad Forum för vårdbyggnad är en förening där landstingsfastigheter är engagerad. Inom ramen för nätverket är landstingsfastigheter medfinansiär i olika studier och utredningar. Föreningen fungerar som en mötesplats för information och utvecklingsarbete inom fysisk miljö för vård och omsorg. Föreningen har en adjungerad professur vid Arkitektur, Chalmers, Göteborg. Centrum för vårdens arkitektur Centrum för vårdens arkitektur ingår i Chalmers tekniska högskolas nya st yrkeområde Samhällsbyggnad. Här är det tänkt att pågående forskning och forskarutbildning inom vårdbyggnadsområdet ska kunna växa, ny forskning kunna initieras, samt nationell och internationell vårdbyggnadsforskning mötas. landstingen är under en uppbyggnadsfas med och finansierar verksamheten. ntrum-for Samarbete mellansvenska landsting - Futurloc Samarbete med de mellansvenska landstingen Dalarna, Gävleborg, Uppsala, Södermanland, Västmanland, Värmland och Örebro sker i organiserade former. Samarbetet drivs i ett lo-tal fackgrupper inom ramen för olika kompetensområden. Högskolor 15

16 Landstingsfastigheter samverkar på olika sätt med högskolor och universitet genom att aktivt påverka olika utbildningsinstanser i relevanta utbildningar, examensarbeten och genom att tillhandahålla praktikplatser för studenter. Landstingsfastigheter är sedan hösten 2008 fadderföretag med löpande kontakt med studenter under deras utbildningstid till byggnadsingenjör. 16

17 Till nytta för vården Styrande strategi för Landstingsfastigheter, som stödverksamhet till hälso- och sjukvården, är att som professionell partner underlätta för sina hyresgäster. Ett sätt att uttrycka fastighetsförvaltningens bidrag är att relatera de samlade fastighetskostnaderna till sjukvårdens totala kostnader. LokaIkostnaderna uppgick till ca 14 procent av den sam lade kostnaden år För år 2011 var motsvarande andel 5,55 procent! 10 B C 6 1; e 4 o. 2 o l- I- I-- l-- - l- I- l- - l '- l-- nivå på 5,2 procent. Hyresvärdet av dessa ytor, ca 40 mkr/år, har överförts till vården. Kapital och investeringar ska kosta så lite som möjligt. Marknadens räntesänkningar bidrar till att såväl nya investeringar som kapitalkostnader i bokförda tillgångar sjunkit. Omförhandling av externa hyreskontrakt och inflyttning i egna lokaler. Bevakning och omförhandling av hyresvillkor för ca kvm externt hyrda lokaler genererar årligen mer än 36 mkr till vård. Realisering av dolda tillgångar. Tidigare års fastighetsförsäljningar av sjukhem och vårdcentraler har via option om möjlighet till återköp inneburit att nya reavinster kunnat skapas via utnyttjande av optionsmöjligheter. Fastighetskostnadernas andel av land stinget Da la rnas tota la kostnadsmassa ( ). Några väsentliga förklaringar till den minskade andelen är: Ökad lokaleffektivitet i landstingets olika verksamheter. Internhyror har varit en viktig drivkraft, både som styrmedel och för nyckeltalsjämförelser. Sänkta kostnader för fastighetsdrift och effektivare skötsel. Vår balanserade metod för konkurrensutsättning i kombination med benchmarking med andra landsting har varit framgångsrik för såväl kostnadseffektivisering som kvalitetsutveckling. Nya hyresgäster på vakanta ytor. Andelen tomma lokaler har under 90-talet gått från O procent till som mest 13 procent motsvarande mer än kvm lokalarea till dagens Sett i ett längre perspektiv ( ) har hälso- och sjukvårdens strukturomvandling tillsammans med tillämpade styrmedel för lokalanvändning resulterat i en betydande minskning av landstingets lokalanvändning. Lokalarean som landstinget använder för egen verksamhet har minskat med nära kvm. Det motsvarar cirka 10 procent av den totala verksamhetsarean. Kostnadseffektiviteten under samma period har utvecklats positivt. Särskilt glädjande är den kraftigt sänkta mediaförbrukningen. Media (el, värme och vatten) är den del av fastighetsförvaltningen som står för den största miljöbelastningen. Att sänka energiförbrukningen handlar därför inte bara om att spara pengar - det är också en för samhället strategisk miljöfråga. En effektiv fastighetsförvaltare är ett viktigt instru- 17

18 ment i landstingets samlade arbete för lägre klimatpåverkan. KWh/kvm KWh/kvm Föränd- BRA BRA ring, % ,9-29,3 Varmeforbrukning Regeringen har fastställt mål för att minska energianvändningen i landet. Offentliga fastighetsägare pekas ut att ha ett särskilt ansvar. Målen har två horisonter, dels 2020 med en minskning av energianvändningen med 20 procent i förhållande till 1995 och dels 2050 med en minskning med 50 procent. Målet för 2020 passerades redan [====::J Landstinget Dalarna Regeringens mål Regeringens mål 2050 Diagrammet visar landstinget Dalarnas specifika el och värmeförbrukning från år 1995 till Regeringens långsiktiga mål för 2020 och 2050 finns även markerade i diagrammet. Landstingsfastigheter lämnar för 2011 ett överskott till vården på 25,3 mkr eller 4,9 mkr bättre än budget. 18

19 Hållbar förvaltning och byggande Landstingsfastigheter har i uppdrag att förvalta Landstinget Dalarnas fastighetsbestånd på ett långsiktigt hållbart sätt. Det innebär att Landstingsfastigheter integrerar etiska, sociala och miljömässiga hänsyn i sin förvaltning. Syftet är att bidra till en hållbar samhällsutveckling. Landstinget Dalarnas krav och mål har införlivats i styrning av Landstingsfastigheters verksamhet. De 16 miljömål som riksdagen antagit är vägledande i miljöarbetet och beskriver det tillstånd för den svenska miljön som är långsiktigt ekologiskt hållbar. Det övergripande målet är att till nästa generation ha löst de stora miljöproblemen. Länsstyrelsen Dalarna har i sin tur anpassat miljömålen till länet. Tyngdpunkten ligger på åtgärder som berör offentligheten och som kräver en bred regional samverkan. Landstingsfastigheter är en viktig del i detta arbete och medverkar i genomförande av åtgärder kopplade till några av dessa miljömål; t ex energieffektivisering och upphandling. Den miljöpåverkan och förbrukning av naturresurser som Landstingsfastigheter Dalarna åstadkommer hör till övervägande del samman med byggande och drift av lokaler. En annan viktig, men inte lika mätbar, del av miljöarbetet är påverkan på intressenternas miljöarbete. Landstingsfastigheter har stor möjlighet att medverka till miljöförbättringar långt utanför den egna verksamheten genom att påverka och stödja miljöarbetet hos hyresgäster, konsulter, entreprenörer och leverantörer. Vi deltar i ett antal intressegrupper och nätverk i syfte att utveckla miljöfrågorna såväl inom den egna verksamheten som inom branschen som helhet. Samarbete för hållbart byggande På Landstingsfastigheters initiativ har en regional ByggaBoDialog, Byggdialog Dalarna, startats som är ett samverkansprojekt mellan bygg- och fastighetssektorn i Dalarna samt regionala myndigheter där Länsstyrelsen i Dalarna är formellt ansvarig. Byggdialogen i Dalarna syftar till att genom dialog, samverkan och konkreta åtaganden på den regionala nivån mellan privata och offentliga aktörer nå en hållbar bygg- och fastighetssektor i Dalarna. Miljöcertifierade Landstingsfastigheters verksamhet är miljöcertifierad enligt ISO sedan år En förutsättning för att vara certifierad är att miljöledningssystemet leder till en ständigt minskande miljöpåverkan vilket granskas fortlöpande av ett externt oberoende certifieringsorgan. Under 2011 har en omcertifiering skett, dvs. en analys av hur ledningssystemet fungerat genom att revisionsledaren granskar rapporterna från genomförda uppföljningsrevisioner och en utökad uppföljning av att ledningssystemets delar fungerar på avsett sätt i verksamheten. Miljöpolicy Policyns nuvarande lydelse är: Landstingsfastigheter ska för verksamheter inom vård- och omsorg erbjuda funktionella utrymmen med service baserad på en ekologiskt hållbar utveckling. Vi ska sträva efter att ständigt utveckla och förbättra verksamheten för att minska miljöbelastningen och förebygga föroreningar. Detta kan vi göra genom att: 19

20 Verka för att landstingets och egna miljömål uppfylls. Lagar och andra krav inom miljöområdet utgör minimikrav Effektivisera användningen av energi och naturresurser, speciellt icke förnyelsebara Välja teknik och lösningar som är resurssnåla sett ur ett livscykel perspektiv Undvika varor som innehåller miljöfarliga eller hälsoskadliga ämnen Sprida och fördjupa kunskaperna om vårt arbete för en ekologiskt hållbar utveckling hos medarbetare, hyresgäster och leverantörer samt andra intressenter Ställa miljökrav vid upphandling Betydande miljöaspekter De miljöaspekter som bedömts vara betydande i vår verksamhet är: Resursanvändning för utformning av hus inkl system, konstruktioner och byggvaror (exkl farliga ämnen) vid projektering och produktion av lokaler Användning och förekomst av varor och material som innehåller farliga ämnen vid projektering och produktion av lokaler Energianvändning för uppvärmning, kylning samt fastighets- och hushållsel vid förvaltning av lokaler Miljöarbetet under året Byggbranschen använder ca olika byggprodukter varav en stor del är miljö- och hälsofarliga. Vår målsättning är därför att förbrukningen av varor och material som innehåller farliga ämnen ska minska, för att på sikt helt kunna fasas ut. Under året har vi därför fortsatt att prova och utvärdera olika system för miljöbedömning av byggvaror och material i syfte att fasa ut farliga ämnen inom byggandet. För projektet ny vårdbyggnad (NVB) på Falu lasarett används verktyget SundaHus och ambitionen är att projektet ska nå guldklass enligt miljöklassningssystemet Miljöbyggnad. Landstingsfastigheter vill underlätta för sina hyresgäster att agera miljövänligt. Det gör vi genom att erbjuda miljökontrakt. Hyresgästen lovar att införa rutiner för att släcka lokaler och utrustning efter arbetsdagens slut, källsortera avfall m m och får 2 procent rabatt på lokalhyran som motprestation. Andelen tecknade miljökontrakt omfattade 57 (55) procent av den totala lokalarean för år Vi arbetar aktivt med att försöka minska den miljöpåverkan som våra tjänsteresor orsakar i form av utsläpp till luft och bidrag till växthuseffekten. Samtliga leasingbilar är bränslesnåla bilar (Golf 1,6 TOI, medelförbrukning 0,411/mil och C02-utsläpp 107 gr/ido km) och samåkning sker när så är möjligt. Längre tjänsteresor sker med tåg. Statistik om våra bilresor visar att (4674) km har genomförts i privata bilar, (21876) km har skett via hyrbilar i landstingets bilpool och (86 200) km med leasingbilar. Totalt ( ) km, en ökning med 22 (2) procent jämfört med år Resandet är i stor utsträckning kopplat till den investeringsverksamhet som bedrivs runt om i länet. Investeringsvolymen har ökat med 70 (54) procent i jämförelse med föregående år! Energianvändning Under 2011 har en ny energiplan fastställts. Målsättningen är att till år 2020 ska energianvändningen i Landstingets fastighetsbestånd minskas till högst 150 kwh/m2 BRA och år inkl 20

21 verksamhetsel. Motsvarande mål för 2050 är att nå 90 kwh/m2 BRA. Resultatet av 2011 års energiförbrukning, 172,9 kwh/m2, visar på en minskning med 2,3 procent mot föregående år. Den specifika värmeförbrukningen landade på 86,9 kwh/m2, en ökning med 0,3 procent mot föregående år. Elförbrukningen blev 85,9 kwh/m2 vilket är 4,8 procent lägre än Cirka 94 procent av värmeförbrukningen i landstingets fastigheter utgjordes av förnyelsebar energi. För elenergi var motsvarande siffra 63,2 procent. Koldioxidutsläpp Vi har en ambition att driva vår verksamhet klimatneutralt, d v s att vår verksamhet inte ska påverka den globala uppvärmningen. Koldioxidutsläppen från uppvärmning har minskat från 56,6 till 2,5 kg/kvm mellan åren En jämförelse mellan åren 2000 och 2010 visar att de energibesparingar som genomförts lett till en minskning av koldioxidutsläppen med cirka 2000 ton/år. Orsaken är bland annat en successivt minskad värmeförbrukning och att vi ersatt olja som bränsle. Den sista oljeanläggningen fasades ut Planerat miljöarbete 2012 Fokus kommer även under 2012 att vara på den nya vårdbyggnad vid Falu lasarett som är under byggskede för närvarande. Det har satts upp tuffa miljömål vad gäller energiförbrukning, materialval m m. Ambitionen är att nå högsta klassning, Guld, enligt det nationella miljöklassningssystemet Miljöbyggnad som ett verktyg för att styra mot en klimatvänlig byggnad med hög miljöklass. För att kunna minska miljöpåverkan från lokalanvändning ytterligare så kommer vi att försöka stimulera och öka hyresgästernas engagemang och kunskap. Det är viktigt för att exempelvis kunna stävja elanvändningen. Det är därför extra glädjande att kunna konstatera att den tidigare trenden brutits och att de två senaste åren visar på minskande förbrukningar avel. Eftersom verksamhetsel ingår i redovisad förbrukning blir hyresgästernas engagemang avgörande för att vi ska nå framgång. Detta kan vi stimulera genom att fortsätta att erbjuda miljökontrakt. Arbetet med att genomföra den långsiktiga plan, Energiplan 2010, som har fastställts under 2011 för att effektivisera energianvändningen kommer att fortsätta. För att vi ska nå delmålet 150 kwh/kvm år 2020 respektive 90 kw h/kvm år 2050 måste energieffektiviseringen få ännu större fokus än tidigare. Landstingsfastigheter ställer höga miljökrav i samband med upphandling av byggoch driftentreprenader. Uppföljningen av att ställda krav också efterlevs kommer att följas upp i år genom att s k andrapartsrevisioner utförs. Revisionerna kommer främst att inriktas mot granskning av projekteringsskedet i bygg projekt. I de fall en byggnad innehåller fogmassa eller halkskyddad golvmassa med PCB överstigande 0,050 viktprocent är ägaren skyldig att vidta åtgärder för att sanera PCB. Saneringen ska vara slutförd den 30 juni 2014 för byggnader uppförda eller renoverade samt den 30 juni 2016 för byggnader som är uppförda eller renoverade åren Vid Falu och Mora lasarett, där det finns PCB i betydande omfattning, har sanering och utbyte av alla massor påbörjats och kommer att pågå under några år enligt särskilt upp- 21

22 rättad saneringsplan. peb som berörs av planerade ombyggnader avlägsnas alltid direkt. 22

23 Förvaltning, investeringar och underhåll Förvaltningsuppdraget Landstingsfastigheter förvaltar på uppdrag av Landstinget Dalarna ett av länets enskilt största fastighetsbestånd. Uppdraget är organiserat via förvaltningen, Landstingsfastigheter, och rapporterar till en Fastighetsnämnd. Vid utgången av 2011 omfattade uppdraget 228 (227) byggnader med en sammanlagd bruttoarea (BTA) på ( ) kvadratmeter. Samtliga förvaltningsfastig heter Forvaltad yta (BTA) Förvaltad yta (BRA) 1) Uthyrbar yta (LOA) 1) Inhyrd yta (kontrakterad) Investeringar i fastigheter (tkr) 2) Bidrag, Investeringar (tkr) Fastighetsunderhåll (tkr) 3) Bidrag, LFU (tkr) Hyresintäkter (tkr) 4) Räntebidrag (tkr) Vakanser (LOA) 5) Vakansgrad (%) 6) Driftöverskott (Mkr) Bokförda värden (Mkr) Direktavkastning (%) 7) ,2 5,1 186,6 166, ,1 13,5 1) ytangiveisen avser läget per 31 december. r ytan inkluderas Grycksbo ve, Svärdsjö ve, Norslunds ve, Uma ve, Leksands ve, Or5a ve, Särna ve, Ludvika ve, Grangärde ve, Hedemora ve och Långshyttans ve som har andra ägare än Landstinget Dalarna. 2) Bruttoinvesteringar, dvs före avdrag för eventuella bidrag 3) Bruttokostnad för långtidsplanerat fastighetsunderhåll, dvs före eventuella bidrag 4) Hyresintäkt, varav ( ) tkr avser inhyrda lokaler ) Vakanser anges vid årets slut 6) Vakansgraden beräknat på andel outhyrd lokalarea (LOA) i förhållande till totalt uthyrbar LOA. 7) Avkastningen på landstingsägda fastigheter är beräknad på ett genomsnitt av det bokförda värdet under året och exkl central administration Hyresintäkter Hyresintäkterna uppgick till 468,1 (450,0) mkr. I hyresintäkterna ingick 110,5 (101,8) mkr från inhyrda lokaler. till kommunal förvaltning ett år efter budgeterat. Det återspeglar sig även på inhyrda lokalkostnader. Drift, skötsel och underhållskostnader Bruttokostnaden för planerat fastighetsunderhåll, dvs. före eventuella bidrag, har uppgått till 47,2 (51,7) mkr. Kostnaden motsvarar 98 (100) kr/kvm BTA. Det långtidsplanerade underhållet låg 2007 på 127 kr/kvm och sjunker som en följd av det ekonomiska läget i landstingets från en årlig nivå på 65 mkr för några år sedan. Den drastiska minskningen kommer givetvis på lång sikt - om den permanentasatt påverka fastighetsbeståndet negativt, med dåliga miljöer för patienter och personal samt kapitalförstöring som resultat I- <I: ~ ID :; E "" > "" '" o ",'" ",<> "'~ <fl "'<O ",<> ",'b <fl... " "," Diagrammet visar bruttokostnad för långtidsplanerat fastighetsunderhåll, dvs före eventuella bidrag (mkr) samt kronor per kvadratmeter BTA Resultat Driftöverskottet, dvs. hyror med avdrag för drift- och underhållskostnader och fastighetsskatt, uppgick till 186,6 (166,1) mkr. Direktavkastningen uppgick till 14,1 (13,5) procent av ett genomsnitt av de landstingsägda fastigheternas bokförda värde under året. Budgeterad nivå var 13,7 procent. o '" Hyresintäkterna är 6,2 mkr högre (3,7Iägre) än budget. Anledningen till det är att Älvdalens Naturbruksgymnasium övergick 23

24 Uthyrningsgraden Uthyrningsgraden i förvaltningsbeståndet uppgick vid årets slut till 94,8 (94,9) procent. Investeringar Bruttoinvesteringar, dvs. före eventuella bidrag har uppgått till 407,9 (240,7) mkr. I förhållande till budget, 422,2 mkr, ett utfall på 96 procent lo: :;; 200 Driftöverskott, direktavkastning och driftgrad Distrikt Driftöver- Budget Direktav- Driftskott, mkr direktav- kastning, grad, kastning, % % % Norr 30,S 18,6 17,4 42 Mellersta 103,0 12,1 12,8 44 Söder 28,9 15,8 16,9 52 Totalt 162,4 13,7 14,1 45 Dnftoverskott och direktavkastning avser landstrngsagda fastigheter. I driftgrad ingår även förvaltade fastigheter med andra ägare än landstinget, se sidan 3S-36. Fastighetsförsäljningarj-köp Under året har inga fastigheter sålts. 100 o r."'''' "'~ ",ro ",'O... '" 'V "'<:S ~ "'<:S ",'" Bruttoinvesteringar, dvs. före eventuella bidrag (mkr) 24

25 Norra fastighetsdistriktet Viktiga händelser landstingets olika verksamheter utvecklas och förnyas ständigt. Behov av lokalanpassningar och utökade lokalytor blir ofta en konsekvens av denna utveckling, främst vid Mora lasa rett. En ny fastighetsutvecklingsplan (FUP) för Mora lasarett fastställdes av Fastighetsnämnden i januari år Planen utgör fastighetsnämndens/ -förvaltn ingens styrinstrument för alllokalplanering vid lasarettet och är en illustration av hur de kommande årens prioriteringar och investeringsbehov i lokalerna kan mötas. Utgångspunkten har varit att med den nya planen möta verksamhetens behov och förbättra förutsättningarna för att bedriva God vå rd enligt Socialstyrelsens definition, dvs. vård som är kunskapsbaserad, säker, patientfokuserad, jämlik och erbjuden i rimlig tid. Prioriterade behov har varit moderna vårdavdelningar, patientnärmre vård, ökad närhet mellan slutenvård och mottagning samt en sammanhållen vårdcentral, lätt tillgänglig. Ombyggnad av tillagningsköket på Mora lasarett avslutades under året och lokalerna kunde invigas i april. landstinget Dalarna och Mora kommun samverkar nu kring kostproduktion för patientmåltider vid Mora lasarett och måltider för kommunens äldreomsorg. Köket har dimensionerats för tillagning av cirka 1050 portioner per dag, i huvudsak till lasarettets vårdavdelningar och personalrestaurang samt till äldreboenden i kommunen. Under sommaren avslutades om- och tillbyggnad av Särna ambulansstation där syftet varit att utöka personal- och kontorsdelar samt garage. På Rättviks vårdcentral byggdes lokaler om under sommaren och hösten för att möjliggöra start av Primärvårdsrehabs verksamhet. Vidare slutfördes ombyggnad av internaten Kullan och Masen på Mora Folkhögskola i juni. Ombyggnaden av internaten har bidragit till att skapa attraktiva boendemöjligheter för såvälläsårsstuderande som sommarbesökare. I augusti var det byggstart för lokaler till en ny Dagkirurgisk verksamhet på Mora lasarett. Enheten kommer att placeras högst upp i hus 01 i lokaler som ursprungligen projekterats för operationsavdelning, men senare har byggts till och byggts om. Dagkirurgin ska omfatta två operationssalar och ge plats för åtta uppvakningsplatser samt tillhörande lokaler såsom omklädn ingsrum, väntrum, förråd, personallokaler mm. Under året har ett antal sammanträden hållits med "lokalplaneringsgrupp för sjukvårdsområde norra-västra" där lokalfrågor av både strategisk och praktisk art behandlas. I gruppen ingår företrädare för hälso- och sjukvården, serviceförvaltningen och fastighetsförvaltare. Ansvarig fastighetsförvaltare ingår även i sjukvårdsledningens grupp för beredning av fastighetsanknutna verksamhetsfrågor benämnd HSBL. Gruppen har i princip träffats en gång per månad. Investeringar Under året har ett flertal investeringsprojekt av varierande storlek genomförts, förutom ovan nämnda kan exempelvis också följande projekt på Mora lasarett nämnas: Ombyggnad av Röntgenklinikens lokaler för installation av ytterligare en et-apparat. 25